Minareter i väst, men inga kyrkor i Saudiarabien

Svenska Dagbladet har inför folkomröstningen om minareter i Schweiz träffat högste imamen i landet, Youssef Ibram, Minaretfrågan delar schweizare:

— Tillåter man klocktorn ska samma sak gälla för minareter, säger han vilket får mig att undra om han då tycker att kyrkor ska få byggas i Saudiarabien.
— Det är ett problem mellan Väst och Saudiarabien, svarar han undvikande.

Imamen, verksam i väst, kräver minareter här, men försvarar inte rätten att bygga kyrkor i Saudiarabien. Samtidigt hotar imamen med att al-Qaida kan intressera sig för Schweiz om landet röstar emot minareter.
Alltså: islam har rätt att sprida sig överallt i världen, men något försvar för kristna att i religionsfrihetens namn sprida sin lära ges inte.
Den politiska korrektheten i väst låter sig luras av detta dubbelspel. Och att se igenom hyckleriet är naturligtvis islamofobi…
(Andra intressanta bloggar om , , , , , , , , , )

Säg vad det handlar om: fri invandring

Sanna Rayman gör i Svenska Dagbladet en vass analys av hur fel frågan om rättigheter till illegala invandrare behandlas, När man inte vill stå för sin egen politik

Gruppen gömda/papperslösa är före detta asylsökande som har fått avslag samt personer som inte sökt uppehållstillstånd och fått sin sak prövad. De är ålagda att lämna landet men väljer istället att gå under jorden. Man kan förstå beteendet i det enskilda fallet – jag hade säkert gjort samma sak.
Men en lagstiftare måste skapa fungerande principer, och då bör man tänka ett varv innan man lutar sig mot just rätten till sjukvård. Detsamma gäller frågan om barn till gömdas rätt till skolgång. Visst kan man även här åberopa FN-deklarationen, men det är inte rätt sätt att angripa frågan.

Ja, de som anser att illegala invandrare som fått avslag och saknar humanitära skäl att stanna, har rättigheter måste tala klartext. De vill ha fri invandring för alla. Stå upp och säg det!
Men nej, det säger inte de partiföreträdare som vill ge rättigheter till illegalt närvarande.
Jag är så trött på allt hycklande.
(Andra intressanta bloggar om , , , , , , )

Malmström en av 11 kommissionärer som nämns

Det är intressant att se hur världen utanför EU beskriver de av Barroso nominerade kommissionärerna (de ska ju förhöras, med start 11 januari, och godkännas av EU-parlamentet). Exempelvis International Herald Tribune (dvs New York Times). Artikeln Big States Dominate European Commission Posts namnger 11 kommissionärer, och på sluttampen hinner Cecilia Malmström nämnas.
Fokus riktas, som sagts tidigare, mot de ekonomiska portföljerna. Framför allt anses bytet av inre-marknadskommissionär kunna betyda en annan ton:

Michel Barnier [Frankrike] ersätter Charlie McCreevy [Irland] vars laissez-faire-betonade hållning till regleringar utsattes för kritik under finanskrisens tidigare förlopp.
”Det är ett byte inte bara i personlighet utan också av filosofi”, säger Jean Pisami-Ferry vid ett ekonomiinstitut […] Men Karel Lannon vid en Brysselbaserad tankesmedja menar EU redan beslutat om en finanspolicy och att Barniers uppgift i huvudsak blir att genomföra fattade beslut.

Utöver de 11 kommissionärer som nämns, påpekar tidningen att Tyskland, genom att välja energi (som man anser vara en central fråga, inte minst i relationerna med Ryssland) ökat möjligheterna för chefen för Bundesbank, Axel Weber, att bli näste chef för Europaunionens centralbank.
Likaså nämns att Storbritannien, som inte heller fått någon ekonomisk kommissionär, ändå säkrat jobbet som generaldirektör för inre marknaden åt britten Jonathan Faull.
Slutsatsen är att de stora länderna fått bestämma.
Tidningen nämner dock inte att Rumänien fått den post som lägger beslag på de största resurserna, jordbrukskommissionären. Det är kanske här EU-parlamentet kommer att sätta stopp. Den nominerade har ett inte helt rent förflutet som jordbruksminister i Rumänien.
(Andra intressanta bloggar om , , , , ,
, , )

