Dick Erixon:
Kommentarer 4 - 10 april 2005
Söndag 2005-04-10 / 17.00 länk
BLOGGARNA I VALET 2006. Medieföretaget Observer genomför en analys kring bloggarnas roll inför kommande valrörelsen och har därför gjort ett antal intervjuer med initierade personer. Här är mina svar:
Vilken roll tror du att de oberoende bloggarna kommer att spela i den kommande valrörelsen?
- Om vi, oberoende bloggar, letar upp andra perspektiv om vad som faktiskt händer ”på golvet” i valrörelsen (istället för att göra som mainstreammedierna och springa efter partiledarna) kan bloggarna bli viktiga 2006.
Vad kan de framför allt tillföra till debatten, som du ser det?
- Bloggarna kan rikta strålkastarna mot gräsrotsperspektivet – en ny form av valstugereportage… Alltså bevaka valet från väljarens utgångspunkt, snarare än utifrån det politiska spelet i Rosenbads och riksdagens korridorer.
Någon har sagt att bloggarna kan bli en fjärde statsmakt. Finns den potentialen eller är det bara en tummelplats för debatteliten?
- Bloggarna ger en arena åt rösterna som eliten inte vill höra - en elit som tycker mycket lika och där åsiktsbredden är extremt begränsad. I den meningen är bloggosfären en fjärde statsmakt - andra åsikter tränger sig in på torget där samhällsdebatten pågår. Hur stark den blir beror på hur många som besöker och läser bloggarna. Om trafiken fortsätter att öka som under det senaste året, kan några bloggar komma att få lika stort genomslag som en traditionell tidning. Den utvecklingen har redan skett i USA.
Vi läser i tidningarna att media blir allt mer kostnadspressat. DN redovisade ett minus på 190 miljoner. Det är lätt att tro att det innebär mindre djuplodande analyser pga kostnadsbesparingar. Sett ur ett sådant perspektiv, tror du att bloggarna kan tillföra något för att upprätthålla kvaliteten i debatten?
- Ja, kvaliteten i utrikesrapporteringen är i traditionella medier på en så låg nivå att bloggarna redan har inneburit en kvalitetshöjning. Bloggarna har breddat perspektiven i utrikesbevakningen så att fler aspekter kommenteras på svenska. Så tror jag det kommer att bli också på vissa inrikes bevakningsområden, framför allt politik och samhällsdebatt. Däremot är det en missuppfattning att tro att bloggarna kommer att bli nyhetsbyråer som levererar egna scoop.
Söndag 2005-04-10 / 16.44 länk
DYNGA I SVENSK MEDIER. Det senaste utrikespolitiska inlägget i Dagens Nyheter handlar om att vi borde låta Iran skaffa kärnvapen. Tidningen ger knäppskallen Slavoj Zizek från Slovenien hur stort utrymme som helst. Samtidigt fortsätter Aftonbladet sin antisemitiska propaganda (något man är känd för internationellt), denna gång framförd av John Pilger, en galen australiensare bosatt i London.
Svenska medier verkar leta upp världens värsta tokstollar och ger dem fritt spelrum. Det är obegripligt, men tyvärr inte förvånande.
Söndag 2005-04-10 / 10.44 länk
FRANKRIKE VILL UTMANA GOOGLE. Sökmotorn Google har en stark ställning på internet och därmed i världen. Och Google samarbetar, i ett gigantiskt projekt, med universitet om att göra litteratur digitalt tillgänglig via Google. Frankrike tycker detta betyder en anglo-saxisk dominans. Chefen för franska nationalbiblioteket Jean-Noel Jeanneney säger till Deutsche Welle: ”Valet av böcker som ska digitaliseras kommer att styras av en anglo-saxisk atmosfär”. Han vill ha ett europeiskt alternativ.
Och - som alltid i EU-sammanhang - menar han därmed att Europa och Sverige ska betala för franskt digitalt bibliotek. Nä, tack! De flesta européer behärskar engelska, men inte franska. Gärna ett europeiskt - kommersiellt - projekt för digitalisering av europeisk litteratur. För då blir det på engelska.
Tack och lov präglas inte alla av detta fåniga franska mindervärdighetskomplex. Franska studenter förstår inte kritiken av Google, ”det sker ju inte bara för amerikaner”, säger en student, ”Internet är internationellt så det sker för alla studenter i världen”.
Söndag 2005-04-10 / 9.44 länk
ALLT STÖRRE ENIGHET I IRAK. Svenska medier fortsätter att grovt vilseleda om utvecklingen i Irak genom att enbart lyfta fram negativa nyheter. Den som söker en balanserad bild måste följa internationella medier. Och där framgår att sunnimuslimerna nu ångrar bojkotten av det allmänna valet i januari. En framstående sunnimuslimsk ledare, Ahmad Abd Al-Ghafour Al-Samara'i, sa i fredagsbönen i Bagdadmoskén Umm Al-Qura att det är en god sak att ta värvning i de nya irakiska säkerhetsstyrkorna. Det rapporterar The Middle East Media Research Institute, MEMRI.
Söndag 2005-04-10 / 9.11
HAR EUROPA NÅGON IDENTITET? (VI) Vad blir då mina reflektioner på Christopher Caldwells AEI-föredrag? Några punkter:
1. Europa måste - till slut - smälta att 1800-talets tänkankande kring industrisamhället och hur det kan regleras, för alltid är passé..
2. Stora välfärdsstater är inte kompatibla med globalisering. Europa har att välja mellan att försöka försvara de stora offentliga åtagandena genom isolering och fattigdom, eller anpassa välfärdspolitiken till den flexibilitet som tiden kräver.
3. Högt skattetryck kräver stor etnisk homogenitet. En homogenitet som inte längre finns. Europa måste inse faktum.
4. Europa tenderar att sätta begäret efter komfort före försvaret av de egna värderingarna. Europa har misslyckats med att sätta värde på och försvara sin egen kultur, sina traditioner och värderingar.
5. Det är svårt att vara stark politiskt om man är svag militärt. Aggression övertrumfar alltid rationalitet. Utrop som ”aldrig mera krig” ger tyranner och terrorister övertaget.
För att summera: för mig framstår den frustration som Europa visar över att inte själva ha verktygen i sin hand vara orsaken till att européer skäller så mycket på USA. Europa är som personen i passagerarsätet som anser sig kunna köra bil bättre än föraren och därför hela tiden kommenterar vad föraren ska göra i trafiken.
