Nästa torsdag, 15 januari, fyller författaren, förre vice statsministern och folkpartiledaren Per Ahlmark 70 år. I stället för uppvaktning ordnas ett internationellt seminarium på temat ”The victory and crises of democracy”. Och i stället för presenter och blommor rekommenderas ett bidrag till Svenska Kommittén Mot Antisemitism (pg 30129-1, bg 861-6112, märk inbetalningen ”Per Ahlmark 70 år”) eller till den inför 70-årsdagen inrättade The Per Ahlmark Foundation (clearingnr 5201 konto 3343981).
Ahlmarks namn associerar jag främst till den heta debatt han väckte med böckerna om den svenska vänsterns skuld, och som jag följde som verksam vid förlaget som gav ut dem, Timbro. De tre böckerna Vänsterns moraliska skuld (1991), Vänstern och tyranniet — det galna kvartsseklet (1994) och Det öppna såret — om massmord och medlöperi (1997) tvingade alla de som under vänsterradikalismens år efter 1968 hyllat blodtörstiga kommunister att göra upp med sina egna åsikter.
Gissa om de blev tvärförbannade över att påminnas om sin egen politiska dårskap. De intellektuella som hoppats att dessa åsikter kunde tigas ihjäl och glömmas, fick nu se Ahlmark tvätta deras smutsiga buk — och ansåg sig bli avkrävda ursäkt och avbön.
I mediestormen påpekade alltid Per Ahlmark att ingen kunnat visa att han gjort något annat än att återge rena citat och fakta. ”Att man kan bli så upprörd över vad man själv har sagt”, sa han vid ett tillfälle. Och de vänsterintellektuella var inte nådiga. Här några exempel:
Trots det höga tonläget ligger det därför något trivialt i hans polemik. Den är fylld av tricks, har gula ärtor och arsenik i fickorna som en hästhandlare.
ANDERS EHNMARK (i Expressen, 7/2 1997)
Ahlmark har inte upptäckt fattigdomen, arbetslösheten och den alltmer totalitära kapitalismen.
OLLE SVENNING (i Aftonbladet, 7/2 1997)
[Ahlmarks] helt dominerande påstående är … att ett förbluffande stort antal etablerade svenska opinionsbildare, däribland jag själv, har varit och i någon mån förblivit anhängare av idéer som leder till tyranni och massmord. [Det är] oförsonliga personangrepp.
GÖRAN ROSENBERG (i radions Kulturnytt, 11/2)
Ingen förmår i detta land hata som Per Ahlmark! Ingen har så långt minne som han — och aldrig någonsin förlåter han!
BJÖRN KUMM (i Arbetet, 12/4 1994)
Rent metodiskt är detta arbete givetvis en fars.
SVERKER SÖRLIN (i Dagens Nyheter, 5/2 1994)
Han utövar självkritik åt andra. Så öppnar man nog inte för en dialog.
HANS SCHÖIER (i Frisinnad Tidskrift, nr 2 1994)
Det uppskruvade tonläget saknar inte retorisk kraft; boken kan ge effekt. Människor som inte är bekanta med de debatter som den bygger på får otvivelaktigt en bild av att landet varit från sina sinnen … Ahlmark släpper inte in den tredje ståndpunkten i anständighetens rum. Det är därför han jagar medlöpare djupt in i demokratiernas och diktaturkritikernas led.
TOMAS LAPPALAINEN (i Aftonbladet 11/2 1994)
Jag har sett att Per Ahlmark flera gånger krävt att jag ska svara på hans kritik mot mig i en bok, där han enligt uppgift skäller ut ett hundratal personer.
Ett skäl att jag inte gjort det är att jag inte läst boken.
Jag är väl inte redovisningsskyldig inför honom.
För övrigt är jag inte sämre demokrat än Ahlmark.
Efter vad jag förstått kritiserar han något jag skrivit om Kuba.
Egendomligt. Jag har nog skrivit ännu värre saker.
GUNNAR FREDRIKSSON (i Aftonbladet 8/5 1994)
Redan när man såg den unge Per Ahlmark kunde man ana hur det skulle sluta. Tunnhårig, mager och likblek, med stirrande blick och en käft som en kulspruta … Han har retat många men har ändå inte varit riktigt lyckad som polemiker … Han är helt enkelt en illvillig och intolerant människa, så liberal han kallar sig.
ANDERS FERM (en av Olof Palmes pojkar i Sydsvenskan 14/2 1997)
* * *
Senare generationers vänsterintellektuella har tvingats medge att Per Ahlmark haft stort inflytande över svensk samhällsdebatt:
Timbro har lyckats, på ett indirekt sätt. Via bland annat Per Ahlmarks böcker har man fått en massa vänstermänniskor att känna dåligt samvete för vänsterns värderingar. Kultureliten har inte gått åt höger, men blivit mer skamsen.
GÖRAN GREIDER (i jubileumsskriften T25, 2003)
* * *
Andra ifrågasatte kritikerna av Per Ahlmark:
Håkan Arvidsson beskyller Ahlmark för McCarthyism. Man undrar dock vilka brister han finner i tex Ahlmarks dokumentation av Lagercrantz Maokult. Eller anser han att Lagercrantz hade rätt?
MAGNUS ERIKSSON (i Svenska Dagbladet, 10/2 1994)
Vad har då Per Ahlmark gjort som är så fult? Såvitt jag kan förstå har han bara påpekat en för alla uppenbar skandal, nämligen att svenska intellektuella, från Olof Palme och hela raden framöver, under det senaste kvartsseklet har identifierat sig med, eller på olika sätt tagit totalitära samhällssystem och deras härskare i försvar.
LARS GUSTAFSSON (i Svenska Dagbladet, 10/2 1994)
Ahlmark utför ett intellektuellt rensningsarbete som vi knappast sett maken till sedan Hedenius och Tingsten.
ÅKE ORTMARK (i Svenska Dagbladet, 3/3 1994)
Men när han skriver om konflikten demokrati-diktatur är han helgjuten och övertygad och befriande klar.
STAFFAN THORSELL (i Expressen 1/3 1994)
De som försöker förmå PO Enquist, Anders Ehnmark, Jan Myrdal, Olof Lagercrantz, Pierre Schori med flera att diskutera uppenbara politiska missbedömningar av olika diktatorer, de utpekas som skurkar.
HENRIC BORGSTRÖM (i Sydsvenskan 3/3 1994)
Vänsteretablissemanget drabbades av en kollektiv, långvarig, intellektuell härdsmälta. Människor som förväntades ha skallen till arbetsredskap slutade tänka. För många var väl helt enkelt det opportunistiska trycket så starkt, att ryggarna mjuknade som välkokta makaroner. Men skammen är oerhörd.
HANS HOLM (i Norrköpings Tidningar 4/3 1994)
* * *
Men Per Ahlmark har ju så många fler järn i elden. Inte minst hans raka stöd till Israel är välkänt, respekterat och i högsta grad aktuellt i dessa dagar. Och så var han ju riksdagsman, partiledare för folkpartiet 1975-78 och vice statsminister i Thorbjörn Fälldins första regering. Ahlmark har uttryckt sin respekt för Fälldin på ett sätt som är ovanligt insiktsfullt.
Det starka engagemanget för demokrati och mot förtryck går som en tråd genom hans arbete och det ska bli spännande att följa nästa veckas seminarium. Referat följer naturligtvis på denna sida.
(Andra intressanta bloggar om politik, Per Ahlmark, frihet, demokrati,MR, yttrandefrihet, Israel, islamism, fundamentalism, vänstern, 1968, kommunism, rasism)