Times: Detta toppmöte var menat att bli en avstamp för stora ekonomiska reformer, men det kom istället att fungera som ett möte där tjänstedirektivet urvattnades för att tillmötesgå Jacques Chirac, kraftigt uppbackad av Gerhard Schröder... Även om fler jobb kommer att skapas än de som förloras, betyder varje föraningen om övertalighet att direktivet attackeras av socialistpartier och fackförbund. Chirac spelar med och fördömde på en middag marknadsprinciperna som 'en ny kommunism i vår tid'. Något som säkert överraskar dem som hade olyckan att sitta i kommunistiska arbetsläger... Chiracs krassa protektionism är naken populism.

Ouest-France: Även de största supportrarna av EU:s planer förstod att en uppmjukning av villkoren var det lindrigaste av två onda ting.

Daily Telegraph: Istället för att kompromissa tog Chirac strid mot marknadsekonomiska reformer som han kallade 'ultra-liberalism', och avfärdade den som 'en lika stor plåga som kommunismen på sin tid'. För östeuropéerna, som levde i verklig, i motsats till retorisk, kommunism var det droppen. Utvidgningen från 15 till 25 länder förra året har provocerat fram fler än ett utbrott från Chirac, som blev president i ett Frankrike som vant sig vid att kunna styra Europa.

Daily Mail: Brysselmötet skulle visa vägen mot en ny tid av konkurrens på fria marknader och där regleringar av arbetskraften strömlinjeformas inom EU ... Så vad hände? Blair gav upp, kommissionen backade och andra nationer la sig platt, som de så ofta gör när Paris och Berlin lägger fast dagordningen. Storbritanniens vision om ett konkurrenskraftigt Europa är nu söndersmulad.

Sud-Ouest: Chirac kan nu skryta om att han - dock inte utan hjälp - lyckats pressa tillbaka tjänstedirektivet som blivit symbol för varje liberalt övermått.

Financial Times: Man måste fråga sig hur långt den nye kommissionsordföranden kommer om ledarna för de största medlemsländerna försöker diktera hans agenda efter inrikespolitiska hänsyn... De stora grabbarna uppför sig illa.

Ett sorglustigt hyckleri i dagens Europa av Rolf Gustavsson i Svenska Dagbladet är ett tydligt undantag. Istället för att bara upprepa politikernas tillrättalagda fraser genomskådar han dom.

De politiska ledarna i det gamla EU har nu litet yrvaket upptäckt att östutvidgningen inte bara handlar om att EU-anpassa de nya medlemmarna. De gamla måste också anpassa sig till de nya villkoren när länderna i Öst- och Centraleuropa - helt enligt läroboken - försöker utnyttja sina konkurrensfördelar, bland annat låga kostnader. På den utmaningen reagerar det gamla EU med den protektionistiskt programmerade ryggmärgen. Reaktionen avspeglar veckans viktigaste lärdom: ledarna i det gamla EU är ännu inte mogna för det nya Europa.

Det är exakt det budskap som framförts i denna blogg. Det här är inte bara EU:s största problem, det är en fråga om unionens överlevnad. Och även om fler börjar inse det, har makthavarna i Sverige och i gamla Europa inte fattat det. Kritiken handlar inte om ja eller nej till unionen, kritiken handlar om kontinentens framtid och vad unionen måste göra för att rädda välståndet.


Söndag 2005-03-27 / 16.11
RÖSTA RÄTT - ELLER SVÄLT IHJÄL. Den förre svenske kelgrisen Robert Mugabe, som fått många sköna biståndsmiljoner, bedriver en brutal ”valkampanj” i Zimbabwe. Sky news rapporterar att de valkretsar som inte röstar på Mugabe inte kommer att få matleveranser. Ärkebiskopen Pius Ncube berättar i ett reportage hur människorna har att välja mellan att rösta efter samvetet och svälta eller rösta ”rätt”. Biskopen menar att Mugabe är värre än en vit diktator, för en sådan hade åtminstone låtit matleveranserna fungera (Biskopen syftar förmodligen på Ian Smith, som Mugabe kämpande ner).



Söndag 2005-03-27 / 9.40
NY SEGER FÖR SCHWARZENEGGER. Kaliforniens guvernör Arnold Schwarzenegger vill i grunden reformera politiken i delstaten men har etablissemanget i delstatsförsamlingen emot sig. Han använder därför folkomröstningar för att driva igenom sin politik. Etablissemangen har försökt strypa den möjligheten med begränsningar i reglerna för kampanjfinansiering.

Men nu har Kaliforniens högsta domstol beslutat ge Arnold rätt, rapporterar Los Angeles Times. Det är en viktig seger. Hade Schwarzenegger inte fått samla in privata bidrag till folkomröstningskampanjer hade hans möjligheter att köra över politiska eliten försvårats. Nu kan alliansen mellan guvernören och vanligt folk riktigt ordentligt platta till pratsjuka och oansvariga delstatspolitiker.


Söndag 2005-03-27 / 9.25
KOFI ANNAN ÖVERVÄGER ATT AVGÅ. En av Storbritanniens största tidningar, Times, skriver i dag att FN:s generalsekreterare är deprimerad över alla skandalavslöjanden och överväger att avgå.

Varför då? Hans Blix hävdar ju att det bara handlar om lite tramsiga misstag med reseräkningar...


Söndag 2005-03-27 / 9.05
DAGENS CITAT. Så här lyder det:

- Och det var omtumlande och överväldigande för mig att se hur det bedrevs och organiserades. Det var ju så uppenbart överlägset det kollektivistiska system som då rådde hemma hos oss, bättre både för ledningen och de anställda, säger han och tillägger att det var svårt att gå tillbaka ... 'jag fick höra att kapitalisterna förstört mig'.

Det handlar om skillnaden mellan sovjetiskt kollektivjordbruk och jordbruksföretag för 15 år sedan, men skulle kunnat handla om svensk sjukvård i dag. Lika förödande som kolchoserna var för jordbruket är landstingen på väg att bli för sjukvården.

Uttalandet kommer från Lettlands nye premiärminister Aigars Kalvitis i DN:s söndagsintervju (ej online), som i sin ungdom av Sovjetrepubliken skickades till Sverige för studier.


