Month: December 2013

Såg på SVTplay den, faktiskt utmärkta, franska dokumentären “Greklands väg mot krisen” (se den hos YouTube). I den intervjuas de ansvariga som släppte in Grekland i euron utan att kontrollera den fantastiska ekonomiska utveckling som landet visade upp inför inträdet och ända fram till kollapsen.
En av de ansvariga, eurogruppens ordförande Jean-Claude Juncker, säger nu:

—  Vi kom aldrig på den tanken att siffrorna kunde vara manipulerade eller att nationalräkenskaperna redovisades på ett otillbörligt sätt.

Bättre än så kan inte det grundläggande konstruktionsfelet av EU illustreras. Man trodde att ekonomi kunde hanteras som diplomati, det vill säga att problemen skulle försvinna om man bara inte talade om dem.
Nu kostar dessa grova försummelser eurozonens skattebetalare hundratals miljarder euro. Och har någon ställts till ansvar? Naturligtvis inte. Alla sitter kvar. Inget ansvar utkrävs i en union som på inget vis i världen har med demokrati att göra.

Det råder kaos i logiken i debatten om anonymitet på nätet och hackande av internettrafik. FRA får kritik för att man avlyssnar i syfte att värna rikets säkerhet. Samtidigt får Expressen stöd för att man hackar privatpersoner som har fel åsikter om invandring.
Bäst inlägg kring detta sammelsurium gör P1:s radiosatirgrupp Public Service idag (ljudfil):

“Carl Bildt”: — FRA är utagerat nu. Enligt mina källor ska NSA sluta samarbeta med dem. De vill ha någon som är bättre på att luska bland vanligt folk, så de väljer nu mellan Ryan Air och Expressen.

Satirgruppen intervjuar sedan Expressens chefredaktör:

Public Service: För att få fram den här lilla gruppen extrema näthatare har ni hackat 50.000 anonyma identiteter på nätet.
“Thomas Mattsson, Expressen”:  Precis, men dom är så klart skyddade.
Public Service: Jaha? Det finns ju ingen lagstiftning som skyddar dom.
“Thomas Mattsson, Expressen”: Jodå. Mitt godtycke. Det är lag så god som något. Särskilt när jag kan hänga ut den som protesterar på ett löp ….Men just idag är jag på gott humör, vill jag tillägga. Så idag har de här 50.000 ingenting att oroa sig för.

Inslaget handlar sedan om pseudonymer på nätet och man frågar Thomas Mattsson vad tidningen tycker om anonymitet på nätet:

“Thomas Mattsson, Expressen”: Herregud, nu är ni bra naiva. Thomas Mattsson är självklart bara mitt alias. Jag kör anonymt när jag uttalar mig för Expressen.
Public Service: Vad heter du egentligen?
“Thomas Mattsson, Expressen”: Erich Honecker, så klart.

Strålande satir som utmärkt demonstrerar samhällsdebattens hyckleri kring avlysting och hackande på nätet. Tekniken att hacka in i andras datatrafik finns och kommer alltid att vara extremt lockande att användas i allehanda syften.
Går det skydda sig? Nej. Det är som om journalister och myndigheter buggade oss överallt och alltid hörde vad vi sa. Det är den nya teknikens pris. Det enda raka är att stå för det man tycker och inte framföra olika åsikter beroende på vilken arena man för tillfället befinner sig på.

Skälet till att elevernas kunskaper rasar och svenska skolan inte klarar internationell jämförelse i Pisa får blixtbelysning när det blir twitterstorm mot utbildningsminister Jan Björklund då han påtalar att det måste bli mer ordning och reda i skolan. Detta med tanke på att Pisa visar att inga elever skolkar och kommer försent i så hög grad som i Sverige.
Svenska Dagbladet rapporterar om de hätska mothugg som Björklund fått för sitt budskap.
Även journalisten som skrivit artikeln tar ställning mot Björklund och skriver:

I Pisaresultaten gör samtliga elever försämrade resultat, vid varje mättillfälle. Men det är de så kallade lågpresterande eleverna som försämrat sig allra mest … Och trenden är exakt densamma när det gäller elever som struntar i lektioner: Svenska elever hoppar över lektioner i större utsträckning än i andra OECD-länder – men det är de socioekonomiskt svaga eleverna som framför allt struntar i lektioner.
Jan Björklund missar [att] Sverige inte bara ligger högst när det gäller elever som kommer för sent. Sverige är också det land som sedan 2003 haft den största ökningen i elever som känner sig obekväma och som att de inte hör hemma i skolan.

