Starka ledare vågar möta journalister för längre intervjuer utan att låta som papegojor med färdigskrivna kommentarer. När nättidningen Kvartal inför valet bjuder in varje partiledare för längre samtal har de också tagit till ett nytt grep – att partiledaren får ta med sig en vän. Jimmie Åkesson tog med sig L-ledaren Simona Mohamsson.
Det är ett extremt riskfyllt agerande, utifrån det vanliga sättet för makthavare att agera. Man öppnar upp för allehanda “skandaler” för journalister som letar fel att hacka på. Inte bara det att Jimmie Åkesson kan säga något spontant, hans gäst är en annan partiledare som kan säga något obetänkt.
Jag gissar att alla pressansvariga närmast får hjärtinfarkt om de får höra att deras partiledare ska sätta sig tillsammans en annan partiledare i upp till två timmar för intervju – utan manus och utan förberedda frågor.
Men det har de alltså gjort. Imponerande.
Det svenska ska alltid vara norm
Kvartals intervju blir till ett samtal om mycket, och mest politiskt känsligt var väl diskussionen om svenskhet och islam.
– Jag har ingen speciell uppfattning om religion. Däremot finns det religioner som gör anspråk på att styra människors liv, sa Jimmie Åkesson när han fick frågan om islam i Sverige.
Resonemanget rörde sig därifrån till svenskhet.
– Jag tror att Sverige är ett kristet land sedan tusen år tillbaka, det är svårt att ta kristendomen ur den svenska kulturen och det svenska sättet att leva – återigen, det jag var inne på nyss, är att man skiljer på det värdsliga och det andliga, som vi gör i Sverige. Men i den muslimska delen av världen gör man inte det på samma sätt.
Åkesson menade att det med en större minoritet muslimska människor, som har en annan syn än majoriteten, kan få stora skillnader i hur befolkningen ser på ett samhälle.
– Kommer det väldigt många människor här med den bakgrunden och det tankegodset, kan vi få väldigt stora problem. Jag är övertygad om att det är så, men det betyder inte att det inte kan komma människor hit personer som har en muslimsk bakgrund och bli en del av det svenska samhället.
“Svenskhet inte statiskt”
Simona Mohamsson instämmer i att det finns problem i mötet mellan islam och det svenska. Skolor drivs utifrån islamistiska agendor och moskéer som lär ut hur man slår en hustru, exempelvis. Något som drabbar både svenskar och vanliga muslimer.
– Jag tänker att svenskheten inte är statisk: Vare sig man vill eller inte, så förändras även det svenska liksom. Då vill vi se till att den förändringen är i riktning av det vi tycker Sverige ska vara. Att det ska vara mer jämställdhet, barns rättigheter, än att det ska vara mindre av det, säger Simona Mohamsson.
Skillnader som är hanterbara
Det råder alltså skillnader i hur SD och L ser på Sverige och islam. Men det finns, vilket märks när diskussionen får gå längre än till floskler och retoriska grepp, att skillnaderna går att överbrygga. Av två skäl. 1) Åkesson och Mohamsson anser båda att Sverige har en egen kultur som ska värnas, till skillnad från alla etablissemang som i årtionden hatat det svenska och ser främmande kulturer som mer önskvärda. 2) De utgår från den verklighet vi har idag och som inte går att radera, utan måste hanteras statsmannamässigt.
Då kan man trots skillnader finna den praktiska vägen framåt i den aktuella regeringspolitiken.
Jag tror det är här de två “hittat varandra” under de samtal de haft sedan Mohamsson blev partiledare. Skillnaderna till trots vill båda finna lösningar på riktigt. Bortom pladder och debattknep.
Jag blir glad att höra hur moget, seriöst, sakligt, ja, vuxet samtalet mellan de två partiledarna blev. Och eftersom intervjun är så lång, 1,5 timmar, blir den också trovärdig. Det går inte fejka den här statsmannamässiga tonen. Antingen har man den, eller så trillar man likt socialdemokrater dit genom att ge tjuvnyp, gå i taket eller ljuga.