En rundtur i sönderslagna Europeiska städer sex månader efter segern är en mäktig upplevelse. Européer, både vänner och fiender, tittar dig anklagande i ansiktet och talar om hur bittert besvikna de är på oss amerikaner ... Före invasionen av Normandie betydde befrielse att bli av med det nazistiska tyranniet. Nu står det hos civilbefolkningen för en sak, plundring och rån. Du försöker förklara för européerna att de förväntar sig för mycket. De svarar att de har rätt att göra det, eftersom Amerika är världens hopp ... De skyller på oss nu. Aldrig har Amerikas prestige i Europa varit så lågt.

2003-10-19 / 10.48:
GIRIGA KOMMUNER? NÄÄÄDÅ! Arbetslivsminister Hans Karlsson är en sådan där antikapitalist som så ofta han kan talar om hur giriga företag är, om hur de försöker slippa ifrån ansvar för sociala kostnader som staten anser att företagen ska betala. I Hans ögon är företag onda. Bara staten är god.

Det leder till ett tragikomiskt strutsbeteende. Som i en intervju i DN idag. Regeringen vill minska de stora regional skillnaderna i hur försäkringskassorna bedömer folk. Men ministern vill inte hålla med nationalekonomen Mats Person som menar att "Sjukskrivning används som regionalstöd". Om folk lever på socialbidrag är det kommunen som betalar. Ser man istället till att folk är sjukskrivna så betalar staten. Om detta fenomen säger Hans Karlsson:

- Jag tror inte att det finns ett uppsåt eller en kalkyl på så sätt i kommunerna.

Om det varit företag som agerat på ett liknande sätt hade han varit djupt upprör, ja, "skakad" av hur giriga de varit som försökt stjälpa över kostnader på staten. Men nu rör det sig om den offentliga sektorn. I den finns naturligtvis inget "uppsåt" att slippa ifrån ansvar, eller försök att få någon annan att betala.

Den här skeva verklighetsuppfattningen i statens ledning är en viktig förklaring till att välfärden håller på att urholkas. Regeringen VILL inte se vad som händer. Man klarar inte av att ta in skeendet. Hellre då leva i sin egna lilla rosa värld. Beredskapen att hantera alla de samhällsförändringar som sker är därefter.


Lördag 2003-10-18 / 14.51:
EN OTROLIGT KOMISK "AFFÄR" utspelar sig just ni på svenska tidningars s k "kultursidor". Linda Skugge har skrivit något korkat om författaren Björn Ranelids läppar.

Ranelid känner sig kränkt, vilket vore förståeligt om det varit någon respekterad person som hånat honom. Men att bry sig om vad en Linda Skugge tycker... Hon tillhör de många som gör vad som helst för att bli "känd". Att vara respekterad, är inget mål. Respekterade människor - de som gjort något, de som håller på principer - fnyser sådana som Skugge åt. Hon är anlitad av Expressen för att i spalterna vara en pressens dokusåpakändis, en sådan där person som ständigt gör (eller i detta fall skriver) så obegripligt korkade saker som vi andra ska gapflabba åt.

I dag blottlägger Expressen sin medvetet iscensatta dramaturgi i "Ranelidfejden": "Åter står duellen mellan den medelålders förorättade mannen och den unga kvinnan".

Va? Är det sant? Skriver tidningen så? Jo!

Tidningen kan rimligen inte tro på det man skriver. Man spelar på feminismens fundamentalistiska - och mycket känsliga - strängar. Feminismen är en drivande kraft bakom den trivialisering av livet som vi ser, inte minst i medierna. Genom att göra det vi har mellan benen till något viktigare än vad vi har i huvudet, håller samhället sakta men säkert på att fjärma sig från upplysningen och kunskapen som den högsta visdomen.

Resultatet blir ett kvoteringssamhälle där vem man är (kön, ålder, hudfärg) har all betydelse, medan vad man är och vad man kan (kunskap, erfarenhet, förmåga) inte spelar någon som helst roll. Det är en banalisering av samhället som är rätt illavarslande.