Nyhetsjournalisten skriver det inte rakt ut, men den här argumentationen tycks mellan raderna mena att disciplin i skolan skulle göra det ännu mer obekvämt att vara i klassrummet.
Där har vi kärnan i skolpolitikens kris: både den politiska vänstern och medievänstern vill inte ha ordning och reda i skolan. Det får inte vara obekvämt, vuxna får inte ställa krav på eleverna. Skolan ska vara något sorts underhållningsetablissemang som elever tycker är kul och lättsam.
Mot detta står vi som vet att kunskapsinhämtning är jobbigt, slitsamt och tålamodsprövande. Men den som sliter och lär sig ny kunskap finns så småningom en gigantisk belöning: man känner att man förstår mer om den värld man lever i, man får makt att bestämma över tillvaron genom att man begriper den och framför allt: man känner hur man själv förkovras och utvecklas som människa.
Det lärare ska göra är att väcka nyfikenhet kring kunskap och stimulera kunskapstörst. Detta kan naturligtvis inte ske om det inte råder lugnt och ro i klassrummet. Om elever pratar, bråkar och spelar spel på lektionerna upphör alla möjligheter att förmedla att slitsamma studier till slut ger belöning.
Jag kommer från de “socioekonomiskt svaga” som SvD-journalisten tar upp och jag vet att är det några som behöver ordning och reda i skolan så är det just vi som inte kommer från studievana miljöer. Det är dessa elever som lider mest av oordning, flum och slapphet i skolan. För mig är det självklart att tolka sambanden i Pisa på detta sätt. Avsaknaden av disciplin ökar klyftorna.
Mina tankar går till de lärare jag hade i grundskolan på 1970-talet och som krävde tystnad och koncentration i klassrummet. De tog omaket att disciplinera oss elever och för det är jag djupt tacksam.
Utbildning är inte underhållning, det är hårt slit. Dags för vissa att lägga sina flummiga ideologier åt sidan och se realiteterna.

Mediekampanjen mot friskolor och privata alternativ i välfärden fortsätter. Efter den internationella Pisa-studien som visar att svenska elever presterar allt sämre anser sig vänsteridelogerna inom skolverket m fl fått luft under vingarna: valfriheten bär skulden och byråkratin måste få tillbaka makten. Allt som kan tolkas som kritik mot liberaliseringarna inom välfärden blir toppnyheter.
Därför vill jag som motkraft visa på sådant som inte får den uppmärksamhet det förtjänar. Låt mig nämna fem exempel.
1. Dagens Samhälle  hade nyligen en ledare som lyfte fram en rapport från Socialstyrelsen, Kommunal eller enskild regi, spelar det någon roll? Rapporten belyser flera kvalitetsindikatorer som visar att privata aktörer inom äldreomsorgen är bättre än kommunala enheter.
I det första diagramet framgår att privatdrivna särskilda boenden för äldre (mörka staplar) har bättre kvalitet när det gäller centrala frågor som läkemedelsgenomgång, riskbedömning för fall, trycksår och undernäring. I andra diagramet framgår att den privata hemtjänsten har större delaktighet för de äldre och uppföljning av genomförandeplan, liksom större möjlighet att välja mellan olika maträtter. (klicka på diagram för att se större bild)