Lördag 2005-03-26 / 21.40
NÅGRA ORD FRÅN JAY LENO i Tonight Show:

• Vad tycker ni om det här? Forskare vid ett universitet i Österrike får etisk kritik för att man använder mänskliga lik som krocktestdockor. Där ser man vad som händer om man inte har ordentlig pensionsförsäkring - du måste fortsätta jobba även efter du har dött.
• Är det inte läskigt? Men tänk på det - ni vet hur svårt det är för ett lik att hitta jobb? Kolla på Al Gore, han har väl varit utan jobb i... ungefär sex år?

Lördag 2005-03-26 / 21.28
TYSKA 'VITA HUSET' HAR STARTAT. Nya tyska TV-serien Das Kanzleramt får hård kritik redan efter första avsnittet, rapporterar Independent. Det allt för uppenbara syftet är att framställa verklighetens kansler Gerhard Schröder i så god dager som möjligt.

Tidigare medarbetaren Wolfgang Nowak menar att serien är helt orealistisk när kanslerns kansli visar sympati med en minister som visat sig ta droger. "Serien vill säga oss att allt slutar lyckligt till slut. Men politik är en grym verksamhet, särskilt för politiker. Där finns inget utrymme för vänskap", säger han. Och visar att han vet vad han talar om.

Återstår att se om den svenska versionen av 'Vita huset' under namnet Kommissionen, som ”fria, oberoende” SVT planerar att sändas senare i vår, också är socialdemokratisk propaganda med Göran Persson i hjälteroll...


Lördag 2005-03-26 / 10.04
VÅR OCH SOL MEN INGA UTESERVERINGAR. Ett café jag ofta besöker fick under gårdagen flera gånger samma fråga från kunderna: ”varför har ni inte dragit igång uteserveringen?” Svaret blir: vi får inte, det är olagligt. Ägaren satte ut stolar och bord när solen äntligen tittade fram. Men då dök genast två av stadsdelsnämndens kommunala tjänstemän upp och sa att det blir böter om möblerna inte omedelbart tas bort!

Visst är det fantastiskt. Ordningsmakten fungerar inte när människor är i fara. Men när man vill sitta i solen, då väller horder av socialdemokratins byråkrater fram ur alla hålor. Vad är det för samhälle vi lever i?

Så... stackers det café som syns i Svenska Dagbladets hyllning till våren (bild bara i papperstidning). Att driva uteservering i solen är förbjudet månaden ut.


Lördag 2005-03-26 / 10.04 länk
AMERIKANSKA HOCKEYFANS I LULEÅ. Konflikten i NHL gör att svensk hockey uppmärksammas mer på andra sidan Atlanten. AP berättar historien om Georgia Pergakis som åkte från Minneapolis till Luleå för att se sin idol. Härligt att se hur stark samhörigheten är.


Lördag 2005-03-26 / 8.54
JOBBEN STÅR INTE ALLS I CENTRUM. Klas Eklund har ju varit socialdemokratisk tjänsteman (i ”kanslihushögern”), men har valt verkligheten. I Dagens Nyheter skriver han, om man spetsar till det: Regeringen ökar medvetet arbetslösheten.

Jag var nog inte den enda som studsade häromdagen, när jag läste om småföretagaren som fått punga ut med 30 000 kronor för att en kvinnlig anställd ville ha en bröstförstoring och var sjukskriven efter operationen.

Så ser det ut. Sambandet mellan arbete, slit och belöning är nu det omvända: ju mindre du arbetar, desto mer förmåner får du.


Lördag 2005-03-26 / 8.34
VERKLIGHETSFÖRANKRAD SOSSE. I dessa dagar får man inte ställa några höga krav på socialdemokrater. Om man finner någon som lever i verkligheten, får man vara glad. En är Anne-Marie Lindgren, chef för tankesmedjan Ide & tendens, och i dagens Göteborgs-Posten skriver hon:

Jag kan känna mig litet förbryllad över att så många debattörer, som uppriktigt vill slå vakt just om den sociala välfärden, mest fnyser åt tillväxtdebatten som ett hårdhjärtat uttryck för rena lönsamhetskrav. Men om utgiftskraven ökar måste man faktiskt öka sina inkomster också ... Även med ökad tillväxt kan vi hamna i inte helt lätta avgöranden om hur olika anspråk ska vägas mot varandra. Men utan tillväxt kan vi inte ens väga. Då handlar det bara om att skära ner.

Tyvärr går hon inte in på vad som krävs för ökad tillväxt: avreglering, mindre byråkrati och mer belöningar till dem som arbetar.


Lördag 2005-03-26 / 8.34
USA ÖVERGER SINA SKURKAR. Thomas Gür förklarar pedagogiskt i Svenska Dagbladet vad innebörden är i president Bushs politik.

I den amerikanska realpolitiska traditionen finns ett talesätt om de kuppmakande generaler och de folkförtryckande diktatorer som USA många gånger har allierat sig med, i mer eller mindre vällovliga syften. "He is an SOB, but he is our SOB", brukar det heta. Han är en skitstövel - son of a bitch - men han är vår skitstövel. Överseendet med skitstövlar utgår från ett klassiskt säkerhetspolitiskt tänkande om konkurrens mellan stormakter.

Ja, Bush har övergett USA:s skitstövlar. Men Gür glömmer att påpeka att Frankrike och EU inte alls övergivit sina skitstövlar. Man säger fortfarande att det var fel att fälla skitstöveln Saddam Hussein.


Långfredag 2005-03-25 / 17.23
THATCHER: MORALFILOSOFI PÅ KRISTEN GRUND. Denna långfredag lyfter jag gärna fram en bloggkommentar från i somras, där ett av Margaret Thatchers bästa tal diskuteras. Hon gör en rakbladsvass analys om frihet, moral och kristendom. Underbart.


Långfredag 2005-03-25 / 15.51 länk
MORAL EN FRÅGA FÖR CIVILSAMHÄLLET. Det är smärtsamt att se hur republikanerna i USA använder den politiska makten för att köra över juridiken och civilsamhället på samma sätt som socialister och kommunister gärna gör. Beslutet om liv eller död för den sedan 15 år nästan hjärndöda Terri Schiavo, är de närståendes svåra uppgift, även om de, som i detta fallet, är oense. Juridiken säger att maken har sista ordet, medan Terris föräldrar vill bestämma över den 40-åriga kvinnan.

De kristet socialkonservativa, som annars är stenhårt för äktenskapets helgd (och därför är emot gayäktenskap), vill nu plötsligt att vigsellöftet inte ska gälla, eftersom maken bestämt att sondmatningen av Terri ska upphöra. Istället vill de socialkonservativa att föräldrarna ska få bestämma över makarnas relation. Det tragikomiska är att om paret bara varit sambo hade de socialkonservativa fått som de velat...