Men Expressen gör oss ändå en tjänst. Genom att låta feministerna härja fritt och kasta ur sig vad som helst, skapar man ett klimat där det också blir tillåtet att beskriva feminismen sådan den är: fördummande. Inkvotering av kvinnor som Linda Skugge är inte till jämställdhetens fromma, utan dess motsats. Det ger trovärdighet åt argument om kvinnor som bimbos, okunniga individer som är rätt utrustade mellan benen men är tomma i huvudet.

Kritik av feminismen har hittills varit förbjudet. Varje gång motargument förts fram har ett stort antal högröstade "tjejer" i medelåldern trätt fram och ansett sig förorättade. Efter "Ranelidfejden" har de förverkat sin rätt att vara förorättade.

Så Ranelid - sluta tjura. Du har provocerat din antagonist till att öppna dörren till en samhällsdebatt där hon har allt att förlora och du allt att vinna.


2003-10-18 / 14.10:
EU-BYRÅKRATIN BARA SVÄLLER Alla som varit och hälsat på hos EU i Bryssel har slagits av det enorma och nybyggda glas- och betongkomplexet unionen härbärgerar. Nu visar det sig att det är... för litet. Justus Lipsius för trångt - efter bara fem år skriver Lena Mellin i Aftonbladet. Man skyller på de tio nya medlemsländerna. Det tycks aldrig slagit byråkraterna och politikerna att man kan minska representationen från varje land, för att göra plats åt de nya. Det strider mot byråkratins själ - att växa hämningslöst, aldrig låta sig begränsas.

Unionen får inte fortsätta att vara byråkraternas våta dröm. Ska EU-projektet överleva måste det omprövas. Det kommer förmodligen att ske först när flera nationer i folkomröstningar röstat ner den nya grundlagen. Efter ett sådant nederlag kan förhoppningsvis EU börja förvandlas till något konstruktivt.


Fredag 2003-10-17 / 14.34:
FREDSPRISET I RÄTT HÄNDER Allt fler bevis kommer på att norska nobelkommittén gjort rätt när man utsett Shirin Ebadi till årets mottagare. I artikeln Behind the veil with a Nobel Prize winner berättar en amerikansk journalist vid en kristen tidning om den värme, respekt och regimkritik som pristagaren stod för när hon lät sig intervjuas i sitt hem i Teheran 1998. Om The Christian Science Monitor lyfter fram Shirin Ebadi, då är valet av henne inte bara ett politisk korrekt val av nobelkommittén. Skönt att veta...


2003-10-17 / 8.25:
DET HÄR MED EU-GRUNDLAG tycks vara så svårt att Dagens Nyheter, istället för att skriva om Sveriges agerande i försvarsfrågan, toppar papperstidningens EU-sida med att Washington är oroad över att Storbritannien går för långt i försvarssamarbete.

Varför? Jo, det är enkelt. DN:s journalister sitter och skriver av nyhetstelegram från USA hellre än att ta reda på vad den svenska regeringen gör. Det är pinsamt!

Och ännu värre blir det när man tänker på att eftervalsdebatten om det svenska nejet till euron varit skarpare i brittiska tidningar än i svenska. Exempelvis drog Daily Telegraph slutsatsen att Sverige sa nej eftersom vi har en lång tradition av neutralitet och att stå vid sidan av i militära frågor. Om det är sant kan ju diskuteras, men att den svenska hållningen i försvarsfrågor är annorlunda än i andra EU-länder är ett faktum. Att DN då citerar amerikansk oro över Storbritannien i stället för att gå till botten med svenska militära resonemang är mer än lovligt inkompetent.


Torsdag 2003-10-16 / 14.31:
NY LÄNK OM THORBJÖRN FÄLLDIN Har lagt till en länk i högerspalten om Fälldin, som nog kan betraktas som 1900-talets främste svenske statsman på borgerliga sidan. Eftersom det finns väldigt lite skrivet om honom, får man göra det själv...