Söndag 2005-04-10 / 8.47
HAR EUROPA NÅGON IDENTITET? (V) En betydelsefull skillnad mellan Raymond Aron och Jean-Paul Sartre var att den förstnämnde förstod att Frankrike efter andra världskriget var beroende på den internationella utvecklingen. En insikt som också gäller för EU idag, sa Christopher Caldwell i sitt AEI-föredraget. Aron skrev:
Det jag då [i slutet av världskriget] hela tiden försökte förklara, för exempelvis Sartre, var att det finns ett sådant samband mellan internationella relationer och inrikespolitik i Frankrike att, i spänningen mellan de två supermakterna [USA och Sovjet], enigheten inom den franska motståndsrörelsen inte skulle överleva.Europa kan inte sluta sig inåt och tro att man kan nå enighet, förut handlade det om förhållandet till sovjetkommunismen idag handlar det främst om radikal islamism. Cardwell tror inte Aron hade ställt upp på Irakkriget eftersom han avskydde utopier och det finns ett drag av utopism i Bush-doktrinens ambition att sprida demokrati och frihet till arabvärlden. Aron trodde inte på förändringar i arabvärlden eftersom den saknar en medelklass som kan sköta en konstitutionell stat. Aron varnade också för oförutsedda kedjereaktioner som krig kan medföra.
Men samtidigt som Aron menade att Europa efter de två världskrigen lärde sig att krig inte lönar sig, såg han en allvarlig hake i den hållningen. Det är paradoxalt nog så att ju fler som drar denna slutsats desto mer lönsamt blir, de facto, krig för dem som är beredda att starta ett.
Detta är ännu en lysande iakttagelse. Jag skulle vilja sammanfatta det som att de godas pacifism är de ondas bästa vän. Om Europa säger ”aldrig mera krig”, låter man sig utlämnas till omvärldens goda vilja. Och den är inte alltid särskilt god.
Lördag 2005-04-09 / 20.17
HAR EUROPA NÅGON IDENTITET? (IV) Cardwell drar i sitt AEI-föredraget fram ännu fler spännande aspekter på Europa genom att citera fransmannen Raymond Aron:
Europa skulle vilja träda ur historien, ut ur la grande histoire, lämna den historia som är skriven i blod. Andra, i hundratals miljoner, vill träda in i den.Detta är helt centralt, sa Cardwell, när vi tänker på immigrationen till Europa. Den stora frågan är förmodligen inte om dessa immigranter konverterar från islam till sekularism, utan om de när de kommer till Europa tror sig immigrera till eller ifrån historien. I klartext: har immigranterna en ambition att göra Europa islamistiskt?
Denna frågeställning är obekväm för européerna, menar Cardwell, som tycker sig se en mental förnekelse av problemet som gör att man tappar kontrollen över hur människor ser på samhället och civilisationen. Därför har Europa ett avsevärt mycket större immigrations-och-assimilisationsproblem än USA, sa Cardwell, och pekade på Europas misslyckande med att sätta värde på och försvara sin egen kultur, sina traditioner och värderingar.
Lördag 2005-04-09 / 19.34
HAR EUROPA NÅGON IDENTITET? (III) I sitt AEI-föredraget gör Christopher Caldwell också skarpa iakttagelser om hur illa föreberett Europa är på globaliseringen, jämfört med USA och utvecklingsländerna. De gigantiska välfärdsstaterna i EU är intimt förknippade med den europeiska identiteten, inte minst därför att dessa offentliga system skiljer ut Europa från USA.
Men stora välfärdsstater är inte kompatibla med globalisering. Statliga välfärdssystem kräver att nationalstaterna behåller sin makt över ekonomin, något de bara kan göra till priset av isolationism som leder till fattigdom. Också den stora immigration som skett till Europa gör den stora välfärdsstaten lika omöjliga som den varit i immigrantlandet USA.
Den frågeställningen tog jag upp med LO-chefen Wanja Lundby-Wedin förra året (se referat) i SVT24:s Korseld: Innebär inte det mångkulturella samhället att skatter och regler måste minskas rejält? Hon ville naturligtvis inte kännas vid den frågeställningen utan ansåg att också nya svenskar följer höger-vänster-skalan.
Men jag tror ju att Caldwell är inne på rätt spår när han citerar Harvard-ekonomer som kommit fram till: ju fler immigranter, desto lägre vilja att betala skatt. Detta eftersom medborgarna misstänker att resurserna går till människor som inte tänker som dem själva och därför kan lura till sig skattepengar. Dessutom: när olika grupper har väldigt olika preferenser om vad som är viktig välfärdsservice, blir det omöjligt för en statsmakt att uppfylla alla krav. Högt skattetryck kräver stor etnisk homogenitet. Något Europas länder inte längre har. Därför kan inte det höga skattetrycket bestå. Tidens krav ställer alltså denna sida av Europas identitet på huvudet.
Lördag 2005-04-09 / 18.54
HAR EUROPA NÅGON IDENTITET? (II) I AEI-föredraget berättar Christopher Caldwell att Raymond Aron ansåg Leon Blum, den franske socialistiske premiärministern i mitten av 1930-talet, vara en stor man, men att hans intellekt var format av tiden före 1914 och att han inte förstod att aggression övertrumfar all rationalitet. Det var Blum som sa att Hitlers inmarsch i Rhenlandet 1936 var 'oacceptabel', men lät bli att göra någonting. Detta ord föraktade Aron, som sa: ”att bara säga att något är oacceptabelt är att säga att man accepterar det som hänt”.
Aron noterade med fasa att Blum var stolt över att inte göra motstånd mot Hitler. Blum sa: ”Ingen föreslog att vi skulle bruka militärt våld. Det är ett tecken på mänsklighetens moraliska utveckling, och socialistpartiet är stolt över att ha bidragit till denna utveckling.”
Raymond Arons kommentar var: ”Denna moraliska utveckling betyder slutet för det franska systemet med allianser och leder helt säkert till krig”.
Vi vet vem som fick rätt. Och att priset för stoltheten över att inte bruka våld blev 50 miljoner döda.
Och parallellerna till Irakkriget i våra dagar är tydliga. Europa vill inte försvara sig. Man säger sig vara emot våld. Men tycks aldrig lära sig att den som inte försvarar sig kommer att slaktas av dem som är mer än villiga att stympa, bränna, tortera, spränga, halshugga och massmörda.
