Ett grundläggande fel med EU är att vissa länder, där man jobbar betydligt mer av livet, tvingas bli nettobidragsgivare till EU medan länder där man inte jobbar lika mycket blir nettobidragstagare. EU straffar dem som arbetar och ligger i. Man belönar de som inte jobbar.
Jag har skrivit krönika i Riks i frågan: EU belönar länder där man jobbar mindre
För min del borde Sverige driva att denna variabel, med antal år i arbetslivet, ska vägas in när medlemsavgift för medlemsländerna avgörs.
Varför ska länder där man tidigt går i pension belönas för det? Medan länder som har allt högre pensionsålder ska bestraffas?
Det är galet.
Bakgrunden är att ny statistik har kommit från EU:s statistikmyndighet Eurostat.
Här är länderna där man jobbar längst – och kortast
- Island* – 46,3 år
- Nederländerna – 43,8 år
- Sverige – 43 år
- Schweiz* – 42,8 år
- Danmark – 42,5 år
- Estland – 41,4 år
- Norge* – 41,2 år
- Irland – 40,4 år
- Tyskland – 40 år
- Finland – 39,8 år
- Malta – 39 år
- Cypern – 39 år
- Österrike – 38,7 år
- Litauen – 38,5 år
- Tjeckien – 37,5 år
- Ungern – 37,4 år
- Lettland – 37,4 år
- Frankrike – 37,2 år (EU-snittet)
- Slovenien – 37,1 år
- Spanien – 36,5 år
- Slovakien – 36 år
- Luxemburg – 35,6 år
- Serbien – 35,5 år
- Polen – 35,5 år
- Belgien – 35 år
- Kroatien – 34,8 år
- Grekland – 34,8 år
- Bulgarien – 34,8 år
- Italien – 32,8 år
- Rumänien – 32,7 år
- Montenegro** – 32,1 år
- Nordmakedonien** – 31,5 år
- Turkiet** – 30,2 år
* Medlem i Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)
** EU-kandidatland