2003-10-16 / 14.15:
"DEN TREDJE TOTALITÄRA VÄRLDSÅSKÅDNINGEN" Så kallar Per Ahlmark den islamska fundamentalismen och jämställer den alltså med kommunismen och nazismen. Kom att tänka på den formuleringen eftersom den muslimska världen i dag träffas för toppmöte i Kuala Lumpur. I artikeln Islam vs the World? (New York Post) redogör Amir Taheri för de fyra vägval dessa stater, i huvudsak grymma diktaturer, har att göra.

Taheri menar att skillnaden mellan islam och icke-islam egentligen inte säger någonting om motsättningarna i världen. Den verkliga skillnaden går mellan tyrannier och demokratier. Det finns diktaturer som inte är islamska och det finns islamska demokratier, som Turkiet. Och i de muslimska diktaturerna används oftast islam som en skyddande mask. Man använder religion för att rättfärdiga sin vidriga politik.

Detta är naturligtvis sant. Men det går inte komma ifrån att islam visat sig vara ett förunderligt smidigt verktyg för att predika hat, som artikeln Saudi schools teach hatred (Boston Globe) visar.

Vi får inte låta åskådningar, i samma klass som nazistiskt hat, smyga sig in i västvärlden bara därför att hatet och våldet kläds i religiösa termer. Muslimer har samma rätt som alla andra - men de har ta mig faan också samma skyldigheter! Vi kan inte låta muslimer glida på respekten för västerländska värden, bara därför att de är muslimer. De ska mätas med samma måttstock som alla andra. Här har västvärlden varit skadligt "tolerant" mot hatiska livsåskådningar. Kanske tid att ändra på det...


2003-10-16 / 13.32:
"SKA VÄRLDEN STYRAS AV FN ELLER USA?" Så lät nyss P1:s påannons för eftermiddagens radioprogram Studio Ett. Meningen är förmodligen att provocera lyssnaren. Inte kan USA få bestämma! Det ska FN göra.

Så lyder den slentrianmässiga tanken hos många, framförallt svenska politiker. Men tänk efter! I vilken av dessa båda har grymma, blodtörstiga diktaturer stort inflytande?

Egentligen är det obegripligt att Förenta Nationerna har så högt anseende i Sverige. FN är en genomkorrumperad organisation som ger ökad legitimitet och kontaktytor åt anti-demokratiska regimer jorden runt. Den diplomatiska jargongen gör att också demokratiska länders företrädare skolas i att bortse från förtryck, att tala tyst om det blod "kollegorna" har på händerna.

Efter kommunismens fall har antalet demokratiska stater ökat. Nu är cirka 120 av FN:s cirka 190 medlemsstater hyfsat demokratiska. Ändå fortsätter FN att krypa och fjäska för diktaturerna.

FN är en skam för den internationella gemenskapen. Istället för att lägga fällben för USA borde FN rensa upp internt. Stadgan om de mänskliga rättigheterna borde vara krav för medlemskap. Och huruvida stater uppfyller stadgan ska FN avgöra, inte ländernas egna ledare.

Om Kina, Saudi-Arabien med flera inte underkastar sig detta, borde de demokratiska länderna lägga ner FN och starta en ny världsorganisation, varför inte Demokratiernas Förbund? Det skulle isolera diktaturerna och sätta ett oerhört tryck på dem. Något de är väl förtjänta av.


2003-10-15 / 12.25:
FOLKPARTI MED RELATIONSPROBLEM? Visst framstår det som något förvirrat när riksdagsman Mauricio Rojas i gårdagens luncheko uttalar sig för en koalitionsregering mellan socialdemokrater och folkpartister, för att några timmar senare efterträdas i nyhetsflödet av partiledaren Lars Leijonborg som uttryckte förhoppningar om ett närmare samarbete mellan folkpartiet och miljöpartiet.

