Söndag 2004-08-29 / 21.45 RIKA STÅR FÖR HÖGRE SKATTEANDEL. I SVT's nyhetssändningar i dag säger man att Bush sänkt skatten för de rika. Fel. Han har sänkt skatterna för alla - mest för 5 miljoner lågavlönade som nu helt slipper inkomstskatt. De rika får nu bära en större andel av skattebördan än under Clinton. Det visar
rapport från Kongressens budgetkontor. År 2000 svarade personer med årsinkomst på över 1,5 miljoner kronor för 78,4 procent av alla individuella skatter. År 2004 står de för 82,1 procent. Höginkomsttagarna betalar alltså en högre andel av de samlade skatterna.
Söndag 2004-08-29 / 18.50 GIULIANI-CLINTON : 10-0. I två separata
intervjuer framträdde New York's Rudy Giuliani och senator Hillary Clinton i Meet the Press. Vilken klasskillnad! Giuliani vann på varje punkt: positiv, raka svar, skämtsam, talade om vad det egna partiet vill, knappt något om motståndarna. Allt medan Clinton distanslöst och monotont tjatade om vilken katastrof det vore om president Bush blir omvald, om hur hemskt det är att Kerry fått kritik, om hur dåliga motståndarna är. Nästan inget om vad demokraterna vill.
Rudy Giuliani for president 2008!
Söndag 2004-08-29 / 18.50 GILIUANI-CLINTON : 10-0. I två separata
intervjuer framträdde New York's Rudy Giliuani och senator Hillary Clinton i Meet the Press. Vilken klasskillnad! Giliuani vann på varje punkt: positiv, raka svar, skämtsam, talade om vad det egna partiet vill, knappt något om motståndarna. Allt medan Clinton distanslöst och monotont tjatade om vilken katastrof det vore om president Bush blir omvald, om hur hemskt det är att Kerry fått kritik, om hur dåliga motståndarna är. Nästan inget om vad demokraterna vill.
Senatorn satsade pengarna på fel krig. Efter några underhållande veckor med arga och sårade patrullbåtsveteraner som plockat ner hans opinionssiffror i viktiga delstater, är det nästan synd att avbryta sammanbrottet för Kerry's kampanj med det republikanska konventet. Men jag tror senatorn är tacksam för pausen, och för oss andra blir nästa vecka ett sällsynt tillfälle i valrörelsen att lyssna till det nya millenniets viktigaste samhällsfrågor, innan Kerry återupptar sin absurda kamp om de egna personliga meriterna från Vietnam.
Till skillnad från Kerry har Bush hållt huvudet kallt när han blivit personligen attackerad (i vida större utsträckning än Kerry). Och genom sin tystnad har presidenten låtit motståndarna trötta ut sig i sina hatfulla utfall som också innebär att de förbruka sitt politiska förtroendekapital. I valrörelsens slutskede blir de bara patetiskt tjatiga.
När presidenten nu svarar, gör han det med statsmannamässig generositet mot Kerry och hans Vietnamtjänstgöring. I talet på torsdag kommer han säkert att bjuda på skämt, vara optimistisk och blicka framåt. Allt i skarp kontrast till Bush-hatarnas småsinta svinerier.
Jag har aldrig förut röstat på en republikansk president. Men den här gången kommer jag att göra det eftersom en fråga är viktigare än allt annat: den internationella terrorismen. Demokratiska partiet har, som jag ser det, inte mod nog att stå upp emot terroristerna. Men Bush är en fighter.
Det skulle inte förvåna mig om just den här tankegången kommer att ge president Bush en betydligt större seger än vad alla förstå-sig-påare tror.
Det är så här de muslimska fundamentalisterna tänker ta över Europa.
Genom hot, kidnappningar och död ska demokratierna tvingas ner på knä. Frågan är hur långt europeiska politiker tänker krypa för fundamentalisterna. Kommer man att krypa hela vägen till sin egen halshuggning? Eller tänker man följa president Bush och sätta stopp för terrorismen?