2. När det gäller skolan tar Maciej Zaremba idag upp lärares bristande ämneskunskaper som en av anledningarna till de låga resultaten, Hur kunde Sverige utarma sin lärarkår, och skriver att ”det är främst detta, inte storleken på klasserna, det fria skolvalet, eller ens utbyggnaden av mobilnätet, som är nyckeln till det svenska skolproblemet.”
3. Andreas Bergh, nationalekonom vid Lunds universitet samt välfärdsforskare vid IFN, har skrivit en längre resonerande bloggpost, Inte ‘uppenbart’ att boven är skolvalet, om den koppling till det fria skolvalet som en del gör gällande. Han skriver att de svenska skolresultaten skulle ha försämrats ännu mer utan det fria skolvalet och konstaterar att skolkonkurrens leder till högre resultat både i kommunala och fria skolor: ”I själva verket tyder både tidig och nygjord forskning på att konkurrensen som sådan har positiva effekter på resultat i genomsnitt, både mätta som betyg och som prov, och både i kommunala skolor och friskolor (Ahlin 2003; Bergström & Sandström 2005; Böhlmark & Lindahl 2012).”
4. Till och med socialdemokrater kan se verkligheten som den är och, likt S-ledaren i Stockholms stadshus Karin Wanngård, i intervju för Södermalmsnytt konstatera att det fria skolvalet har motverkat boendesegregationen och gjort det möjligt för ”en bättre blandning” av barn.
5. SVT:s Agenda ställde igår skattesänkningar mot utökade satsningar på skolan. Den som vill hålla sig till verkligheten kan läsa Peter Hjörne i Göteborgs-Posten som påpekar att Sverige satsar 6,3 procent av BNP på utbildning mot 5,7 procent i snitt för OECD. Det verkar inte vara pengar som saknas i skolan.
På punkt efter punkt kan medievänsterns angrepp på frihet inom välfärdssektorn vederläggas. Men få tycks göra det. Då kan verklighetsbilden förvanskas och människor luras att rösta på ett sätt de inte gjort om de haft mer fakta. Det verkar vara demokratins dilemma i dag, striden står om vilken verklighetsbild som får dominera.

Den intressanta jämförelsen idag, då SCB släppt sin stora partisympatiundersökning för november 2013, är att jämföra med mätningen för fyra år sedan. Vid samma tid inför förra valet.
Då visar det sig att Socialdemokraterna backar nästan lika mycket som Alliansen: -2,2 mot -2,8 procentenheter. Det är SD och V som går framåt jämfört med för fyra år sedan.
Det betyder att Stefan Löfven är i händerna på Vänsterpartiet för att bilda ett regeringsunderlag som är större än Alliansen, om valrörelsen utvecklas som förra gången. Han behöver förmodligen, likt Jens Stoltenberg gjorde i Norge, utlova finansministerposten till V-ledaren Jonas Sjöstedt för att kunna bilda regering. Vill Sverige ha en sådan regering?

Partisympatier	SCB nov 2013	SCB nov 2009	Diff
Moderaterna	25,5	26,2	-0,7
Folkpartiet	5,4	6,5	-1,1
Centerpartiet	4,7	5,0	-0,3
Kristdemokraterna	4,1	4,8	-0,7
Alliansen	39,7	42,5	-2,8
Socialdemokraterna	34,3	36,5	-2,2
Miljöpartiet	8,8	8,4	+0,4
Vänsterpartiet	6,7	5,1	+1,8
Sverigedemokraterna	9,3	5,1	+4,2

Sverige fördummas i snabb takt. Svenska elevers kunskaper rasar enligt den internationella kunskapsmätningen PISA 2012.

— Mätningen avser elever i årskurs 9 i mars 2012 vilket är den sista årskull som genomgick alla nio åren med de gamla läroplanerna, de gamla kursplanerna och det gamla betygssystemet, påpekar utbildningsminister Jan Björklund (FP).

En orsak till sämre kunskaper i läsförståelse, naturvetenskap och matematik är att elever skolkar mer än i något annat land. Och i inget annat land kommer så många elever försent.
Det är väl självklart att man inte lär sig något om man inte bryr sig om att vara i skolan. Som jag ser det innebär den totala avsaknaden av disciplin att statusen på kunskap i nya generationer försvinner.

— De länder som ligger i topp i PISA … har alla tidiga betyg, mer traditionell katederundervisning och hög akademisk status och höga löner i läraryrket. De har många av de inslag som Sverige hade förr och som jag tror att vi måste återinföra, säger Björklund.

Detta med att återinföra disciplin tror jag kommer att bli extremt svårt. Få vuxna står för något längre. Allra minst politiker. De lärare som försökt ta sitt uppdrag på allvar har sparkats eftersom de anses vara elaka svin som kräver att elever ska sitta still och inte tala i telefon under lektionstid.
Skolan är bara en spegelbild av det kravlösa samhällsklimat som gäller generellt. Om inga krav får ställas och de som försöker agera blir straffade, är fördumning den naturliga utvecklingen.