Bloggarkiv:
i hjärtat rebell

Dick Erixon:
Kommentarer 3 - 9 okt 2005

Söndag 2005-10-09 / 15.15 länk
DEN HÄR GÅNGEN TÄNKER SUNNIMUSLIMER RÖSTA I IRAK. En av få nyktra kritiker av Irakkriget, Fareed Zakaria i Newsweek, skriver om de positiva tecken han ser i Irak inför folkomröstningen om konstitutionen 15 oktober: Exploit Rifts in The Insurgency.

Trots terroristernas förnyade hot om att alla som går och röstar kommer att dödas, har sunnimuslimska ledare denna gång uppmanat alla att delta i folkomröstningen. Därmed har en tydlig spricka uppstått i motståndet mot den nya regeringen. al-Zarqawis blodtörstiga terrorister, understödda av västerländska medier och vänsteraktivister, tappar därmed ännu mer av sitt stöd.

Sunnimuslimerna har insett att bojkotten av valet 30 januari var ett misstag. De vill nu vara med i processen att bygga demokrati i Irak, genom att göra sina röster hörda. Det kommer att ske genom att man röstar nej till förslaget till konstitution. Alltså tar man sin demokratiska rätt på allvar, på samma sätt som de holländare och fransmän som röstade nej till EU-konstitutionen i våras.

Detta är ett nytt bakslag för al-Zarqawi som tidigare proklamerat ”det totala kriget” (en retorik som senast propagandaministern Joseph Göbbels använde strax före tredje rikets fall). Flera sunnimuslimska Saddamgrupper har vägrat att följa direktiven om att döda shiamuslimska civila. Dessa sprickor mellan utländska jihadister och irakiska Saddamtrogna borde nu exploateras och sunniminioriteten välkomnas i regeringsarbetet, menar artikelförfattaren. Och det har han ju rätt i.


Söndag 2005-10-09 / 12.50
länk
ORKANEN HARRIET. Robert Novak i Chicago Sun-Times skriver under den talande rubriken Hurricane Harriet om hur ilskan bland konservativa i USA över presidentens nominering av Harriet Miers till Högsta domstolen bara ökar.

Jim Pinkerton i Fox News Watch jämförde nyss (i TV8) detta uppror med den ilskan som Bush den äldre orsakade när han höjde skatterna 1990 och sedan inte blev omvald som president.

Tunga namn har dömt ut henne rakt av. Bill Kristol skriver i Weekly Standard: ”I bästa fall är nomineringen ett misstag, i sämsta fall en katastrof”. Och Charles Krauthammer kräver i Washington Post att Bush drar tillbaka nomineringen: Withdraw This Nominee.

Konservativa är djupt besvikna över att Bush inte nominerat en pålitlig konservativ, utan en kvinna som aldrig har formulerat sin juridisk filosofi. Det kan paradoxalt nog bli så att republikaner i senaten röstar emot henne, men att hon räddas av demokratiska senatorer.


Söndag 2005-10-09 / 12.50
länk
GODMORGON VÄRLDEN? NEJ, GODMORGON KAMRAT! P1:s veckomagasin Godmorgon Världen ger en fascinerande inblick i hur förvirrad svenska journalisters världsbild är. Man ställer sig på Irans sida i granskningen av deras utveckling av kärnvapen. Sveriges radio vill uppenbarligen att fler diktaturer ska ha kärnvapen. Här ser vi ytterligare ett exempel på hur rätt George Orwell hade när han i dem som ser sig som fredsaktivister och pacifister egentligen står på de totalitära krafternas sida. SR stöder hellre förtryckarregimer som vill rusta upp, än demokratier som vill förhindra att de lägger vantarna på atombomben.

Och inslaget om oljans betydelse i USA:s politik var rent nys, vänsterns konspirationsteorier som får läggas ut, helt utan minsta motargument. Vänsterpartiet och kpml(r) kunde inte gjord det bättre. I inslaget nämndes Kina, men av någon outgrundlig anledning inte Europa. Är det därför att vi inte har något oljeberoende? Ren idioti. Godmorgon världen är fullständigt partiskt, osakligt och ren kommunistiskt propaganda.


Lördag 2005-10-08 / 18.00 länk
FREJDIGT FRIHETSFORUM (II). På mitt eget seminarium om ”hur samhällsdebatten kan breddas” tog jag upp två historiska perspektiv.

Dels om varför Sverige saknar en bred debatt, där jag citerade Staffan Torssells artikel om hur debatten flyttat från fria intellektuella och författare under första halvan av 1900-talet till att därefter skötas av statliga ombudsmän och myndigheter. Vilhelm Moberg har ersatts av Folkhälsoinstitutet som ledande aktör i svensk samhällsdebatt.

Dels om hur tekniken har gjort informationsmonopolet möjligt. Om hur radio och TV under 1900-talet gjort det möjligt för staten att diktera villkoren för samhällsdebatten och vilka röster som får höras. Och att pressen blivit homogen och vänster i en journalistisk kårandan.

Båda dessa utvecklingslinjer är nu brutna! Med internet betyder numera ny teknik motsatsen. Tekniken gynnar mångfald och decentralisering genom att göra det mycket enkelt och billigt att nu ut med sina idéer och argument. Ny teknik bryter ner informationsmonopolen. Inte minst bloggen står som symbol för den nya teknikens möjligheter för friare och bredare opinionsbildning. Röster som inte kan stoppas av staten eller etablissemangen.

Det följdes av en intressant dialog i den överfyllda salen.


Lördag 2005-10-08 / 18.00
länk
FREJDIGT FRIHETSFORUM (I). Luften vibrerar debattlust och flexibiliteten i programpunkterna är stor på Frihetsforum som pågår i Stockholm. Jag hamnade på ett icke annonserat seminiarium om federalism med centerungdomarnas Fredrik Federley och författaren Anders Ehnmark.

