Stockholm City (foto: Dick Erixon)

Elektorsröster och 4-procentsspärr

torsdag 17 november 2016 · 10:38

Massmedierna sprider nu okunniga och mot demokratin nedlåtande budskap om det amerikanska valsystemet.

En läsare skriver, “Funderar just nu på det där med USA:s valsystem med elektorsröster. Just nu antyds det i medierna att det är ett orättvist och odemokratiskt system eftersom Hillary Clinton nationellt fick fler röster än Donald Trump. Vad anser du om den ordningen som USA har?”

Det är korrekt att Clinton fått fler röster än Trump. Det beror på att presidentvalet inte är ett val, utan femtio. Varje delstat i USA har egen lagstiftning och är i dessa bemärkelser egna stater. Det heter ju United States of America, vilket vi i Europa oftast glömmer bort.

Därför finns ingen aggregerad nivå när det kommer till politiska val. Man röstar delstat för delstat och den presidentkandidat som får flerst röster vinner delstatens alla elektorsröster (med enstaka undantag, där vinnaren tar varje elektorsröst per kongressdistrikt).

Jag tycker den principen kan jämföras med vår svenska fyraprocentsspärr. Feministiskt Initiativ fick 2014 i riksdagsvalet 194.719 röster men inte ett enda riksdagsmandat. Hade Miljöpartiet fått rösterna istället, hade det resulterat i omkring 10 riksdagsmandat.

Är inte det orättvist? Räknas inte FI:s röster som andra?

Alla valsystem har inbyggda spärrar som gör att utfallet inte uppnår millimeterrättvisa. Skälet är att fler hänsyn än representativitet ska uppnås. Ett är att skapa regeringsdugliga parlament. Med alltför många små partier försvåras regeringsbildning har Sverige ansett, och därför betraktat det som befogat att blockera partier som inte når fyra procent av rösterna.

I USA är skälet till systemet med elektorer från delstaterna att slippa en andra valomgång. I Frankrike, exempelvis, måste man rösta två gånger, om inte en kandidat får mer än 50 procent av rösterna. Detta eftersom i första valomgången ställer uppemot ett tiotal kandidater upp. Rösterna sprids på många. Legitimiteten för en president undergrävs om bara 25 procent har röstat på denne. Därför blir det en andra omgång med de två kandidater som fått flest röster.

USA går till andra valomgången direkt, eftersom det är svårt för fler än två kandidater att tävla om att vinna (få flest röster) i tillräckligt många delstater. 50 delstatsval blir en utslagstävling i sig.

Dessutom kompenseras de mindre delstaterna, så att de får fler elektorsröster i förhållande till folkmängd än de stora delstaterna. Är inte det orättvist? Fråga svenska EU-parlamentariker. Sverige har 22 ledamöter i Bryssel, medan Tyskland bara har 99 även om de har tio gånger fler invånare. Sverige borde bara ha 10 ledamöter, om det skulle vara rättvist utifrån röstberättigade.

Det är denna effekt som gör att Clinton kan ha fler röster. Hon vann fler av de stora delstaterna, medan Trump vann många fler av de små.

Därför kommer det amerikanska valsystemet aldrig att ändras. Det kräver att de små delstaterna frivilligt överger sin överrepresentation, vilket de aldrig kommer att göra. Och även om de skulle det, vill USA inte ha valrörelser med tio presidentkandidater i slutomgången. Det skulle kräva att man gör som Frankrike, har två omgångar.

Och om det systemet införts, vad säger att Clinton då i andra valomgången skulle fått fler röster än Trump? Ingenting. För i delstater där ett parti dominerar, som republikanerna gör utanför storstäderna, vet väljarna att valet kommer att gå på ett visst sätt i den egna delstaten. Därför behöver de inte gå och rösta. Med ett franskt system skulle de behöva avge sin röst.

Så även om valsystemet skulle förändras, finns ingenting som säger att Clinton skulle vunnit.

Tema: Amerika