Vår tids politiska debatt handlar om känslor. Vem är god? Vem står på rätt sida? I dessa politiska känslostormar betyder fakta och kunskap ingenting. Det är en viktig orsak till att västvärlden hamnat i polarisering och förfall. Och svenska politiker är inte bättre än Trump. Det sistnämda skriver Carl Hamilton i GP-krönika.
Carl Hamilton (fyller 70 år idag) är adelsmannen som var kommunist på 1970-talet, blev mediekändis som programledare i SVT på 80-talet och skrev böcker och krönikor. Han har länge varit borta från rampljuset men jag minns att han hade ett eget sätt att argumentera, men landade oftast i vänsterdiket.
Men nu har han skrivit en intressant GP-krönika, Svenska politiker är nästan lika bra som Trump på att ljuga. Där gör han en ovanligt konkret beskrivning av debattklimatet och den politiska psykologin i dagens politiska värld. En värld där Trump inte är annorlunda, bara är vassare än andra politiker.
Hamilton pekar på hur lite fakta, kunskap och konsekvenser spelar roll i samhällsdebatten.
När riksrevisionsverket gick igenom samtliga invandringspolitiska propositioner mellan 2004 och 2015, upptäckte revisorerna till sin förvåning att samtliga saknade konsekvensanalys, trots att det är lagens påbud. Revisorerna trodde att de hade avslöjat en allvarlig brist i svensk statsförvaltning. I själva verket är ointresset för den politiska omvandlingens praktiska konsekvenser kännetecknet på narrativ politik.
Så vad är “narrativ politik”?
Narrativ politik innebär den fullständiga anpassningen till mediesamhället. För mycket information, för litet kunskap. Det är berättelsen, inte fakta som räknas. Slutresultatet skadar inte bara landet och medborgarna, utan till slut även makthavarnas egna intressen.
Ja, jag har länge ansett samhällsdebatten varit för ytlig. Utopiska idéer tas på allvar. “Det löser sig”, har ledande politiker från Angela Merkel till Annie Lööf sagt. Man slänger sig med några siffror som inte sträcker sig längre än några enstaka år bakåt i tiden och därmed inte bekräftar något annat än tillfälligheter. För att kunna bedöma utvecklingen måste man ha flera årtiondens perspektiv. I klimatpolitiken miljoner års perspektiv.
Troja som läxa
Listigheten med Odysseus trojanska häst var inte att gömma soldater i den, utan att Odysseus räknade med att Trojas styrande inte skulle bry sig om folkets varningar om att den innehöll soldater, skriver Hamilton. De styrande lyssnade inte på fakta. Staden föll.
Redan den grekiske författaren Homeros insåg 800 f.Kr faran med ledare som inte bryr sig om fakta.
Ja, så här är det. Om väst inte skaffar sig ett ledarskap som sätter fakta främst, är risken stor att vår civilisation faller.