Med internet har de flesta tidningar fått ekonomiska problem. Nyheter finns snabbare tillgängliga i det globala nätet än tidningar hinner trycka dem, därtill gratis. Hur ska tidningar kunna konkurrera med den nya tekniken?
Men det är inte första gången papperstidningen dödförklaras. The Economist skriver i Network effects:
Förändring ligger i luften. Ny teknik för kommunikation hotar att dramatiskt förändra nyhetsindustrin och kullkasta affärsmodeller som fungerat i årtionden. Denna ”revolution”, varnade en redaktör, innebär att många publikationer ”måste följa sitt öde och upphöra”. […]
Men denna prognos gjordes 1845, och den revolutionerande tekniken var inte internet utan telegrafen.
Amerikanska tidningar hade före telegrafen skaffat sig dåtidens snabbaste kommunikation, med häst och båt, för att kunna publicera nyheter före alla andra. Med telegrafen kom nyheterna snabbt till alla samhällen och tidningarna kunde inte konkurrera, menade man.
Men som alltid: teknikutvecklingen resulterar i icke förutsedda konsekvenser. Economist fortsätter:
Telegrafen omformade nyhetsmarknaden, men inte på det sätt som många förutspådde. Även om telegrafen levererade nyheter snabbare än någonsin, hade den problem i ”sista ledet”: den kunde inte sprida ut nyheter till tusentals människor på orterna. Bara tryckta tidningar kunde det. Istället för att bli tidningarnas död gjorde telegrafen faktiskt tidningarna mer attaktiva vilket ökade upplagorna.
Vi vet inte ännu vad internet kommer att innebära för den tryckta tidningen. Därför är diskussionen för 150 år sedan synnerligen intressant.
Till denna grundfråga tar artikeln upp flera andra spännande aspekt. En bloggläsare skriver om artikeln:
Jag reagerade speciellt på att man även för 150 år sedan menade att det bara var tidningar med analys och eget material som skulle klara sig, vilket du brukar skriva angående media idag (och som jag håller med om), men att det nästan blev tvärtom istället. Intressant.
Ja, jag har spekulerat i att tidningar som ger kött på benen kring nyheter och nyhetsfördjupning fortsatt har något att erbjuda. Då i motsats till de ”blogg”-liknande kolumner som numera fyller tidningarna med personligt tyckande. De är meningslösa eftersom bloggar är betydligt rakare, personligare och därmed bättre och intressantare i ”tyckar”-segmentet.
Då telegrafen kom blev det tvärtom ett stärkt fokus på nyheter i tidningarna eftersom de kom över så många fler. Och tidningarnas roll som distributörer till medborgarna stärktes.
Internet betyder att medborgarna själva söker upp sina nyheter. På den punkten innebär internet något helt annat än telegrafen.
Det gör uppgiften för den tryckta tidningen betydligt svårare. Men Economist har ju rätt när man skriver:
Det finns inga tecken på att efterfrågan på nyheter minskar, och teknologin har sänkt kostnaderna för att samla in och distribuera dem, så tillgången kommer förmodligen att öka.
Vad det till sist handlar om är vem som kan paketera nyheterna bäst för mediekonsumenten. Den stora framtidsfrågan är vad ”bäst” betyder…
Se mer i bloggen: Ett öppnare medielandskap, Därför ökar Economist medan andra magasin tappar. (Andra intressanta bloggar om politik, The Economist, magasin, tidning, tidningar, mediemarknaden, media, medier, mediekritik, journalistik, bloggar, bloggosfären, Internet)