När de så kallade tonårsutvisningarna diskuterades frågade Nooshi Dadgostar (V): ”Var är mänskligheten?” och anklagat regeringen och SD för att bedriva en deporteringspolitik snarare än en migrationspolitik.
Ska gränserna öppnas för stor invandring igen? Flera partier tycks inte kunna hålla emot. Trycket är stort om att åter låta kortsiktigt goda, snälla ambitioner gälla. Man vill desperat känna sig som världens räddare.
Under SVT:s partiledardebatt igår kväll uttryckte Jimmie Åkesson sin oro: invandringsdebatten kan vara på väg att vända.
– Jag är otroligt rädd att debatten börjar låta som i början av 2010-talet, säger han.
Efter debatten intervjuas han av SvD.
– Att prata om att få bo i Sverige som någon sorts mänsklig rättighet och att det är det enda humana. Jag håller inte med om det. Det är inte så, utan sådär lät det förr och jag trodde vi hade kommit förbi det.
Ja, titta på Spanien
För min del är jag övertygad om att vänstersidan i politiken inte kan upprätthålla strama regler kring invandring. De kommer under trycket av aktivister och medier att öppna gränserna för hundratusentals från Mellanöstern och Afrika. Titta bara på Spanien!
Den socialistiska regeringen tar emot över en halv miljon migranter utan att pröva om de har flyktingstatus. Partimedlemmar skryter på möten om att detta kommer att göra valsegrar för vänstern enklare. Man tar alltså in migranter som röstboskap. Och när de väl är inom Schengenområdet skulle de kunna ta sig upp genom Europa till Sverige.
För att strama åt invandringen på riktigt krävs inte endast stark övertygelse om det rätta i att ta kontroll över gränserna, utan också vilja av järn och stor uthållighet. Det har bara konservativa partier likt Sverigedemokraterna.
Röstas de rödgröna till makten i september är min prognos att gränserna öppnas för nya migrationsvågor, liks socialisterna gör i Spanien.