Ehnmark inledde med att konstatera att federalism är ett centralt men missförstått begrepp i Sverige. Och Federley påpekade att junilistan har helt fel när man likställer federalism med en superstat. Det är ju tvärtom. Ehnmark beskrev federalism som att ”makten delas i höjdled”. Federalism förenar en tradition av självstyre med samarbete i centrum om sådant som bara kan beslutas i centrum. Han jämförde med det gamla bondesamhället i Sverige då man fattade beslut lokalt och bara ”gick till kungs” med sådant som man inte kunde klara själva. I det förkoloniala Afrika fanns också detta lokala självstyre, som man i Afrikanska unionen nu försöker återknyta till.

Det var intressant att höra en gammal vänsterman som Ehnmark står upp för att ”centrum gör det som bara centrum kan göra. Det fungerar ju inte så nu. Makten läcker alltid uppåt, inte nedåt.” Han vill flytta ner makt från regering och riksdag till kommuner. Hans vänsterperspektiv blir synligt i motiven för att flytta upp makt till Europanivå: Beslut om ekonomi, miljö och kanske säkerhet måste flyttas dit där makten finns. Han ser den högre federala nivån som ett sätt att möta marknadsekonomin.

Jag håller med Ehnmark om: ”Där beslut fattas ska makt finnas”. Men jag menar att det politiska livet bara kan ha makt i det lokala, över de tjänster medborgarna vill ha utfört i vardagen. Ehnmark tror att en federal union politiskt ska kan bemästra marknadskrafterna. Men de finns bara en kraft som kan göra det: individerna på marknaderna. Makten ligger i konsumenternas händer. Decentraliserat. Den som tror att marknadsekonomin har ett centrum tänker fel.


Lördag 2005-10-08 / 12.54
länk
STATEN KÖPER RÄTTA SVAREN. Thomas Gür har en utmärkt kolumn i Svenska Dagbladet idag.
Svensk debatt kring diskriminering bygger ofta på att myndigheter, som har tillkommit på basis av antagandet att det förekommer omfattande diskriminering av vissa grupper, rättfärdigar sin existens genom att beställa belägg om upplevelser av diskriminering ...

I studien citeras följande som exempel på upplevd etnisk diskriminering: "Min situation har varit optimal då jag sökt lägenhet, men jag tvingas ändå hyra i 2:a hand i ett attraktivt område. Jag har till och med blivit uppmanad att söka mig till förorter för att det är lättare att få lägenhet där." Många infödda kan vittna om precis samma fenomen, vilket är en konsekvens av planekonomi på bostadsmarknaden. Men att det också skulle vara etnisk diskriminering? Kom igen nu...
Ja, talet om diskriminering utnyttjas i alla sammanhang och är till stor skada för de verkligt diskriminerade. Det har blivit en ”Vargen kommer!”-historia. Man kan inte lita det minsta på dem som stup i ett och med indignation i rösten, kör fram det här argumentet. Det är blivit teater i syfte att tillskansa sig förmåner man inte gjort sig förtjänt av.


Lördag 2005-10-08 / 12.44
länk
CARVILLE I FARTEN. James Carville är valstrategen som tillskrivs Bill Clintons valseger 1992. Han är en färgstark person som inte skräder orden. Han framträdde i torsdags inför en studentförening i Illinois, och uppfyllde förväntningarna. Han menar att demokraterna måste sluta tjata och sluta säga nej till allting. De måste ha en egen berättelse.

Och det här budskapet är i högsta grad giltigt också för Sveriges borgerliga partier: ”Om man inte är kompetent nog att driva valkampanjer, får man ingen chans att vara kompetent i regeringsställning.”


Lördag 2005-10-08 / 12.08
länk
SCHWARZENEGGER VÄNDER OPINIONEN. Om det finns en konstant i Arnold Schwarzeneggers karrirärer som skådespelare och politiker så är det hans förmåga att välja rätt bakgrund och sammanhang för att spela 'bad guy'. Det skriver Bill Whalen i Weekly Standard: The Governator V.

Under detta år har Kaliforniens guvernör legat risigt till i opinionsmätningarna. Såväl den demokratiska majoriteten i delstatsförsamlingen som fackföreningarna har satsat många miljoner på kampanjer i syfte att utmåla Arnold som en löftesbrytande och helt vanlig arrogant republikansk högerpolitiker. Man förnyar inte en delstat med 35 miljoner invånare och i ekonomisk kris utan att få fiender - alla dem som tjänat på delstatens slöseri med skattepengar.

Men Kalifornien har en lång tradition av att ordna folkomröstningar. Och Arnold har gått till folket med sin reformagenda - och vunnit. Och han gör det igen i november. Då ställs kärnfrågorna i hans förnyelse, som avvisats av intresseorganisationer och demokratiska partiet, inför folkets avgörande. När han utlyste fyra folkomröstningar i våras skulle ingen trott på guvernörens möjligheter att besegra särintressena, om det inte var så att guvernören hette Arnold Schwarzenegger.

Opinionsmätningar visar att de från början utdömda förslagen sakta men säkert fått allt större stöd och att alla fyra nu har en majoritet för ja. Intensivskedet av folkomröstningen åsterstår, så inga segrar är vunna. Men när Schwarzenegger häromveckan deklarerade att han ställer upp för omval nästa år, vet folket att han menar allvar och att han tänker genomföra sin politik bara han får stödet som krävs. Folkomröstningarna handlar egentligen om ja eller nej till Arnold. Och alternativet, särintressena, är inte särskilt lockande.


