Svenska regeringens årliga UTRIKESDEKLARATION och riksdagens utrikesdebatt 1976-nutid
Datum	Utrikesminister		Oppositionsföreträdare	Referat
15 feb 2017	Margot Wallström (S)		Karin Enström (M) Markus Wiechel (SD) Pernilla Stålhammar (MP) Kerstin Lundgren (C) Hans Linde (V) Birgitta Ohlsson (L) Sofia Damm (KD)	Utrikesminister Wallström: ” Rysslands agerande, när det tar sig uttryck i militära handlingar, desinformation och påverkansoperationer, är emellertid aggressivt och ökar spänningarna (...) Sverige behöver en bred ansats i förhållande till Ryssland. Vi ska upprätthålla en politisk dialog, verka långsiktigt och uppmana Ryssland till samarbete i stället för konfrontation samt främja kontakter mellan medborgare – och vi ska göra det utan att ge avkall på vår principiella hållning. Sverige fördömer Rysslands aggression mot Ukraina och illegala annektering av Krim. Sanktionerna ska ligga fast så länge skälen till att de infördes kvarstår. ” Karin Enström: ” I ljuset av att utrikesministern är på väg till Moskva vill jag fråga utrikesministern vad denna breda ansats betyder och om regeringen har ändrat sin syn på Ryssland. Vi är alla oroade både över den interna utvecklingen i Ryssland och över Rysslands agerande, som tar allt större plats på världspolitikens arena. ”
24 feb 2016	Margot Wallström (S)		Karin Enström (M) Julia Kronlid (SD) Kerstin Lundgren (C) Hans Linde (V) Birgitta Ohlsson (L) Sofia Damm (KD) Valter Mutt (MP)	Utrikesminister Wallström: ” Sverige har under 2015 bidragit till att EU har tillsatt en högnivårådgivare för jämställdhet och till bildandet av ett kvinnligt medlarnätverk. Vi fortsätter arbetet enligt vår handlingsplan för att involvera kvinnor i fredsprocesser. Genom att göra kvinnor delaktiga i fredssamtalen i Syrien kan vi bidra till ett mer hållbart samhälle. ” Julia Kronlid: ” Konflikten i Syrien har skapat oerhört lidande. Den hänsynslösa terrororganisationen IS måste stoppas, och Asadregimen måste omedelbart upphöra med sina övergrepp och att använda svält som vapen. (...) Sverige och Europa behöver rikta om sin flyktingpolitik helt och satsa mångdubbelt mer i krisens närområde i stället för att skala av alltmer av biståndet för att bekosta en ohållbar asylpolitik i Sverige. ”
11 feb 2015	Margot Wallström (S)		Karin Enström (M) Julia Kronlid (SD) Kerstin Lundgren (C) Hans Linde (V) Maria Weimer (FP) Sofia Damm (KD) Valter Mutt (MP)	Utrikesminister Wallström: ” Herr talman! Nu formas en feministisk utrikespolitik vars mål är att motverka diskriminering av kvinnor, förbättra kvinnors villkor samt bidra till fred och utveckling. Kvinnors delaktighet i beslutsfattande ska stärkas såväl i länder med fred som i länder i konflikt eller där återuppbyggnadsarbete pågår. ” Kerstin Lundgren: ” Jag kan inte undgå att också fråga om den feministiska utrikespolitiken som tar sig olika uttryck. Jag är nyfiken på att höra på vilket sätt. Vilka kvinnliga ledare i Afrika mötte statsministern på sitt besök i Afrikanska unionen? Jag har försökt utreda, men jag har bara hittat manliga så här långt. ”
19 feb 2014	Carl Bildt (M)		Urban Ahlin (S) Bodil Ceballos (MP) Julia Kronlid (SD) Hans Linde (V)	Utrikesminister Bildt: ” Jag är övertygad om att Ukraina i sin helhet förr eller senare i demokratiska former kommer att kasta av sig dessa våldets män. Det som händer i Ukraina har också visat någonting annat. Det har visat styrkan i den europeiska drömmen, drömmen om ett Europa i fred, frihet och samarbete. Det löser inte alla problem med en gång, men vi löser problemen tillsammans. Förr eller senare kommer den drömmen att segra också i Ukraina. ” Urban Ahlin: ” Jag vet att Carl Bildt har gjort vad han kan för att få Europeiska unionen att öppna sig ännu mer mot det östliga partnerskapet. Men i dag demonstrerar ungdomar, äldre, kvinnor och män på gatorna i Kiev för att de vill tillhöra Europeiska unionen, och då är naturligtvis frågan: Vad är vårt svar till dem? Svaret måste vara: Ni är välkomna att en dag bli medlemmar av Europeiska unionen när ni uppfyller de krav och kriterier som vi ställer på alla som vill bli medlemmar. ”