1970 skrev Raymond Aron boken In Defense of Decadent Europe där han varnade att demokratier tenderar att sätta begäret efter komfort före försvaret av de egna värderingarna. Demokratier måste visa sig kapabla att leva upp till dygder som totalitära regimer annars gör monopol på.
Innan Aron dog menade han att Europa håller på att förvandlas till någonting annat än det man är. Sovjetunionens mål var att förvandla Frankrike till ett nytt Polen (lydstat). Hotet från kommunismen är borta med en annan totalitär världsåskådning tränger sig på: islamistisk fundamentalism.
Lördag 2005-04-09 / 18.22
HAR EUROPA NÅGON IDENTITET? (I) Om en klok fransman (ja, sådana har funnits) handlade ett intressant föredrag hos American Enterprice Institute i veckan av Financial Times-kolumnisten och Weekly Standard-redaktören Christopher Caldwell.
Raymond Aron (1905-1983) flydde med Charles De Gaulle till London under andra världskriget och blev redaktör för motståndsrörelsens tidning La France libre. Caldwell beskriver Aron som den franska högerns motsvarighet till Jean-Paul Sartre. Dessa båda var ungdomsvänner men splittrades då Aron tog avstånd från kommunismen och i Stalins Ryssland såg samma djävulska förtryck som i Hitlers Tyskland.
Men Raymond Aron var höger, sa Caldwell, i franska - och därför svårbegriplig - mening och just därför var han en god uttolkare av europeiskt tänkande. Ett centralt tema i hans journalistiska arbete och i 40 böcker om sociologi, historia och filosofi var insikten om att Europa under större delen av 1900-talet bedömde utvecklingen enligt 1800-talets föreställningar. Särskilt intellektuella har haft en syn på socialismen som tiden redan visat i huvudsak vara mytologisk.
Mitt i prick! Och jag skulle vilja hävda att dessa 1800-talets mytologiska föreställningar fortfarande gäller i Sverige. Aron skrev "en revolution definieras som en frigörelse. Ändå ledde 1900-talets revolutioner, om inte till slaveri, så åtminstone till auktoritärt förtryck". De värsta avarterna är borta, men statligt förtryck ser vi överallt i Europa genom allt mer närgångna lagar och striktare regleringar.
Och vi kan känna igen denna 1800-talets föreställning i nästan varje nyhetssändning där journalister är alldeles tagna av att verkligheten inte är som reglerna föreskriver och där politiker tror att en ny lag är lösningen på varje problem. Den mentala bilden som dominerar i Europa är att verkligheten i enlighet med socialistisk utopi kan planeras fram. Istället är det ju så att dessa regler sakta håller på att strypa Europa till döds.
Raymond Aron tog också upp den speciellt europeiska viljan att både äta kakan och ha den kvar. Caldwell sa i föredraget:
I en synnerligen slipad summering noterade han att européer önskar sig både och. Under kalla kriget sökte européerna en försvarsorganisation som både var överlägsen deras egen förmåga men samtidigt respekterade dem. Men när det blir allvar - som vi såg inför Irakkriget för två år sedan - är respekten viktigare än den större militära förmågan …Jag håller med Caldwell, men hittills har EU istället blivit en spottkopp för hela kontinenten att avreagera sig på. En förklaring är ett dekadent politiskt ledarskap - mer om det i nästa kommentar ovan.
Ett stort dilemma för Europa - på Arons tid likväl som nu - är, som han sa: 'Det är svårt att vara stark politiskt om man är svag militärt'. Europas öde under kalla kriget låg delvis bortom kontinentens egna händer. Den var beroende av amerikansk militär styrka och sovjetisk välvilja … I mina ögon är hela poängen med EU att skapa tilltro till Europas egen förmåga.
Lördag 2005-04-09 / 13.45
NU KAN DET SÄGAS: SYSTEMEN ÖVERUTNYTTJAS.Folkpartiledaren Lars Leijonborg sa i ekots lördagsintervju att han är överens med moderaterna om att arbetslinjen ska vara inriktningen, alltså att de som kan arbeta ska arbeta och inte leva på bidrag. Men samtidigt är han inte beredd att sänka sjukpenningen till 65 procent. Han gör skillnad mellan den som överutnyttjar systemen och den som får besked om cancersjukdom. Den som är sjuk ska inte behöva gå hem till familjen och säga att vi måste flytta från radhuset, sa Leijonborg.
För att göra distinktionen ännu tydligare jämför han också sjukförsäkringen med hemförsäkringen: om mitt hus brinner ner, är då ersättningen från försäkringen ett bidrag? Nej.
Leijonborg är tydlig. Dessa klara distinktioner och ambitioner är ett stort framsteg från förr. Att folkpartiet inte är överens med moderaterna om procentsatser i socialförsäkringarna blir därmed ett mindre problem. En framkomlig väg för den borgerliga alliansen är att klargöra hur skillnad ska göras mellan dem som erhåller berättigad ersättning och dem som missbrukar sjukpenning och andra system för att erhålla arbetsfria inkomster.
Det är i grunden en moralisk fråga, som om den kommer upp till ytan, automatiskt gynnar dem som för debatten - eftersom den alltid funnits ute i folkdjupet, inte minst bland socialdemokratiska väljare, men varit förbjudet i politikens och journalistikens etablissemang. Inför förra valet sa statsrådet Hans Karlsson (s) att alla som är sjukskrivna också är sjuka. Det är en av Sveriges största lögner. Hittills har få sagt emot. Om de borgerliga nu säger sanningen - fusket är omfattande och systematiskt - och börjar diskutera hur detta fusk ska stoppas, är det ett enormt framsteg.
Lördag 2005-04-09 / 11.08
EN POSITIV ARTIKEL OM CAMILLA. Mobbing är alltid avskyvärd, till och med när en privilegierad person drabbas. Även om kungligheter inte är mitt intresse, så tipsar jag om en artikel i Washington Post som inte hånar prins Charles blivande fru (om någon timme): From Caterpillar To Monarch Butterfly. I den förutspås Camilla fylla drottningmoderns roll och pekar på att hon också har något hennes karaktär: aldrig under alla attacker från Diana och medierna har hon yttrat ett ont ord om någon. Ett hedervärt karaktärsdrag som få klarar av att leva upp till.