Fredag 2005-10-07 / 17.15 länk
NÅGRA ORD FRÅN JAY LENO... i Tonight Show:
  • En talesman för Vita huset har meddelat att vicepresidenten Dick Cheney återhämtar sig snabbare efter hjärtoperationen än vad läkarna förväntat. Det betyder att han fortfarande lever.
  • President Bush försvarar sin nominering av Harriet Miers till Högsta domstolen. Han säger att Miers har ett gott hjärta. Oja, jämfört med Dick Cheney.
  • I ett försök att övertyga konservativa om att Miers är det bästa valet för Högsta domstolen sa Bush: 'Om 20 år kommer hon att vara samma person som idag'. Verkligen? För 20 år sedan var hon demokrat och gav bidrag till Al Gore.
  • En baptistkyrka i Houston har öppnat en McDonald’s. Hur feta kommer inte deras gospel sångare att bli?!

Fredag 2005-10-07 / 11.35 länk
FREDSPRISET ETT DÅLIGT SKÄMT. Förra året gick Nobels fredspris till en kvinna som planterat några träd i Afrika och som beskyllde väst för att ha skapat aids. Årets fredspris går till en diktaturens tjänare, egyptiern Mohamed el Baradei och det internationella atomenergiorgan, IAEA, som totalt misslyckas med sin uppgift att hindra spridning av atomteknologin till förbrytarregimer. Man får priset samtidigt som farsen med Irans kärnvapenprogram utspelas inför världens ögon. Det är skamligt att Alfreds Nobels namn förknippas med sådan inkompetens.

Norska stortinget borde inte få fortsätta dra Nobelprisets anseende i smutsen. Lägg ner fredspriset!


Fredag 2005-10-07 / 10.25
länk
BESVIKNA SEGRARE, OPTIMISTISKA FÖRLORARE. Politik är en svår konst. Mycket psykologi. Gerard Baker gör intressanta reflektioner i Times idag: Paradox of the Right: gloomy victors in the US, optimistic losers in the UK.

Trots att republikanerna förra året vann inte bara pesidentvalet, utan utökat sin majoritet i både representanthus och senat på ett sätt som inte hänt på 50 år, är man missmodiga. Samtidigt har de konservativa i Storbritannien just genomgått sin tredje brakförlust. Ändå var man optimistiska under sin partikongress.

En förklaring är att den republikanska revolution som Newt Gingrich startade 1994 med 'Contract with America' och som lovade en mindre stat och makten tillbaka till medborgarna, nu är reducerad till vanligt politiskt taktikspel om att gynna egna väljargrupper i syfte att behålla makten. Samtidigt ser Tory i Storbritannien ett ökat missnöje med en välfärdsstat som inte levererar. Det gör att man i opposition vädrar morgonluft.

Baker visar hur stark påverkan förväntningarnas psykologi har på hur människor tolkar politik. Det är en förklaring varför politik är så svårt. Och spännande.


Fredag 2005-10-07 / 9.50
länk
DANS FÖRBJUDS PÅ PALESTINSKT OMRÅDE. Times rapporterar: No dancing and no gays if Hamas gets its way. Hamas ledare i Gaza, Mahmoud Zahar, har börjat tillämpa sin vision om hur en muslimskt samhälle i en palestisk stat ska fungera. Han försvarar att Hamas stoppat en dansfestival genom att skicka beväpnad milis:
'En man höll en kvinna med händerna och dansade med henne inför alla andra. På vilket sätt främjar det nationens intresse?'
Zahar och Hamas avser att tvinga fram en strikt tolkning av islam. Sekulära palestinier är oroliga. Ja, när den sååå omtalade palestinska staten blir till, kanske man kommer att minnas den israeliska ockupationen i annat ljus...


Fredag 2005-10-07 / 9.50
länk
BOLTON TILLBAKA PÅ YALE. USA:s FN-ambassadör John Bolton framträdde i måndags på sitt gamla universitet och talade om sin nya uppgift inför en stor, vänsterradikal publik. När han tog upp USA:s avvisande av den internationella domstolen och sa, ”Vi behöver ingen annan att döma oss. Vi kan döma våra egna”, så väste publiken fram sin besvikelse. Boltons reaktion blev: ”Jag är nyfiken, ni som väser, vem tycker ni kan döma oss bättre?”

Detta framgår i American Enterprise Online, Bolton Goes (Back) to Yale, som menar att om Bolton sätt att hantera den fientliga publiken på Yale är ett exempel på hur han representerar USA i FN kan man vara säker på att han gör ett gott jobb i FN-skrapan i New York.

Ja, en internationell domstol som diktaturerna i FN fått vara med och konstruera framstår som en riktigt korkad idé. FN vill ge diktaturer möjlighet att döma medborgare från demokratiska länder. Vad är detta om inte en kampanj för diktaturernas fortbestånd? FN är ett av de största hindren för demokratins expanssion i världen. FN är diktaturernas bästa vän. Utan den skulle de vara isolerade och demoraliserade. Men FN ger dem tröst och låter dem vara med och leka världspolis. Det är som om att låta rånare sköta banken.


Torsdag 2005-10-06 / 23.45 länk
DEBATTKVÄLL OM BLOGGAR HOS HEIMDAL. Kom just hem från debattkväll hos den anrika studentföreningen Heimdal i Uppsala, på temat: Bloggar och hur de förändrar politiken. Gav mitt perspektiv på detta fenomen. Ett roligt ämne, av förklarliga skäl, och en trivsam diskussion blev det.


Torsdag 2005-10-06 / 17.02
länk
TERRORISM UR ASIATISKT PERSPEKTIV. Här i väst har terrorism blivit en politisk fråga, där vänstern vill ge oss fria medborgare i väst skulden för att muslimer blir fundamentalister och spränger andra muslimer och västerlänningar i luften. Därför är det intressant att läsa The Australian och Greg Sheridan artikel Struggle for the soul of Islam at a critical stage.

