Stockholm City (foto: Dick Erixon)

Vad händer om allianspartierna gaskar upp sig?

söndag 2 april 2017 · 14:51

Sedan valet 2014 och Fredrik Reinfeldts blixtsnabba sorti ut genom bakdörren har de borgerliga partierna varit paralyserade. Man har låtit en liten rödgrön minoritet regera landet som om de har majoritet. All oppositionspolitik de spelat upp har varit skrattretande löjlig, eftersom den som vet hur riksdagens mandat är fördelade omedelbart frågar: “Jamen ni kan ju varje dag avsätta den förkättrade vänsterregeringen, varför gör ni inte det istället för att klaga?!”

Stefan Löfven regerar så länge de fyra borgerliga inte förmår ta sig samman och begära regeringsmandatet.

Nu har de gaskat upp sig något. M och KD vill lägga alliansbudget och på det sättet tvinga bort Löfvenregeringen. Det vill inte C och L som istället för budget för landet vill rikta misstroendevotum mot finansministern.

Vad skulle hända om de nu, när mer än halva mandatperioden gått, till slut börjar sätta kraft bakom orden?

I Svenska Dagbladet säger statsvetaren Jonas Hinnfors: “Frågan är hur långt allianspartierna vågar pressa Löfven”. Hinnfors presenterar fyra möjliga utfall, varav tre handlar om hur alliansen viker sig för S och det fjärde om nyval.

Snacka om att se det ur socialdemokratiskt perspektiv. Det korrekta frågan är: Hur långt vågar Löfven trotsa allianspartierna?

Om Löfven tror att de borgerliga denna gång menar allvar, kan han ta sig ur knipan genom gå L och C tillmötes genom att slopa förslagen till skattehöjningar. Då ställer inte dessa två partier längre upp på att rikta misstroendevotum mot regeringen.

Under förra mandatperioden var det S som uppmanade Reinfeldtregeringen att inse att de är en minoritetsregering och måste samverka med riksdagen. Nu är det ombytta roller.

Detta taskspeleri grundad i hyperprestige har jag aldrig förstått. Om man som regering är i minoritet, vad är det som är så fruktansvärt med att samtala med alla partier i opposition för att se hur man kan få igenom mesta möjliga? Det är som att statsråden är så osäkra på sin egen integritet att de inte vågar tala med någon annan, av rädsla att man ska övertygas av motståndarna.

Detta är så långt ifrån ledarskap man kan komma.

I ledaren Vem tar regeringsmakten? är min prognos att Löfven skramlar med nyvalshot men sedan drar tillbaka skattehöjningarna - om oppositionen gaskar upp sig och står för något i riksdagsomröstningarna.

Tema: Alliansen · Rödgröna