Franska regeringen är uppenbart paralyserad. Det krävs mod att bryta med eftergiftspolitik a la Chamberlain. Finns det modet i Europa? Tillåt mig tvivla.
Ett relativt stort antal seriösa opinionsmätningar pekar på en liten ledning för den demokratiske utmanaren John Kerry ...
Hallå! Är det någon hemma på DN!? I denna blogg har refererats till inte mindre än fyra opinionsmätningar i ledande nyhetsmedier som i veckan visat att president Bush tagit tillbaka ledningen. Och i går presenterade Time en femte mätning som visar samma sak: Kerry tappar. Här är hela listan, igen:
Time ................ Bush 46% - Kerry 44% (28 aug) USA Today ...... Bush 48% - Kerry 46% (26 aug) NBC/WSJ ........ Bush 47% - Kerry 45% (26 aug) Fox News ....... Bush 45% - Kerry 43% (26 aug) LA-Times ........ Bush 47% - Kerry 44% (25 aug)
Frågan är om utrikesredaktören är så förbannat korkad som han framstår i dagens artikel - eller om han tror att läsarna är det.
PS. Utrikesredaktörens rubrik är att Republikanerna girar åt höger, medan kollegorna på utrikessidorna - samma dag, i samma tidning -
menar att Bush siktar på mittenväljarna. Vet Dagens Nyheter alls vad de skriver om och vad som händer i USA? Har de någon som helst aaaaaning ...? Svaret är: nä.
Söndag 2004-08-29 / 8.11 MAUD OLOFSSON HAR HITTAT HEM. Av
Maud-artiklarna i gårdagens DN framgår en sak tydligare än något annat: hon är nu tryggt förankrad i sina politiska rötter. Ingen politiker vågar vara så tydlig som hon är, om man inte vet var man står, vad man vill och vart man är på väg. Alla politiker försöker ge en positiv bild, men de flesta misslyckas. Orden stämmer inte med kroppsspråket eller tonerna klingar falskt. Den känslan ger inte Olofsson och hennes medarbetare i de här intervjuarna, inte ens när Olof Johanssons grabbar rycker ut och än en gång försöker sabotera genom att skapa split och splittring. Istället för att försöka släta över och tona ner kritiken bemöter man den rakt av och säger att kritikernas linje är meningslös.
Så uppträder bara ett parti med självförtroende, inte tillkämpad av tillfälliga uppgångar i opinionsundersökningar, utan skapad genom att placera partiet på fast ideologisk och värdemässig grund. Till slut verkar det som att centerpartiet hittat hem.
Efter det lantliga mötet hos centerledaren kommer de fyra troligen att ge uttryck för den gemensamma, i badtunnan uppnådda enigheten...
När de borgerliga partiledarna rest sig ur badtunnan är det knappast troligt att så mycket har skvalpat över på Sveriges politiska karta.
Man riktigt känner nervositeten hos författarna. De tillkämpade, krampaktiga lustigheterna. Och är budskapet om skvalpat över riktigt klart? Vad menar tanterna?
Lördag 2004-08-28 / 17.34 PÄR NUDER ROLIG OCH SKARP. Samordningsminister Pär Nuder (s) skriver i en
debattartikel att maktskifte inte har något egenvärde. Vilken överraskning! Därtill tycker ministern att det är förakt mot väljarna att vilja annat regering hava än en socialdemokratisk. Ja, hur annars skulle en maktens röst låta? Tonen i artikeln är så tydligt irriterad att det blir roligt. Att någon annan gör anspråk på regeringsmakten är uppenbart något synnerligen upprörande.
Nuder bjuder också på ett nytt ord: efterhandssocialism:
Nu är det i stället den beprövade efterhandssocialismen som skall tillämpas. Först är moderaterna emot. Sedan - när de inser att medborgarna faktiskt gillar de socialdemokratiska reformerna - blir man för.
