Vänstersidan leder stort i mätningar inför valet. Men svarsfrekvensen är alarmerande låga i dessa enkätundersökningar. Och hur representativa är de som faktiskt svarar? Vänsterfolk är mer politiskt intresserade, de vill ju att politiken ska ha mer makt, medan konservativa och högerfolk inte ser politik som allt här i livet. Vad får det för betydelse i mätningarnas utfall?
Jag gjorde kort inlägg i X om senaste mätningen.
Svarsprocenten, Helge! Den viktigaste siffran i opinionsmätningarna är hur många som svarat. I Verian/SVT är det 40%. Egentligen visar mätningen att S har 13%, V 3,2%, MP 3,2%, C 2,2%, SD 7,6%, M 6,9%, KD 2%, L 0,8%. Resten, 60%, uppger inte vad de tänker rösta på. https://t.co/e9dIGHHtgz
— Dick Erixon (@DickErixon) May 15, 2026
För mig låter en svarsfrekvens på 40 procent som oroande lågt för en mätnings trovärdighet. Det är det jag visar genom exemplet i X-inlägget.
Det brukar heta att svarsfrekvensen kan vara låg om man kan vara säker på att respondenterna återspeglar populationen – avseende ålder, kön och geografisk spridning – och om svaren är mer än 400. Detta uppnår Verian och andra mätningar. Men att mäta politik och hur folk tänker rösta är ju något annat än att fråga vilka fritidsaktiviteter, varumärken eller annat fenomen man gillar eller ogillar.
Själva viljan att svara på en politisk opinionsmätning kan ju skilja sig åt beroende på om man är vänsteraktiv eller inte. Problem uppstår om de som svarat skiljer sig systematiskt från dem som inte svarat. En sådan faktor kan vara att de som är kritiska mot sittande regeringsmajoritet har större motivation att visa det genom att delta i en opinionsmätning. Om du i högre grad får svar från de mest negativa blir resultatet missvisande.
Och här menar jag bristen ligger i låg svarsfrekvens. De som avstår kanske inte har lust att ge regeringssidan sin “röst” just nu genom en mätning, eftersom man inte har bestämt sig och inte är helt nöjd med regeringens arbete. Men på valdagen måste man bestämma sig och då “sätta ned foten”. Då kan man ju komma till slutsatsen att regeringssidan är bättre än alternativet. Alltså, en lägre entusiasm kan få utslag i mätning, men behöver inte få det i vallokalen.