13 feb 2013	Carl Bildt (M)		Urban Ahlin (S) Bodil Ceballos (MP) Julia Kronlid (SD) Hans Linde (V)	Utrikesminister Bildt: ” Vi ser med oro på utvecklingen i Egypten och hoppas att landet i samförstånd ska finna sin väg till full demokrati, inklusive religionsfrihet och ekonomisk utveckling. Och vi har ett allt svårare inbördeskrig i Syrien. Vad som började med fredliga krav på frihet har genom en brutal regims våld utvecklats till ett inbördeskrig som förstör ett land, river sönder ett samhälle, driver miljoner på flykt och hotar en hel region. Det är inte vapnen som ska avgöra Syriens framtid. I dag förefaller förutsättningarna för att nå en politisk lösning vara små. ändå är det just detta vi måste försöka uppnå. FN:s säkerhetsråd har ett alldeles avgörande ansvar. Samtliga dess medlemmar har ett ansvar för att överbrygga de motsättningar som hitintills har blockerat den politiska processen. Vi ger ett starkt stöd till FN:s och Ar abförbundets sändebud Lakhdar Brahimi. Vi verkar för en opposition med en vision för ett framtida Syrien i vilket alla etniska och religiösa grupper känner ett hem, och vi gör mycket betydande insatser för att hjälpa alla de nödställda.” Urban Ahlin: ” När det gäller Syrien gjorde utrikesministerns envishet och totala avsaknad av populism att Sverige var det enda land som inte ställde upp på det schweiziska brevet som skickades till FN:s säkerhetsråd i vilket man ombad FN:s säkerhetsråd att be Internationella brottmålsdomstolen att ta upp krigsförbrytelserna i Syrien. Därmed skapade utrikesministern en bild av att Sverige tycker att det är okej att en del av de krigsförbrytelser som pågår i Syrien går ostraffat förbi.”
15 feb 2012	Carl Bildt (M)		Urban Ahlin (S) Bodil Ceballos (MP) Julia Kronlid (SD) Hans Linde (V)	Utrikesminister Bildt: ”I april förra året antogs en nordisk solidaritetsförklaring, som komplement såväl till vår egen som till våra grannländers säkerhetspolitiska val. Vi fortsätter vårt engagemang inom Europeiska unionens stridsgrupper. (...) Vår förmåga att effektivt bidra till krishantering, efter beslut i FN:s säkerhetsråd, visade vi genom att sända svenska Gripenplan till Natos insats i Libyen förra året (...) I tider av ekonomisk kris och turbulens i omvärlden tydliggörs det ömsesidiga beroendet och vikten av transatlantisk samverkan. Vårt breda samarbete med USA bidrar till säkerhet och välstånd globalt och i vårt närområde. USA är också en viktig partner i främjandet av frihet och säkerhet på nätet. Vi verkar för fördjupad ekonomisk integration och frihandel mellan EU och USA.” Bodil Ceballos: ”Efter ett år av uppror som spridit sig över hela Nordafrika och Mellanöstern till Nord- och Sydamerika och till Europas länder där kravaller och demonstrationer pågår med grund i den europeiska finanskrisen ser vi att det är helt nya tider. Det är inte bara viktigt att fortsätta stödja demonstranternas krav för frihet och rättvisa i de länder där kampen för demokrati fortfarande pågår, utan vi måste också stötta de statsuppbyggande krafterna efter att regimerna fått ge vika så att utvecklingen inte vänder tillbaka. Den arabiska våren får inte bli till höst.”
