Inför presidentvalet i höstas var traditionella medier extremt vinklade. Donald Trump fick nästan bara negativ bevakning medan Kamala Harris fick mest positiv. Nu erkänner mediebolag att de varit ojusta när de ger Trump hundratals miljoner kronor i kompensation i domstolsförlikning.
Den allt värre vinklade mediebevakningen i västvärlden är en viktig förklaring till polariseringen och det hårda debattklimatet. Medierna är inte nyhetsförmedlare, utan ägnar sig åt propaganda till förmån för vänsterkrafter.
Ett flagrant exempel från presidentvalrörelsen var när ett av de äldsta och mest prestigefulla samhällsprogrammen, “60 minutes”, klippte en intervju med Harris så att hon skulle framstå i bättre dager. Man klippte bort så mycket av hennes svammel som möjligt så att det skulle se ut att hon svarade kort på frågorna. Detta trots att programmet haft en tradition av att ställa tuffa frågor och inte manipulera svaren. Och man talade inte om att intervjun var nedklippt och kraftigt redigerad.
Först efter valet uppdagades hur kanalen CBS grovt tillrättalagt Harris. Trump stämde kanalen för olaglig valpåverkan. Och nu får han över 300 miljoner kronor i förlikning, rapporterar Fox News.
CBS: Vi har rätt att lura tittarna
Men erkänner mediejätten att man lurat tittarna? Nej. Tvärtom. Man hävdar att det är ett “hot mot demokratin” att medier döms när de försöker vilseleda sin publik. Så här summerar Expressen: “CBS menar att stämningen är grundlös och ett hot mot yttrandefriheten. Producenterna har vägrat skriva under någon ursäkt, vilket länge sågs som ett viktigt krav från Trumps team.”
Alternativmedierna blir allt viktigare
Detta agerande från traditionella medier, dels att man tar aktiv ställning för vänsterpolitiker och dels försöker manipulera sin publik, är orsaken till att alternativa medier växer sig allt starkare och inom några år kommer att för flertalet väljare ta över samhällsbevakningen inför val i de flesta västländer.
För mig är det obegripligt att mediebranschen – då främst ägarna – låter allt det kapital i form av förtroende och tillit som medierna byggt upp under 1900-talet kastas bort i syfte att gynna vänsterpolitiska agendor.
Det går snart inte titta på nyhetssändningar i traditionella medier eftersom de är så vinklade åt vänster. Publiken går över till alternativa medier. I nämnda presidentval anser många att poddar, som Joe Rogans, hade större betydelse för väljarna, särskilt unga väljare, än traditionella medier.
Och jag vill påstå att de nya medierna gör samhällsbevakningen bättre. De kan till och med se till att vi får bättre politiker i framtiden. Jag vet inte om jag överdriver, men de tre timmar långa, spontana och oredigerade samtalen som Joe Rogan höll med presidentkandidater var historiska. Varför?
Den långa och oavbrutna exponeringen innebär att den presidentkandidat som intervjuas inte kan gömma sig bakom floskler och förberedda politikersvar. Politikern kan inte undgå att träda fram som person och blottlägga sina styrkor och svagheter. Det blir ett autentisk – äkta – porträtt av den som söker makten. Givetvis under förutsättning att utfrågaren ställer tuffa, oväntade och utmanande frågor så att politikern inte kan smita undan. Detta blir faktiskt lättare att göra när intervjun är så lång. Vad annars ska man prata om, än de stora och svåra frågorna?
För väljarna är det oersättligt att få se hur politikern svarar och agerar, blottlägger sin personlighet. Denna test kommer att skilja agnarna från vetet. Det framgick tydligt i förra höstens val. Joe Rogan erbjöd både Harris och Trump att komma, men ställde krav att de skulle svara i tre timmar och han tänkte inte tala om frågorna i förväg.
Föga förvånande tackade Kamala Harris nej. Hon vågade inte. Hon visste att hon skulle misslyckas när hon tvingades vara spontan. Hon är en nickedocka till politiker som måste styras av sin stab. Och inte ens då klarade hon av att framstå som seriös.
Lika lite förvånade det nog någon att Trump tackade ja. Och när Trump utmanades av oförberedda frågor och spontant fick lägga ut texten, visade det sig att han inte var så outhärdlig som han framstår i korta klipp i traditionella medier. Rogans publik, mest yngre, fick lära känna Trump som han är och hur han resonerar när han sitter i en lugn studio och bara svarar till en person framför honom. Många menar att det var här Trump slog igenom gentemot den yngre väljarkåren.
Eftersom Kamala Harris tackade nej, erbjud Rogan hennes tid i studion till Trumps parhäst. Också JD Vance visade sig vara en resonabel och värdig politiker när han tvingades förklara vad han står för och vad han tror på.
Långa intervjuer ger tid att avslöja politiker
Så här borde alla politiker som kandiderar till mäktiga positioner utfrågas. Tiden är väsentlig. Låt dem tala. Länge. Alltså motsatsen till hur traditionella medier arbetar där man snuttifierar och klipper ut ett soundbite och nöjer sig med det. Om makthavare istället tvingas lägga ut texten under flera timmar långa intervjuer, blottlägger de sina djupare tankar och perspektiv. Det är något väljarna borde ha rätt att få veta, eftersom de söker deras förtroende i val.
Och de som inte vågar ställa upp, blir också avslöjade. De är lättviktiga och borde inte väljas.
Väljarna i väst blir alltmer frustrerade över att politiken inte fungerar samtidigt som den blir allt mer polariserad och fokuserad på personangrepp istället för att handla om sakfrågor och lösningar på samhällsproblemen.
Jag tror att flera timmar långa intervjuer är vägen att återupprätta politiken och stärka demokratin. Då kommer man bortom slagord och angrepp på motståndare. Då kan man komma närmare kärnan inom dem som söker makt. Det ger väljarna bättre och tyngre information om vad man har att välja mellan.