S flirtar med C och FP, vill dumpa V

Inviten igår från Mona Sahlin till de borgerliga partierna C och FP om att bilda regering om SD blir vågmästare, kan också ses som ett sätt för Sahlin att slippa regera med V, skriver PJ Anders Linder i Svenska Dagbladet, Sahlin till Ohly: Vi släpper er som en het potatis:

Vad Sahlin i realiteten säger är att hon håller helt öppet för att dumpa Lars Ohly efter valet, ifall de rödgröna inte får egen majoritet. Hon är väl medveten om att FP och C aldrig kommer att sätta sig i samma regering som Vänsterpartiet. Måhända tror hon att detta ska göra S attraktivare för mittenväljarna – en röst på Sahlin betyder kanske trots allt inte en röst på Lars Ohly – men jag tror att den effekten är minimal. Däremot måste det skapa enormt mycket ont blod inom V. Är de en fullvärdig partner eller inte?

Så sant. Här i bloggen skrev jag i september, S använder SD för att slippa V:

Men jag tycker Vänsterpartiet borde fundera på varför Socialdemokraterna driver den här frågan så starkt. Svaret är nämligen att S och MP använder hotet om SD för att slippa inflytande från V.
Både Socialdemokrater och Miljöpartister är ivriga om att tala om “blocköverskridande” regeringssamarbete, förment för att komma bort från beroende av SD, men reellt för att själva komma bort från beroende av V.

Mona Sahlin tycks fixerad vid taktik i riksdagens plenisal efter valet. Borde hon inte mer ägna sig åt att skapa partiet och de rödgröna en tydlig politik?
Det finns också andra argument som visar hur desperata Socialdemokraterna är.
Sydsvenska Dagbladet skriver i ledaren, Högt spel, Sahlin:

Men följden blir att Sahlin skänker SD en betydelse partiet inte har och förhoppningsvis heller aldrig får, en huvudroll det inte förtjänar. I värsta fall hjälper uppmärksamheten Sverigedemokraterna in i riksdagen. Det är ett farligt spel.

Ja, Mona Sahlin ger SD reklam för åtskilliga miljoner — istället för att lägga energin på egen politik. Är det riktigt klokt, det?
Göteborgs-Posten framför tung argumentation i ledaren, Riksdagen schack matt?

Om Sverigedemokraterna kommer in i riksdagen och får en vågmästarroll, så är detta ett demokratiskt faktum. Någon anledning till panikåtgärder finns inte. Alliansregeringen kan lugnt sitta kvar och avvakta en förtroendeomröstning i kammaren. Låt Sverigedemokraterna välja vilket block de vill stödja, men förhandla inte med dem och anpassa inte politiken.

Just så tryggt och stabilt borde riksdagspartierna agera.
Mona Sahlins spektakel är bara en demonstration av hur lättviktig och okvalificerad hon är. Hennes parti har ingen politik, därför framförs desperata utfall som bara gynnar de krafter man säger sig vara emot.
Egentligen vill jag inte ge Sahlin & Co några tips, men jag kan ju inte hålla käft: betänk det faktum att ni hade som högst opinionssiffror när ni inte sa något. Så fort ni började öppna munnen började siffrorna dala. Kanske är den bästra strategin tystnadens….
Mer i bloggen: Tänker S samarbeta med SD för att fälla regeringen?, S är beroende av SD för att fälla regeringen, Bara så undviker S samarbete med SD, Miljöpartiet vill utnyttja SD för egen vinning.(Andra intressanta bloggar om , , , , , , , , , , )

Climategate kan stoppa miljölagar i USA

Den färgstarke kolumnisten och samhällsdebattören Gerald Warner skriver i Daily Telegraph, Climategate may scuttle Barack Obama’s Cap and Trade laws:

Senator James Inhofes senatsutskott om miljö har skrivit till olika amerikanska myndigheter, för att informera dem om innehållet i avslöjandet av klimatforskarnas mejl. Men den riktiga konflikten för Obama är vad som händer med miljölagar om utsläppsrätter och om de inte är körda.

