Traditionella medier skadar allmänhetens förmåga att tolka vad som händer i omvärlden. Man vilseleder systematiskt om vad som händer. Två exempel är smutskastningen av Polens konservativa och okritisk rapporteringen av terrororganisationen Hamas propaganda i Gaza.
Den som vill förstå varför allt fler svenskar inte litar på gamla medier kan läsa två aktuella artiklar som visar hur vinklad och partisk rapporteringen är om pågående konflikt i Mellanöstern och Polen.
Den svenska mediebevakningen av polsk politik präglas av förutfattade meningar och ideologiska vinklingar.
Artur Szulc blottlägger i gästkrönika hur osaklig svenska medier är om vårt grannland Polen där väljarna valde konservative kandidaten Karol Nawrocki till president förra månaden.
En annan utrikespolitisk arena där medierna konsekvent bortser från fakta och hemfaller åt ena sidans propaganda är Mellanöstern.
Under två år har världsopinionen matats med ett ensidigt och icke-verifierat narrativ direkt från Hamas.
Susanna Birgersson skriver i GP-ledare om hur dålig medierapporteringen är om Mellanöstern.
Vinklad rapportering polariserar
Men gör det något att utlandsrapporteringen är vinklad och osaklig? Jo, det får till konsekvens att svensk samhällsdebatt polariseras. Palestinaextremisterna anser sig ha rätt och blir än mer aggressiva. De vägrar acceptera att fakta och sanning visar något annat än Hamas-propaganda. Medierna agerar som om den ena sidan har rätt och att den andra sidan bär skulden för konflikten. Inget kan vara mer fel. Det är Hamas som startade kriget genom att döda 1200 civila, inklusive barn, och ta gisslan. Man håller fortfarande gisslan från 7 oktober 2023. Om Hamas vill ha fred, skulle man släppa gisslan. Det gör man inte.
Också debatten om Polen skadas av en systematiskt vinklad rapportering. Svenska journalister sprider propaganda och anklagelser utan substans. Orsak? Polackerna valde en konservativ president. Det valet vill svenska medier smutskasta, förmodligen därför att man inte vill se fler konservativa framgångar i Sverige.
Det är lustigt hur svenska medier anklagade den förra polska regeringen för att vara hot mot demokratin därför att man fattade beslut om exempelvis kulturpolitiken. När den nya liberala regeringen sedan gick in ännu mer aktivt i kulturpolitiska beslut, då klagades det inte längre. Det är endast när andra än vänsterpolitiker fattar beslut som medierna klagar.
Det är inte sakligt, det är inte balanserat, det är inte journalistik. Det är propaganda.