16 feb 2011	Carl Bildt (M)		Urban Ahlin (S) Bodil Ceballos (MP) Sven-Olof Sällström (SD) Hans Linde (V)	Utrikesminister Bildt: ”Sveriges röst behövs i Europa. Europeiska unionen ska vara en stark röst för frihet och en stark kraft för fred. Sverige har ett ansvar för att i europeisk samverkan bidra till frihet, fred, säkerhet och utveckling i vårt eget närområde och globalt. --- Egypten är en stolt nation med en historia långt längre än något europeiskt lands. De ekonomiska och sociala utmaningarna är formidabla. Men låt ett vara klart: vårt engagemang för frihet och demokrati söder om vår Union måste vara lika starkt som vårt engagemang för frihet och demokrati öster om vår Union.” Urban Ahlin: ”Om den europeiska rösten behövs i världen, så ska den vara en röst för demokrati och frihet. Och om Sveriges röst behövs i Europa, så måste det vara för att trycka på Europeiska unionen om att vara den rösten. --- Du, Carl Bildt, svek den viktigaste uppgiften en svensk utrikesminister har, och det är att stå på de förtrycktas sida.” Utrikesminister Bildt: ” 1989 hade Socialistinternationalen kongress i Stockholm. En ståtlig och stolt socialistisk tillställning, där man förkunnade att nu hade Mubaracks parti i Egypten blivit medlem i deras gemenskap och nu hade Ben Alis parti i Tunisien blivit medlem i den socialistiska internationalen. Jag kan förstå att Urban Ahlin har ett behov av att skrika lite högre än andra just nu, för man satt ju och mös med Mubaracks män i de socialistiska salongerna i decennium efter decennium, när det var undantagslag i Egypten. Och 1989, Urban, så hade undantagslagen varit i kraft i Egypten i ett decennium, och då applåderade ni när han blev en av era kamrater. Tillsammans med den där kul killen från Tunisien, som ni också tyckte var en lovande socialist. Så kan det bli. Först förra måndagen - sent ska syndaren stundtals vakna - så suspenderade man Mubaracks och Ben Alis maktpartier från Socialistinternationalen. De är fortfarande medlemmar, ni är fortfarande kramrater, eftersom det krävs en kongress för att utesluta dem. Ni kommer att sitta där ett tag tillsammans, om de nu finns kvar. Hur kunde ni välkomna dessa maktpartier och förtryckare i er krets? Varför satt ni så sött med dessa maktens män från dessa diktaturer så länge tillsammans i er stolta international?”
17 feb 2010	Carl Bildt (m)		Urban Ahlin (s) Hans Linde (v) Bodil Ceballos (mp)	Utrikesminister Bildt: ” Vårt engagemang i Afghanistan baseras på en obruten vilja att hjälpa afghanerna att bygga upp en fungerande stat, att lägga grunden till ett representativt styre, att bekämpa fattigdom och främja långsiktig stabilitet. Vårt engagemang i Afghanistan styrs också av insikten om att de grupper som hotar den bräckliga återuppbyggnadsprocessen i landet också utgör ett hot mot den övriga världen, däribland Sverige. (---) Morgondagens värld kommer i hög grad att formas av Asiens framväxande styrka. Den ekonomiska krisen har ytterligare förskjutit, inte bara ekonomisk makt, utan också politiskt inflytande till Asien. (---) Regeringen stärker insatserna för yttrandefriheten, med särskild tonvikt på att underbygga den starka potential ny teknik och nya medier har i att främja det fria ordet. Det fria informationsflödet och den globala elektroniska infrastrukturen är en grundsten för såväl ekonomisk utveckling som ökad frihet i världen. Det är därför med stor oro som vi kan konstatera att informationsteknologin i ökad utsträckning missbrukas av vissa aktörer för att bekämpa det fria utbytet av åsikter, tankar och idéer.” Urban Ahlin: ”Det måste bli ett slut på det ständiga undergrävandet av den svenska militära alliansfriheten, och det måste bli ett slut på det ständiga fjäskandet för Nato --- Carl Bildt tycker inte att Sverige ska ha ett generalkonsulat i New York [men] det var viktigt för Carl Bildt att sätta upp en ambassadskylt på Natohögkvarteret.”
18 feb 2009	Carl Bildt (m)		Urban Ahlin (s) Hans Linde (v) Bodil Ceballos (mp)	Utrikesminister Bildt: ”Stabiliteten i det internationella systemet vilar på respekten för folkrätten. Den ryska aggressionen mot Georgien och erkännandet av Sydossetien och Abchazien som självständiga stater utgjorde inte bara en oacceptabel kränkning av en stats territoriella integritet, utan också ett slag mot den internationella rätt som utgör själva grunden för fredliga och stabila mellanstatliga relationer. (---) Europeiska unionens gemensamma utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik har hittills varit mycket framgångsrik. Den har främjat stabilitet och fred på många håll i världen, från Balkan och Georgien i vårt eget närområde till Tchad i Afrika och Aceh i Asien.” Urban Ahlin: ”Jag kan upplysa lyssnarna om att utrikesdeklarationen innehåller 37 procent mindre text än vad den gjorde förra året, så det finns skäl till att utrikesministern tog det väldigt långsamt när han läste den här deklarationen. (---) [J]ag är fullständigt övertygad om att vid nästa utrikesdebatt kommer inte Carl Bildt att stå i den här talarstolen. Det märks också på den här utrikesdeklarationen, för det är ingen utrikesdeklaration. Det är en jobbansökan. Ingenstans sticker Sveriges utrikespolitik ut utan här handlar det om att lägga sig platt inför ordförandeskapet och att se efter om det finns något annat jobb att få, i kommissionen kanske så småningom.”
