Unga kristdemokrater har fått ny ordförande

Charlie Weimers har varit med i toppstriden om ordförandeskapet förr, men nu är han vald till ordförande för Kristdemokratiska Ungdomsförbundet. KDU håller riksmöte i Göteborg. 
På bilden här ses han hälsa på självaste järnladyn Margaret Thatcher. Och bilden symboliserar varför han har varit omstridd: Charlie Weimers är skarpare i sina värdebaserade analyser än vad många politiskt korrekta önskar. Så har iallafall jag upplevt ordförandestriderna i KDU.
Men jag tycker att partiernas ungdomsförbund ska sticka ut, fokusera på värderingar och samhällsperspektiv som siktar längre än till nästa val. I Frihetsjournalens poddradio hade vi ett samtal om ideologi i vintras, Ingen minskad stat utan starkare familjer, där jag tycker han vävde samman kristdemokratiska värderingar med frihetliga på ett intressant och nytt sätt.
Som ordförande ska han naturligtvis företräda alla medlemmar, därför blir ungdomsförbundens ordföranden ibland mer utslätade än man kunnat önska, men i sitt tacktal tycker jag Weimers på ett gott sätt väver samman frihet och familj, biståndsivrande med frihandel:

– Vi vill ha ett frihetligare samhälle där människor ges utrymme att uppfylla sina livsdrömmar, om det så handlar om att starta ett eget företag eller att trots motgångar kunna fullfölja gymnasiet för att få det jobb man alltid velat ha. Vi vill ha ett samhälle som präglas av gemenskap, där familjens betydelse för människor och för samhället erkänns. Att slåss för människovärdet är en stor och tidlös uppgift för KDU. Det handlar om att ställa krav på regeringen för en utrikespolitik med frihet och demokrati i fokus, och att Sverige måste höja sin röst i EU för att riva ned tullmurar och förverkliga fri handel.

Jag hoppas KDU och de andra ungdomsförbunden hårdare ska driva på i idédebatten! (Andra intressanta bloggar om , , , , , , )

Nytt liv i London: Blåe Boris besegrade röde Ken


Vilken dunderseger! Den karismatiske och kontroversielle konservative publicisten Boris Johnson vann över den färgstarke och kontroversielle socialisten Ken Livingstone i borgmästarvalet i London. Boris Johnson fick 53,2 procent och 1.168.738 röster mot Ken Livingstones 46,8 procent och 1.028.966 röster.
Livingstone fick 200.000 röster fler än när han vann i förra valet, men trots det förlorade han med 140.000 rösters marginal till Boris Johnson. Boris Johnson fick londonborna att resa sig från sofflocket.
I sitt tacktal sa han ”I morgon börjar jobbet, men låt oss ikväll ta en drink!”
Vänstern är rasande över att en politiker som Boris Johnson kan vinna. Han är lättsam, skämtar och driver även med sig själv. Det gör att man i svenska vänstermedier som DN och Aftonbladet kan se hur föraktet kryper fram mellan raderna.
Ta Dagens Nyheter, som häromdagen om Boris Johnson skrev:

— Boris är islamofob, säger [pakistanske invandraren A-K Sheikh till DN].
Det var bara en av många mindre angenäma saker som Johnson anklagats för under kampanjens slutspurt.
Ändå talade flera opinionsundersökningar för att det blir han som styr London de närmaste fyra åren.