Fredag 2005-04-08 / 15.57
HONGKONG FÖRNEKAS DEMOKRATI. När Margaret Thacher tvingades lämna över den brittiska kolonin till Kina (eftersom ett 100-årigt kontrakt föreskrev det), fick hon Deng Xiao Ping att garantera fria demokratiska val till 2007. Deng lovade ”ett land, två system”. Nu skriver Martin Lee, grundare och ledare för Hongkongs liberala parti, att trycket från Peking ökar och att löftet om val dragits tillbaka. Kina blir en för världsfreden allt farligare aktör. Om Sovjet föll pga ekonomisk kollaps, kan Kinas kommunism falla pga god tillväxt? Om ekonomihistoriska teorier stämmer borde kineserna med snabbt stigande levnadsstandard också kräva politiska friheter. Ett inre uppror vore en välgärning för världen.
Fredag 2005-04-08 / 15.18
EN MILJON KOSTAR VARJE FLYTTAT JOBB. I förra kommentaren framgår en förklaring till varför pengar inte finns i vården - det finns feministiska tjuvar som sjukskriver sig för att dubbla inkomsten. En annan förklaring är den eviga flyttkarusell av myndigheter som regeringen ägnar sig åt. Den är svindyr för oss skattebetalare. Statstjänstemännens tidning hävdar att det kostar över en miljon kronor per myndighetsjobb att flytta från Stockholm till gamla förbandsorter. Allt enligt de utflyttningshotade myndigheternas egna beräkningar. Bloggläsaren som tipsar om länken skriver:
Inget alls fås för dessa pengar, men kanske döljs bristen på arbetsplatser ett tag till, eller iaf där väljarundelaget kan förväntas bli än mer svårflörtat nästa år.
Fredag 2005-04-08 / 13.05
FI-LEDARE: SJUKSKRIVEN MED EXTRAKNÄCK Feministledaren Susanne Linde är sjukskriven för utbrändhet sedan flera år. Ändå har hennes taxerade inkomst ökat från 191.000 till 333.000 kr. Nu har försäkringskassan startat utredning om bedrägeri. Det är till feminister som Linde våra skattepengar går, så att hon kan uppbära en extra inkomster medan hon agiterar för ... solidaritet. Sverige är fantastiskt.
Fredag 2005-04-08 / 12.26
SOCIALDEMOKRATIN KROSSAR SMÅFÖRETAGEN. En som på den politiska arenan talar klartext om innebörden i regeringens utspel för att blidka LO är riksdagsman Carl B Hamilton: Regeringsförslag om offentlig upphandling slår hårdast mot småföretag. Kravet på kollektivavtal skulle också vara oförenlig med EG-rätten. Såväl svenska småföretag som icke-svenska EU-företag skulle diskrimineras. Som vanligt har socialdemokratin bara storföretagen för ögonen. Och där finns inte Sveriges framtid.
Fredag 2005-04-08 / 8.52
TILL BRÖDERS HJÄLP. Också Anders Isaksson tar i Dagens Nyheter upp det ”ömsesidiga ryggkliande” som regering och fack ägnar sig åt: ”Det verkliga syftet bakom regeringens utspel är nog att skydda LO från konkurrens och att bevara deras karaktär av korporativa filialer till regeringskansliet.”
Det här är djupt allvarligt för svensk ekonomi och tillväxt. Men Svenskt Näringsliv och Företagarnas riksorganisation har naturligtvis inget att säga, man får ju dricka kaffe med statsministern lite då och då - och att ha den kontakten är ju ovärdelig för ... ja, vem då?
Fredag 2005-04-08 / 8.22
NYKORPORATIVISM. ”Att bryta med denna nykorporativism blir ett nyckeluppdrag för en borgerlig regering”, skriver PJ Anders Linder i Svenska Dagbladet om de allt fler previlegier som socialdemokratin ger till fackföreningarna, nu senast när statsråden Österberg och Karlsson är beredda att ställa fackets krav vid offentliga upphandlingar.
”Hur länge dröjer det innan leverantörerna helt enkelt avkrävs partibok”, frågar Linder. Inte länge om socialdemokratin får fortsätta regera.
Fredag 2005-04-08 / 8.08
PERSONER ÄR POLITIK. I TV-soffan kastar Aftonbladets Lotta Gröning ur sig en vanlig klyscha i svensk samhällsdebatt: ”personerna är oviktiga, det är politiken som gäller”. Detta är inte bara falskt, det visar på djup okunnighet om hur vi människor fungerar och tänker. Försöket att reducera människan ur politiken är ett socialistiskt och kommunistiskt experiment som alltid har misslyckats.
Tankebilden förutsätter att politiker och samhällsintresserade likt robotar läser högt ur partiprogrammet och strikt följer vad som där står. Det kan fungera en kort tid i diktaturer, men inte i demokratier. Politik är en mix av teorier och den praktiska verklighet som gäller just nu. Politik har att ta hand om aktuella och akuta samhällsfrågor, där beslutsfattarnas personliga karaktär, erfarenhet och intellekt ställs på prov. Det är personernas uttolkning som avgör. Det är människor som kommer till slutsatser byggd på en stor mängd fakta som ständigt förändras. Här har politiska manifest en mycket liten roll att spela. Människan betyder allt. Det är människor som tänker.
Sverige har här, som ett av få länder, behållit en sovjetisk syn på politik - att partier och program spelar en överorndad roll framför personerna som kandiderar i val. Det är dags att vi vaknar ur den falska kommunistiska synvillan.
Fredag 2005-04-08 / 7.50
PERMANENT OLJECHOCK GER NYA DRIVMEDEL? Internationella valutafonden varnar för att världen måste vänja sig vid långvarigt högt pris på olja, skriver Financial Times. Efterfrågan i Kina och utvecklingsländerna ökar.
Kan alternativ till bensin- och dieselmotorn äntligen utvecklas nu? Knappt på något annat område har vetenskap och utveckling stått still i hundra år, utom för en av de viktigaste och mest spridda maskinerna: förbränningsmotorn. Även om verkningsgraden kraftigt har förbättrats över tid, har jag aldrig förstått varför denna hundraåriga uppfinning inte blivit passé genom ännu bättre och effektivare teknik.