Det här är riktig kritik. Och en träffande beskrivning. Det är denna efterhandssocialism de borgerliga lidit av sedan andra världskriget, en mentalitet man måste bryta med - om man ska vinna regeringsmakten. Inte genom att vara emot trygghet, utan genom att vara för en annan form av trygghet än statssocialismens bidragsberoende.
När den store schackspelaren Aaron Nimzowitsch förlorade en turnering i Baden Baden 1925, slog han omkull pjäserna, hoppade upp på bordet och skrek: Hur kunde jag förlora mot den här idioten!? ... Nimzowitsch må varit bosatt i Danmark, men hade samma själ som en modern amerikansk demokrat.
Det väntas våldsamma protester av yrkesdemonstranter och vänsteraktivister, med föga förankring i den amerikanska opinionen, utanför republikanernas konvent i New York i veckan. De kan komma att befästa demokratiska partiet som arrogant och hatfyllt, och därmed definitivt sänka John Kerry.
Mätningar en vecka senare visar, i likhet med nationella mätningar (se förra kommentaren), att president Bush nu leder. I de jämna delstaterna får Bush 110 elektorsröster mot 81 för Kerry. Se vidare uppdaterad
tabell över jämna delstater. Små procentuella ändringar i delstaterna kan innebära att många elektorsröster går över till den andre kandidaten.
Varför denna snabba kantring till förmån för Bush? Jag tror patrullbåtsveteranernas kritik mot John Kerry och hans agerande i och, framför allt, efter Vietnam har slagit hårt mot honom. Kerry trodde han skulle kunna använda sin militärtjänst som ett trumfkort, men det ämnet har exploderat i ansiktet på honom. Hans trovärdighet sjunker - både bland vietnamkrigsmotståndare och krigsveteraner.
Lördag 2004-08-28 / 9.58 SVT AGENDA LJUGER. Inför höststarten i morgon är ett tema i
Agenda: USA mot Bush? Kritiken tilltar mot den amerikanske presidenten. Det är lögn och förbannad dikt. Är det någon som står under kritik så är det utmanaren John Kerry. Det framgår också av de senaste opinionsmätningarna som visar att John Kerry tappat den lilla ledning han hade efter sitt konvent.
Men för svensk statstelevision är det en liten sak att strunta i verkligheten och ge den politiskt korrekta vänsterlögnen.
USA Today: Bush 48% - Kerry 46% (26 aug) NBC/WSJ: Bush 47% - Kerry 45% (26 aug) Fox News: Bush 45% - Kerry 43% (26 aug) LA-Times: Bush 47% - Kerry 44% (25 aug)
Lördag 2004-08-28 / 9.51 SVERIGE KLARAR INTE SANNINGEN. I en intressant
lägesbeskrivning i Sydsvenskan avslöjar Niklas Granholm, försvarsanalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, de verkliga skälen för varför Sverige inte kallar folkmordet i Darfur för folkmord: om ett folkmord pågår träder traktatsbunden skyldighet i kraft för Sverige att ingripa. Men Sverige har ingen militär kapacitet att leva upp till dessa krav.
… systemet för internationella insatser är så underdimensionerat … - för närvarande cirka 700 soldater och officerare - att det nu inte förmår särskilt mycket mer. Bäst alltså att inte medge att det pågår något folkmord i Darfur.
Granholm bemöter också hänvisningarna till FN, som bl a Dagens Nyheter ägnar sig åt:
Vissa debattörers argumentationslinje är naiv och kontraproduktiv. För det första önskar man ett starkare FN för att bättre förhindra grava folkrättsbrott, men bortser från att strukturen i FN är sådan att det är ytterst svårt att få till stånd effektiva mandat.
Ja, diktaturer tillåts fälla avgörandet i FN. Ska Sverige ha en röst i världen finns bara ett sätt: skaffa sig militära muskler. Men försvaret är ju under avveckling.