Med utgångspunkt i de senaste bomberna på Bali diskuterar han terrorismen i Indonesien, detta världens folkrikaste muslimska land, där det finns tecken på att den politiska ledningen mjuknar för fundamentalismen. Efter de senaste bomberna har regeringen inte fördömt den till al-Qaida länkade terrorgruppen Jemaah Islamiah, så som man gjorde efter bombningen för tre år sedan. Sheridan menar att fundamentalisterna värvar konservativa muslimer som förut aldrig använt våld som metod. Och därmed blir en politisk maktfaktor som politikerna känner att man måste ta hänsyn till.

Också på Filippinerna och i Thailand har dussintals terrorbombningar skett som tagit livet av många civila. Men det uppmärksammas inte i väst. Förmodligen därför att fundamentalisternas terror här inte kan skyllas på västvärlden i allmänhet och på Bush och Irakkriget i synnerhet.

Kampen om själarna bland sydöstra Asiens muslimer, särskilt i Indonesien, är hård och av stor betydelse för att förstå fundamentalismens drivkraft och mål. Irak och andra enskildheter har ingen betydelse i sig själva, utan enbart som en del i en global kamp om att sprida extremismen och omvända otrogna till profetens lära - eller döda dem.


Torsdag 2005-10-06 / 9.54
länk
GLÖM INTE FRIHETSFORUM I HELGEN. Frihetsforum öppnar imorgon i Brygghuset vid Odenplan i Stockholm. Under tre dagar blir det en brokig samling seminarium och föredragshållare. Själv ska jag inleda på temat Hur samhällsdebatten kan breddas, det blir lördag kl 16. Ett utmärkt evenemang för samhällsintresserade. Dyk upp!


Torsdag 2005-10-06 / 9.41
länk
RYSKA TRUPPER TILL SVERIGE. Kinesiska tidningen People's Daily skriver: Russian forces to hold military exercises in Sweden. En med svenskt försvar gemensam övning ska hållas med ryska trupper i Sverige i vinter.
Offentliggörandet kom efter ett möte i Moskva mellan svenska försvarsministern Leni Björklund och hennes ryska motsvarighet Sergei Ivanov. Operationen, kallad 'Snowflake', innebär att ryska trupper för första gången utför militära övningar i Sverige.
Intressant. Är det månne en demonstration mot svenskt närmande till Nato och EU:s militära samarbete? En eftergift till vänsterpartiet och miljöpartiet? Har inte sett något om detta i svenska medier (se meddelande från regeringen och försvarsmakten).


Torsdag 2005-10-06 / 9.14
länk
STOR REPUBLIKANSK ILSKA ÖVER BUSH-VAL. Tidningarna i USA, nu på morgonen, är fyllda med rapporter om att republikaner är djupt missnöjda med president Bush' val av Harriet Miers i nomineringen till Högsta domstolen. Washington Post meddelar att Vita huset-medarbetare blev utskällda när de mötte konservativa i ett möte bakom stängda dörrar, Conservatives Confront Bush Aides. New York Times (om de nu kan få något rätt) hävdar att antalet konservativa som är skeptiska till presidentens nominering ökar. Allt fler, från senatorer till respekterade kolumnister, uttrycker oro över obesvarade frågor om hennes juridiska filosofi och om hennes meriter: New Questions From the Right on Court Pick

Och de allra giftigaste konservativa kolumnisterna, som Ann Coulter skriver:
Olyckligtvis skulle Bush kunna nominera sin skotske terrier Barney, och vissa konservativa skulle rusa ut och försvara honom genom att hävda att de innehar hemlig information som övertygar dem om att hunden är en sann konservativ, för att sedan lista Barneys många förtjänster - lojalitet, mod, aldrig hoppat upp i soffan ...
För mig framstår det som att republikanska aktivister har längtat efter att få ge sig in i ett ideologiernas världskrig med demokratiska aktivister över en nominerad hårdkokt konservativ domare. Det är inte bara vänstern som laddat för det totala kriget, utan också republikaner. Med presidentens val vet plötsligt ingen på vilken sida i det kulturella kriget som Harriet Miers står och kriget har kommit av sig - på båda fronter.

Det är nog en svensk reaktion, men är det inte bättre att ta de ideologiska striderna i allmänna val, och inte under nomineringsprocessen av en domare?


Onsdag 2005-10-05 / 20.56 länk
TORY: ODDSEN I PARTILEDARKAMPEN JÄMNAS UT. Efter det att alla fem partiledarkandidater i brittiska Tory hållit sina tal har oddsen förbättrats för veteranen Ken Clarke och ungdomskandidaten David Cameron, medan storfavoriten David Davis idag gjorde ett svagt intryck på partikongressen och har tappat momentum. Sky News rapporterar aktuella odds hos bookmakers.


Onsdag 2005-10-05 / 20.50
länk
CHIRAC I PROTEKTIONISTISKT UTFALL. Independent rapporterar att Frankrikes president Jacques Chirac på ett möte med WTO igår gjorde ett kraftigt utfall mot EU-kommissionen om att de inte försvarar jobben i Europa.
President Chirac sa att kommissionen inte visade sig 'angelägen eller hade något att säga' om Hewlett-Packards planer på att skära bort tusentals jobb i Frankrike och andra europeiska länder. Han sa att kommissionen 'inte ger intryck av att försvara Europas intresse'.

Chirac var också bekymrad över att handelskommissionären Mandelson under förhandlingarna visade vilja att minska jordbruksstödet om andra gjorde detsamma.
Det blir allt tydligare att Frankrike kommer att bli ett allt större problem för EU. Från att vara det medlemsland som drev på samarbetet kommer Frankrike förmodligen att bli unionens värsta problembarn. Chirac vill uppenbarligen bromsa globaliseringen och förhindra konkurrens, i syfte att försöka rädda jobb. Det är helt fel väg. Istället för att bygga murar måste Europa bli konkurrenskraftigt.


