Hillary Clinton dömer ut de väljare som tänker rösta på Trump som hopplöst beklagansvärda dårar. Medierna är fyllda med förakt mot människor som har mage att rösta på en sådan typ.
Men vilka är de? Hur resonerar de?
Få bryr sig. Men tidskriften American Interest lät David Blankenhorn resa genom amerikanska södern upp till Ohio och tala med folk. I deras vardag.
Det blir ett intressant reportage, Listening to Trump-voters. Han talar med folk på barer, hos frisören, i mataffären.
— Jag litar inte på Hillary Clinton överhuvudtaget. Jag gillar vad Trump säger men han är så oberäknelig. Jag tror båda sidor är rädd för honom eftersom han inte är en del av etablissemanget.
Så du föredrar en anti-etablissemangskandidat?
— Ja. Självklart. Jag är trött på dom som inte får något gjort. De blir rika medan vi får lida. Jag är trött på det.
Andra han talar med ger många olika svar på samma tema.
— Jag tar en chans och röstar på Trump eftersom de andra ljugit för mig. Vad är det värsta som kan hända? Att han inte gör det han säger? Jag har sett det i mer än trettio år.
— Jag gillar Trump eftersom han anställer massor med folk. Lagligt, olagligt, vilket som. Han anställer. Han har sett systemet från båda håll. Jag tror han vet hur det fungerar. Och att han är trött att betala båda sidor. Han har ju stött både demokrater och republikaner förr. Han vet hur det fungerar. Lobbyister har tagit över. Jag tror han är den mest oberoende politiker vi sett.
— Hans största problem är hans käft. Han snackar för mycket. Men jag tror Trump är framgångsrik därför att han faktiskt lyssnar. Han lyssnar på skattejurister, bankirer och jag tror han kan kapitalismen. Men på ett personligt plan kan han inte hålla tyst. Jag förstår inte varför han känner att han måste drämma till andra hela tiden.
— Jag är urless på dem alla. Men jag ska gå och rösta på den minst onda av de båda. Och hålla Hillary Clinton borta från Vita huset.
— Republikaner och demokrater är samma skrot och korn. De kommer att slösa bort våra skattepengar, men säga till oss att de inte tänker göra det. Men väl valda gör de inte som de sagt. Och så kommer Trump. Det är mycket jag inte gillar med honom. Jag litar inte på honom. Hur skulle man kunna lita på någon av dem? Men som jag ser det säger Trump åtminstone saker som måste sägas. Han vet att vi måste göra något åt migrationen. Och vi måste göra något åt det offentliga slöseriet. Trump har gjort bra saker i fastighetsbranschen. Han kan vara den som fixar det. Men jag vet att han har brister, massor av brister. Men han säger det som måste sägas och som andra inte säger.
— Jag vet inte. Det enda jag vet är att jag inte vill ha Hillary Clinton. Men det kommer att bli värre än vad det är nu.
— Och jag gillar att han använder egna pengar i valkampanjen. Han tar inte mutor från vänster och höger.
— Jag minns dagen då Trump deklarerade att han ställde upp. Det kan jag inte säga om någon annan i mitt liv. Jag minns att jag först trodde det var ett skämt. Sen, Wow!, det är inte ett skämt. Och jag tyckte det var fantastiskt. Det här är vad vi behöver. Han är ingen politiker. Han är någon som vet hur verkligheten ser ut. Han vet hur man driver företag. Han är inte i fickorna på stora ekonomiska intressen.
Artikelförfattaren summerar att han lärde sig mycket under sin reportageresa.
1) De som beskriver Trump-supportrar som okunniga har inte talat med dem.
2) En majoritet av dem röstar inte på Trump för hans oförskämda uttalanden, utan trots dem.
3) Amerikanska låginkomsttagare misstror politiker, men inte rika personer.
4) Mycket stor andel av vita arbetare föraktar Hillary Clinton djupt, ingen man och bara en kvinna sa något gott om henne under hela resan.
5) Många låginkomsttagare tror att allt bara kommer att bli sämre, ”vi förlorar allt”.
6) Hedervärda väljare som känner desperation har lättare att omfamna paranoida eller fördomsfulla åsikter.
7) Klyftan mellan lågutbildade arbetare och högutbildade tjänstemän växer och är större än någonsin. De träffar dessutom inte på varandra i vardagen.
De dystra framtidsutsikterna som lyser igenom svaren i reportaget är helt säkert en viktig förklaring till att många väljare vill ha en president som skrämmer skiten ur etablissemangen. Man vill ge de politiker som svikit dem en rejäl käftsmäll. Donald Trump är den käftsmällen.