För Fahrenheit 9/11 är en undermålig dokumentär. Värst är kanske avsnittet där Britney Spears i tv säger att hon stöder presidenten i tider av krig. Moores användande av Britney och det efterföljande kulturfniss som kommer som på beställning i salongen, kan bara tolkas som att unga blonda tjejer, speciellt om de blivit rika på att sjunga, tige i den radikala församlingen när det snackas storpolitik.
Plötsligt har arbetsgivarorganisationen Almega
upptäckt att den nya stopplagen för privat sjukvård drabbar de egna medlemmarna. Då, först då, tar man mod till sig och skriver ett pressmeddelande där man hävdar att det är ett direkt angrepp på alla de som är verksamma inom privat bedriven vård.
Hur vore det om företagarna visade lite framförhållning och med kraft tog avstånd från all skit som väller ut ur regeringskansliet? Men nej, då hukar man. Först när socialisterna höjer yxan mot det egna företaget börjar man yrvaket att yra om fri företagsamhet. Det duger inte!
Darfur visar också med plågsam tydlighet att möjligheten till så kallad humanitär intervention måste bli en del av den internationella diplomatin.
Ja, och ännu mer plågsamt blir det för DN när man kan konstatera att Irakkriget just var en sådan humanitär intervention som räddade 25 miljoner irakier från en mördarregim. Men det kan givetvis inte de opportunistiska irakkrigsmotståndarna på DN erkänna.
Han kunde ha läkt såren från Vietnam, men istället har han försökt utnyttja dem.
Exakt. Det är tydligt när man talar också med svenskar som var med på Vietnamkrigsmotståndets dagar. Dessa 55-65 åringar blir som unga igen och lever sig in i den debatt man inte fört på 30 år. Kerry verkar vara 40-talisternas sista suck. Snart är de pensionärer och borta från makten - och kraven på revolution har slutgiltigt misslyckats.
John Kerry gjorde sina fyra månader i Vietnam till valets huvudfråga i sitt konventstal. Därför talar man inte om annat för tillfället. Men frågan är om inte Kerry får äta upp det nu.
Kanske kan [socialminister] Engqvists planer gå om intet därför att de visar sig strida mot EG-rätten; Konkurrensverket menar att så troligen är fallet. Fast nog vore det väl ynkligt om lagliga medel skulle vara det enda sättet att få socialdemokratin att avstå från vandalism i vården?
Nej, det vore lycka om Europadomstolen kunde rycka in! Några andra sätt att stoppa socialister från att jaga sitt profitspöke finns inte.
Att det är så framgår av SVD-Brännpunkt där två advokater
visar vilken liten respekt socialdemokratin har för lagstiftningen och rättssamhället. För socialister är lagar bara i vägen. Om man har makt kan man strunta i dom.
I sin proposition till stopplag tog regeringen i princip ingen hänsyn till Lagrådets ovanligt skarpa skrivningar. Synpunkterna avfärdades - utan närmare motivering - med konstaterandet att regeringen helt enkelt gjorde en annan bedömning än Lagrådet.
Sakliga invändningar och ifrågasättanden av ett lagförslag från landets yppersta domare avfärdades med politiskt maktspråk
Exakt. Eftersom socialister anser att deras visioner ger lycka, varför då tillåta att några töntiga jurister, som inte ens tillhör partiet, kommer med petiga invändningar om lagar?
Socialdemokraterna är socialister. Och socialism är något främmande för svensk tradition. Den måste bort.
Torsdag 2004-08-26 / 19.42 KERRY HAR ÖVERTAG I OPINIONEN.
Tabellen över Battleground States har uppdaterats enligt senaste opinionsmätningar
publicerade i Wall Street Journal. Smärtsamt nog tar John Kerry en stor ledning med 156-35 (Al Gore hade 96-95) av elektorsrösterna. Mitt tips om att Bush vinner ligger dock fast, inte minst eftersom Kerry's ledning i många delstater är inom felmarginalen - och nästa vecka har republikanerna sitt konvent.