Torsdag 2005-04-07 / 15.27 länk
CENTERUNGDOMARNA: INFÖR PLATT SKATT PÅ 20%. Handlingarna till CUF-stämman har precis offentliggjorts på webben. De kan vara roligare att läsa än man tror. Unga människor är inte lika låsta i sina tankebanor som äldre lätt blir. Särskilt proposition 5 om ekonomi är uppfriskande. Här vill förbundsstyrelsen övergå till platt skatt:
Inkomstskatterna bör sänkas så att människor får behålla mer av sin lön. En klar majoritet av de arbetande timmarna ska gå till arbetstagaren själv och inte det offentliga. Ett rimligt mål är att arbeta mot är en kommunal plattskatt på 20 procent som anger riktpunkt för inkomstskatt samtidigt som det är summan i moms och bolagsskatt. ... Ett första mål är att arbeta ned arbetsgivaravgiften till 20 procent för att sedan fortsätta ned.Och inte nog med det. CUF-ledningen vill få förbundsstämman att anta följande mycket framåtsyftande - men kontroversiella - syn på arbetsmarknaden:
Syftet med arbetslagstiftningen är att skapa trygghet och skydd för de anställda och hindra arbetsgivarna från att behandla sina anställda på ett godtyckligt sätt. Arbetsrätten innehåller i princip de spelregler som gäller på den svenska arbetsmarknaden. Vi vill dock slå fast att arbete inte är något man har rätt till. Arbete uppstår när någon har verksamhet att bedriva och är beredd att betala för det samtidigt som det finns något som är beredd att mot betalning utföra arbetet. Arbetsgivaren och arbetstagaren når en uppgörelse som båda kan acceptera... Genom arbetet får vi möjligheten att förverkliga oss själva eller tjäna de pengar vi behöver för att göra det vi vill. Genom att vi är aktiva och bidrar mår vi bättre som människor.Att texter som dessa kommer från ett borgerligt ungdomsförbund som inte har en historia av att alltid varit liberalt, är betydelsefullt. I takt med att de fyra borgerliga partierna måste bli mer pragmatiska och fokusera på valseger, blir det livsnödvändigt att ungdomsförbunden håller den ideologiska idédebatten igång och resonerar på längre sikt.
Den stora bristen under min tid i ungdomsförbundet, då Thorbjörn Fälldin var statsminister, var att CUF, FPU och MUF ägnade sig åt samma frågor som regeringen. Framtidsdebatten stannade av och de interna striderna om dagsaktuella detaljfrågor blev allt hårdare. Dagens ungdomsförbund verkar inte vara inställda på att begå samma misstag.
Torsdag 2005-04-07 / 14.54 länk
ARABER HÖJER SJÄLVKRITISKA RÖSTER. I dagens kolumn i New York Times frågar sig Thomas Friedman varför arabvärlden varit immun mot demokrati - och varför denna fråga undvikits i västvärlden. Hans svar:
I väst undveks frågeställningen eftersom giftig politisk korrekthet infekterat akademiska området Mellanöstern-studier, i sådan grad att den som fokuserat på avsaknaden av frihet i arabvärlden löpte stor risk att bli kallad 'orientalist' eller 'essentialist'. Den undveks också eftersom västländernas regeringar sa till arabledarna att allt de behövde göra var att hålla oljepumparna öppna...Friedman citerar den tredje UNDP-rapporten om mänskliga rättigheter i arabvärlden, som skriver att de flesta arabstater idag liknar 'svarta hål', som skapar en social miljö där ingenting utvecklas och ingen kommer ur. De arabiska samhällets struktur tenderar att förstärka de auktoritära dragen, skriver Friedman och citerar rapporten:
Familjen, den primära enheten i arabiska samhällen, baseras på klaner som uppfostrar till underkastelse och kan anses fientlig mot personlig självständighet, intellektuell djärvhet och uppblommande av unika, autentiska mänskliga verksamheter. När barn börjar skolan finner de en institution, utbildningsplan, pedagogik och utvärderingsmetoder som vilar på diktamen och inlärd underkastelse. Denna pedagogiska miljö ... öppnar inte dörrarna till fritt och kritiskt tänkande.Också Jyllands-Posten är förutseende och skriver om det i ledaren Det svarta hålet. En ledare som i insikt, djup och begåvning skiljer sig från Sveriges Radios ekoredaktion som, naturligtvis, ger USA skulden för förtryck och bristande demokrati i Arabvärlden: Ökat förtryck efter 11 september.
Torsdag 2005-04-07 / 13.38
FRANSK KAMPANJ FÖR GAULLISTISKT EU. Independent har intervjuat franske utrikesministern Michel Barnier inför folkomröstningen om EU:s konstitutionsfördrag. Lägg märke till hur han gör skillnad mellan två olika Europa:
... konstitutionen har hamnat i korseld i EU:s ideologiska kamp mellan förespråkare av en 'Blairitisk' väg mot fria marknader och dem som vill bevara Europas tradition av offentligt socialt skydd ... Han tillägger att det finns 'en känsla av att Europa inte skyddar tillräckligt mot riskerna med globaliseringen'. Även om EU är en buffert mot den globala ekonomins faror, argumenterar Barnier för att Europa 'borde agera bättre, i en mer demokratisk anda, en mer politisk anda, vilket skulle kunna förklaras bättre för folket'.Så talar en gaullist! EU är inte till för att delta i globaliseringen, utan skydda Europa från globalisering.
Vad säger Svenskt Näringsliv och andra som okritiskt hyllar EU om detta? Är det inte dags att öppna munnen och tala om värderingar, om att det inte går att stänga ute världen, utan om att spotta i nävarna och ta upp konkurrensen. EU är inget skydd mot frihandel, EU ska underlätta frihandel. Men då måste gaullisterna sättas på plats.
Torsdag 2005-04-07 / 9.05
AMS ENDA UPPGIFT: FRISERA STATISTIKEN. Hos AMS får arbetslösa datalärare gå nybörjarkurser om datorer. Fredrik Tenfält i Göteborgs-Posten ser ingen annan förklaring än att stuva undan människor för att förbättra statistiken över arbetslösa. Ja, och medierna spelar med genom att låta regeringen komma undan - både på hemmaplan och internationellt - med det tarvliga spelet om ”öppen” arbetslöshet. Om medierna tog reda på och rapporterade den verkliga arbetslösheten skulle AMS-bedrägerierna inte fungera.
Torsdag 2005-04-07 / 8.55
BRUNSKJORTOR I NY TAPPNING. Det finns oroväckande exempel på en ny form av vänsterfascism. Israeliska akademiker som inte skriftligen tar avstånd från sin regering bojkottas av lärarfacket i Storbritannien, skriver Guardian.