Onsdag 2005-10-05 / 8.50
länk
HILLARY CLINTON TAPPAR VÄNSTERSTÖD. Valstrategen Dick Morris skriver i New York Post: The Leaderless Left. Han menar att vänsterpartiet, demokraterna, är på väg att tappa alla etablerade ledare, så som man gjorde under Vietnamkriget. Även om vi förknippar det kriget med president Nixon, var det demokratiska presidenterna Kennedy och Johnson som startade och eskalerade det. Alla framträdande demokrater på den tiden stödde Vietnamkriget, vilket gjorde dem avskydda i antikrigsvänstern. Samma sak kan ske nu när Irakkriget ifrågasätts. Framför allt när det gäller Hillary Clinton och hennes förmodade ambition att ställa upp i presidentvalet. Hon röstade för Irakkriget.
Vänsteraktivisternas massiva backlash som drabbar moderata mittenpolitiker i det demokratiska partiet och det växande obehag gräsrötterna känner för Hillary Clintons stöd för kriget kommer att forma utvecklingen i presidentvalet 2008.
För att summera: om antikrigsvänstern avvisar Hillary Clinton är hennes chanser att bli president borta.


Onsdag 2005-10-05 / 8.29
länk
MISSUNDERSKATTA INTE BUSH. I American Thinker skriver redaktören Thomas Lifson den bästa artikel jag läst om hur president Bush nominerar domare till Högsta domstolen: Don't misunderestimate Miers. Han vänder sig mot de som misstror presidentens val av Harriet Miers:
Dessa konservativa har ovilligt antagit demokraternas taktik och ser bombastiska uttalanden och 'gotcha'-spel som väsentliga i den politiska kampen. Seger för dem är att se fienden blodig och förnedrad. De misstar ett ögonblicks känsla av triumf i kampen, för en bestående seger där det betyder något: en Högsta domstol sammansatt av domare som med trygg majoritet kommer att fatta domslut som överensstämmer med de ursprungliga avsikterna hos grundlagsfäderna.
Detta med anledning att många konservativa är besvikna över att det inte är en stark och välkänd ideolog för begränsad statsmakt som presidenten utsett, utan en kvinna vars åsikter man ingenting vet.

Lifson tar också upp frågan om gruppdynamik och hur Bush här har valt en domare som levt ett liv som styrelseordförande i en stor advokatbyrå med flera hundra anställda. Hon har varit ansvarig för att få ekonomin att gå ihop, betalat skatter, anställt folk. Den nominerade Harriet Miers har levt ett liv utanför domstolarna och universiteten, vilket få av de andra domarna gjort. Det innebär att hon till den nio personer starka domstolen tillför viktiga perspektiv.


Onsdag 2005-10-05 / 7.57
länk
BLOGGAR HOS SVT.SE. Se förstasidan i siten för Sveriges Television. En ny tjänst lanseras: där kan man nu läsa en av landets bloggare. Gissa vilken. Det är tänkt att bli en ”kedjeblogg” där andra bloggare kommer att ta upp diskussionen jag inlett. Och starta nya. Se mer i Resumé: Svt.se börjar blogga.

TILL SVTs BESÖKARE: Välkomna! Vill du läsa mer på temat nation? Se artikeln Federalism utan regioner i nya numret av tidskriften Rådslag (utgiven av centerpartiets högskoleförbund), där jag tar upp federalism, nationalism och talet om regioner.


Tisdag 2005-10-04 / 20.12 länk
KEN CLARKE ATTACKERADE GORDON BROWN. Som tredje partiledarkandidat höll Kenneth Clarke i eftermiddag ett 22 minuter långt tal inför konservativa partiets kongress i Blackpool. I Sky News sa ett kritiskt ombud efteråt att partiet inte ska välja en ståuppkomiker till partiledare. Alltså: Clarke var frejdig, rapp, taktiskt smart och drog ner skrattsalvor. Han använde sin erfarenhet som finansminister för att attackera labours nuvarande finansminister och blivande premiärminister Gordon Brown. ”Det är honom vi kommer att möta i nästa val”, sa Clarke med statsmannamässigt undervisande ton. Syftande på sin ålder, 65, sa han:
David Willetts återkommer ofta till att vi måste arbeta hårdare och pensionera oss senare. Jag är fast besluten om att uppfylla min del av den uppmaningen.
Clarke är omstridd i partiet för sin mer europavänliga hållning, men anses vara en vinnare, den som kan övertyga mittenväljare om att komma tillbaka till Tory. Och jag tycker ju partiet är korkat om man inte väljer honom. En match mellan Ken Clarke och Gordon Brown kan den förstnämnde helt klart vinna.


Tisdag 2005-10-04 / 20.00
länk
HUR SMART ÄR BUSH? I den lättsamma kolumnen How smart is Bush? Miers' pick will tell us i Orlando Sentinel skriver Peter Brown att det nog inte är mycket idé för demokratiska partiet att motsätta sig Harriet Miers som ny domare i Högsta domstolen: ”Det är ingen smart politisk taktik ... att utmåla någon som ser ut som din mormor till samhällets fiende nummer 1”. Och han fortsätter:
Presidentens val av Harriet Mieres kan till slut avgöra debatten om hans intelligens. Demokrater, som länge ifrågasatt hans intellekt, måste nu hoppas att deras retorik stämmer med verkligheten, och att han inte varit smart nog att kunna avgöra hur hon kommer att döma som domare.
Om presidenten som kriterium för att nominera en domare haft att dennes ståndpunkter ska vara så okända att hennes opartiskhet inte kan ifrågasättas, får presidenten högsta betyg, skriver Brown. Om presidenten också haft som mål en domare som han kan förvänta sig vara pålitligt konservativ i konstitutionella frågor, är det för resten av oss - dock inte för honom själv - okänt vilket betyg han kommer att få.

