Skälet till att så många aktiva på vänsterkanten är så upprörda över Janne Josefssons reportage är något annat än fattigdom, det verkliga skälet är att de har ett indignationsnummer mindre att använda i debatten. Norra Skåne skriver i ledarartikel:
Hittar man inte fattiga barn är det goda nyheter. [Lars Ohly, Håkan Juholt och Stefan Löfven] borde glädja sig åt det, inte irritera sig på att man fick ett slagträ mindre mot högern.
Skandalen är inte att man struntar i fattiga barn, utan att man fabulerar och distraherar från verkliga problem.
Min invändning under SVT Debatt var ju att Räda Barnen bara talar om pengar. Som om vuxnas närvaro i barns liv inte spelar någon roll för deras uppväxt. Rädda Barnen bemötte naturligtvis inte min anklagelse. Det är häpnadsväckande att man kan vara så blind för behovet av social och mänsklig värme. Man har en krass ekonomisk syn på tillvaron. Bara pengar ger lycka. Tro det?