DN har inga som helst problem att utmåla vilken borgerlig politiker som helst med dessa groteska anklagelser. DN:s utsände låter som AKP, KPML:r och Ung Vänster – inte som utrikeskorre i en seriös tidning.
Också Aftonbladet visar sitt hat mot alla som inte är vänster, när man om Boris Johnson skriver ”en blond galenpanna”, ”många undrar om han är riktigt klok”. Ja, Aftonbladet, problemet är bara att väljarna anser honom klok! Men demokrati är väl inget för Aftonbladet. Världen vore naturligtvis bättre om Aftonbladets skribenter fick styra London! Vilket rått förakt för människor denna extremvänster på DN:s och Aftonbladets redaktioner präglas av.
Boris Johnson är en kraftfull politiker av det slag jag tror vi kommer att få se mer av i framtiden: smarta, kunniga, värdegrundade, men också underhållande i sin förmåga att fånga människors uppmärksamhet.
Demokrati handlar om att skapa kontakt mellan väljare och valda. Och i stressade samhällen som våra, gäller det att finna vägar till människorna i en krossande konkurrens från allt annat som vi väljare behöver vår tid till. Och detta utan att bli ytliga och ombytliga. Det är djupa övertygelser som ska presenteras på ett lättsamt sätt.
Boris Johnson är en sådan politiker.  Se mer i bloggen här. Se mer i medierna: Evening Standard i Boris is the Mayor, From bumbling Boris to natural born winner, Canny Ken was outwitted in the end by an even cannier enemy, BBC i Boris Johnson’s victory speech, CNN i London’s new mayor is eccentric, offensive. (Andra intressanta bloggar om , , )

Kultur på ångermanländska: Håll gräns’n

I nya vänboken till Thorbjörn Fälldin skriver författaren Nicke Sjödin en dikt på ångermanländska, som säger väldigt mycket. Den första verserna lyder:
Håll gräns’n
Då ryssbåt’n
int va läger bort
än man kónne spôtte på’n,
å’n hel hop i anne
ryssbåta
komme busanes
neätt sjön,
då sa du dä:
”Håll gräns’n!”
Dä va ju ålldeles såmma
du – troligtvis –
hadd sagt åt däg sjålv,
då dä bar iväg
vä framgånga
å ministra
å regeringa
å konungen
å meddägarn
å utlannsresern
å nättjen.
”Håll gräns’n!”
Å du höll’n.
Bräka ållri iväg,
lätte ållri nagen
sätt såg på däg,
å sätte däg ållri
på nagen sjålv.
Lyssna på hela dikten hos Sundsvalls Tidning: Hyllningsdikt på klingande ångermanländska(Andra intressanta bloggar om , , , , , , , )

89% anser att medierna mörkar om invandringen

I går hade SVT Debatt med Janne Josefsson ännu ett brännande, känsligt och absolut icke politiskt korrekt tema: ”Mörkar media om invandringen? Journalisterna berättar inte sanningen om invandringen och det pågår en ideologisk mörkläggning av allt som rör invandrar- och flyktingfrågor. Det hävdar journalisten och socionomen Gunnar Sandelin.”
Det blev en befriande öppen diskussion, trots en del upprörda röster. Gunnar Sandelin berättade lugnt och sakligt om varför han skrev sin debattartikel i DN under rubriken Journalisterna mörklägger sanningen om invandrarna (som han blev förvånad att de tog in, andra redaktörer hade tackat nej – frågan är för känslig).
Mest talande tycker jag det var att journalistförbundets ordförande blånekade att journalister styrs av ideologiska hänsyn, samtidigt som 89 procent av tittarna på webbfrågan ”Mörkar medierna om invandringen?” svarar ja. Och jag håller ju med. Det är inte möjligt att i Sverige sakligt diskutera invandring, integration och assimilering. Sådana försök förvandlas omedelbart till pajkastning med fullständigt groteska anklagelser.
Det vet svenska folket. Och man håller därför käften. Det är inte bra för ett demokratiskt samhälle att frågor censureras. Alla aspekter måste upp till ytan och diskuteras. (Andra intressanta bloggar om , , , , , , , , , , , , , , )

Lägre arbetslöshet i USA

Under alla år de USA:s ekonomi varit motorn i världsekonomin talade medierna sällan om denna faktor, men så fort rapporterna handlar om svagare utveckling i USA då nämns detta i alla sammanhang som förklaring till globalt lägre tillväxt.
Men dysterheten är överdriven. I dag kom goda nyheter i statistiken från amerikanska arbetsmarknadsdepartementet, Jobless rate falls to 5 percent:

Arbetslösheten föll till 5 procent, vilket är bättre än väntat i en annars ännu ansträngd nationell arbetsmarknad.