Även sådana som jag annars tycker är skarpa i sina analyser har flippat ut, som Reagans utbildningsminister Bill Bennett (i National Review-artikeln The Right to Life) och Reagans talskrivare Peggy Noonan (i Wall Street Journal-kolumnen In Love With Death). De skriker efter en politisk polis, som ska strunta i all lagstiftning, strunta i den medicinska vetenskapen och strunta i 19 domstolsbeslut, för att istället återuppta sondmatningen av den nästan hjärndöda kvinnan.

Själv håller jag med konservativa libertarianer som Neal Boortz i Because she’s earned it och högerbloggare som Glenn Reynold i A conservative crackup? och libertarianska magasinet Reason som för mer än ett år sedan skrev att Terri borde få vila i frid, Is Terri Schiavo Dead?

När en person varit nästan hjärndöd eller i koma i flera år, måste det vara upp till de anhöriga, när medicinsk expertis anser ett sådant läge uppstått, att fatta det svåra beslutet om de livsuppehållande insatserna ska fortsätta eller avslutas. Och om de anhöriga är oeniga är det maken i första hand och föräldrarna i andra hand, som har beslutet att fatta, om personen själv inte talat om hur hon vill ha det i en sådan situation. Det är inte en fråga för politiker.

Jag anser att moralsyn är en kraftigt underskattad aspekt i svensk samhällsdebatt. Vi borde i mycket högre grad erkänna denna dimension i livet. Men det betyder inte att politiker ska säga ”votering är begärd och skall verkställas”. Moralsyn handlar i första hand om relationer mellan medborgare i ett fritt samhälle. Det handlar om oss individer, inte om staten (vars juridiska ansvar borde begränsas till att skydda de negativa rättigheterna). Jag menar att en stark moralsyn är en förutsättning för ett fritt samhälle. Utan den kan staten bli totalitär. Och utan den kan friheten sluta i anarki och den starkes barbari.

Det är svårt att förstå att så få begriper det. Såväl republikanerna i USA som svenska politiker borde läsa tyske ekonomen Wilhelm Röpke som låg bakom ”det tyska undret” efter andra världskriget. Röpke vände sig mot såväl stats- som marknadsromantiker, berättar Johan Hakelius i den några år gamla skriften Förmögen till värdighet. Röpke ansåg att en stat kommer ur balans om politiker lägger sig i för mycket, såväl från höger (med moraliska regler) som vänster (med konfiskation av resurser):

Även den sundaste stat kan blott tåla vid ett visst maximum av belastning och aktivitet. Överskrides detta kommer jämvikten mellan kollektivitet och individualitet att rubbas. Byråkratisering, mekanisering, centralisering och förtryck blir ofrånkomliga och därmed vidgas klyftan mellan styrande och styrda på ett sätt, som äventyrar och slutligen tillintetgör den moraliska grundvalen för en legitim regering.

Tyvärr går utvecklingen just nu i fel riktning. Europas regeringar har sedan länge överskridit gränsen för den regleringsnivå ekonomin klarar. USA:s regering ökar sina aktiviteter för att moraliskt centralstyra nationen. På båda sidor av Atlanten måste politiken dra sig tillbaka för att jämvikt ska kunna skapas.


Långfredag 2005-03-25 / 15.30 länk
DEFINITION AV 'UPPMÄRKSAMMAR'. När jag skriver att svenska medier inte uppmärksammar en viss fråga, kommer ofta mejl som hänvisar till någon liten notis någonstans, som visst tagit upp frågan. Så en definition är på sin plats. Med 'inte uppmärksammar' eller 'struntar i' menar jag att frågorna inte blivit toppnyheter, nyheter som får stort genomslag - inte att mediemarknaden skulle vara kliniskt fri från att temat nämnts. Det är stor skillnad på ett TT-telegram som blir en notis och rubriker i TV-sända nyhetsprogram eller förstasidesnyheter i rikstidningar. Men jag ska försöka bli tydligare här.


Långfredag 2005-03-25 / 10.12
REPUBLIKANERNA PÅ VÄG ATT SPRICKA? I går hävdades här i bloggen (Ny epok för väst) att politiken i Sverige och Europa tagit sig stor makt över ekonomin, medan politiken i USA ökar sin makt över sociala och moraliska frågor. Spänning mellan kristna högern, fiskala konservativa och libertarianer har alltid funnits, men fallet med den nästan hjärndöda Terri Schiavo, där den republikanska kongressen och presidenten vidtagit extraordinära åtgärder för att genom politisk makt lägga sig i juridiken och en tragisk familjetvist, sänder chockvågor genom USA.

Detta vårdslösa sätt att använda politisk makt upprör vilket exempelvis brev till National Review-skribenten och bloggaren Jim Geraghty visar: ”Bara så du vet - denne konservativa republikan som aldrig röstat på en demokrat... kommer troligen att börja göra det ... enbart pga Schiavo-agerandet i kongressen.”

Förre justitiekanslern Charles Fried sa häromdagen till New York Times att ”Genom sin intervention i Schiavo-fallet har republikanerna i några få lagparagrafer omfamnat en sorts fritt flytande juridisk aktivism som saknar respekt för ordnade juridiska processer och visar förakt för delstaternas integritet.”

Republikanerna har hållits samman av president Bushs mycket starka utrikespolitik som ser ut att kunna bli ett historiskt skifte i hur diktaturer och tyranner hanteras. Att sprida frihet och demokrati kan få vara emot, även om många mumlat om allt för högt risktagande. Men i inrikespolitiken har Bush ställt sig på de socialkonservativas sida och sett de goda målen som överordnade medlen. Det gör att han är beredd att använda politiken för att uppnå mål på ett sätt som mer liknar svensk socialdemokrati än klassisk liberalism, som står för en liten stat.

Reagans uttalande om att staten inte är en del av lösningen utan problemet, känns inte som ett citat republikanerna i kongressen skulle använda idag. Bush har sänkt skatterna ner mot Reagans nivå, vilket hittills tystat kritiken. Men Bush har fortsatt att spendera - t o m värre än Clinton. Bush har sagt att han skulle strama åt och halvera budgetunderskottet, men inga tecken på det har kommit.

