Får vi trepartisystem nästa år?

Novus sammanvägning av flera mätningar från olika opinionsinstitut i december visar att Sverige närmar sig ett opinionsläge där tre partier ligger runt 20-25 procent vardera. Förskjutningarna i opinionen från januari till december 2015 är inte bara stora utan systemförändrande, vilket framgår av följande graf:

Socialdemokraterna 25,3 procent (-6,2)
Moderaterna 22,3 procent (-1,5)
Sverigedemokraterna 20,0 procent (+5,9)
Vad kommer detta att betyda, om det blir ett etablerat politiskt landskap? Taktiskt sett ger det Moderaterna en ny mittenposition där de får avgörandet i sin hand. Ett alternativ är att Moderaterna, så som medierna vill, bli stödparti åt Socialdemokraterna för att uppnå ”blocköverskridande” samverkan mot Sverigedemokraterna. På kort sikt kanske det känns lugnare.
Men på lång sikt tror jag det vore förödande för Moderaterna. Det skulle innebära att det gamla ”etablissemanget”, med S som ledande röst, blir ett block som kommer att utmanas av de som vill förnya svensk politik och tar den sociokulturella dimensionen på allvar. Jag tror att ett ”blocköverskridande” samarbete skulle pressa fram en utveckling där de etablerade partier minskar och utgör ena halvan av spelplanen, medan den andra halvan ligger öppen för Sverigedemokraterna.
Om den tongivande striden i politiken står om sociokulturella synsätt — där det svenska utmålas som rasism kontra där det svenska tvärtom utgör den kulturella grunden för politiska ställningstaganden — är det troligt att opinionen samlas 50 procent på var sida. Historiska erfarenheter visar att spelplanen utvecklas med två halvor kring den dominerande skiljelinjen.
Om Moderaterna istället söker samla ickesocialistiska företrädare, det vill säga också Sverigedemokraterna, kan man försöka rädda den gamla höger-vänsterskalan och därmed ge socioekonomiska aspekter fortsatt stor tyngd. Med ”rädda” menar jag att de gamla partierna kan upprätthålla den avgörande skiljelinjen i politiken mellan S och M. Då skulle SD få mindre utrymme.
Paradoxalt nog talar logiken, så som jag ser den, för att M ska samtala med SD som den aktör partiet är i riksdagen, om man inte helt vill låta SD forma den politiska spelplanen framöver. Ju hårdare man stöter bort SD, desto större är möjligheten för SD att fortsätta växa och i grunden omforma det politiska landskapet. Ju mer man respekterar partiet och dess väljare, desto större chans har M lyckas inordna det nya partiet i den gamla spelplanen.
Det är bara att välja.

Rulla till toppen