Något av det roligaste jag gjort på senare år var att för Riks ta fram en 38-minuter lång dokumentär om upprorsmannen Gustav Vasa som valdes till kung 6 juni 1523. Dagen som blev vår nationaldag. Verkligen något att fira!
Att göra dokumentären inför 500-årsdagen 2023 blev för mig ett avbrott i det dagliga politiska arbetet. Och det var spännande att vända 500 år bakåt i tiden och studera hur “politik” gick till då.
Vi vet ju ganska lite från den tiden. Källorna är få. Men av de skeenden som går att studera och tolka fick jag en överraskande positiv bild av personen Gøsste Erichson, som han kallas när han första gången omnämns i skriftliga källor.
Det går inte annat än imponeras av en 24-åring som efter Stockholms blodbad förlorat allt: fadern halshöggs, modern och systrar blir krigsfångar och dör i Danmark. Eftersom fadern avrättades som kättare förlorade släkten alla tillgångar. Istället för att bryta ihop startar han ett uppror som leder till Svea rikes självständighet. Gustav Vasa körde inte bara ut danske kungen, han motade bort påven i Rom som hade stort inflytande på statsledningen via biskoparna.
Och även om Gustav Vasa lät döma de som försökte störta honom till döden, tycker jag mig se en Machiavellisk återhållsamhet i våldsutövningen hos Gustav Vasa. Exempelvis lät han Svante Sture, som hade större rätt till tronen, göra förnäm karriär eftersom denne lovat att inte kräva kronan. I både England och Frankrike hade Svante Sture på 1500-talet blivit ett huvud kortare. (Att Svante sedan dödades av Erik XIV är en annan historia.)
Jag tycker vi utan reservation kan hylla Gustav I, inte minst därför att han gjorde karriär i strid mot den besuttna makten så som en upprorsman mot utländska makter. Han visade sådant kraftfullt ledarskap att han valdes till kung. Under 37 år på tronen stärkte han svenska språket, kulturen och statsmakten. Hans reformer var så framgångsrika att hans barnbarn Gustav II Adolf kunde göra Sverige till en erkänd Europeisk stormakt på 1600-talet, trots landets blygsamma befolkningsmängd.
Och detta skedde samtidigt som Gustav Vasa hela tiden utmanades och kunde blivit avsatt. Eftersom historiker inte lyfter fram denna utsatthet, gör jag det i dokumentären.
PS.
Observera att vi säger “moderna Sverige” i filmen, för självfallet har vårt land anor längre tillbaka i tiden än 1500-talet.