Vill Bush hålla ihop den sköra republikanska alliansen måste han börja spara och minska den federala makten. Särskilt efter den senaste veckans extrema politiska interventionism är det helt nödvändigt.


Långfredag 2005-03-25 / 8.40
ÖVERGREPP SOM TYSTATS NER. Det har varit ett herrans liv om övergrepp begångna av amerikanska soldater i Irak. Men när ”fredsbevarande” FN-trupper begår systematisk våldtäkt i Kongo mot den befolkning de ska skydda, då är det få som reagerar. Efter mycket om och men kommer nu en FN-rapport som får lite uppmärksamhet i dagens New York Times.

En rapport om sexuella övergrepp av fredsbevarande styrkor rekommenderade på torsdagen att ansvariga soldater och deras befäl straffas i sina hemländer, att skadestånd betalas till en fond för offren ...

'Idén om att de fredsbevarande styrkorna hålls ansvarig för faderskap, att stöd ges till offren ... det finns flera punkter här som många av oss har talat om under en lång tid', säger Sarah Mendelson vid Center for Strategic and International Studies ...

Rapporten noterar att FN inte har mandat att straffa dem som begår brott och säger att de länder som bidrar med trupper borde gå med på att hålla krigsrätt med de anklagade soldaterna i landet där de misstänkta övergreppen har begåtts.

Är det inte upprörande att massvåldtäkter utförda av FN-trupp fått pågå under lång tid utan att förövarna blivit straffade, ännu mindre åtalade? Eller är övergrepp ointressant så länge det inte är amerikanska soldater som anklagas? Massmediernas hyckleri är monumentalt.


Torsdag 2005-03-24 / 22.40
BAGDAD BOB AKA KOMISKE ALI. Det är nu snart två år sedan ett nytt ansikte blev världsberömt: Iraks informationsminister Mohammed Saeed al-Sahaf. Allt medan amerikanska och brittiska soldater intog Bagdads gator försäkrade al-Sahaf med ett färgstarkt språkbruk att så inte skett. Här är några av hans uttalanden:

• Gud kommer att rosta deras magar i helvetet genom irakiska händer.
• Vår initiala bedömning är att de kommer alla att dö.
• Jag vill förse er med mer information. Jag svär vid Gud, jag svär vid Gud, de som sitter i Washington och London har kastat dessa legoknektar i ett krematorium!
• Jag kan försäkra att dessa skurkar kommer att erkänna, kommer att upptäcka vid lämplig tidpunkt i framtiden hur korkade de är och hur de låtsas tro på saker som aldrig har skett.
• Min känsla är - som vanligt - att vi kommer att slakta dem alla.
• Jag kan säga, och jag är ansvarig för vad jag säger, att de har startat begå självmord utanför Bagdads murar. Vi kommer att uppmuntra dem att snabbt begå fler självmord.
• Idag har tidvattnet vänt, vi förintar dom.
• Saddam Husseins soldater och hans kraftfulla armé har givit amerikanerna en läxa som historien inte kommer att glömma. Faktiskt.
• I går slaktade vi dom och vi kommer att fortsätta slakta dom.
• De finns inga amerikanska otrogna i Bagdad. Aldrig!

Torsdag 2005-03-24 / 16.31
PER AHLMARK OM EU OCH KINA. I USA uppmärksammas en artikel av förre vice statsminister Per Ahlmark (fp) i Taipei Times under rubriken Lifting weapons ban on China could spark Asian arms race

När den europeiska processen mot enande startade trodde man att 'ett allt tätare samarbete' skulle etablera en gemenskap som skyddade européer från politisk utpressning. Nu ser vi - även om hävandet av EU:s vapenexportförbud kanske fördröjs tack vare USA:s påtryckningar och kinesisk aggression - att EU bara blivit ett verktyg för korruption när Frankrike och Kina agerar tillsammans.

Torsdag 2005-03-24 / 14.55
NY EPOK FÖR VÄST (II).I samband med att den amerikanska kongressen i veckan försökt att rädda livet på den nästan hjärndöda Terri Schiavo (genom att upphäva makens beslut om att sluta sondmatningen) har diskussionen om politikens makt tagit fart. Under Bush har staten använts allt mer aktivistiskt, i syfte att nå sociala ambitioner på kristen grund. Mot denna socialkonservatism vänder sig libertarianer och fiskalt konservativa som vill ha en liten stat (och överlåter moraliska beslut till medborgarna) liksom federalt konservativa som vill låta delstaterna bestämma.

Objektivistiska satirtecknarna Cox och Forkum skildrar i härlig teckning hur republikanerna (vars symbol är elefanten) stövlar in i medborgarnas sovrum.

Många häpnas över såväl med vilken iver president Bush och republikanerna i kongressen använder staten för att styra de allra mest privata besluten, som i detta fall om en nästan hjärndöd person ska hållas vid liv eller om hon ska få dö.

Ryan Sager skriver i Tech central station att de socialkonservativa som vill att delstaterna ska avgöra abortfrågan borde veta bättre än att låta den federala makten styra över liv och död. Han polemiserar mot Wall Street Journal som i måndagens ledare hävdat att abortförespråkarna hycklar när de i detta fall inte vill använda den federala makten medan de i abortfrågan litar till federala beslut: ”Med andra ord: våra opponenter är hycklare, så det kan vi också vara”.

Andrew Sullivan, som stödde John Kerry i höstas, skriver i sin senaste Times-kolumn att republikanerna består av en ömtålig allians som nu är på väg att spricka.

Vid sidan om den ovan nämnda inrikespolitiska motsättning om aktiv eller återhållsam federal stat, finns allt större skillnader i synen på utrikespolitiken. Den idealistiska utrikespolitik som president Bush står för och som syftar till att sprida frihet och demokrati i världen, får mothugg av traditionellt konservativa 'realpolitiker' (som Kissinger) och, som Sullivan kallar dem, stenålderskonservativa isolationister som förenar sig med vänstern i sin kritik av Irakkriget. Också här verkar amerikansk borgerlighet bli allt mer splittrade. Sullivan frågar:

Spelar budgetunderskott någon roll? Är meningen med utrikespolitiken att värna nationella intressen eller att sprida frihet? Eller är de sammanflätade? Är skattesänkningar försvarbara om de förenas med nya kostsamma reformer? Är amerikansk libertarianism död? Bushs fyra år vid makten har tvingat fram alla dessa frågor på bordet.

