Vad är exceptionellt med svenska modellen?

En mycket läsvärd skrift om Sveriges och Nodens välfärdsstater har givits ut av Institute of Economic Affairs i London. Det är svensk-iranske debattören och författaren Nima Sanandaji som granskat myterna om att höga skatter och stor välfärdsstat är orsaken till framgångarna i Skandinavien.
I skriften Scandinavian Unexceptionalism – Culture, Markets and the Failure of Third-Way Socialism ger Sanandaji helt andra förklaringar som föregick den stora starka välfärdsstaten.

Varför har nordiska saamhällen haft ovanligt stark betoning på individuellt ansvar och starkt socialt kapital? Religion, klimat och historia tycks alla spela en roll i skapandet av dessa unika kulturer. För över 100 år sedan observerade den tyske sociologen Max Weber att protestantiska samhällen i norra Europa tenderade att ha högre levnadsstandard, mer högkvalificerade akademiska institutioner och överlag starkare social sammanhållning än katolska och ortodoxa samhällen. Weber ansåg att orsakerna till framgångarna för protestantiska nationer fanns att finna i en stark ”protestantisk arbetsmoral”.
Enligt den svenske ekonomen Assar Lindbeck har det historiskt varit svårt att överleva som jordbrukare utan att arbeta extremt hårt i en fientlig skandinavisk naturmiljö. Befolkningen antog av nödvändighet en kultur med stark betoning på individuellt ansvar och hårt arbete. Det som är unikt med de nordiska länderna är inte bara att de är kalla, utan också att de under sin historia dominerats av fria bönder.
I de flesta delar av Europa tillämpades feodala system där de flesta var trälar som saknade privat egendom till jorden. I Norden fick inte feodalismen något fäste. Många bönder har historiskt ägt sin jord. Hårt arbete har historiskt inte bara varit en nödvändighet i den kalla Norden, utan också varit klart lönsamt på grund av att det privata ägandet var vidsträckt.
De homogena nordiska länderna har format kulturer med stark social samhörighet vilket resulterat i den högsta nivån av tillit till medmänniskor i världen (Delhy 2005, Berggren 2008)… Detta visar att ursprunget till de nordiska kulturernas framgångar föregår moderna välfärdsstater… Hög nivå av tillit, en stark arbetsmoral och social gemenskap är en perfekt startpunkt för framgångsrika ekonomier. De är också hörnpelare av fruktbara sociala och demokratiska välfärdssystem. En redan existerande hög nivå av social samhörighet tillåter introduktion av välfärdsstat och höga skatter …
Välfärdsstater kan dock påverka kulturen på lång sikt. Även välfungerande samhällen i norr har med tiden negativt påverkats av bidragsberoende och ineffektivitet vid höga skatter.

Sanandaji påpekar samtidigt att Sverige inte blev världsmästare i höga skatter förrän på 1970-talet. Och det är då Sveriges guldålder tar slut. Därför har Sverige på senare årtionden liberaliserats och skatterna sänkts eftersom höga skatter inte ens fungerar här.
Framgångarna för Sverige och Norden var således inte den stora starka välfärdsstaten, utan ett skandinaviskt kulturarv (med hög arbetsmoral och stark social sammanhållning) etablerat långt innan välfärdsstaten växte till sig. Och detta kulturarv håller nu på att förtvina.
Frågan är hur vi ska stärks den sociala gemenskapen i samhället, istället för att smula sönder den än mer. Tillit medborgare emellan tar lång tid att bygga upp, men kan snabbt förslösas genom respektlös attityd till kulturarvets historiska lärdomar.

Rulla till toppen