Alltså, om Miers smidigt genomgår senatsförhören och utses till domare, och sedan visar sig tillhöra de riktigt hårdkokta konservativa domarna Antonin Scalia och Clarence Thomas - då har Bush lurat skjortan av demokraterna på ett sätt som ingen annan president någonsin gjort. Vänsteraktivisternas kampanjkassor är överfyllda med hundratals miljoner kronor, insamlade med ett enda syfte: krossa Bush' konservativa kandidater till HD-domare. Nomineringen av John Roberts gjorde vänstern förvirrad och deras hatkampanj kom av sig. Och nu kan Miers smyga genom kongressen och godkännas innan vänstern förstod vad som skedde. Om det sker, då råder ingen tvekan om vem som är smartast i Washington...


Tisdag 2005-10-04 / 15.06
länk
NEOKONSERVATIVA RADIKALER - eller när etiketter inte räcker. Artikeln The Purest Neocon i nya numret av American Conservative går till frontalangrepp på Christopher Hitchens och ondgör sig över att amerikanska konservativa tagit denne tidigare bolsjevik till sitt hjärta. Han är en revolutionär trotskist och antireligiös:
De neokonservativa pratar i oändlighet om 'moralisk klarhet' och är förtjusta i ideologisk renhet men har aldrig varit annat än överseende mot Hitchens. De har inte kritiserat hans bolsjevism eller hans hat av religion.
För några veckor sedan deltog Hitchens i en uppmärksammad debatt mot brittiske parlamentarikern och extremvänsterns affischnamn George Galloway, som riktade lika stenhårda anklagelser mot Hitchens från andra hållet. Galloway menade att Hitchens givit upp alla ideal och sålt sig för pengar - eller tappat förståndet genom att ha druckit för mycket whisky. Galloway vs. Hitchens: the Transcript.

Hur kommer det sig att både den yttre högern och den yttre vänstern blir så provocerade av Hitchens kraftfulla försvar av Irakkriget och Bush-doktrinens ambition att sprida demokrati i världen? Och varför är den politisk korrekta mitt-emellan-positionen (socialmoderatkristcenterfolkpartiet de rödgröna) ense med de politiska ytterligheterna i denna fråga? Kort sagt: hur har Christopher Hitchens hamnat i den mittenposition som för närvarande tycks vara den absolut mest kontroversiella position som finns i västvärlden idag?

En position som denna blogg också intar.

Jag tror bloggen Outside the whale är viktiga förklaringar på spåret i Understanding Christopher Hitchens:
Hichens internationalism kan beskrivas som en kombination av gamla vänsterns internationalism och en kraftfull humanistisk filosofi i en ny tid efter kalla krigets slut ... Den andra principen, eller motivationen, som driver Hitchens är hans misstro mot pacifistisk kritik mot Irakkriget, ett krig som Hitchens anser har ett humanitärt syfte. Denna skepticism kommer förmodligen i hög grad från hans studier och beundran av George Orwell ...

Jag tror Hitchens särskilt har påverkats av Orwells syn på pacifismen. [Orwell skrev 1945:] 'pacifistisk propaganda kokar normalt ner i att påstå att den ena sidan inte är bättre än den andra, men om man närmare studerar texter av intellektuella pacifister finner man att de ingalunda uttrycker neutralt avståndstagande utan nästan uteslutande är direkt avståndstagande mot Storbritannien och USA ... Efter Frankrikes fall stod franska pacifister i ett val de brittiska kollegorna inte behövde göra, och de flesta gick över till nazisterna ... Pacifistiska författare har skrivit lovordande om Carlyle, en av de intellektuella fäderna till fascismen. Det är när allt kommer omkring inte svårt att känna hur pacifism ... i hemlighet bär på en beundran för rå styrka och framgångsrik brutalitet.'
Det är ju just detta vi ser i Aftonbladet, hos Åsa Linderborg och kamraterna, en beundran för de muslimska fundamentalister och Saddams fascister som spränger civila, kvinnor och barn i luften i Irak. De säger sig stå för fred och vara emot krig, men stöder i realiteten de mest brutala och bestialiska dårarna i världen.

Jag förstår inte varför det är så ensamt här i mitten, där Christopher Hitchens och några av oss andra står. Jag begriper inte varför Sverige och Europa inte helhjärtat stöder USA:s insatser för att bygga demokrati i Irak och göra det första arabiska folket fritt. En insats som sedan kan sprida sig i regionen så att vi får ett slut på terrorism och barbari. Vad har extremhögern, extremvänstern och extremkorrektheten emot det?


Tisdag 2005-10-04 / 12.01
länk
SVERIGE SAKNAR INTELLEKTUELL DEBATT. Författaren Stefan Torssell gör upp ordentligt med den instängda svenska debattkulturen i danska Berlingske Tidende: Hvorfor Sverige mangler intellektuelle kultur (tipstack till norska bloggen replikk).
I stället för att socialisera näringslivet, socialiserade man folket ... Första halvan av 1900-talet var Sverige en nation med stor litterär betydelse ... Det var Eyvind Johnson, Harry Martinson, Stig Dagerman ... Astrid Lindgren och Selma Lagerlöf ... [och] Vilhelm Moberg, som skrev det mest älskade av alla epos i svensk litteratur ... I dag skriver svenska författare deckare...

