Alltså, hur undermåligt det europeiska politiska ledarskapet är framgår nu i pinsam klarhet. Några europeiska regeringar skickade “trupp” till Grönland. Trump svarade med hot om höjda tullar. EU lägger ratificeringen av tulluppgörelsen från förra året på hyllan. ALLA förlorar. När Trump nu talat i Davos framgår att han inte tänker använda militär styrka i konflikten om Grönland.
Händelsekedjan är absurd:
1) Europeiska länder skickar militär till Grönland.
2) Amerikanske presidenten Donald Trump uppfattade det som en ren provokation och svarar med hot om nya tullar.
3) EU lägger ratificeringen av förra årets tulluppgörelse på hyllan – något som svårt kan skada Europas handel med USA.
4) Så vad var det för “trupp” som Europa skickade? Jo, Frankrike 14 personer, Sverige 3 personer och så vidare.
5) Detta hånas i USA som bevis för Europas svaghet.
6) Finlands president Alexander Stubb erkänner nu att man inte “kommunicerat” aktionen med USA. Också andra, som den finske säkerhetspolitiske nestorn Risto Penttilä har påtalat bristerna i det dansk/euroepiska agerandet. Det som skulle vara bevis på Europas stöd för Nato tolkades exakt som dess motsats, att Europa började ta till militärt hot mot USA.
7) Till och med Dagens Nyheter inser den gruvliga fadäsen från europeisk sida, man skriver idag (21 jan):
“Var det rätt av européerna att sända militärer till Grönland – eller har det snarare eldat på konflikten med Vita huset?”, skriver DN och rapporterar att Alexander Stubb till Financial Times sagt att “det förekommit ett missförstånd kring den militära närvaron”. DN citerar också Italiens konservativa premiärminister Georgia Meloni som hade is i magen och vägrade skicka militär till Grönland med motiveringen: “Budskapet från Europa var inte tydligt, och inte heller motiveringen”.
8) Och DN-kolumnist pekar idag på att Frankrikes protektionism är värre än den från USA:
DN-kolumnisten skriver: “Under långa perioder har unionens handelspolitik varit ett riktigt skräckexempel på protektionism, och regeringarna i Paris har ofta varit dess främsta tillskyndare. Det finns alltid en risk att vi hamnar där igen … Värst var det under 1980-talet när EU:s handelspolitik i kombination med unionens jordbrukspolitik förstörde delar av världshandeln för jordbruksvaror, och därmed exportmöjligheterna för fattigare länder. Dåvarande politik ledde till överproduktion och dumpade världsmarknadspriser.”
Ja, jag kommer ihåg det berg av tonvis med osålt smör som plågade EU. Sverige såg, före EU-medlemskapet, till att avveckla skadligt jordbruksstöd. När vi gick med i EU 1995 hamnade vi tillbaka i bidrags- och regleringsträsket som skadar branschen och ekonomin.
Så, visst är signalerna från Trump inte välkomna, men vi i Europa har ingen anledning att slå oss på bröstet i dessa sammanhang.
9) Konflikten om Grönland har väckt frågan om Nato. Här finns också anledning att sätta USA:s framförda krav i ett historiskt perspektiv. USA har gång på gång fått rädda Europa genom militära insatser: i första världskriget dog 116.000 amerikanska soldater för att rädda Europas frihet. I andra världskriget dog dubbelt så många amerikanska soldater i Europa, omkring 250.000. Och efter andra världskriget var det USA som fick försvara väst-Europa mot invasionshot från Sovjetkommunismen. Den här videon speglar ett amerikanskt perspektiv på relationen över Atlanten: “Europe’s betrayal of America – A Century of Sacrifice, Forgotten in Days“. Vårt europeiska perspektiv måste vägas mot det amerikanska. Här behövs ömsesidig respekt! Sluta raljera över amerikanska folkets valde president.