Själv anser jag president Bush gör rätt i utrikespolitiken: att anlägga ett stenhårt tryck om frihet och demokrati på diktaturer, i första hand på Mellanösterns, är helt rätt. Nationella intressen och frihetens utbredning är sammanflätade. Västvärlden blir säkrare om all världens folk blir fria. Här finns en klar strategi hur den nya globala tidens utmaningar ska mötas.

Inrikespolitiskt är det värre, såväl i Sverige och Europa som i USA. Den politiska klåfingrigheten blir allt större, såväl till vänster som till höger. Libertarianismen är helt klart försvagad jämfört med tiden då Reagan och Thacher var världens främsta politiker. Det Fredrik Reinfeldt gör är att anpassa sig till denna internationella trend.

Men trenden är en paradox: staten kan inte öka greppet om människors plånbok och livsmönster i en tid då människor känner sig alltmer fria och gör mer individuella val. Både höger och vänster måste tänka om. När industrialismen tog fart fick både USA, Storbritannien och Sverige nya statsbärande partier (republikanerna i USA 1856, liberalerna under Gladstone 1859 och socialdemokraterna under Branting 1889).

Om de gamla partierna inte kan hantera vår nya tid, vilka kommer i deras ställe? (se mer i Ett nytt partipolitiskt landskap)


Torsdag 2005-03-24 / 13.38
NY EPOK FÖR VÄST (I) Förändringarna vi ser omkring oss - de som kallas globaliseringen - är lika fundamentala och genomgripande som industrialismen var för 150 år sedan. Det var då Karl Marx formulerade den ideologi som i hög grad blev referensram för politiken, om än inte fullt ut. På vägen mot proletariatets diktatur stannade Västeuropa vid gigantiska statsmakter (populärt kallade välfärdsstater) som kontrollerar hälften av ekonomin.

Med ett allt mer flexibelt samhälle med allt större mångfald blir det allt svårare att hålla samman denna centralmakt. Den samhörighet och lojalitet som funnits med den stat som sagt sig vilja uppfylla gemensamma mål, urholkas. Och då vittrar fundamentet för den stora staten snabbt sönder.

Men de makthavare som ser sin framtid hotad kan ta till allt mer drastiska metoder för att försöka stoppa utvecklingen. I Sverige ser vi ett sådant symptom i att den nye finansministern Pär Nuders främsta mål är att komma åt skattefusk genom utökad kontroll. Han talar i DN-debatt hellre om statskontrollerade kassaapparater i butiker och restauranger än om tillväxt. Bara med total kontroll över ekonomin kan skattetrycket höjas. Det här är en politik i strid med tiden och det kan sluta riktigt illa.

I USA finns samma tendens om ökad statlig kontroll i en tid då de gamla livsmönstren bryts upp. Men istället för högre skatt och hårdare ekonomisk kontroll av medborgarna, handlar det i USA om ökad statlig styrning i moraliska frågor (forts kommer i kommande kommentar).

Vi borde lära oss av framväxten av industrisamhället i 1800-talets mitt, så att övergången från det gamla till det nya inte behöver bli så smärtsam. Men jag är rädd för att det istället blir ännu mer brutala motsättningar. Vi ser det genom terrorismen, som är en effekt av att det globala samhället tränger sig på också i de mest slutna samhällena. Vi ser det i allt hårdare - om än inte blodiga - motsättningar om kollektivavtal, frihandel och vaktslående om en ineffektiv offentlig sektor.


Torsdag 2005-03-24 / 10.53
NYA TOTALITÄRA TILLSLAG I KINA. Trots att ekonomin utvecklas fortsätter Kina att vara en brutal diktatur. Washington Post rapporterar idag: Chinese Crack Down On Student Web Sites.

Universitet runt om i Kina stärker kontrollen över studenternas internetforum för diskussioner som en del i kommunistpartiets kampanj för det man kallar 'ideologisk utbildning'. Tillslagen har skapat utbrett missnöje bland studenterna som ordnat åtminstone två demonstrationer de senaste dagarna.

Det är denna regim Chirac och EU vill stärka militärt med vapenexport.


Torsdag 2005-03-24 / 10.30
VAPENEXPORTFÖRBUDET KVAR? Eftersom SVT24 sanslöst nog bryter, för telegramnyheter, den direktsända riksdagsutfrågningen av statsminister Göran Persson om EU-toppmötet missade jag vad Persson sa om förbudet mot vapenexport till Kina. Guardian spekulerade igår om att förbudet inte kommer att hävas i år, vilket idag kommenteras av Timothy Garton Ash. Och han har naturligtvis rätt i att förbudet borde kvarstå och att EU borde begripit det utan påtryckningar från USA.

Åter en fråga där EU visar att man saknar kompetens i sin roll som aktör på världsscenen. Jag skäms över att vara europé när man ser hur småaktigt och oansvarigt vår kontinents regeringschefer agerar.


Torsdag 2005-03-24 / 10.30
EN BILD SÄGER MER... Den här bilden från AP, tagen i veckan under ett möte med den Fatah-rörelse som Yassir Arafat startade, ger en indikation på vilka krafter som rör sig inom det palestinska lägret och som Israel har att möta.


Torsdag 2005-03-24 / 9.03
BEHÖVS EU? De sorgliga turerna på EU-toppmötet gör att man kan ifrågasätta hela unionens existens. I Svenska Dagbladet skriver Rolf Gustavsson i artikeln Chirac lyckades med sin kupp:

EU tycks för närvarande domineras av en politisk kartell av ledare som kämpar för att behålla sin hemmamarknad.

Stryk 'för närvarande'. Unionen har blivit en huggsexa om vem som enligt protektionistisk grundvärdering lyckas bäst att skydda sitt land från konkurrens. Protektionismen blir ju inte lindrigare av att 25 länder omfamnar den gemensamt, än om varje land gör det för sig. Tvärtom. Regelverken blir snårigare och frihandeln svagare om 25 länder agerar gemensamt för att hindra konkurrens mellan länderna inom och utom unionen.

Om politikerna fortsätter att fokusera på kortsiktiga segrar som är extremt skadliga för Europas ekonomi på sikt, har unionen blivit en fälla för Europa. Politiker som förut bara kunde ställa till elände i sitt eget land, kan nu ställa till katastrof för hela kontinenten.

Så illa som Europas ledare uppför sig är inte längre ett fullständigt sammanbrott för hela EU-projektet omöjligt.