13 feb 2008	Carl Bildt (m)		Urban Ahlin (s) Hans Linde (v) Bodil Ceballos (mp)	Utrikesminister Bildt: ”Detta halvår är Sverige ledarnation för Nordic Battle Group, som är en av de två snabbinsatsstyrkor som står till EU:s förfogande. Planering pågår för att vi också ska kunna bidra med en motsvarande snabbinsatsstyrka inom Europeiska unionen under år 2011. Vi prövar också, i nära samverkan med Finland, möjligheten att delta i Natos motsvarande snabbinsatsstyrka. Detta skulle innebära en ytterligare fördjupning av ett redan omfattande samarbete med Nato.” Hans Linde: ”Jag måste säga att frågetecknen är många när det gäller var socialdemokratin står och vart man är på väg. Urban Ahlins uppskruvade retorik till trots har socialdemokraterna i utrikesutskottet inte presenterat en enda reservation i utrikespolitiken sedan valet 2006. I omröstning efter omröstning har socialdemokratin och de fyra borgerliga partierna röstat identiskt i denna kammare, och då har man röstat om klustervapen, om Afghanistan och om Palestina. Men jag är inte knusslig. Om Urban Ahlin och socialdemokraterna i dag vill ansluta sig till oppositionen mot regeringens utrikespolitik är man hjärtligt välkommen.”
14 feb 2007	Carl Bildt (m)		Urban Ahlin (s) Hans Linde (v) Bodil Ceballos (mp)	Utrikesminister Bildt: ”Frihandelsprincipen utgör en viktig grundsten för utrikes- och näringspolitiken liksom för den ekonomiska politiken i stort. Sveriges välstånd är baserat på våra företags förmåga att konkurrera på marknader över hela världen. Vi vill verka för en värld med öppnare samhällen, öppnare ekonomier och öppnare handel. Regeringens globaliseringsråd strävar efter att tydligare belysa de möjligheter utvecklingen innebär också för vårt eget land.” Urban Ahlin: ”Det finns också kortsiktiga förlorare i denna globaliseringens tidevarv. Det är arbetare och löntagare i Sverige som på grund av strukturrationaliseringen förlorar sitt arbete. Det är länder och regioner som inte får ta del av globaliseringens fördelar och vinster.”
15 feb 2006	Laila Freivalds (s)		Gunilla Carlsson (m) Cecilia Wigström (fp) Holger Gustafsson (kd) Agne Hansson (c)	Utrikesminister Freivalds: ”Ingenstans är den här vägen [regeringens utrikespolitik] så tydlig som i Afrika. Ingenstans är sambandet mellan mänskliga rättigheter, utveckling och säkerhet så avgörande. Ingenstans speglas Sveriges utrikespolitik tydligare. --- Sveriges säkerhetspolitik är trygg, aktiv och solidarisk och vilar på den militära alliansfrihetens grund. Regeringen höjer ambitionen för Sveriges deltagande i internationella insatser. I vår fördubblar Sverige sin närvaro i Afghanistan. Vår insats i Liberia förlängs till årets slut. --- Låt mig tydligt slå fast att det är viktigt att ha ett brett samarbete med Nato inom ramen för det partnerskap som vi deltar i. Vi värdesätter samarbetet med Nato men ser inget skäl till ett svenskt Natomedlemskap. Den militära alliansfriheten ger oss både den självständighet v&ari ng;rt internationella engagemang behöver och möjligheten att delta i internationellt samarbete för fred och säkerhet.” Gunilla Carlsson: ”Jag ska i huvudsak ta upp en fråga i dagens debatt. Det är en fråga som är oerhört angelägen och akut. Jag talar om konflikten i Darfur, Sudan. Denna konflikt innehåller så många dimensioner av vad säkerhetspolitik och utrikespolitik faktiskt handlar om i dag. Jag gör det därför att jag är rädd för att vi i framtiden kommer att säga: Varför ingrep ingen mot de fruktansvärda övergreppen i Darfur?”