I Weekly Standard visas hur politiskt våld blir vanligare i Frankrike. När gymnasieelever genomförde en fredlig demonstration om skolpolitiken förra månaden, attackerades de av stora gäng med hundratals svarta och arabiska ungdomar. De var ute efter att slå ”små vitingar” som inte vet hur man fightas och som ”är rädda eftersom de är fega”. Man sa sig ”ta hämnd på vita” och erkänner öppet att motivet är rasism när vänstertidningen Le Monde frågar dem. En av dem säger att även araber kan stämplas som ”små vitingar” om de ”tänker franskt”.
Så mycket integration verkar det inte vara tal om.
Torsdag 2005-04-07 / 8.28
FI SLÅR UT V OCH MP. Det är ett härligt spektakel Gudrun Schyman ställer till med. Nu visar opinionsmätningar att hennes ”initiativ”, om det blir parti, skulle kunna slå ut vänsterpartiet och miljöpartiet från riksdagen. Schyman kan komma att stöpa om vänsterkanten i svensk politik och tränga ut kommunism och miljöaktivism. Se där, feminismen kan göra nytta trots allt.
Onsdag 2005-04-06 / 19.58
PÄR NUDER DRIVER MED INTERNATIONELLA MEDIER. Det är otäckt att läsa telegram från Associated Press om Sverige, så som finansministern presenterar fakta: Sweden Expects Unemployment Rate to Dip. Här framställs det som att arbetslösheten är 5,7 procent och att den kommer att falla till 4 procent. Ordet ”öppen” - i motsats till verklig - är struken när budskapet förmedlas på engelska. Tänk så enkelt det är för socialister att frisera verkligheten...
Onsdag 2005-04-06 / 19.41
PER BILL FRIAD, VAKTEN BORDE FÄLLTS. Det var ett väntat utslag i tingsrätten. Riksdagsman Per Bill (m) frias från misstanke om våld mot tjänsteman. Dörrvakten på Patricia hade inte laglig rätt att stoppa Per Bill som aldrig befunnit sig vid restaurangen. Jag tycker ju att dörrvakten borde fällts för misshandel. Hon brottade, helt utan anledning, ner Per Bill på trottoaren med sådant våld att barnvagnen med 1-åringen välte. Dörrvakten och hennes kollegor är också vårdslösa med sanningen, de ger olika versioner i vittnesmålen i syfte att stärka sin kollegas position. Och allt detta spreds vida omkring genom mediernas okritiska rapportering.
Per Bill är nu rentvådd. Han borde kunna fortsätta i politiken som om detta aldrig hänt.
Onsdag 2005-04-06 / 17.52
LIBERAL=SOCIALIST, KONSERVATIV=LIBERAL. ”Liberal” är nog det mest missbrukade ordet på jorden. Då och då kommer mejl som undrar över min översättning av detta ord i amerikanska artiklar. Jag förstår frågorna, för det är ingen lätt uppgift (dels skiftar innebörden i begreppet över tid och beroende på sammanhang, dels är det ju så att ”liberal” också i svenska språket kan betyda nästan vad som helst). Mitt val i översättning av de två vanligaste begreppen - liberal blir vänster och conservative blir höger - är givetvis en grov förenkling. Men inte mer fel än någon annan översättning, skulle jag vilja hävda.
Liberals är i amerikansk debatt ett skällsord för förmyndare som vill höja skatterna och djävlas med folk genom ständigt fler regler. Få kongressledamöter vill bli kallade liberal, däremot talar Michael Moore gärna om att han är liberal eftersom han vet att det uppfattas som provokativt. Demokratiska partiets valda politiker kallar sig rätt och slätt democrats eller kanske moderates.
I Sverige tror många att demokratiska partiet är ett borgerligt parti, men det kan i huvudsak jämföras med svensk socialdemokrati. Demokratiska partiet tror på planstyrning och använder vänsterargument. Ta bara en sådan brännhet fråga som individuellt pensionskonto inom det offentliga pensionssystemet. Svenska socialdemokrater har genomfört den idén i PPM, medan amerikanska demokrater nu stenhårt attackerar president Bush för att han vill införa ett motsvarande individuellt konto. Demokraterna i USA står i pensionsfrågan närmast Lars Ohly. Och liberals finns alltså till vänster om democrats.
Samma begreppsförvirring finns kring ordet conservatives. Här innefattas allt från värdekonservativa kristna till den individuella frihetens främsta förespråkare, de som på svenska kallas nyliberaler. En centerpartist som vill hålla ordning på statsbudgeten, genom en mix av besparingar och skatte/avgiftshöjningar, skulle kunna kallas fiscal conservative (som pappa Bush). En moderat som vill minska statsutgifterna skulle vara small government conservative (som Reagan). En folkpartist som vill satsa mer på offentliga sociala reformer skulle kunna betraktas som big government conservative (det George W Bush nu blir kallad).
Mot denna bakgrund väljer jag ofta att kort och gott tala om höger och vänster. Det är inte perfekt. Men det blir enklast så.
Onsdag 2005-04-06 / 8.52
ALLT SOM BEHÖVER SÄGAS OM STATSBUDGETEN. Finns det något som är mer förutsägbart än regeringens presentation av statsbudgeten för nästa år, som är valår? Jag orkade inte ens lyssna på jultomte Nuder och hans tomtenissar. Göteborgs-Posten har i rubriken på sin ledare sagt allt som behöver sägas: Nuder lånar till valfläsket. Punkt slut. Nästa fråga!
Onsdag 2005-04-06 / 8.25
DEMOKRATIPROCESSEN RULLAR PÅ I IRAK. I dag kommer den nya irakiska nationalförsamlingen att välja president och två vice presidenter och därmed ta ett nytt steg i processen på vägen till demokrati. Det är intressant att se att sunnimuslimen Sheik Ghazi al-Yawar är föreslagen som vicepresident även om stora grupper av Saddam Husseins sunnier bojkottade valet. Försoning är en viktig del i demokratiseringen. Och försoning är ingen enkel sak för människor som har släktingar som mördats av sunnierna under deras terrorvälde. Men att de finns med, trots valbojkott och fortsatta självmordbombningar i provocerande syfte, är ett tecken på att Irak går åt rätt håll. Läs mer i Major Parties in Iraq Agree on President and 2 Vice Presidents.
