En vit, heterosexuell kvinna förlorade befordran inom ungdomsvården i Ohio till förmån för en mindre kvalificerad lesbisk kvinna. Hon överklagade och vann i högsta instans. Det är individer som diskrimineras, inte grupper. Alltså kan person ur majoritetsbefolkningen bli diskriminerad.
Så här på försommaren varje år brukar den amerikanska högsta domstolen, Supreme Court, avge en rad domar som i grunden påverkar det amerikanska samhället och får avgörande påverkan på hur lagar ska tolkas.
Ett sådant fall är Marlean Ames som jobbade med återanpassning av ungdomsbrottslingar. Hon sökte befordran men jobbet gick till en mindre kvalificerad lesbisk kvinna. Därefter blev Ames av med sitt dåvarande jobb till en homosexuell man.
Hon överklagade men i både första och andra instans förlorade Ames. Hon var vit och kunde därmed inte bli diskriminerad, ansåg domstolarna. Detta synsätt präglar ju också svensk syn på diskriminering och rasism. Svenskar kan inte utsättas för rasism och orättvis behandling eftersom svenskar är majoritetsbefolkning. Bara minoriteter kan anses diskriminerade.
Domstolarnas beslut låg ju också helt i linje med Demokratiska partiets DEI-ideologi, alltså Diversity, equity, and inclusion (Mångfald, jämlikhet och inkludering). Är du vit eller man eller heterosexuell är du ansvarig för all världens rasism och orättvisor – och kan alltså inte själv vara utsatt för detta.
Nu förkastar HD – enhälligt – denna dårskap
I en historisk dom avfärdar Supreme Court detta synsätt. Man förkastar det hel och hållet. Man förklarar att synsättet i sig är rasistiskt, när man ställer högre krav på en individ beroende på dennes grupptillhörighet. (Se domen Ames vs Ohio i pdf.)
Domen får extra kraft genom att alla nio domare är eniga, från höger till vänster. Och det är en domare som tillhör vänstersidan som skrivit domslutet, Ketanji Brown Jackson som nominerades av Joe Biden.
De lägre instanserna hade avvisat Marlean Ames eftersom hon inte kunde visa att arbetsgivaren systematiskt missgynnande personer ur majoritetsgruppen, ett krav de ansåg vara praxis. Högsta domstolen avvisar detta krav som olagligt och i strid med konstitutionen som upprätthåller alla medborgares lika rätt inför lagarna.
Medierna rapporterar:
National Law Review: “Högsta domstol har meddelat ett historiskt, enhälligt beslut i Ames v. Ohio Department of Youth, vilket fundamentalt förändrar förutsättningarna för ‘omvänd diskriminering’ enligt Civil Rights Act från 1964. Domen eliminerar det långvariga kravet på “bakgrundsomständigheter” för kärande i majoritetsgruppen, vilket avsevärt sänker tröskeln för sådana anspråk och signalerar en ny era av riskbedömning för arbetsgivare.”
CBS News: “HD-domaren Ketanji Brown Jackson skriver i Högsta domstolens motivering: den rättspraxis som domen nu slår fast “tydliggör att standarden för att bevisa olika behandling enligt [lagen] inte varierar beroende på om käranden är medlem i en majoritetsgrupp eller inte. … Regeln om ‘bakgrundsomständigheter’ bryter mot den grundläggande principen.”
Washington Post: “Arbetsrättsjurister har sagt att ett domslut till henne fördel skulle vara en motreaktionen mot DEI och kan öka pressen på företag att ompröva program som syftar till att skydda och lyfta fram medlemmar av minoritetsgrupper.”
New York Times: “Lagtexten i Civil Rights Act från 1964 gör ingen åtskillnad baserat på om den person som åberopar diskriminering är medlem i en majoritetsgrupp. Men vissa domstolar har krävt att kärande från majoritetsgrupper bevisar ytterligare en faktor om de saknar direkta bevis för diskriminering: ‘bakgrundsomständigheter’ som stöder misstanken att svaranden är en arbetsgivare som diskriminerar majoriteten … Nu slår domare Jackson och en enig HD fast att lagtexten om medborgerliga rättigheter ‘inte gör någon skillnad mellan käranden från majoritetsgrupper och käranden från minoritetsgrupper’.”
New York Post: Men Ohio:s försvarsadvokat Elliot Gaiser tog avstånd från de lägre domstolarnas beslut som han hade fått i uppdrag att försvara och höll med käranden Marlean Ames om att heterosexuella personer inte borde utsättas för en högre börda – vilket förbryllade HD-domarna. ‘Mina vänner på andra sidan har argument som de kan peka på om ytterligare börda om bevisning som vi anser … inte borde granskas på den nivån’, erkände Gaiser under förhör av den konservative domaren Clarence Thomas.”
Fallet
Marlean Ames började på Ohio Department of Youth Services som sekreterare 2004 och befordrades så småningom till att handlägga program för att bekämpa sexuella övergrepp på ungdomsanstalter. Hon fick löneförhöjningar och bra recensioner längs vägen, och sökte en chefsroll för första gången 2019. Månader senare gav hennes närmaste chef henne en nål och sa till Ames att hon borde gå i pension. När hon vägrade fick hon, enligt hennes stämning, av personalansvarig ett ultimatum: Degradera eller bli arbetslös. Ame gick motvilligt med på att återgå till tjänsten som sekreterare hon hade för 15 år sedan, med en lönesänkning på cirka 40 procent. Chefsjobbet hon sökt gick till en lesbisk kollega som var mindre kvalificerad och hennes tjänst som handläggare till en 25-årig gay man som Ames inte anser kvalificerad.
Till medierna har Ames sagt att hon endast vill åstadkomma “rättvisa spelregler för alla”.
Se också advokat Robert Gouveia gå igenom HD-domen i sin podd i Youtube.
Lika inför lagen också i Sverige?
Också i Sverige finns i politiskt korrekta kretsar en utbredd uppfattning om att svenskar inte kan diskrimineras eller utsättas för rasism. Exempelvis har universitet anpassat sina antagningssystem så att sökanden från minoriteter kan gå före sökanden ur majoriteten med högre kvalifikationer. Detta har dock den svenska Högsta domstolen slagit ned på.
Uppsala universitet gjorde sig skyldigt till diskriminering när 30 sökande med utländsk bakgrund 2003 kvoterades in till juristutbildningen. De två kvinnor som nekades tillträde trots att de hade bättre betyg vann även i Högsta domstolen (HD) och fick 75.000 kronor var i skadestånd.
Till saken hör att ombud för kvinnorna var Gunnar Strömmer, nuvarande justitieminister. Till SVT sa han när domen föll 2006:
– Jag tolkar det också som att alla typer av kvotering, även könskvotering, där man utan att beakta de sökandes meriter på förhand viker platser åt en viss grupp, är olaglig. Det har för övrigt tingsrätten och hovrätten också sagt, säger Gunnar Strömmer, jurist på Centrum för rättvisa och ombud för de båda kvinnorna.
Uppmärksamheten kring detta har dock varit begränsad i svenska medier. Många på vänsterkanten hävdar fortfarande att det bara är vissa som kan bli utsatta för diskriminering och rasism. Detta borde det talas mer om.