Han konstaterar att klimataktivisterna nu har tvingats på defensiven. Men i Sverige har medierna tigit om Climategate. Dagens Nyheter lade dock ut en första text igår eftermiddag på DN.se, ”Climategate” delikat materia:

Det är ingen tvekan om att klimatfrågan kan vara delikat materia. Det finns alltid en risk att självcensur kan sätta sig i väggarna på redaktioner. Men det handlar lika lite om konspirationer i medievärlden som inom forskarvärlden. Det handlar mer om ett slags självspelande piano.

Tidigare har Ola Tedin i Ystad Allehanda, också i nätupplagan tagit upp frågan, Lite tankar kring klimatkätteriet:

Som opinionsbildare är det min uppgift att ifrågasätta. Därför är det min förbannade plikt att kräva bättre underbyggda argument än det sedvanliga mantrat att ”alla är överens”. För när ”alla” ”vet” att ”det bara är så”, plingar sektvarningsklockan hos alla journalister. Och kanske börjar göra så nu även i denna svåra fråga.

Men när jag igår eftermiddag gjorde sökningar hos alla större nyhetsredaktioner, inklusive SVT, SR och TV4, så har de inte skrivit något om denna klimatforskarskandal (annat än Aftonbladet, som nämnts här i bloggen).
Det visar hur svårt kritik mot politiskt korrekta uppfattningar har att nå ut genom medierna. De fungerar som portvakter och är inte intresserade av kritik mot de apokalyptiska uppvärmingsteorierna.
(Andra intressanta bloggar om , , , , , , , , , , , , )

Saturday Night Live: Hu Jintao frågar Obama

Nyligen var president Obama i Kina. Satirprogrammet Saturday Night Live har speglat mötet mellan de två ledarna och vissa trovärdighetsproblem hos gästen:
httpv://www.youtube.com/watch?v=bnMR7txA-Lw
Ett utdrag:
”Obama”: – Vårt stimulanspaket kommer att skapa jobb.
”Hu Jintao”: – Jag är nyfiken. Hur många jobb har det skapat?
”Obama”: – Hittills? Inga.
”Hu Jintao”: – Ahhhh.
”Obama”: – Men vår sjukvårdsreform kommer att spara enorma resurser.
”Hu Jintao”: – Exakt hur sparar en reform som utökar sjukvården pengar?
”Obama”: – Jag vet inte.
(Andra intressanta bloggar om , , , )