Samtidigt slutade Wall Streets Dow Jones index på över 13.000-gränsen igår, en nivå som första gången i historien uppnåddes i april 2007, före talet om lågkonjunktur. I diskussionerna bör vi alltså inte låta de korta perspektiven skymma de längre. (Andra intressanta bloggar om , , , , )

Seger för FOX News: Obama o Clinton medverkar

I söndags lät sig Barack Obama intervjuas i Fox News Sunday och bara dagarna efter har Hillary Clinton låtit sig utförligt intervjuas av Bill O’Reilly. Det är ett totalt nederlag för George Soros finansierade MoveOn-vänstern inom demokratiska partiet som hotat att bojkotta de presidentkandidater som medverkar i Fox.
Vänstern är också mycket arga. Ja, kränkta!!! (Obama showed weakness, disrespected his base and gave Fox a propaganda victory, MoveOn Hammers Obama For Fox News Appearance)
Men varken Obama eller Clinton kan avstå från att nå de ”Reagan-demokrater” som gärna ser på Fox News. Och särskilt Clinton klarar sig bra, även om Bill O’Reilly ställer tuffa och direkta sakfrågor.
Att de framträder där är en seger för yttrandefriheten — och för Fox News — över galenpannorna inom vänstern som med propagandafilmen ”Outfoxed” och andra metoder försöker tysta den enda TV-kanal i världen som är någorlunda balanserad (se mer om Fox här, här). Se videor: Hillary Clinton on The O’Reilly Factor. Se utskrift: Obama on Fox News Sunday. (Andra intressanta bloggar om , , , , )

Katastrofval för labour och Gordon Brown

I gårdagens val till lokala församlingar i England och Wales drabbades regerande labourpartiet av ett dramatiskt bakslag. Man har på 40 år inte haft färre ledamöter i kommunförsamlingarna, rapporterar Sky News i Election Nightmare For Gordon Brown:

Om siffrorna omsätts till ett parlamentsval skulle de konservativa vinna en majoritet på mer än 150 mandat.

Eftersom man har andrahandsval på valsedlarna i borgmästarvalet i London, går rösträkningen långsamt. Därför vet man ännu inte om konservative Boris Johnson vunnit över sittande borgmästaren röde Ken. (Andra intressanta bloggar om , , )

DN:s ledarredaktion hyllar Palme

Att Dagens Nyheter inte är liberal utan socialistisk, framgår än en gång av att ledarredaktionen tidigare i veckan kritiserade Thorbjörn Fälldin och i dag hyllar Olof Palme. I en devot artikel frågar Barbro Hedvall vad som drev honom. Och svarar: ”En lust, en drift att påverka och förändra . . . Olof Palme var samhällsförbättrare . . . Olof Palmes honnörsord är frihet och jämlikhet, solidaritet och människors lika värde . . . ”
Detta trams sagt om en man som i handling avbröt de hundra år av tillväxt mellan 1870 och 1970 som Sverige upplevt med en fri marknadsekonomi, för att på bara några år göra landet till ett skräckexempel på hur arbetsmarknader kunde regleras sönder och skattetrycket höjas mer än i något kommunistland. Till och med en så opolitisk person som författaren Astrid Lindgren skrev sagan om Pomperipossa som betalade 102 procent i skatt. En sannsaga, för Astrid tvingades själv på 1970-talet betala mer än 100 procent i skatt på sina författarinkomster.
För Dagens Nyheter är detta paradiset. Och man har mage att kalla det ”liberalt”! (Andra intressanta bloggar om , , )