Onsdag 2005-03-23 / 22.24
NÄSTAN VAR FEMTE HEMMA FRÅN JOBBET - varje vecka. SVT:s Aktuellt rapporterar att svenskarna är mest frånvarande av alla i EU. Statistiken kommer från Eurostat. Hela 17 procent är borta från jobbet under en genomsnittsvecka här, mot ett EU-snitt på 10 procent. När det gäller sjukfrånvaron är den dubbelt så hög i Sverige som EU-snittet. Skillnaden är mycket större än i låglöneländer som Polen och Lettland.

Och så undrar man varför vi måste spara, varför pengarna inte räcker, varför vi inte kan konkurrera...


Onsdag 2005-03-23 / 14.12
HITCHENS PORTRÄTTERAR WOLFOWITZ. ”Han är nog inte den du tror”, skriver Christopher Hitchens i artikeln That Bleeding Heart Wolfowitz. Där porträtteras den nye nominerade Världsbankschefen.


Onsdag 2005-03-23 / 8.45
GREIDER: BORGERLIG REGERING TROLIG. I Göteborgs-Posten skriver vänsterdebattören Göran Greider idag:

... partiet [har] slutligen samlat ihop till en rejäl och välförtjänt baksmälla... Långsiktiga trender möter skandalerna på kort sikt. Det kan, tyvärr, vara prologen till ett kommande långvarigt borgerligt maktinnehav vi bevittnar.

Onsdag 2005-03-23 / 8.00
WOLFOWITZ REDAN FÖRANKRAD. I Wall Street Journal-artikeln Bush's Shake-Up-the-World View berättar Fred Barnes hur nomineringarna gått till av Paul Wolfowitz till Världsbanken, John Bolton till FN-ambassadör och Karen Hughes till bitr utrikesminister. President Bush vill på internationella poster ha tufft folk som driver presidentens agenda.

Världsbanken har förbättrats men mycket mer kan göras. Det har varit för mycket tal om framsteg, inte lika mycket om resultat, citeras en källa i Vita huset säga. Det enda som räknas för Bush är hur mycket fattigdomen i världen reduceras. ”Wolfowitz kommer att sätta ett skarpt fokus på resultat.”

Bush har sedan länge vetat vem han vill ha som ny chef i Världsbanken och kunnat förankra det valet, inte minst hos Europas ledare.


Onsdag 2005-03-23 / 8.00
SKA RÄDDA FN OCH VÄRLDSBANKEN. Financial Times-kolumnisten Amity Shlaes frågar retoriskt om Paul Wolfowitz ska förstöra Världsbanken och John Bolton Förenta Nationerna, det som en del är rädda för. Men deras uppgift är att rädda institutionerna. Särskilt FN är i kris och behöver stramas upp. Då krävs personer med hårda nypor.


Tisdag 2005-03-22 / 15.00
AMERIKANSK PROFIL (II). En ännu mer givande artikel är Toward a Unified Theory of Black America i New York Times Magazine. Den handlar om 27-årige bitr professorn i ekonomi vid Harvard, Roland Fryer Jr, som redan imponerat på ekonomipristagare som Gary Becker och James Heckman. Ändå har han en extremt besvärlig uppväxt bakom sig: 8 av 10 i familjen har dött unga eller sitter i fängelse. Hans försupna far har hela tiden sagt att han inte kunde bli nåt 'because you'll always be a nigger'.

Fryer är ytterligare ett bevis på att den amerikanska drömmen fortfarande kan bli verklighet. När han visat sin talang kunde han med stipendier snabbt nå den akademiska toppen. Nu vänder han sig mot den politiska korrektheten.

För Fryer är ekonomins språk, ett fält som är stolt över sin kyliga rationalism, idealiskt lämpad för annars våldsamma diskussioner. 'Jag vill ha ärliga samtal om ras i en tid då jag inte tror vi klarar av det', säger han. 'Både svarta och vita bär skulden. Så fort man säger någonting i stil med 'Kan skillnaden i test mellan svarta och vita vara genetiskt?' blir alla nervösa. Men varför skulle inte den frågeställningen kunna få finnas på bordet?'

Fryer har redan bidragit med nya teser om olika statistiska skillnader mellan vita och svarta. Exempelvis studeras nu hans hypotes om att den lägre livslängden för svarta kan bero på högre känslighet för salt. I en annan uppsats granskar Fryer en hypotes om att högpresterande svarta studenter medvetet hålls tillbaka av lågpresterande. Sådana teorier möter självfallet kritik, men Fryers kollegor anser att han är utomordentligt smart och genom sitt sökande kan komma att hitta nya svar på svåra frågor.


Tisdag 2005-03-22 / 15.00
AMERIKANSK PROFIL (I). Den här artikeln i New York Times, The Hughes Doctrine, är underhållande. Bob Mann var pressekreterare hos senator Ted Kennedy på 1980-talet, men både senare och dessförinnan lärare vid journalisthögskolorna i Texas. Som lärare sparade han de bästa uppsatserna bland hans eleverna. Nyligen hittade han en uppsats från 1976 av Karen Hughes, som står president Bush nära och som precis blivit biträdande utrikesminister med ansvar för public relations (liknar Margot Wallströms uppdrag, även om hon riktar sig inåt unionen, medan Hughes ska rikta sig utåt).

Mann finner att den 19-åriga Hughes är sig mycket lik. Trots att hon pluggade mitt i Texas handlade hennes uppsats om Amerikas roll i världen. Jag tycker den här typen av artiklar, som studerar och diskuterar makthavarnas karaktär, är spännande.

Men vi har väldigt lite av den varan i Sverige. Politiker är bara politiker. Ta senaste boken om Göran Persson, Makten framför allt. Av recensionerna att döma handlar den enbart om Perssons politiska taktik i realtid och hur den taktiken kan förklaras. Vi vet en hel del om honom, men några djupare analyser har inte jag sett.

Vi får ingen bredd och inget djup på våra politiska makthavare. Beror det på att våra svenska politiker är lättviktiga och endimensionella, så kliniskt politiska, närmast robotliknande, att det inte finns något av liv, känslor, ambitioner, värderingar, tankar och viljor att beskriva - utöver partimotionerna?

Det är sant att politik i Sverige och Europa emanerar från byråkratin, kungens statsråd, medan politik i USA är sprungen ur en frihetsrevolution där politiker står på medborgarnas sida mot byråkratin. Men innebär det att vi får trista politiker som är fullständigt ointressanta som människor? Jag vill inte tro det.