10) Skälet till att Europa står med byxorna nere och vars röst kan viftas bort är helt och hållet vårt eget fel. Vi har avrustat vår militära förmåga – både i arméer och vapenproduktion. Hade Europa tagit ansvar för sin egen säkerhetspolitik efter andra världskriget och behållit en militär kapacitet på säg 4-5 procent av BNP hade tanken på att kräva Grönland förmodligen inte ens uppstått. Sverige var som neutralt land länge positivt avvikande. Vi hade fram till Thorbjörn Fälldins regeringar en försvarsbudget som tillhörde de högsta per capita i världen. Vi byggde egna militära system, inklusive stridsflyg och ubåtar. Men från 1990-talet har vi haft politikergenerationer som anpassat sig till den europeiska slappheten – ja, dårskapen i att avveckla sitt eget militära försvar. Då står man också med byxorna nere när kriser och konflikter uppstår.
11) När president Trump talade i Davos idag framgick att han inte tänker använda våld för att förvärva Grönland. “Hans tydligaste uttalande hittills där han uteslöt användningen av militär makt för att annektera den arktiska ön”, skriver CNN. För att citera Trump: “Vi kommer förmodligen inte att få någonting om jag inte bestämmer mig för att använda överdriven styrka då vi, ärligt talat, skulle vara ostoppbara. Men jag kommer inte att göra det … Det är förmodligen det viktigaste uttalandet jag gjort, eftersom folk tror att jag ska använda våld. Jag behöver inte använda våld. Jag vill inte använda våld. Jag kommer inte att använda våld“, sa Trump. “Allt USA ber om är en plats som heter Grönland”, sa han. Min tolkning är att utspelen om Grönland är ett sätt att skaka om och sätta parametrarna för en framtida förhandling. Tidigare presidenter (Truman och Eisenhower) har misslyckats att förhandla sig till Grönland. Trump försöker nu på sitt sätt.
12) Och till sist: Vi måste ställa oss den absolut mest grundläggande frågan: Vad är alternativet till USA-allians? Är det med Ryssland vi ska slå våra påsar ihop? Kina? Jag tycker alla som ägnar sig åt kritik mot USA måste svara på denna fråga! Att bygga upp ett eget europeiskt slagkraftigt och uthålligt försvar tar årtionden och är inget alternativ på medellång sikt. De som inte vill svara, är helt enkelt inte seriösa.
*
Jag har fått frågor om var jag står i den storm som nu råder i medierna. Min och Sverigedemokraternas hållning i Europaparlamentet är glasklar: Vi röstade i november om EU’s diplomatic strategy and geopolitical cooperation in the Arctic och röstade då för “Danmarks konstitutionella suveränitet inklusive Grönland” och underströk att “beslut avseende Grönlands konstitutionella framtid och internationella relationer måste fattas av Grönlands folk”.
Också idag har vi i Europaparlamentet tagit mått och steg. Under voteringarna vid lunchtid röstade jag och SD tillsammans med en stor majoritet JA till ett muntligt tillägg till betänkande om utrike- och säkerhetspolitik: “Confirms its full and unwavering solidarity with Greenland, as part of the Kingdom of Denmark; denounces the use of unilateral trade threats and economic intimidation against Denmark and other EU Member States as a form of coercion incompatible with international law and the core principles of cooperation between NATO allies; fully supports the position of the Kingdom of Denmark, including Greenland, that Greenland is not for sale; stresses that Greenland must not be used as a tool to divide the European Union; calls on the Union to respond firmly, collectively and decisively and to resist any such actions.”
Självklart är min utgångspunkt att stå för det som gäller idag: Danmarks suveränitet inklusive Grönland. Om någon vill ändra på det, måste det ske i uppgörelse med Danmark och Grönlands folk. Samtidigt är det ju så att alla påverkas av vad andra vill och gör. Om USA ser det som viktigt att ändra förhållandena kring Grönland, spelar det roll hur vi bemöter USA, eftersom vi är så extremt beroende av USA både för vår handel (välfärd) och säkerhet (hot från Ryssland). Alltså måste det sunda förnuftet segra, på båda sidor.