9 feb 2005	Laila Freivalds (s)		Gunilla Carlsson (m) Cecilia Wigström (fp) Holger Gustafsson (kd) Agne Hansson (c)	Utrikesminister Freivalds: ”Herr talman! Tsunami: ett ord som ingen av oss någonsin kommer att glömma. En jordbävning så kraftig att jordaxeln rubbades, jättevågor som krossar allt i sin väg, ofattbara 300 000 döda. Vi förlorade sannolikt fler barn på annandagens morgon än någon annan dag i vår historia. Ett hack som för alltid kommer att synas i statistiken över barnadödligheten i vårt land. Ett hack i tiden, och ett sår i hjärtat på alla som förlorat någon.” Gunilla Carlsson: ”Effekterna av flodvågen i Sydostasien sköljde över även oss i Sverige och visar på hur sammanflätad världen är. I dag ska vi diskutera hur vi kan säkerställa att Sverige liksom EU står rustat inför vår tids utrikes- och säkerhetspolitiska utmaningar. Behovet av internationellt samarbete med fungerande EU och FN och en stark transatlantisk länk som vitala delar är stort.”
11 feb 2004	Laila Freivalds (s)		Gunilla Carlsson (m) Carl B Hamilton (fp) Holger Gustafsson (kd) Agne Hansson (c)	Utrikesminister Freivalds: ”Den 1 maj vänds ett nytt blad i Europas historia. Tio nya medlemsländer träder in i EU. Kontinentens historia av krig och konflikt i nazismens, fascismens, kommunismens, nationalismens och kolonialismens namn lämnas allt längre bakom oss. Vi samarbetar nu fredligt för att lösa våra egna problem och konflikter. Och vi vill tillsammans bidra till en bättre värld, baserad på värden om frihet, mänskliga rättigheter och demokrati. Knappast något annat land har som Sverige drivit på utvidgningen.” Carl B Hamilton: ”EU-länderna har fattat en rad beslut som både vidgat och fördjupat vårt samarbete inom försvars- och säkerhetspolitiken. Sverige har tack och lov bejakat detta. Som land uppträder vi mer solidariskt än tidigare, ikläder oss nya bindningar och växer ihop militärt med andra. Vårt land är numera i praktiken i en säkerhetspolitisk om än inte försvarspolitisk allians med både EU-länderna och Nato.”
12 feb 2003	Anna Lindh (s)		Bo Lundgren (m) Carl B Hamilton (fp) Holger Gustafsson (kd) Agne Hansson (c)	Utrikesminister Lindh: ”Massförstörelsevapen i Irak är främst ett hot mot regionen men kan också hota oss. Riskerna med ett krig i Irak är också våra risker. Den internationella terrorismen drabbar även oss. Förra året dödades sex unga svenskar på Bali. --- Efter det kalla krigets slut har vi kunnat gå vidare, från att värna alla staters rätt till att starkare betona alla människors lika värde och rättigheter. Inte bara stater, utan alla individer har rätt till säkerhet. Våra krav på mänskliga rättigheter kan aldrig göra halt vid nationsgränser eller vid kulturella eller religiösa barriärer.” Bo Lundgren: ”Situationen i Irak är en angelägenhet för alla som lever i och som tror på ett öppet samhälle. Den är en angelägenhet för Sverige som medlem av Förenta nationerna. Iraks krigsmaskin har gång på gång anfallit sina grannländer. Saddam Hussein har inte dragit sig för att använda massförstörelsevapen i krig och mot sin egen befolkning. --- Den fredliga lösning som vi hoppas på och arbetar för kräver emellertid fasthet och enighet. --- FN:s resoluta hållning mot Irak har visat på både styrka och tålamod. Men det har funnits tillfällen då FN inte agerat med samma beslutsamhet. De ohyggliga folkmorden i Rwanda kostade en miljon människor livet men då svek FN:s säkerhetsråd. Världen tittade på och gjorde ingenting.”