Torsdag 2004-08-26 / 10.14 AMNESTY HAR VAKNAT. I ett pressmeddelande riktar man
stark kritik mot Sudans regering för att hota och tysta kritik. Det är bra. Frågan är varför man höll tyst om samma sorts övergrepp i Irak under 30 år och sedan med all kraft motsatte sig att Iraks regim avsattes? Amnesty måste göra avbön om Irak för att kunna återupprätta sitt anseende.
Torsdag 2004-08-26 / 9.57 FN ÄR GENOMKORRUMPERAT. Anders Carlgren lyfter fram
Kofigate på SVD-Brännpunkt, den mutskandal inom Förenta Nationerna som såväl nyhetsmedier som regeringar tystar ner. Det är märkligt att många miljarder dollar får förskingras utan reaktioner, bara därför att det sker inom FN. Råder en egen moralisk dimenssion inom den organisationen? I så fall: varför?
Milosz’ bok kan slutligen betraktas som en fråga, riktad till de människor i vår tid som av sin inre tomhet drivits i armarna på den Nya tron. Inom dess domäner härskar terror, som rättslöst förintar, och där lever andligen förslavade människor, som ingenting annat är än verktyg. Liksom andra betydande böcker i samma ämne vill Milosz’ bok bönfalla oss att vara på vår vakt och varna oss för denna Nya tro som försvarar sanningen med lögner eller med andra ord med hjälp av den dialektik som förbränner all mänsklig substans.
Ur förordet, Själar i fångenskap av Czeslaw Milosz
Torsdag 2004-08-26 / 8.36 MOORE PROPAGANDA. I morgon har Michael Moores nya film Fahrenheit 9/11 Sverigepremiär. I en stil typisk för totalitär propaganda ger den sken av att vara dokumentär, när den i själva verket ger en grovt förljugen bild av verkligheten. Lagom till premiären har ett gäng i Göteborg startat hemsidan
Finn 59 fel, som anspelar på att filmen innehåller minst 59 sakliga fel. Det är så här förljugen propaganda ska bemötas. Misstagen från förra seklets första hälft får inte göras om.
Det finns invändningar mot att vidta lagstiftningsmakten mot mailtrafik, men för mig är min integritet viktigare än andras rätt att sprida skit som jag tvingas hantera. Den med spam enda jämförbara uppmärksamheten är att jag blir stoppad på gatan av försäljare som blockerar trottoaren så att jag får problem att komma förbi. Det är en form av ofredande. Min frihet att slippa bry mig om och hantera andras budskap är vida överordnad deras rätt att påkalla min uppmärksamhet.
I själva verket är det bara strax över 3 miljoner som går till arbetet en vanlig dag – av vår befolkning på över 9 miljoner.
SCB har glömt att räkna bort den dryga miljon som en vanlig dag är frånvarande på grund av föräldraledighet och sjukfrånvaro. Och vem var det som undrade varför pengarna inte räcker...?
Också andra programpunkter i digitalkanalen SVT24 visar på seriösa förnyarambitioner - program som Korseld och Pressklubben har haft större bredd och varit mindre av stel statstelevision än de analoga kanalerna. Kan bara hoppas att de takterna sitter i även när man blir en mer etablerad och mer betittad kanal.
Varför är inte skräpmail en del av friheten att göra reklam, är en fråga den libertarianskt lagde kan fråga sig. Mitt svar är att spam är ett integritetsintrång. Om jag inte vill rensa inkorgen från över 100 skräpmail om dagen, ska jag inte behöva göra det. Andra ska inte kontrollera min tid. I den meningen är skräpmail något annat än annonser och reklampelare som jag kan ignorera. Det som hamnar i min inkorg måste jag ta hand om. Iofs skulle förbud vara onödigt om mottagarna hade teknisk möjlighet att blockera och säga nej. Tills dess är spam-producenter klottrare i cyberrymden. De lägger beslag på utrymme som andra äger, utan att be om lov.
