I årtionden har vi fått höra att mångfald a la smältdegel där olika kulturer, etniciteter och traditioner blandas och smälter samman ger en ny och högre nivå av gemenskap. Detta är en lögn, vilket forskning hela tiden visat.
Harvardprofessorn Robert Putnam gjorde redan på 00-talet den största studien någonsin om medborgerligt samhällsengagemang i USA med nästan 30.000 intervjuer i 41 kommuner över hela landet. Och resultaten krossade den centrala premissen för mångfaldsindustrin.
Mångfald dödar samhällets gemenskap
Studien fann att i de mest mångfaldiga samhällena litar inte grannar på varandra. Tilliten är bara ungefär hälften så mycket som i homogena miljöer. Ju större mångfalden är, desto färre är delaktiga i föreningsliv och samhällsengagemang. Desto mindre ger medborgarna till välgörande ändamål. Alla parametrar för ett levande civilsamhälle — förtroende, samarbete, vänskap, samhällsengagemang — blev lägre ju större mångfalden var.
Ja, jag har länge haft denna uppfattning. Det går inte blanda folk ur olika kulturer hur som helst – det blir kaos, våld, anarki. Århundraden av svensk historia visar att vi kan ta emot en liten volym från utlandet som assimileras. Runt fem procent av befolkningen kan vara utlandsfödd/ha utländsk bakgrund. Inte 35 procent som nu.
När Putnam släppte studien skrev New York Times en artikel, men sedan begravdes studien i tysthet.
*
Källa: The study is Robert D. Putnam’s “E Pluribus Unum: Diversity and Community in the Twenty-first Century” (the 2006 Johan Skytte Prize Lecture). Published in Scandinavian Political Studies, Vol. 30, Issue 2 (2007), pp. 137-174. It analyzes data from the 2000 Social Capital Community Benchmark Survey (~30,000 interviews in 41 U.S. communities).
Läs studien i pdf.
Harvard summary
Tipstack: Harvard study about diversity.