Svensk debatt är feg. Att framlägga statens hållning ger en säker plattform i svensk debatt ... Det är myndigheter, [typ] Folkhälsoinsitutet, integrationsverket [och] statliga ombudsmän som diskrimineringsombudsmannen, jämställdhetsombudsmannen, barnombudsmannen, handikappombudsmannen och ombudsmannen för homosexuella [som] har till uppgift att övervaka samhällsutvecklingen och ta initiativ i debatten.
En lysande skildring av tillståndet i Sverige. Vilhelm Moberg har ersatts av Folkhälsoinstitutet i svensk samhällsdebatt. Så billigt, så platt, så torftigt, så dött.

Torssell ser en ljuspunkt i bloggarna. Men han menar att de finns utanför allmänhetens kännedom. Det försöker vi ju ändra på...


Tisdag 2005-10-04 / 9.54
länk
TURKIET LIGGER INTE I EUROPA. Så har då förhandlingarna med Turkiet om medlemskap i Europeiska unionen inletts. Det är märkligt. Turkiet är kulturellt, historiskt, religiöst och (huvudsakligen) geografiskt inte en del av Europa. Om Turkiet blir medlem borde unionen byta namn, eftersom den då inte knyter an till Europa utan bygger på annan grund. Ottomanska unionen kanske? Det Ottomanska riket omfattade en gång stora delar av Europa.

Jag håller med kristdemokratiska ungdomsförbundet som förespråkar privilegierat partnerskap för Turkiet. När det gäller handel och ekonomi ska vi underlätta den över alla gränser, och här borde Turkiet och varför inte hela Afrika få enklare möjligheter till utbyte med Europa.


Tisdag 2005-10-04 / 8.54
länk
ALLIANSEN TAR FLER STEG. De gemensamma förslagen i budgeten som de fyra partierna presenterade igår visar att man tagit ännu ett steg för att erbjuda väljarna ett samlat regeringsalternativ.

Göteborgs-Posten skriver i ledaren Ett bra budgetalternativ att det nu finns ett alternativ till regeringen. Det har man i Sverige mycket, mycket sällan kunnat hävda. Och därför har det naturligtvis sällan blivit någon annan regering än en socialdemokratisk. Men som Svenska Dagbladet pekar på i ledaren Nu kan den verkliga kampen börja så räcker inte några gemensamma tag i övergripande budgetfrågor:
En sifferdebatt utan ideologiska dimensioner innebär spel på hemmaplan för socialdemokraterna.
Det jag längtar efter, men mycket väl kan vänta på tills valkampanjen drar igång på riktigt nästa vår, är att den gemensamma grunden får blomma ut i värdeladdade ställningstaganden. Vad är skillnaden mellan frihet och socialism? Hur ser en politik ut som skapar trygghet i förändring, i kontrast till en regering som ställer sig i vägen för all förändring och längtar tillbaka till 1970-talet?

Att Allians för Sverige måste grunda ordentligt - eftersom någon grund för förtroendefullt samarbete förut inte existerat - och lägga mycket energi på att reda ut interna spänningar och skapa fungerande rutiner mellan de fyra partierna är naturligt. Jag hoppas att man förbereder valrörelsens intensivskede lika väl. Och att man är beredd att under maj, juni, juli, augusti och framför allt de sista veckorna före valet i september gå på offensiven gång på gång och inte hamna på defensiven när socialdemokratins skrämselkampanjer drar igång.

I vår stressade tid är alla otåliga och vill veta allt, nu!, omedelbart!, och så fort nyhetsflödet sinar börjar tala om att offensiven är över och att man toppat för tidigt. De signaler jag fått är att partierna ser alliansbygget som ett långsiktigt projekt och lägger upp strategi som räcker ända fram till valdagen. Opinionsmätningarna som visar att det är jämnt mellan blocken höjer temperaturen. Då gäller det att ha is i magen.


Måndag 2005-10-03 / 22.05 länk
TORY KONFERERAR I BLACKPOOL. Under första dagen har partiledarkandidaten Sir Malcolm Rifkind, 59, tidigare försvarsminister och utrikesminister, hållit tal. Han uppmanade partiet att inte försöka bli som labour. Istället bör partiet som förlorat tre val i rad söka inåt för att finna sin konservativa identitet och utveckla relevanta delar av partiets tradition för att möta de utmaningar som vår tid erbjuder.

Snygga formuleringar (iallafall på engelska), men lite substans.

Andra partiledarkandidater håller sig också framme. Sky News rapporterar att Kenneth Clarke, 65, Thatchers arbetsmarknadsminister och senare bla inrikesminister, förnekar att han som partiledare kommer att ta upp frågan om euro. De två yngsta partiledarkandidaterna Liam Fox, 44, nuvarande utrikespolitiske talesman, och David Cameron, 39, utbildningspolitisk talesman, har sagt saker som att de konservativa måste nå fler än sina kärnväljare. Skugg-inrikesministern David Davis, 57, som redan har en tredjedel av parlamentsledamöterna bakom sig, har dock legat lågt idag.

Tory känns fortfarande som ett mycket trött parti, trots att man nu varit utanför makten i över 8 år. Men man hade ju 18 år i regeringsställning dessförinnan.


Måndag 2005-10-03 / 16.54
länk
KONKURRENSEN OM VÄLJARNA HÅRDNAR MED JUNILISTAN. Det blir ett historiskt starkt blockpolitiskt val nästa år. De borgerliga är mer samkörda än någonsin och de tre vänsterpartierna gör upp om allt, också försvar. I ett sådant läge är utrymmet för nya partier litet. Så jag tror junilistan tänker fel när man nu beslutat att ställa upp i riksdagsvalet 2006.

Bara om de två blocken pucklar på varandra så hårt, grinigt och gnälligt att väljarna vänder båda blocken ryggen har junilistan en chans. Då kan vi få ett tyskt valresultat, där ingen vinner majoritet i riksdagen. Så på sätt och vis är det en varning för de blå och de röda: stå för er egen politik istället för att attackera motståndarna. Annars kan folk i protest rösta emot er båda.