13 feb 2002	Anna Lindh (s)		Bo Lundgren (m) Holger Gustafsson (kd) Marianne Andersson (c) Lars Leijonborg (fp)	Utrikesminister Lindh: ”Sverige är en aktiv part i den stora hjälpinsats som nu görs i Afghanistan. Nu, mer än någonsin, behöver landet vår hjälp. Därför satsar regeringen upp till 1 miljard kronor under de närmaste tre åren. Vi ger hög prioritet åt kvinnorna och barnen som har lidit mest av den långa konflikten och talibanregimens förtryck. --- Sverige var också snabbt på plats i den internationella säkerhetsstyrkan. Att öka säkerheten är en förutsättning för att kunna bygga upp det sargade landet och göra det möjligt för flyktingar att återvända hem. De många svenskar som deltar i civila och militära insatser i Afghanistan, och på andra ställen i världen, g ör ett viktigt arbete för den globala freden och säkerheten och för Sverige.” Lars Leijonborg: ”En händelse under Bosnienkriget påverkade mig och många andra djupt. Den etniska rensningen pågick. Fruktansvärda kränkningar av mänskliga rättigheter pågick också. Hundratusentals människor var på flykt. FN hade förklarat den lilla staden Srebrenica som en skyddszon, ett fredat område, dit också tiotusentals flyktingar hade kommit. Den blåvita FN-flaggan vajade över en holländsk kontingent, som hade till uppgift att fullfölja världssamfundets beslut. Men president Milosevic serbiska trupper struntade fullkomligt i världssamfundets beslut. De holländska soldaterna fick hala den blåvita FN-flaggan, och ett fruktansvärt folkmord - massmord - ägde rum. Då och då visas fortfarande bilderna på TV. Det är en pastoral idyll i den sommarfagra jugoslaviska dalen, men det man inte ser på filmbilderna är att hundratals och åter hundratals människor slaktades. Före detta hade FN agerat. EU hade agerat. OSSE hade agerat. Natotrupper fanns redan i regionen. Från hangarfartyg i Adriatiska havet var amerikanska plan redo att komma till skydd för de attackerade människorna, men FN-systemet förmådde inte be om den hjälpen. Det var alltför byråkratiskt, alltför komplicerade beslutsstrukturer och alltför många hänsyn. --- Folkrätten kan inte definieras som att diktatorer har rätt att slakta sina egna och andras medborgare.”
7 feb 2001	Anna Lindh (s)		Bo Lundgren (m) Holger Gustafsson (kd) Marianne Andersson (c) Karl-Göran Biörsmark (fp)	Utrikesminister Lindh: ”Sverige är nu för första gången ordförande i EU. Vår uppgift är att, i hela unionens intresse, driva dess arbete framåt och vara dess röst utåt. Vårt ordförandeskap sammanfaller med stora utmaningar för unionen. Miljöförstöringen ska bekämpas. Full sysselsättning ska uppnås. Kampen mot främlingsfientlighet ska intensifieras. --- Ingen annan fråga är så avgörande för EU:s framtid och för utvecklingen i Europa. Med den banar vi väg för frihet, demokrati och välstånd i hela Europa. Med den återförenar vi öst- och Västeuropa.” Bo Lundgren: ”När statsminister Göran Persson i höstas gjorde upp med den svenska neutralitetspolitiken kunde det ses som ett tecken på att Socialdemokraterna försöker hinna i kapp verkligheten. Tyvärr visar utrikesdeklarationen att regeringen ändå hamnat i en återvändsgränd. --- Regeringens envishet och oförmåga att utgå från dagens verklighet riskerar att minska den svenska handlingsfriheten - och leda till en osäkerhetspolitik. Samtidigt som regeringen övergett neutralitetsformuleringen fortsätter den att ge alliansfriheten konstgjord andning. Den trasslar in sig i alltmer långsökta och fantasifulla argument. Vad menar man egentligen med att den svenska alliansfriheten medverkar till att minska risken för konflikter och spänning i vår del av Europa? Utrikesministern får gärna konkretisera och utveckla det resonemanget senare i debatten.”