Malmström får medeltung portfölj

Svenska röster menar att Cecilia Malmström som poliskommissionär fått en tung post. Den är naturligtvis tyngre än Margot Wallströms, som tillhörde en av de lättaste.
Men när man ser till internationella medier är de fyra ekonomikommissionärerna dem som nämns mest. Till denna tyngsta grupp hör också nye utrikesministern. Därefter kommer nog jordbrukets och regionalpolitikens portföljer eftersom de lägger beslag på en gigantisk del av EU-budgeten.
Först i tredje hand kommer nog de lagstiftande posterna, dit Malmströms portfölj kan räknas. I Norden är det Finland som dragit vinstlotten: Centerpartisten Olli Rehn blir ekonomikommissionär.
Så här ser listan ut:
Jose Manuel Barroso (Portugal, konservativ) Ordförande i kommissionen
Catherine Ashton (Storbritannien, socialdemokrat) Utrikeskommissionär
Joaquín Almunia (Spanien, socialdemokrat) Konkurrenskommissionär
Olli Rehn (Finland, liberal) Ekonomikommissinär
Karel De Gucht (Belgien, liberal) Handelskommissionär
Michel Barnier (Frankrike, konservativ) Inre marknadskommissionär
Dacian Ciolos (Rumänien, konservativ) Jordbrukskommissionär
Johannes Hahn (Österrike, kristdemokrat) Regionkommissionär
Viviane Reding (Luxemburg, konservativ) Justitiekommissionär
Cecilia Malmström (Sverige, liberal) Poliskommissionär
Algirdas Semeta (Litauen, konservativ) Tull- och skattekommissionär
Antonio Tajani (Italien, konservativ) Näringslivskommissionär
László Andor (Ungern, socialdemokrat) Social- och arbetslivskommissionär
Günther Oettinger (Tyskland, kristdemokrat) Energikommissionär
Maria Damanaki (Grekland, socialdemokrat) Fiskerikommissionär
Janez Potocnik (Slovenien, liberal) Miljökommissionär
Janusz Lewandowski (Polen, konservativ) Budgetkommissionär
Androulla Vassiliou (Cypern, liberal) Utbildnings- och kulturkommissionär
Siim Kallas (Estland, liberal) Transportkommissionär
Máire Geoghegan-Quinn (Irland, liberal) Forskningskommissionär
John Dalli (Malta, konservativ) Hälsokommissionär
Rumiana Zheleva (Bulgarien, konservativ) Biståndskommmissionär
Stefan Füle (Tjeckien, socialdemokrat) Utvidgningskommissionär
Connie Hedegaard (Danmark, konsservativ) Klimatkommissionär
Neelie Kroes (Holland, liberal) it- och telekomkommissionär
Andris Piebalgs (Lettland, konservativ) Utvecklingskommissionär
Maros Sefcovic (Slovakien, socialdemokrat) Administrationskommissionär
Nu kommer dessa att förhöras av Europaparlamentet, som förra gången avvisade en kommissionär.
Liberals get influential portfolios in Barroso II, EU unveils new economic chiefs amid Britain, France tensions, EU’s Barroso Announces New Team Of Commissioners, Cecilia Malmström får tung post, Malmström blir migrationskommissionär, Blir migrationskommissionär.
(Andra intressanta bloggar om , , , , ,
, , )

‘Irakkriget i enlighet med internationell lag’

Just nu förhörs Storbritanniens FN-ambassadör Sir Jeremy Greenstock av det brittiska parlamentets Irakutredning, vilket direktsänds i Sky News, Iraq Inquiry: US ’Set’ On War With Saddam.
Greenstock har riktat kritik mot Irakkriget, men när han får frågor om hur kriget startade är han glasklar: resolution 1441 av FN:s säkerhetsråd gav den legala grunden för invasionen.
Han berättar att USA:s utrikesminister Colin Powell, om han bara såg ett FN-beslut som en ”potemkin kulis” hade nöjt sig med en knapp majoritet på 9 röster i säkerhetsrådet. Men man ägnade två långa månader åt att skapa en bred kompromiss. Mot slutet var det en strid mellan USA och Frankrike om ett nytt beslut i FN:s säkerhetsråd skulle krävas innan de ”allvarliga konsekvenser” fick vidtas mot Irak om landet inte levde upp till villkoren i resolution 1441.
I slutversionen som både Frankrike och Ryssland röstade för, finns inget sådant krav. Alltså krävdes inget ytterligare beslut innan invasionen av Irak startade. Om Irak inte levde upp till villkoren — att lämna bevis på att och hur man förstört massförstörelsevapen — gav resolution 1441 grönt ljust för invasion.
Greenstock menar att Irakinvasionen visar att det är en sak att ha de lagliga grunderna för en invasion, men en annan att ha skaffat sig legitimitet att göra det. På den senare punkten menar Greenstock att det fanns uppenbara brister, bland annat att opinionen i Storbritannien inte stod bakom ett krig.
Det är viktigt att inte blanda samman dessa aspekter, så som vänstern gör. Irakkriget var i enlighet med internationell lag, det var godkänt av FN:s säkerhetsråd. Att det fanns många som inte ville ha krig och som kritiserade det är en helt annan sak.
En annan reflektion: de som kritiserar kriget tycker inte det är synd att Saddam Hussein och hans sönder avsattes. Därför är det ett slags hyckleri när man nu åter drar upp hur kriget startade. Kriget var rätt, massmördaren störtades och Iraks folk har startat en demokratiprocess. Mördandet i Irak är nu betydlgit lägre än det varit under Saddams långvariga styre.
De som kritiserar denna utgång måste tala om varför de hellre sett Saddam Hussein fortsätta sitt tyranni.
(Andra intressanta bloggar om , , , , , , , , , , , , , , , )

Invandringen kostar – frågan är varför?

