- frihetens röst i det digitala ljudflödet

Frihetsjournalens poddradio, avsnitt 10:

Medborgarnas friheter i svenska grundlagen kommer att stärkas

Frihetsjournalens poddradio består denna vecka av ett samtal med riksdagsman HENRIK VON SYDOW (m), ledamot i konstitutionsutskottet och grundlagsutredningen. Programledare: Dick Erixon. (40 min)

Lyssna här:

Ladda ner MP3-fil

♣ Henrik von Sydow (m) avslöjar att en av moderaternas och alliansens prioriterade reformer i grundlagsutredningen är avskaffande av uppenbarhetsrekvisitet (som betyder att domstolarna inte kan upphäva ett riksdagsbeslut även om det strider mot grundlagen - bara om riksdagen uppenbart bryter mot grundlagen kan domstolarna ingripa).

- När det gäller ett starkt fri- och rättighetsskydd genom ökad normprövning vet vi också att vi har miljöpartiet och deras representant, Peter Eriksson, med oss. Han är en varm förespråkare för författningsdomstol och ökad normprövning. Vi kan också notera att en majoritet i milleniets första stora demokratiutredning under ledning Bengt Göransson, tidigare socialdemokratisk kulturminister, var för ett avskaffande av uppenbarhetsrekvisitet. Vi befinner oss också, som du säger, i en europeisk rättskultur där uppenbarhetsrekvisitet är avskaffat. Vi hoppas att tiden nu är mogen. Det här är den viktigaste förändringen som stärker medborgarnas ställning.

- Förre talmannen och statsvetaren Björn von Sydow (s) har påpekat att det är under borgerliga majoriteter som reformarbetet i författningspolitiken förs framåt. Ta bara den förra perioden 1991-94. Då gjordes det rätt rejäla reformer, i den meningen att man utökade mandatperioden från tre till fyra år och införde personval.

- Vi tar i våra resonemang utgångspunkt i tre stora samhällsförändringar. Den första är internationaliseringen: vi är medlemmar i EU. Den andra är: Sveriges befolkning har blivit mer heterogen. Den tredje är: de politiska partierna har tappat medlemmar. Vi försöker svara mot dessa förändringar.

På frågan om författningsdomstol svarar Henrik von Sydow:

- Vi diskuterar vad som är den bästa tekniken och metoden för att få en ökad normprövning. Det är inte säkert att det är en författningsdomstol. Lagprövningen skulle kunna vara decentraliserad ut till tingsrätterna. Och det blir intressant vilka domare som tar plats i en författningsdomstol. Riskerna för en politisering av domstolen lyft ofta fram som argument mot författningsdomstol. Men det är just precis den här diskussionen vi för i utredningen.

Om ett förstärkt JO-ämbete som företräder medborgarna mot staten:

- Diskussionen handlar då mera om möjligheten att stärka JO:s rättsliga granskning av regeringen. I dag sker den ju av riksdagens konstitutionsutskott och vi är ju medvetna om den kritik som finns mot detta, med tanke på att KU är ett politiskt organ.

Om utnämningsmakten:

- Inom utnämningspolitiken pågår ett omfattande reformarbete inom regeringen i syfte att öppna upp för offentliga kravprofiler och möjlighet att granska utnämningarna. Grundlagsutredningens uppgift blir att se på de reformer som nu görs och överväga om det är någonting i detta som behöver fästas i regeringsformen.

Om domarnas integritet:

- Domarutnämningarna beskrivs ibland som rättsstatens rötter. Här kan ett mer öppet förfarande bli aktuellt, där tjänsterna annonseras, också för justitieråden i Högsta domstolen. Förslagen till vilka som ska vara domare kan komma att läggs fram av en nämnd som har en hög grad av oberoende.

- Vi är väl medvetna om den kritik som har funnits mot domarutnämningarna. Mot hur domare åker slalom mellan tjänstgöring på regeringskansliet och dömande i våra högsta domstolar. Detta har ju varit grund för en diskussion där domarnas oberoende har ifrågasatts.

Om det kommunala självstyret och federalism på svenska:

- Jag vill påpeka att det viktigaste med författningsdomstol och ökad normprövning är att de enskildas fri- och rättigheter som ska prövas. Det är viktigast. Samtidigt är det så att det kommunala självstyret kommer till uttryck redan i regeringsformens portalparagraf. Detta måste få en reell och materiell innebörd, där en närhetsprincip och en finansieringsprincip kommer till uttryck.

- Stärkt kommunalt självstyre ligger också i linje med trender ute i Europa, där just frågor om regionalisering och lokalt självstyre blivit allt mer viktiga. Så jag hoppas att det här finns draghjälp från den diskussionen. Man kan också se hur Europarådet riktat ganska ordentlig kritik mot den svenska regeringen för att man inte lever upp till principer om subsidiaritet. Det är viktiga hävstångar i utredningens arbete.

I detta samtal tar vi också upp frågor om skilda valdagar, förstärkta personval, färre riksdagsmandat och avskaffad fyraprocentsspärr.

[7 november 2007]

Besök arkivet för att lyssna på äldre avsnitt.