När jag i maj 2003 presenterade rapporten
Dogmatism som knäcker sjukvården ansåg borgerliga landstingspolitiker, ekonomer på Handels utredningsinstitut och opinionsbildare att jag hade fel: sossarna kommer inte att stoppa St Görans sjukhus, så dumma är de inte.
Nu kanske det är dags att tänka om. När det gäller sjukvård är skillnaderna mellan Sovjetunionens ledare Leonid Brezjnev och Göran Persson minimal. Båda ser
vinst som det största hotet mot en statligt kontrollerad sjukvård och de är beredda att låta människor dö för att upprätthålla socialismens rätta lära.
När ska det gå upp för människor att socialdemokraterna i välfärdsfrågorna är ett dogmatiskt parti?! Det är ingen slump att Sverige har västvärldens mest statskontrollerade ekonomi. Och att staten lägger sig i precis allting. Det är en medveten socialistisk politik som aldrig någonsin tar hänsyn till verkligheten eller individens önskemål. Sverige kommer att gå Sovjetunionens öde till mötes - om inte människor vaknar och ser hur enpartistaten saboterar det som en gång var ett av världens rikaste länder.
- Lynne och jag har en dotter som är gay, så det är en fråga vår familj är väl införstådd med. I fråga om relationer är min generella syn att frihet betyder frihet för alla ... Människor ska vara fria att ingå de relationer de vill.
- Frågan om äktenskap handlar om vilken sorts officiell sanktion eller godkännande som staten ska ge. Historiskt har det varit en relation som har hanterats av delstaterna.
På den i USA så kontroversiella frågan om samkönade äktenskap, om domstolarnas agerande och varför presidenten förslagit grundlagsändring för att förbjuda gayäktenskap svarade Cheney:
- Jag tror hans uppfattning var att domstolarna i praktiken hade börjat ändra förhållanden utan att tillåta folket att vara involverat. Domstolarna började göra bedömningar för hela landet [inte bara den egna delstaten].
- Än så länge är min ståndpunkt den jag tidigare har deklarerat, men presidenten fattar besluten för regeringen. Han har gjort sin ståndpunkt klar och han stödjer ett konstitutionellt tillägg i frågan.
Föga förvånande har vicepresidenten snabbt fått kritik såväl från kristna högern som från gayaktivister. Men det intressanta är att presidenten och vicepresidenten kan inta olika ståndpunkter i en het fråga - och respektera varandras åsikter. Det är mer än vad vänstern gör. I USA har gayfrågorna kidnappats av vänstern och används på ett fult sätt för att driva andra sociala frågor. Därför är gayäktenskap i ett helt annat läge i USA än i Sverige. Själv tycker jag Cheney landar rätt.
Att välja medborgare till politiska uppdrag - hellre än yrkespolitiker - därför att de inte är bundna till hårdnackade och enögda partiaktivister kan vara ett sätt att komma ur det dödläge amerikansk politik hamnat i, där motsättningarna i politiken bara blivit hårdare och där hatkampanjer blivit vanligare.
Nu var Arnold rik nog att bekosta sin egen kampanj. Men med den nya tekniken kan många medborgare lätt ge små bidrag till oberoende kandidater. Tekniken gör också att kampanjer kan nå ut med sitt budskap till betydligt lägre kostnad. Tekniken kan helt enkelt göra partiaktivister överflödiga.
Kalifornien och dess nye guvernör kan ha startat en medborgarrevolution som inte bara begränsas till amerikansk politik. Också i Sverige är det extremt svårt att utmana de etablerade partierna eftersom de i ett korrumperat system fritt kan lyfta enorma partistöd ur statskassan. Journalistkåren skyddar också makthavarna genom att förtiga eller demonisera tänkbara konkurrenter. Med den nya tekniken kan nya rörelser nå ut till medborgarna utan varken stora pengar eller vänskapskorrumperade journalister
Och viktigast: om idrottare förlorar hotas de inte längre av tortyr och avrättning. Skulle vilja höra Irakkrigets motståndare för dessa idrottsmän förklara varför de inte var värda att befrias från denna behandling.