9 feb 2000	Anna Lindh (s)		Göran Lennmarker (m) Holger Gustafsson (kd) Marianne Andersson (c) Karl-Göran Biörsmark (fp)	Utrikesminister Lindh: ”Sveriges militära alliansfrihet, syftande till att vårt land ska kunna vara neutralt i händelse av krig i vårt närområde, består. Den stärker säkerheten i vår del av Europa och därmed vår egen säkerhet. Sveriges säkerhet har en tydlig europeisk dimen- sion. Som EU-medlemmar kommer vi allt närmare varandra i samarbete och värdegemenskap. Denna samhörighet skapar solidaritet och gemensam säkerhet.” Göran Lennmarker: ”Regeringens utrikesdeklaration kan vid första påseendet verka harmlös, men den innehåller en hel del sprängfrågor. Den gamla neutralitetsformuleringen står kvar i deklarationen, men vi noterar att vice statsministern, förre utrikesministern, menar att neutralitetsbegreppet ska slopas. Vi förstår att det kanske råder strid i regeringen om neutralitet.å ena sidan strävar regeringen efter att isolera österrike. Några politiska kontakter ska inte förekomma. å andra sidan vaknade vi i går morse till en försvarsminister som frenetiskt hävdar att Sverige ska sälja JAS till österrike. Hur det ska gå utan politiska kontakter är lite svårt att förstå.”
10 feb 1999	Anna Lindh (s)		Göran Lennmarker (m) Ingrid Näslund (kd) Marianne Andersson (c) Karl-Göran Biörsmark (fp)	Utrikesminister Lindh: ”Nato har efter det kalla kriget genomgått en dynamisk förändring. Det gäller såväl uppgifter som organisation och medlemskrets. Insatsen i Bosnien, till vilken Sverige fortsätter att lämna ett stort bidrag, har gett Nato en ny och central roll för krishantering i samarbete med länder utanför alliansen. Sverige är aktivt engagerat i det arbete som bedrivs inom Partnerskap för fred , PFF, och det Euroatlantiska partnerskapsrådet. --- Militär alliansfrihet innebär inte utanförskap.” Göran Lennmarker: ”Denna utrikesdeklaration kommer tio år efter det att Berlinmuren föll och det kalla kriget upphörde. Den kommer fyra år efter det att Sverige har gått med i EU. Och fortfarande är den centrala formuleringen vad gäller Sveriges säkerhetspolitik att alliansfriheten består i syfte att Sverige skall kunna vara neutralt i händelse av krig i närområdet. Denna formulering, som ju är en kvarleva från det gamla kriget - förre kabinettssekreteraren Sverker åström kallar det för en redaktionell retusch av kallakrigsformuleringen - är fortfarande det centrala besked som den svenska regeringen ger till svenska folket och till omvärlden om vår säkerhetspolitik. Men det är ju en alldeles orimlig hållning. Detta är rimligen det minst sannolika, ja, rent av det osannolika förhållningssätt som Sverige skall ha. Kan någon tänka sig att Sverige skulle stå neutralt om en EU-medlem, ett nordiskt grannland eller ett kandidatland skulle angripas? Det är svårt att förstå hur regeringen menar.”
11 feb 1998	Lena Hjelm-Wallén (s)		Göran Lennmarker (m) Helena Nilsson (c) Karl-Göran Biörsmark (fp) Ingrid Näslund (kd)	Utrikesminister Hjelm-Wallén: ”Sveriges insatser för att skapa ett gott grannskap i närområdet och en framgångsrik EU-utvidgning är omfattande. I mars lägger regeringen fram sitt förslag till ett nytt treårsprogram för samarbetet med öst- och Centraleuropa. Samarbetet inriktas nu alltmer på att stödja Estlands, Lettlands, Litauens och Polens medlemskap i EU och på att knyta Ryssland fastare till europeiska samarbetsstrukturer.” Helena Nilsson: ”FN behöver reformeras för att bli mer kraftfull, och den nye generalsekreteraren har satt igång ett förtjänstfullt arbete. Men också synen på ett globalt samarbete håller på att ändras. Marknadskrafterna kan inte lösa de grundläggande orättvisorna mellan rika och fattiga. Vi har tidigare debatterat, och det vill jag upprepa, att FN borde ges rätt att uttaxera resurser från finanskapitalet för att fördela också till dem som inte kunnat utnyttja globaliseringens möjligheter.”