En annan förklaring kan vara att vi saknar distans till våra politiker eftersom vi är ett så litet land. De människor man ser som en del av vardagen är inte några man har anledning att se upp till eller studera närmare. Det vore som att snoka i grannens förflutna. Det är ofint.


Tisdag 2005-03-22 / 10.38
MELLANÖSTERN REDO. Kommer just från ett intressant frukostmöte där riksdagsman Henrik von Sydow och liberale debattören Johan Norberg berättat om sina intryck från rundresor i Mellanöstern.

De bekräftar bilden om att de allmänna val som hållits där folkligt förankrad demokrati aldrig funnits - Afghanistan, Ukraina, Palestina och framför allt Irak - kraftfullt inspirerat människorna i Libanon, Egypten och övriga Mellanöstern. Genom satellit-TV har bilderna från omvärlden snabbt nått befolkningarna i förtyckta länder, trots inhemsk censur.

Norberg illustrerade hur snabbt stämningarna svängt genom att citera drusledaren och socialistiske politikern Walid Jumblatt i Libanon. För mindre än två år sedan sa han:

- We are all happy when an American soldier is killed.

Nyligen sa han till Washington Post:

- It's strange for me to say it, but this process of change has started because of the American invasion of Iraq. I was cynical about Iraq. But when I saw the Iraqi people voting, 8 million of them, it was the start of a new Arab world. The Syrian people, the Egyptian people, all say that something is changing. The Berlin Wall has fallen. We can see it.

Mellanöstern har varit en tryckkokare där olika auktoritära regimen genom skräckvälde förtryckt sina befolkningar. Genom händelserna runt omkring i världen har rädslan släppt och människorna vågar uttrycka sin mening på ett sätt de inte gjorde för bara två år sedan.

Och på plakaten skriver man en stor del av sina budskap på engelska - för man söker stöd från omvärlden i sin kamp för frihet.

Henrik von Sydow berättar att budskapet från studenter, affärsmän och andra libaneser är att man starkt ogillar FN-sändebudet Terje Röd-Larsens positiva signaler om att Syrien är beredd att dra sig tillbaka. Det budskapet är precis det som Syrien vill nå ut med, så att den internationella mediebevakningen ska rikta sina strålkastare åt något annat håll. Och om så sker kommer Syrien att genom sin säkerhetstjänst med blodiga metoder försöka återställa ordningen. Få libaneser tror att Syrien frivilligt kommer att ge upp sitt grepp om Libanon.

von Sydows budskap var därför att det är helt nödvändigt att västvärlden - EU, USA och FN - håller trycket uppe och att man fortsätter uppmärksamma händelseutvecklingen i Libanon och övriga Mellanöstern. Den svenska ambassaden i Beirut borde omgående öppnas. Nu tvingas libaneser åka till ambassaden i Damaskus, vilket många uppfattar som att Sverige står på Syriens sida och ser Libanon som en del av stor-Syrien.

En UD-tjänsteman sa under frukosten att ”dialog är vägen”, och såg en konflikt mellan att rikta internationellt tryck mot diktaturerna och att respektera nationellt självbestämmande.

Ack ja. Åter bekräftas det som framförts här i bloggen: Sverige, EU och FN spelar, genom sin naivitet, diktaturerna i händerna. Bara USA förstår det spel som pågår.

Och det är tragikomiskt att se hur det Europa som så hårt kritiserat Nixon-Kissingers realpolitik, nu är deras främsta arvtagare, medan USA under Bush har tänkt om.

Både von Sydow och Norberg efterlyser mer samverkan inom västvärlden så att trycket kan hållas uppe och den demokratiska processen fortskrida. De har ju självklart rätt. Men genom sitt amerikahat undergräver EU de demokratisträvanden som USA har initierat för världen, istället för att understödja dem. Man kan tycka vad man vill om det, men nu råkar det vara så att George W Bush är den som säger det kloka och raka i vår tid.


Tisdag 2005-03-22 / 7.25
FRANKRIKE RÄDD FÖR LIBERAL AGENDA. Brittiska Independent skriver inför dagens toppmöte med EU:s regeringschefer att Frankrike är rädd för att kommissionen drivs av en 'nyliberala ekonomiska agenda inspirerad av Tony Blair'. Visst är europeisk politik lustigt löjlig: en fransk högerpresident och högerregering varnar för nyliberal politik som sägs föras av en vänsterregering i Storbritannien.


Tisdag 2005-03-22 / 7.15
FRANSK EU-KRITIK. Efter det att ännu en mätning visar på nej till EU:s konstitutionsfördrag i fransk opinion (se blogg 18 mars) frågar sig medierna vad omsvängningen i detta land, som ansett sig äga EU, beror på. Guardian har sammanställt pressdebatten:

I Le Monde frågar man varför fransmännen 'mår illa över Europa ... De ångrar utvidgningen av unionen. De avskyr idén om att deras offentliga service öppnas för utländsk konkurrens. De klagar på den liberala kritiken mot unionen'

Men i La Tribune hävdas att allmänt missnöje snarare än euroskepticism förklarar avståndstagandet mot EU. Mätningarna visar fransmännens misstro mot deras egna 'oansvariga politiska ledare'.

Les Echos menar att konstitutionen är bra, men att fransmännen måste övertygas om fördelarna och att konstitutionen översätts till 'en klar vision för Europa'.

Måndag 2005-03-21 / 22.44
ANNAN GÖR FASKO. Det var inte mycket till djärva idéer som FN:s generalsekreterare Kofi Annan framförde när han presenterade sin rapport om FN:s förnyelse. Att utöka säkerhetsrådet är ett typiskt PK-förslag. Man förvandlar styrelser, typ säkerhetsråd, till stormöten - och gör dom fullständigt oförmögna att komma till beslut.(Och säkerhetsrådet är sedan tidigare inte direkt känt för att komma till skott, i Rwanda, på Balkan, i Irak, i Darfur.)

Många är också misstänksamma mot varför Annan slår på trumman just nu, strax innnan det att Paul Volcker ska offentliggöra resultatet av granskningen av Kofi Annan och hans son Kojo i samband med olja-mot-mat-skandalen.


Måndag 2005-03-21 / 22.44
UNG VÄNSTER ROFFAR ÅT SIG SKATTEPENGAR. Det är inte bara regeringspartiets ungdomsförbund SSU som stjäl pengar från vården, skolan och omsorgen. Vänsterpartiets Ung Vänster bedrar Region Skåne på stora summor skattepengar. Sydsvenska Dagbladet rapporterar: Ung vänster i Skåne får bidrag utan att finnas. Flera lokalavdelningar som redovisat omfattande verksamhet finns inte.