Förr fanns ingen välfärdsstat i Sverige. När invandrare kom var det för att arbeta och utveckla vår industri. Invandringen har haft stor betydelse för svensk utveckling. Ingen kan säga emot.
Men sedan välfärdsstaten och dess bidragssystem etablerats har invandrare istället fastnat i bidragsträsket. 
Det är dock väldigt svårt för etablissemang av olika slag att erkänna detta. Man förtiger sanningen. Och det är, anser jag, en större grogrund för Sverigedemokraternas framgångar än något annat.
Svenska Dagbladets ledare idag är ett undantag. Där sägs det alla vet, men som det är tabu att ta upp, Invandringen bör inte innebära sju svåra år:

Omkring var fjärde invandrare har efter nio år i Sverige fortfarande inte hittat sitt första jobb. De uppgifterna förklarar varför professor Jan Ekberg nyligen i ”Invandringen och de offentliga finanserna – en rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi” kunde konstatera att invandringen har inneburit en belastning på svensk ekonomi de senaste decennierna.
På grund av det låga deltagandet i arbetskraften blir inbetalningar i skatter och avgifter betydligt lägre än utbetalningar för bidrag och ersättningar – någonstans mellan cirka 40 och 60 miljarder kronor per år, för att vara konkret.

Skall det vara så svårt att säga detta? Och än har jag inte hört någon etablerad politiker utgå från denna sanning när man talar om invandring och integration. Man förtiger. Och därför talar man heller inte om vad som behöver göras för att ändra situationen. Se där, ytterligare en förklaring till varför Sverigedemokraterna växer. De har sina förslag på lösningar av problem som andra förnekar och förtränger.
Sverige får högsta betyg i EU-studier om invandrares tillgång till arbetsmarknaden, skriver Per Gudmundson. Det är alltså inte rasism, främlingsfientlighet eller andra hinder som gör att invandrare inte kommer i arbete. Förklaringen är att de som kommer till Sverige gör det som flyktingar, sådana som ser sig som eller betraktas som offer som det är synd om. Dem som man inte kan ställa krav på:

De som invandrar på grund av skyddsbehov, och deras anhöriga, är som regel mindre attraktiva på arbetsmarknaden. Det är inte helt lätt att åtgärda. En inblick i hur det kan se ut gavs när Borlänge kommun kartlade de nyanlända vuxna förra året. 53 procent var analfabeter.

Sverige agerar som hela världens socialbyrå. Vi tar emot dem med problem, medan invandrare med idéer, energi och entreprenörskap — de som kom till Sverige under tidigare århundraden — nu flyttar till USA.
Detta måste diskuteras. För Sverige är det sämsta tänkbara landet för analfabeter och lågutbildade. Vi har ju bestämt oss för att konkurrera på den globala marknaden med högteknologi, och inte med låga löner.

Vi har en svag tjänstesektor och saknar den typ av lågkvalificerade och lågbetalda jobb som krävs för att öppna arbetsmarknaden för dem. Företagande möter stora och dyra hinder.

Det Gudmundson visar är att svensk politik på två viktiga samhällsområden agerar på direkt kollisionskurs med varandra. Vi tar emot de mest outbildade invandrarna, men har en arbetsmarknadspolitik som utgår från att vi har den allra mest kvalificerade och välutbildade arbetskraften.
Det går inte ihop!
När ska partierna ta upp verklighetens problem? Det kan väl inte vara främlingsfientlighet att ta upp fakta och diskutera de villkor som faktiskt gäller?
På detta område har nuvarande riksdagspartier abdikerat. De blundar för verkligheten och låtsas som att den inte finns.
Det är detta som ger Sverigedemokraterna deras framgångar. De ser! De diskuterar.
För mig är det obegripligt varför inte övriga partier slutar behandla invandring som något som är absolut tabu, något som ska tigas ihäl med klyschor som fördummar och föraktar fakta.
(Andra intressanta bloggar om , , , , , , , , , , , )