Onsdag 2005-04-06 / 8.13
JOHANNES PAULUS II OCH YTTERLIGHETERNA. Påven var en märklig kombination av hårdhet i uttolkningen av tron och mjuk framtoning genom modern kommunikation. Två artiklar, som från diametralt olika utgångspunkter, belyser detta är Mark Steyn i Daily Telegraph, som i Why progressive Westerners never understood John Paul II förklarar hårdheten som jakten på sanningen leder till. I New York Times skriver Thomas Cahill, bl a biograf över Johannes XXIII som var något av motpol mot Johannes Paulus II, i The Price of Infallibility att Johannes Paulus II glömde kärleksbudskapet.
De olika uppfattningarna om påven som nu ligger lit de parade i Peterskyrkan, bottnar i olika moralfilosofiska uttolkningar. Tänk om vi kunde få en diskussion som inte hamnade i ytterligheterna - omänsklig stränghet eller likgiltig slapphet. Då skulle kristna kyrkor kunna tillföra något också i sekulariserade länder.
Onsdag 2005-04-06 / 7.57
KVOTERING BEHÖVS I FI. Insändarskribenten Oskar Zander i SVD-synpunkt:
Det nya feministpartiets styrelse består av 15 personer varav 15 är kvinnor. Jag förutsätter att denna strukturella orättvisa snarast korrigeras med lite lagstadgad kvotering.
Tisdag 2005-04-05 / 18.34
VEM ÄR DIN FAVORITFILOSOF? New York Times högerkolumnist David Brooks blir allt vassare. I dagens artikel, A House Divided, and Strong, tar han upp den stora splittring som finns mellan olika högerfraktioner i USA och som blivit synlig på senare tid. Brooks menar att denna splittring inte är en belastning, utan en förklaring till varför republikanska partiet är så framgångsrikt.
Genom att nämna olika grupperingars favoritfilosofer visar han hur stor bredden är: Ayn Rand, Edmund Burke, Thomas av Aquino, FA Hayek, Alexander Hamilton, Thomas Jefferson. För konservativa och libertarianer har det blivit en vana att vara högst uppmärksamma på sina intellektuella föregångare och hålla viktiga debatter i politisk filosofi, skriver Brooks. Människor ansluter sig till en politisk rörelse därför att de anser den har rätt om samhället och människans natur, inte för att administrera en förmånsplan.
Den moderna vänstern har formats i regeringsställning, också i USA, och är inte medveten om sin filosofiska grund. Brooks ringde en ledande vänsterföreträdare i en viktig tankesmedja och frågade honom om hans favoritfilosofer. Hade frågan handlat om detaljer i sjukvårdslagen hade svaren kunnat bli långa och ingående, men i fråga om filosofer blev han tyst och bad att få återkomma (vilket han aldrig gjorde).
Både höger och vänster i Sverige skulle nog må bra av att diskutera lite mer filosofiska förebilder. Tänk vad mycket mustigare samhällsdebatten skulle bli...
Tisdag 2005-04-05 / 13.03
THATCHERS ENMANSVALKRETS. I PM:et Margaret Thatchers 11 parlamentsval illustreras hur enmansvalkretsar fungerar i praktiken.
Stadsdelen Finchley i norra London valde henne i 9 val till parlemantet. Hade hon förlorat mindre än 5.000 personers röster i valkretsen hade hon åkt ur parlamentet och varken kunnat vara partiledare eller premiärminister. Finchley gav henne drygt 20.000 röster mot labours ungefär 13.000. Att också ställa de allra främsta politikerna direkt inför folkets dom är en kärna i demokratin som det svenska proportionella valet saknar.
Finchley har röstat labour de två senaste valen och är den typ av valkrets som de konservativa måste vinna för att återta regeringsmakten. Därför kommer bloggen att försöka följa valrörelsen i Finchley.
Tisdag 2005-04-05 / 12.33
BLAIR: VAL HÅLLS 5 MAJ. Tony Blair talade just om att det blir val i Storbritannien 5 maj. Där kommer han att försöka vinna en historisk tredje mandatperiod som premiärminister. Det har ingen labourledare någonsin gjort.
För egen del hoppas jag att han gör det. De konservativa är inte mogna och liberalerna har blivit ett extremt vänsterparti. Dessutom har Blair spelat en stor roll i världspolitiken som förtjänar att belönas.
Tisdag 2005-04-05 / 9.50
BORGERLIG NAKENCHOCK? Widar Andersson är en självständigt tänkande sosse (många är de inte) och tillför ofta debatten egna poänger och perspektiv. Han försöker i dagens ledare i Folkbladet ifrågasätta borgerliga enigheten:
Efter Reinfeldts framträdande i [SVT:s] Agenda känns det därför faktiskt helt relevant att fråga sig om det över huvud taget finns någon ny borgerlig allians? ... Folkbladet säger inte att Alliansen är naken. Men en liten nakenchock fick vi allt uppleva i söndagskvällens Agenda.Jag hade länge samma attityd. Är allergisk mot hurtfriska uttalanden om enighet mellan de borgerliga, eftersom de svikit enigheten så ofta. Men Widar Andersson glömmer att det finns mer belägg än babbel i TV-studion. Själv började jag tro att det fanns substans i alliansen i samband med försvarsförhandlingarna i höstas. I bloggkommentarerna Borgerliga alternativets genombrott framgår att det är på riktigt.
Tisdag 2005-04-05 / 9.25
MYCKET GRATISREKLAM FÖR FI BLIR DET. Det är uppenbart att många i svenska medier kraftigt sympatiserar med Gudrun Schymans senaste projekt. I både Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet får hon hela uppslag med leende bilder och okritisk reklam, inklusive föreningens logga. Det är ingen tvekan om att Schyman har etablissemanget i ryggen. Även om det i medierna naturligtvis heter att hon utmanar etablisemanget...
Man får gå utanför Stockholm för att hitta lite mindre översvallande reaktioner i medierna. Sydsvenska Dagbladet gör skarp analys i ledare:
På 1960- och 1970-talen försökte olika k-märkta sekter göra klasskampen till överordnad ideologi - inte sällan genom en förment vetenskaplighet. På liknande sätt vill vissa feminister nu underställa alla frågor könskampen.Göteborgs-Posten skriver i ledare:
Feministiskt initiativ är en genuin vänsterrörelse, fastän den försöker luras och framställa sig som tvärpolitisk. Som borgerligt alibi i den nyutnämnda styrelsen presenterades i går Susanne Linde från Arboga i egenskap av tidigare folkpartist. Hon visade sig vid närmare granskning på presskonferensens senast ha röstat på vänsterpartiet. I övrigt är det personer från den gamla vanliga medie- och debattvänstern som dominerar ...