Det är inte så konstigt att förstå varför kommunister och socialister vill att vi ska betala höga skatter. De stoppar pengarna i sina egna fickor.


Måndag 2005-03-21 / 14.48
ELVA FÖRSTA VECKORNA I SENATEN. Chicago Tribune har nära följt den nye stjärnan i USA:s mäktiga senat: Barack Obama. Artikeln ger en god inblick i hur livet ser ut för en ny senator. Barack Obama är redan mer känd än de flesta äldre senatorerna, han nämns i TV-serier och finns med på omslaget till prestigefulla magasin. Men i senaten får han ordet sist, och får ibland ställa sina frågor när nästan alla andra ledamöter har lämnat utskottet.

Politiskt lovar Obama att många kommer att förvånas över hur han som demokratisk senator från Chicago kommer att rösta. Flera har redan kritiserat honom för att han röstade för Condoleezza Rice som utrikesminister och för Bush-administrationens förslag att begränsa möjligheterna att kräva skadestånd, en process som gör att stora delar av sjukvårdens resurser hamnar i advokaters fickor.

Obama är en intressant politiker med karaktär och integritet, en sorts politiker som bara är möjlig med enmansvalkretsar. Mer om honom: glänste i Rice-förhör och bäste talaren och möjlig presidentkandidat?


Måndag 2005-03-21 / 13.55
FALSK STATISTIK. Det är inte bara så att statistiken är tilltrasslad, och arbetslösa göms undan. Arbetsförmedlingen producerar också falska uppgifter, Fejkade jobb fixar statistiken (tack Jonas):

Fem arbetslösa civilingenjörer fick jobb i en vecka av Arbetsförmedlingen efter avslutad arbetsmarknadsutbildning. Samma vecka som mätningar genomfördes över hur pass framgångsrik kursen hade varit...

Måndag 2005-03-21 / 10.35
FRAM MED ÄRLIG STATISTIK OM ARBETSLÖSHETEN! Enligt Henrik Brors i DN erkänner LO att arbetslösheten är mycket högre än den ”öppna arbetslöshet” som regeringen och medierna fokuserar på.

- Den verkliga arbetslösheten ligger på 20 - 25 procent, är budskapet från LO-borgen i dag.

Men vi har i vårt land ingen seriös arbetslöshetsstatistik som visar sanningen. Fakta om arbetslösheten manipuleras! AMS, SCB och andra myndigheter smusslar med siffrorna och retuscherar statistiken som om Sverige vore en diktatur (se blogg 2 mars).

Fram med sanningen!


Måndag 2005-03-21 / 10.21
TOPPAR FÖR TIDIGT? Visst är det kul att se en opinionsmätning som den i Dagens Industri. 52,4 procent av rösterna för den borgerliga alliansen. 44,3 procent för vänsterblocket.

Hittills har den borgerliga alliansen legat i fas med förväntningarna - som varit mycket låga. Klarar man av att uppfylla förväntningarna nu när kraven kommer att höjas? I valrörelsens intensivskede blir trycket starkt. Varje nyansskillnad kommer att granskas och ifrågasättas.

Om man samkör sig mer, ökar också trycket på vänsterblocket att enas. Ännu har vänsterblocket undkommit sådana krav, och så får det inte förbli.


Måndag 2005-03-21 / 9.06
INFÖR KOFI ANNANS TAL. I dag ska Förenta Nationernas generalsekreterare i tal lägga fram en ny policy för organisationen.

Brittiske stabschefen i FN säger att reformeringen kommer att syfta till att också tillgodose säkerhetsbehov för västvärlden, att ta avstånd från terrorism på allvar.

Kritik riktas genast mot detta av diktaturen Zimbabwes FN-ambassadör Siku: ”Min känsla, och känslan hos kollegorna från utvecklingsländerna, är att sekretariatet försöker tillmötesgå Amerika genom att glida in på en strategi för länderna i norr. Det är inte populärt hos oss.”

Denna korta artikel i Sunday Telegraph illustrerar två av FN:s och samhällsdebattens problem: Att ställa säkerheten i norr (eller västvärlden) mot utveckling i syd är grundläggande fel. Utan säkerhet i norr, finns ingen som kan stötta syd.

Dessutom: här uttalar sig en diktaturens hantlangare som en uppburen diplomat, inte bara som representant för sin egen regim utan för hela tredje världen. Det måste bli ett slut på anseende och ställning för dessa diktaturens kreatur. Suki borde kastas ut ur FN-skrapan med huvudet före! Zimbabwe borde inte vara välkomna förrän folket i fria val fått utse sin egen regering.


Måndag 2005-03-21 / 8.28
ESBATI ANSER ATT HAN 'VANN' diskussionen oss emellan i SVT24 om Irak i fredags. Det får han naturligtvis göra, om han behöver. För mig räknas tyngden i argumenten. Ta tex dessa två ordväxlingar som Alicio skrivit ut:

Dick: "8 miljoner människor gick och röstade med hot (mot) sina liv för att de vill ha en ny..."

Ali avbryter: "Precis, 'med hot om sina liv'. Man var ju hotad..."

Dick: Av terroristerna!

Ali: "Du pratar om människor som försöker befria sitt land från ockupation."

Esbati försvarar här självmordsbombare som dödar irakiska civila - män, kvinnor och barn på väg till jobbet, till affären eller skolan. Esbati försvarar dem som halshugger människor. För mig fanns ingen anledning att ställa Esbati till svars för den hållningen. Tror att tittarna förstår ändå.

Ali: Jag menar, även Hitler-Tyskland anordnade val...

Flera mejl har undrat varför jag inte slog tillbaka mot denna idotiska argumentationslinje från Esbati. Kloka samhällsdebattörer brukar säga att den som drar fram Hitler som argument har redan förlorat diskussionen.

Om de som är emot USA:s politik inte har något bättre att komma med, än försvar av halshuggningar och Hitler-jämförelser, då saknar kritiken tyngd. Det har ju allt fler förstått: antalet demonstranter mot USA:s närvaro i Irak var ju inte många i helgen. Dessutom demonstrerades det för Iraks befrielse, mot terrorism. Folk tar sitt förnuft till fånga.