Reuters rapporterar i Clinton charm offensive runs into suspicions in Pakistan:
Utrikesminister Hillary Clintons charmoffensiv i Pakistan möttes av en mur av misstänksamhet vid ett av landets främsta universitet på torsdagen, då studenter ställde en rad frågor till henne om Amerika verkligen är en pålitlig partner i tid av kriser.
Clinton, som är på ett tredagarsbesök för att försöka vända de hårt ansträngda pakistansk-amerikanska relationerna, fick starka bevis på ”förtroendeunderskottet” mellan de två länderna som är sammanbundna i kampen mot religiös extremism.
”Vilka garantier kan amerikanerna ge pakistanierna om att vi nu kan lita på er … och att ni inte kommer att svika oss så som ni gjort tidigare”, frågade en student vid ett aulamöte med Clinton vid Government College University in Lahore. […]
Några av de tuffaste frågorna handlade om en ny lag som bland annat senator John Kerry nyligen drivit igenom och som avser att tredubbla USA:s utvecklingsbistånd till Pakistan under de närmaste fem åren, men som också innehåller en rad krav som många pakistanier betraktar som ingrepp i deras suveränitet.
Clinton upprepade att Washingtons argument om att lagens villkor endast är avsedda att garantera effektivitet.
Misstänksamheten handlar i hög grad om att USA har stärkt sina band med Indien, Pakistans ärkefiende. AFP rapporterar från ett annat möte som Clinton höll igår med affärsmän, Clinton reaches out to Pakistan critics:
”Om det blir fred mellan Pakistan och Indien, och de ouppklarade frågorna löses, skulle Pakistans ekonomisk utveckling öka likt en raket”, sa Clinton. ”Pakistan har stora möjligheter att bli ett ’power house’. Ni är strategiskt placerade”, sa hon och refererade till handelsmöjligheterna i norr, i öst och i väst.
Clinton, som menar att USA vill ”vända blad” i relationerna med Pakistan, lägger ner ansenlig energi på diplomati för att möta ökande pakistansk kritik mot regeringens samarbete med Washington.
President Barack Obama vill samarbeta med Pakistan, som traditionellt uppfattar att USA bara är intresserat av att säkra militärt samarbete i kampen mot talibaner och al-Qaida.
Ja, både i Afghanistan och Pakistan har västvärlden bara visat intresse när terrorismen breder ut sig. Och jag vill framför allt lägga skulden på Europa. USA står för den hårda makten, militär säkerhet. Europa brukar ju, som svar på iakttagelsen att man inte längre har några militära resurser att räkna med, hävda att man är så otroligt duktig på ”mjuk makt”, alltså diplomati, samtal, bistånd och nationsbyggande.
Men Europa har struntat i att uppfylla de löften man gav Afghanistan efter det att talibanernas makt krossades med bomber. Medan USA haft militära uppgifter att lösa, har Europa suttit med armarna i kors. Och varit väldigt snabba med att — från läktarplats — kritisera amerikanernas handlingar. Men européerna själva har knappt gjort någonting. Därför har läget i Afghanistan försämrats.
Det är dags för Europa att visa att ”mjuk makt” fungerar!
(Andra intressanta bloggar om politik, Afghanistan, Pakistan, talibaner, al-Qaida, bombdåd, fundamentalism, islamism, terrorism, säkerhetspolitik, försvaret, försvarspolitik, försvarsmakten, Nato, Isaf, soldater, frihet, demokrati, bistånd, mänskliga rättigheter)