S-ledaren Stefan Löfven fortsätter på en presskonferens just nu att ”sträcka ut handen” över blockgränsen. Socialdemokraterna gör nu allt för att splittra Alliansen för att återta positionen som största aktör i svensk politik. Bakom den utsträckta handen döljer sig alltså lömskt maktspel, inte värnande om landet.
Det vore historiskt misstag av enorma proportioner om FP och C skulle falla till föga för locktonerna. Man skulle kortsiktigt rädda S ur en besvärlig situation och kunna hävda att man gör det för landets bästa. Men den utsträckta handen är en kniv i ryggen. Om man blidkas av locktonerna kommer man att ha kört Alliansens trovärdighet, den man arbetat upp under tio års framgångsrik politik för Sverige, i botten. Då kommer S att slippa möta en samlad borgerlighet i nästa val 2018.
Det får inte hända.
Valsegraren Jimmie Åkesson känner naturligtvis till detta spel och han antyder att Sverigedemokraterna kan komma att rösta för en Alliansbudget i höst, även om Alliansen inte förhandlar om det. Skulle så ske, vinner Alliansens budget över Stefan Löfvens minoritetsbudget med MP och V. Det betyder regeringskris och Löfvens avgång som statsminister.
Detta skulle kunna locka vissa inom FP och C att hävda att man ska samverka med Löfven. Men det är i så fall bättre att gå till nyval än att krossa Allianssamarbetet.
En blocköverskridande regering kan bildas på ett villkor, att alla Allianspartier ingår. Alliansen bör agera som en samlad aktör. Om S vill rädda landet kan man bli stödparti till Alliansen.
Alliansen måste bestå om de borgerliga ska kunna återta makten 2018. Tänk långsiktigt! Kortsiktiga vinster i form av inflytande över regeringspolitiken är rent dödliga på längre sikt.