Jakten på den totala tryggheten

Just nu har SVT i morgonsoffan frågat ut socialminister Göran Hägglund om ersättningen till de barn som drabbats av narkolepsi efter att ha tagit sprutan mot svininfluensa 2009. Barnens lidande har blivit belyst i en dokumentär, Efter sprutan.
Ministern pressas hårt om vad staten kan göra eftersom det var staten genom Socialstyrelsen som drev en energisk kampanj för att alla skulle ta vaccinspruta. Sverige var det land som lyckades bäst med att få många medbogare att vaccinera sig, därför har Sverige nu flest fall av biverkningen narkolepsi.
Det är inte lite tragikomiskt att det var jakten på den totala tryggheten, att skydda alla mot en möjlig dödlig pandemi, som ledde till att hudratals barn i Sverige drabbades av narkolepsi.
Medan de sociala mynigheterna i USA fick hård kritik för att de agerade för långsamt när svininfluensan började skörda unga vuxnas liv i Mexico, har svenska myndigheter kritiserats för att ha agerat för snabbt: Svininfluensan: hanterades för bra?
SVT:s morgonsoffa illustrerar en annan paradox: journalisterna avkräver ministern just den totala trygghet som orsakade att barnen fått narkolepsi. Hägglund svarade att de drabbade har försäkringsersättning att vänta på upp till tio miljoner kr, men att det ännu är svårt att bedöma vilka barnens förlorade arbetsinkomst kommer att bli när de blir vuxna.
Vi borde diskutera den här reptilreflex vi alltid har i Sverige som utgår ifrån att vi alltid ska sträva efter den totala tryggheten där inga som helst risker tillåts. Det är just denna trygghetsmani som lett till barnens lidande. Men jakten på trygghet kan i sig vara skadlig och skapa värsta sortens otrygghet.
Vi måste lära oss leva våra liv med vetskapen om att det finns och alltid kommer att finnas risker. Istället för bara försök till riskminimering borde vi ägna oss mer åt att lära oss leva med risker, att lära oss hantera risker med sunt förnuft. Jag tror man lever ett mer fulländat liv om man inte alltid söker den säkraste och ofarligaste vägen. Det betyder inte att man ska bli äventyrare och söka upp risker. Bara att se till helheten och se möjligheter, inte bara risker.
Se mer: SR, SvD,

Rulla till toppen