Mark Steyn menar i Daily Telegraph att Kerry är för dum för att bli president:
Vilken idiot gör fyra månaders stolt militärtjänst i ett krig han är mest känd för att ha motsatt sig till huvudnummer i en presidentvalskampanj?
Ralph Peters poängterar i New York Post att
riktiga hjältar ser sig inte som sådana, de skryter inte i TV om sin insats som John Kerry nu gör. Verkliga hjältar må vara stolta, men de skriker inte för att få uppmärksamhet.
Vietnamkrigsmotståndaren Christopher Hitchens skriver i Slate om
tvivelaktig Vietnam-revisionism. John Kerry hävdar faktiskt att han skjutit en flyende VietCong-soldat från strandkanten, något som jag personligen skulle hållit väldigt tyst om ... Han har också hävdat att han bevittnat och nästan deltagit i krigsförbrytelser.
Och om allt han säger är absolut sant? På vilket sätt, med andra ord, gör hans medverkan i ett skamligt krig honom kvalificerad att bli Amerikas president?
Tisdag 2004-08-24 / 14.58 DEMOKRATERNA ORGANISERAR VALFUSK? Det har tjatats om att Al Gore ändå skulle ha vunnit Florida, bland annat i Dagens Nyheter (se 10 aug). Men alla, precis alla, instanser (inklusive vänsterblaskan New York Times) som räknat rösterna kommer fram till att Bush vann, även om Al Gore hade fått med sig Högsta domstolen på den omräkning han begärde. Demokraterna är dock något av världshistoriens sämsta förlorare. Inför höstens val verkar demokraterna
organisera valfusk som skedde i mindra skala i förra valet: 46.000 New York-bor har registrerat sig både i New York och i Florida, en dubbelregistrering som är olaglig i båda delstaterna. Demokrater tänker försöka avlägga två röster i presidentvalet. Man undrar varför partiet kallar sig demokraterna...
Totalt antal invånare ....... 9 000 000
Totalt antal arbetande .... 4 135 000
Bidragsförsörjda .............. 1 033 000
Pensionärer och barn ...... 3 832 000
Men av de arbetande är det bara 2 781 000 som drar in nya skattemedel i privat sektor. Dessa 2,8 miljoner ska försörja alla 9 miljoner invånare. Det håller inte. Den miljon som går på bidrag måste ut i arbete i privata näringslivet om Sverige ska ha en chans att ens behålla nuvarande välfärdsnivå. Så enkelt är det.
Men höga skatter på arbete och företagande leder till att det arbetas och företagas för lite. Alltför få tar risken att starta eget, alltför få bryter upp och satsar på något nytt. Arbetsmarknaden stelnar; arbetslösheten slår till; arbetslösa blir sjuka; sjukdomen slutar i förtidspension.
Bidragsbördan och skattebördan är delar av samma onda spiral. Den är ofta diskuterad - men aldrig tacklad på allvar.
Tisdag 2004-08-24 / 8.12 OLIKA KAMPANJSTRATEGIER. Presidentvalet kan avgöras av att kandidaterna använder helt olika
kampanjstrategier. LA-Times menar att John Kerry satsar på att locka de osäkra väljarna medan Bush satsar på att höja valdeltagandet genom att få fler väljare med republikanska värderingar att verkligen gå och rösta. USA's valdeltagande ligger högt över det svenska valdeltagandet till europaparlamentet. Ändå är det lika många som inte går och röstar, som dem som gör det. Bush-kampanjen tror inte att det finns särskilt många osäkra väljare att vinna. Opinionen i USA är låst i ett 50-50 läge. Därför avgörs valet av vilken sida som får flest av sina sympatisörer att verkligen gå och rösta.
- Den här gången har de två presidentkampanjerna fundamentalt olika strategier för att vinna, konstaterar kampanjstrategen Jim Jordan (demokrat).
