Länge har jag ansett att det världsunika svenska förvaltningssystemet, där ministrar inte får lägga sig i myndigheternas arbete, varit bra. Och att bristerna berott på att ministrar varit dåliga på att utforma budget och regleringsbrev. Men vänsteraktivismen sitter så djupt i väggarna att det förmodligen inte går att indirekt styra myndigheter så som förbudet mot ministerstyre utgår ifrån.
Exemplen på häpnadsväckande vänsteraktivism i myndigheterna är många.
Tre exempel på missbruk
Jämställdhetsmyndigheten erkände i höstas att man aldrig problematiserat islam – det organiserade idé- och teorisystem som hårdast angriper kvinnors rätt. Alla partier i riksdagen säger sig motarbeta hederskultur, men inte jämställdhetsmyndigheten.
Skolverket får stenhård kritik av Riksrevisionen för att myndigheten brustit i att se till att det finns vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet bakom de stödmaterial som publiceras för lärare. Istället för kunskapsskola där disciplin och ordning i klassrummen prioriteras så som riksdagsmajoriteten vill, har man fortsatt med pedagogiskt flum. Generaldirektören har fått avgå.
Nu senast är det biståndsmyndigheten Sida som anklagas för att motarbetar regeringens politik, skriver promemorior om varför regeringen har fel, och istället för att utföra regeringens politik väljer man att se regeringens inriktning endast som allmänna rekommendationer. Som man kan strunta i. Generaldirektören har nu fått avgå.
Folkstyre – inte byråkratistyre
Det är allvarligt att myndigheter struntar i utfall i allmänna val. Vilken riksdagsmajoriteten än är, anser de sig ha rätt att strunta i svenska folkets vilja. Och av någon anledning är det alltid vänsteraktivistiska perspektiv som blir rådande.
Detta måste få ett slut.
Jimmie Åkesson har öppnat för att avskaffa förbudet mot ministerstyre. Regeringen måste kunna styra arbetet i staten. Om myndigheterna systematiskt obstruerar en folkvald regerings ambitioner måste regeringen kunna gripa in. Iallafall i politiska frågor. När det gäller myndighetsutövning mot enskild, ska politiken fortsatt vara förnekad möjlighet att påverka. Denna delvis uppluckrade modell gäller i Finland, som är det enda land utöver Sverige som har förbud mot ministerstyre.
Då blir det också klart för myndigheterna vem som bestämmer. Det är folkets valda – inte några potentater som anser sig bättre än andra.