Måndag 2005-10-03 / 16.44
länk
DOMARVAL CHOCK FÖR KONSERVATIVA (II). Även David Frum vid National Review och tidigare talskrivare åt president Bush är starkt kritisk i Madame Justice.
Jag har arbetat med Harriet Miers. Hon är en älskvärd person: intelligent, ärlig, kapabel, lojal, diskret, hängiven ... Jag skulle kunna lovorda henne hela morgonen, men ingen kommer att beskriva henne som en av de mest enastående juristerna i Förenta Staterna.
Andrew Sullivan, som sedan presidentvalet förra året är starkt kritisk till Bush, menar att George W Bush inte bryr sig om partipolitik längre. Han är återvald och kan - och gör - som han vill. Och nu ville han ha en god vän i HD. Men det är, om något, att underskatta Bush. Han är, liksom alla företrädare i Vita huset, extremt känslig i fråga om sitt eget eftermäle. Att utse en god vän som visar sig rasera presidentens förtroende i den egna väljarkåren vore dåraktigt. Vi får väl se vem som får äta upp sina kommentarer om Bush:s andra nominering till HD...


Måndag 2005-10-03 / 16.00
länk
DOMARVAL CHOCK FÖR KONSERVATIVA. Fred Barnes vid Weekly Standard säger just nu i Fox News att presidentens nominering för några timmar sedan av Harriet Miers, 59, till domare i Högsta domstolen ”kom som en chock för konservativa”.

Hon började som advokat 1972 på en av Texas största advokatfirmor, där hon blev styrelseordförande 1996. Hon blev ordförande i delstatens Advokatsamfund 1992. En av hennes klienter var guvernör George W Bush, som anställde henne i Vita huset när han tillträdde och gjorde henne till biträdande stabschef 2003.

Bush har stor respekt för henne och litar på hennes omdöme, men konservativa är rädda att hon blir en ny pragmatiker i domstolen som fortsätter att acceptera radikala omtolkningar av konstitutionen, i likhet med de domare pappa Bush utsåg och som blivit stora besvikelser för dem som vill att domstolarna ska tolka lagarna strikt. Nu tror ju jag att George W Bush är mycket medveten om att hans eftermäle kraftigt kommer att försämras om han utser en domare som visar sig bli vänster. Och eftersom han personligen känner Harriet Miers och hon arbetat nära honom som juridisk rådgivare, borde Bush veta vilken juridisk filosofi hon kommer att företräda. Jag gissar att hon blir en konservativ domare.

Men eftersom hon inte varit domare, finns inga domslut att läsa som kan skapa klarhet om hennes juridiska filosofi. Som advokat representerar man sin klient och det man då säger är inte den egna personliga uppfattningen, utan argument som syftar till att gynna klientens bästa. Eftersom hon också håller en låg profil är det omöjligt att säga vad hon står.

Förmodligen är detta en trend - att presidenter i framtiden kommer att välja icke-domare till Högsta domstolen - eftersom demokratiska partiet i opposition skoningslöst använder allt man kan komma över för att fälla presidentens nominerade. Ju färre domslut man fattat, desto mindre finns att attackera. Det är inte längre kompetens som gäller, utan att ha sagt så lite som möjligt som kan uppröra senatorer. Naturligtvis är det till skada för nomineringsprocessen, men mer är inte att vänta från Michael Moore-partiet.


Måndag 2005-10-03 / 9.22
länk
GENSCHER OM TYSK ÅTERFÖRENING. Den gamle tyske utrikesministern Hans-Dietrich Genscher intervjuas i Deutsche Welle om det var rätt att inkorporera DDR i Västtyskland. ”Det var absolut rätt”, svarar han även om Östtyskland med sin nedkörda kommunistiska ekonomi ställt till med stora problem för Tyskland och hela EU.

På frågan vad Tyskland behöver svarar den gamle, ”Framför allt en regering som ingjuter förtroende, talar öppet om problemen men inte genom att klaga utan identifiera lösningar och genomföra dem.” men är inte att klaga ett tyskt karaktärsdrag? ”Lite så, förmodligen.”


Måndag 2005-10-03 / 9.05
länk
KORRUPTIONEN I LOUISIANA. Huvudkritiken mot New York Times riktas mot ledarsidan och tidningens ledning. Som mejlskrivare påpekat finns fortfarande många bra nyheter i tidningen, och märkligt vore annat med tanke på de enorma redaktionella resurserna. En sådan artikel är History of Corruption in Louisiana Stirs Fears That Aid Will Go Astray, som bloggar menar är viktig, för det gör att man även i vänsterns huvudfäste på östkusten börjar förstå att det finns problem med gigantiska offentliga insatser.


Måndag 2005-10-03 / 8.45
länk
GROVA FEL I NEW YORK TIMES - IGEN. Bloggarna i USA tävlar om sarkastiska och nedlåtande uttalanden om New York Times efter att man till slut klämde fram en halv rättelse över att kolumnisten Paul Krugman 19 augusti hävdat att Al Gore vann i Florida år 2000. Något som New York Times själva vet är lögn, eftersom man bekostat extra omräkningar av rösterna. Det är som om Al Gore själv fått räkna rösterna i Florida, utan att kunna säga att han vunnit. Tidningens egen läsarombudsman dömde ut tidningens rättelse som inte syns om man söker på Krugman, eftersom den halva rättelsen gjordes av politiske chefredaktören Gail Collins, inte Krugman i hans stående anti-Bush kolumn i tidningen. Se händelseförloppet: Alla tiders mest smärtsamma rättelse.

Kritikstormen har fått New York Times att anta nya riktlinjer för hur rättelser ska publiceras, rapporterar branschtidningen Editor & Publisher.