- Att motivera republikaner är viktigt detta år, förmodligen viktigare än att locka osäkra väljare, säger Matthew Dowd, Bush-kampanjens chefstrateg som tror att antalet väljare kan stiga från drygt 100 till 112 miljoner.
En annan förklaring är säkert att Bush, genom att rikta sig till sympatisörer, kan hålla en mer positiv i sitt budskap än om han ska möta Kerry i kamp om osäkra väljare. Visst är kampanjstrategi ett spännande ämne?
Men Oliphant gör märkligt nog samma misstag som européerna (eller har det med Henrikssons tolkning att göra): han har stannat klockan på 10 september 2001. Men det amerikanska folket har inte glömt vad som hände den 11:e och terrorismen är långt ifrån besegrad. Därmed blir presidentens kvaliteter som överbefälhavare central på ett helt annat sätt än de var 1992. Många menar att Bill Clinton bara kunde bli vald därför att det kalla kriget var slut och folk inte sökte en tuff och stram ledare för svåra kriser. Man kunde välja en glad gamäng.
Det är också märkligt att Oliphant viftar bort den ideologiska kampen. Motsättningarna är ju starkare nu än någonsin när det gäller vapen, aborter och moralfrågor. Ekonomin är inte oviktig, men i USA ser man sig inte som tillhörande en ekonomisk klass utan identifierar sig efter moralfrågor
(se bloggen om fattiga i Kansas:
19 juli).
Det finns naturligtvis religiösa samfund, som katolska kyrkan, som vill totalförbjuda abort eftersom man anser att livet startar vid befruktningsögonblicket, men den politiska debatten handlar i huvudsak om att förhindra sena aborter och tillämpa mer strikta regler.
Biologiskt är det ett nytt liv som blivit till vid befruktningsögonblicket. Men detta liv är beroende av modern och modern har rätt att bestämma över sin kropp. Därför hamnade Högsta domstolen i ett juridiskt dilemma: att ge de individuella rättigheterna fullt ut till modern eller fullt ut till fostret. Man valde att ge alla rättigheter till modern.
Men det här är mer än juridik - det är också biologi och moral. Själv tycker jag frågan är svår. Men eftersom barn födda i vecka 23 numera överlever, tycker jag den fria aborträtten borde sänkas till vecka 12. Att släcka liv som skulle kunna överleva utanför modern är inte civiliserat.
Därför bör även den vetenskapligt upplyste ha en hälsosam respekt för religionen som politisk maktfaktor. Särskilt om vi säger oss vara liberaler och demokrater... Men den materialistiska ideologi som inte tar med människans inre landskap i beräkningen är dömd att alltid missförstå världen.
Skulle gissa att de på redaktionen läst
The Right Nation som tagits upp flera gånger i denna blogg (se
10 aug och
20 aug).
Religionen, eller hellre filosofiska funderingar kring moral och värderingar som inte direkt är kopplade till materiella ting, är viktiga för att förstå vad det innebär att vara människa. Livet är större än föräldrapenning och a-kassa. Frihet, självbestämmande och egenmakt - se där några av livets viktigaste beståndsdelar. Det har förmyndaraktiga socialliberaler haft synnerligen svårt att förstå. Vore intressant om de nu började tänka om.
Men hittills har försöken att få fart på EU:s ekonomier misslyckats. De stora europeiska länderna har länge kämpat med låg tillväxt. Sedan 1992 har Tyskland haft en genomsnittlig tillväxt på 1,3 procent, Italien 1, 4 procent och Frankrike 1,8 procent per år. USA:s BNP har under samma period vuxit med 3,2 procent årligen. Arbetslösheten ligger på cirka 5,6 procent, klart under EU:s genomsnitt på 9,1 procent. EU har halkat efter.
Halkat efter är nästan för snällt. Europa rasar, Europa faller, är mera sant, i synnerhet om man också jämför med exempelvis Kina och Indien.