Dissekering av kapitulationen inför islamistisk fundamentalism

Massmedierna är de första offren i väst för jihad. De har redan kapitulerat. För att förstå vad som händer och med öppna ögon se vilka frihetens och demokratins motståndare är i vår tid kan jag rekommendera Bruce Bawers artikel i magasinet City Journal, An Anatomy of Surrender.
Bawer är New York-född författare, litteraturkritiker och poet, verksam i Norge. Svenska medier kan inte demonisera honom eftersom han rör sig i de högsta internationella kretsarna av vänsterintellektuella, därför tar man till sitt vanliga maktvapen (detsamma som används i diktaturer): man förtiger honom. Bloggen har skrivit om hans tidigare verk: Muslimer mot integration, Europas misslyckade integration och Ny bok: ’Medan Europa sov’.
I sin senaste artikel klargör han hur vi ska se på islam som politisk rörelse:

Islam delar världen i två delar. Den del som styrs av sharia, islams lag, kallas Dar al-Islam, eller underkastelsens hus. Allt övrigt tillhör Dar al-Harb, eller krigets hus, eftersom det krävs heligt krig, jihad, för att få samhällen att träda in i underkastelsens hus.
Över århundraden har detta jihad tagit sig olika uttryck. För tvåhundra år sedan kapade exemeplvis muslimska pirater västerländska skepp och tog besättningen som slavar, vilket ledde USA till att utkämpa krig 1801-05 och 1815 [mot Sultanan av Morocco och stater inom Ottomanska riket]. De senaste årtiondena har jihadisternas val av vapen vanligtvis varit terrorim, och 11 september var ett uttryck för den.
Det som inte är allmänt känt är att Ayatollah Khomeinis fatwa [dödsdom] 1989 mot Salman Rushdie var en ny form av jihad. Istället för at angripa västvärldens skepp eller byggnader  siktade Khomeini in sig på en fundamental västlig norm: yttrandefriheten. Andra islamister har förenat sig i detta korståg i syfte att underminera de västerländska samhällenas grundläggande friheter och stärka sharia inom dessa samhällen.
Denna kulturella jihad har haft oroväckande framgångar. Det visar två händelser — mordet 2004 på regissören Theo van Gogh som hämnd för hans film om islams kvinnoförtryck, samt den globala våg av upplopp, mord och vandalism som följde på de danska karikatyrteckningarna av Muhammed 2005 — som båda fått stora konsekvenser i väst.
Motiverad omväxlande av rädsla, missriktad sympati och multikulturell ideologi har folk på alla nivåer i väst, men särskilt inom eliterna, börjat tillåta att hänsyn till vad fundamentalistiska muslimer tycker, tänker eller gör får influera deras handlingar och uttryck. Dessa västerlänningar har, med andra ord, börjat internalisera sharia, och därmed underförstått acceptera sin roll som dhimmi — otrogna som lever i en muslimsk värld.
Kalla det en kulturell kapitulation.

Han ger mycket tydliga exempel från vardagen på hur denna kapitulation leds av journalistkåren, och tar exempel från Sverige:

Förra året uppstod en ny karikatyrkris, denna gång över svenske artisten Lars Viilks teckningar av Muhammed som hund, vilket föranledde ambassadörer från muslimska länder att kräva begränsningar av svensk yttrandefrihet. CNN-reportern Paula Newton rapporterade att ”Vilks borde vetat bättre” med tanke på den danska incidenten — som om det vore naturligt att konstnärer tar order från folk som riktar dödshot.

Ja, under Weimarrepubliken hjälpte journalistkåren den tidens fundamentalister och antidemokrater till makten genom att låta bli att granska dem. I vår tid medverkar journalistkåren aktivt för att främja de krafter som vill avskaffa yttrandefriheten.
Mediebranschen har uppenbart inte lärt sig någonting, utan tvärtom är villig att i ännu högre grad agera sina egna dödgrävare. (Andra intressanta bloggar om , , , , , , , , )