Tisdag 2005-04-05 / 9.15
BLAIR LEDER - KNAPPT. Inför dagens besked om allmänt val ger de flesta opinionsmätningarna sittande brittiske premiärministern Tony Blair ett litet övertag. I Guardian får labour 37 procent, konservativa 34 procent och liberala partiet 21 procent. Independent: 36, 33 resp 21 procent. Times: 37, 35 resp 19 procent.
Tisdag 2005-04-05 / 0.22
PULITZER 2005. Det tunga och prestigefulla Pulitzerpriset har fördelats i 14 klasser för jouralistik, 6 klasser i litteratur och ett i musik. På något sätt är det talande att ingen vann pris för bevakning av presidentvalet, det tema som dominerade medierna under förra året. Om någon skulle haft pris för det, så är det ju bloggarna som förnyade och trängde in i kampanjerna på ett nytt sätt. Men bloggar får ju absolut inte räknas till journalistiken...
Måndag 2005-04-04 / 23.02
BUSH-POLITIK EGENTLIGEN VÄNSTERNS? Det är riktigt lustigt att se tecknen på att starka ledare faktiskt kan flytta hela politiska skalan. I Wall Street Journal hävdar nu vänsterförfattaren David Rieff att den politik president Bush har fört egentligen är vänsterns:
Trots allt, det var [Clintons utrikesminister] Madeleine Albright och inte någon neokonservativ i Bush-administrationen, som slog fast att USA måste 'agera med allierade om möjligt, ensamma när så blir nödvändigt'. Och det är [Clintons FN-ambassadör] Richard Holbrooke som upprepade gånger argumenterat vältaligt för behovet av amerikanska militära invasioner för att rätta till mänskliga rättigheter som hamnat fel.Det var inte så att det demokratiska partiet för mindre än ett halvår sedan hävdade att Bush störtade världen i anarki, blodbad och fullständig katastrof...? Rieff är dock ärlig nog att förklarar varför:
När James Rubin, talesmannen i Clinton-administrationens utrikesdepartement och rådgivare åt presidentkandidaten John Kerry, och en stigande stjärna i demokratiska partiets utrikespolitiska etablissemang, kan skriva att han inte bara stöder Paul Wolfowitz' nominering till Världsbankschef utan i grunden tagit till sig Bush-administrationens projekt att demokratisera världen, är det inte svårt att se, som frasen i Star Wars lyder, vem som har Kraften på sin sida.Just så.
Måndag 2005-04-04 / 17.04
TUFFT VAL FÖR BLAIR. I Times skriver amerikanske valanalytikern Frank Luntz om en djupanalys han gjort med en grupp på 30 väljare i den jämna enmansvalkretsen Milton Keynes North East där en majoritet förut röstade på konservativa, men under Blair valt labour med drygt tusen rösters övervikt.
Det är inga roliga besked, för någon politiker. Tony Blair kan räkna med röstförluster, men förmodligen inte så stora att han förlorar makten. Förklaringen är att varken den konservativa eller liberalerna oppositionen är särskilt lockande. Många känslor som väljarna visar är motsägelsefulla: Flest tror att Blair skulle fuska i golfspel för att vinna. Men de skulle samtidigt välja honom framför de andra i valet av barnvakt: ”hans mjuka och beskyddande tal är nedlåtande mot oss, men en 9-åring skulle gilla det”.
Väljarpanelen utfördes för BBC. Visst vore det kul att se liknande fokus på väljarnas uppfattningar i svenska medier inför vårt val 2006?
Måndag 2005-04-04 / 15.53
ÄNNU INGET FEMINISTPARTI. Hur lättlurade är medierna, egentligen? Det räcker med att viska 'feministparti' så rusar samtliga journalister i landet iväg till presskonferens och fyller alla nyhetssändingar med rapporter, även om det för femtielfte gången INTE bildas ett feministparti. Så ock idag. Gudrun Schman och gänget har bildat en förening, med vad jag kan förstå 15 medlemmar. Om man ställer upp i valet är inte bestämt. Vilken världssensation!
Hur många gånger till kan Gudrun, Maria-Pia och de andra ropa på journalisterna utan att de begriper att de går på samma pr-jippo varje gång? Mer än en gång i halvåret, vad jag kan se i bloggarkivet: 4 maj-04 och 8 dec-04 och 8 mars-05.
Måndag 2005-04-04 / 8.36
JORDEN ÄR PLATT. I en talande essä i New York Times Magazine illustrerar Thomas Friedman i enkla termer hur långt globaliseringen faktiskt nått och vad den innebär för den gamla rika världen: stenhård konkurrens! Andra delar av världen kan nu konkurrera på lika villkor - skillnaderna har plattats till. Om Europa inte snabbt avreglerar kommer vi att rasa ner i fattigdom.
Måndag 2005-04-04 / 8.16
BLAIR UTLYSER VAL IMORGON. Financial Times rapporterar att Storbritanniens premiärminister Tony Blair imorgon kommer att be drottningen utlysa parlamentsval till 5 maj. Även om valtemperaturen stigit de senaste veckorna, är det inte en härlig tanke att en valrörelse endast pågår i 4 veckor? Här har Storbritannien en överlägsen princip där premiärministern avgör valdag och kan utlysa valet så nära som om 30 dagar. Premiärministern kan dock vänta till längst 5 år efter förra parlamentsvalet. Den här flexibiliteten ger en särskild dynamik, helt i linje med de tuffa och livliga debatterna i parlamentet.
Måndag 2005-04-04 / 8.10
HOMOELITEN HATAR OCH HYCKLAR. Talet om trakasserier och hot mot homosexuella, exempelvis när man gnällt över pastor Åke Greens predikningar, faller platt till marken när den organiserade gayrörelsen själv är så fylld av hat att man hurrar över medmänniskors död. Chefredaktören för siten Sylvester publicerade igår en krönika (tipstack mittenpolitik) som avslutas:
Påven är död, ett fyrfaldigt leve: Hurra! Hurra! Hurra! Hurraaaa..!Det här är fullständigt vidrigt. Avskyvärt. Vad skiljer detta från nynazisters förakt för människors liv? Ingenting. (mer om vänsterns människoförakt här)