Vilket är sant: fp+s eller fp+mp eller fp+m+kd+c?

Men det finns något grundläggande sunt i folkpartiets aktivitet. Man är aktiv! Det är mer än vad man kan säga om oppositionen sammantaget. Är det någon som tror att de borgerliga kommer att vinna valet 2006? Det valet är redan avgjort. Göran Persson kommer på valnatten om tre år att kunna säga "Vi regerar vidare". Den borgerliga oppositionen är fullständigt oduglig. Det vet alla, utom dom innanför riksdagens tjocka väggar.

I ett sådant läge är det intressant att fråga sig om Sveriges utveckling mår bäst av att socialdemokratin samarbetar med kommunister eller om socialdemokratin samregerar högerut. Leijonborgs strategi är att tvinga socialdemokratin att lyssna genom att hitta allianser med miljöpartiet, som är ett nödvändigt regeringsunderlag för socialdemokratin. Rojas vill tvinga socialdemokratin att dela på makten genom att trygga deras regeringsställning och i efterdyningarna av europafiaskot skapa lite säkrare mark under fötterna.

Det handlar om maktstrategi. Hur få s att dela med sig av makten? Hur få s att vända sig högerut istället för vänsterut?

Det är - tyvärr - ett realistiskt och väsentligt huvudbry, eftersom socialdemokraterna för alltid kommer att sitta på taburetterna (åtminstone tills vi får nya aktörer/partier som utmanar socialdemokratin).


2003-10-14 / 21.36:
LÄGG NER LANDSTINGEN! Media har en märklig förmåga att göra stora nyheter av struntsaker, men låta stora händelser passera på några sekunder. Gårdagskvällen var en sådan. Inför TV4:s kameror svarade statsminister Göran Persson ”Ja, det är värt att prövas, jag har fört resonemanget internt i vårt parti”, på frågan om han tänker lägga ner landstingen.

Det är en STOR nyhet. Och en bra nyhet. Landstingen har visat sig vara byråkratiska kolosser som inte har en susning om vart alla miljarder som pumpas in i dom tar vägen. Nu senast gäller det naturligtvis psykiatrireformens katastrofala misslyckande.

Utspelet var inte helt spontant. Man har faktiskt bett landshövding Mats Svegfors se över hela statsförvaltningen. Direktivet till Svegfors - som skrivits av statsministerns högra hand, Pär Nuder - är förvånansvärt intressant eftersom en regeringsmedlem där öppet ifrågasätter statens nuvarande ansvarsfördelning.

Om detta borde fler diskutera! (Lovar att själv återkomma om hur äldreomsorg, sjukvård mm kan stöpas om inom ramen för detta direktiv)


2003-10-13 / 9.57:
SPRITEN - DEN SVENSKA SYNDEN... På DN-debatt gör ytterligare en i den hord av generaldirektörer som avlönas väl för att bedriva politik, ett sista desperat försök att stoppa utvecklingen. Likt Don Quijote anfaller Folkhälsoinstitutets Gunnar Ågren väderkvarnarna - de liberaliserade införselreglerna för alkohol inom EU.

Vilket är hans vapen? En opinionsundersökning - naturligtvis!

Och något skumt är det med den. Man har tillfrågat flera tusen person, men bara i 12 kommuner! Vilka kommuner? Är det Jönköping mfl fästen för nykterhetsrörelsen? Det framgår inte.

Sedan kan man ju påpeka att frihandel inte bygger på att en majoritet ska godkänna den, utan att de som vill handla över gränserna har RÄTT att göra det. Allt annat anknyter till den kommunism som Gunnar Ågren predikade i sitt gamla parti - vpk.

Det är som om hela artikeln är hämtad ur ett annat århundrade: maktens översitteri, förbud, tullar. Och så Gabriel Romanus.


* * * * * * * * * *

Läs tidigare kommentarer:

• Blog 28 sept - 12 okt 2003