12 feb 1997	Lena Hjelm-Wallén (s)		Göran Lennmarker (m) Helena Nilsson (c) Karl-Göran Biörsmark (fp) Ingrid Näslund (kd)	Utrikesminister Hjelm-Wallén: ”Regeringens arbete i FN:s säkerhetsråd 1997-1998 skall ha ett långsiktigt perspektiv och i det praktiska arbetet vägledas av ett program som bl.a. omfattar följande: FN:s förmåga att förebygga och ingripa tidigare i konflikter - både inom och mellan stater - måste stärkas. En ny generation av FN:s fredsbevarande operationer måste utvecklas. FN-systemets politiska, militära, polisiära, humanitära, ekonomiska och sociala grenar måste samverka. --- Genom samverkan inom Partnerskap för fred, PFF, kan säkerheten för alla stater, utan åtskillnad, öka. Det sker främst genom att den gemensamma förmågan till militär krishantering, räddningstjänst och fredsbevarande insatser utvecklas. --- PFF är ett uttryck för att den gemensamma säkerhetspolitiska dagordningen steg för steg blir alltmer omfattande. Vi utvecklar samarbete med NATO på alla områden utom dem som berör totalförsvar eller gemensamma försvarsåtaganden.” Helena Nilsson: ”När vi ser på Afrika är det viktigt att markera att Afrika också står för hopp och framtid. Här finns några av världens snabbast växande ekonomier. Här finns stabila demokratier. Här finns tydliga exempel på att fred inte kan byggas utan demokrati och rättssamhällets institutioner. Det svenska Afrikaprojektet måste få sin efterföljd i en sammanhängande EU-strategi för Afrika. Utrikesministerns markering i deklarationen av behovet att reformera Lomésamarbetet är därför välkommen.”
14 feb 1996	Lena Hjelm-Wallén (s)		Göran Lennmarker (m) Helena Nilsson (c) Karl-Göran Biörsmark (fp) Ingrid Näslund (kd)	Utrikesminister Hjelm-Wallén: ”FN-samarbetet har i 50 år varit en hörnsten i svensk utrikespolitik. Sveriges kandidatur till FN:s säkerhetsråd är ett uttryck för vårt orubbliga engagemang för FN-tanken och ett effektivt globalt multilateralt samarbete. Regeringen ger kandidaturen högsta prioritet.Som medlem av säkerhetsrådet vill vi arbeta för att stärka förtroendet för organisationen och vitalisera dess arbete, att bidra till en öppnare dialog mellan säkerhetsrådet och övriga medlemmar och ge röst åt de många små och medelstora länderna i FN.” Helena Nilsson: ”När riksdagen för knappt ett år sedan samlades till utrikespolitisk debatt dominerade tre teman. Det blodiga kriget i Bosnien, Sverige som nybliven EU-medlem och striden om uttolkningen av vår säkerhetspolitiska doktrin. Denna träta fick för övrigt Centerpartiet att kräva partiledaröverläggningar om säkerhetspolitiken - ett krav som regeringen efterföljde. --- När riksdagen i dag åter samlas till utrikespolitisk debatt har mycket förändrats. överenskommelsen om fred, Daytonavtalet, har skapat de nödvändiga förutsättningarna för fred i ett krigshärjat Bosnien-Hercegovina. Implementeringsstyrkan IFOR och världssamfundets insatser för uppbyggnad av det civila samhället är handfasta exempel på att omvärlden bryr sig om de utsatta människorna. Vårt lands medborgare har anledning att känna stolthet över de insatser som Sverige bidragit med för att skapa fred i det forna Jugoslavien. Vi har ställt trupp till FN:s och NATO:s förfogande i Bosnien, i Makedonien och Kroatien. Soldaterna och de förband som tjänstgjort där har rönt stor uppskattning inom FN, bland kollegor från NATO-förbanden och från en hårt prövad civilbefolkning. Det är en uppskattning som vi här i Sveriges Riksdag fullt ut delar.”
22 feb 1995	Lena Hjelm-Wallén (s)		Carl Bildt (m) Olof Johansson (c) Lars Leijonborg (fp) Alf Svensson (kd)	Utrikesminister Hjelm-Wallén: ”Vi har nu bakom oss några år av frihetens och demokratins segrar i östra Europa. De blockgränser som drogs upp av kriget är borta. Fria val har hållits i land efter land. Samtidigt tvingas vi konstatera att Europa inte förmått förvalta sina nya möjligheter. Det pågår ett regelrätt krig mitt i Europa. Bosnien upplever sin fjärde krigsvinter. I vårt grannland Ryssland har de senaste två månaderna tusentals människor dödats i militära aktioner i Tjetjenien. Liknande och värre trauman har drabbat människor i andra delar av världen. I Rwanda har ett folkmord begåtts. Den slutsats vi måste dra av dessa och andra konflikter, som i de flesta fall varit inomstatliga, är att världssamfundet måste inse förebyggandets nödvändighet och ingripa tidigare.” Carl Bildt: ”Sveriges förhållande till europeisk integration är historien om en lång rad felbedömningar, om okunnighet, ointresse och inte minst om en seglivad oförmåga till omvärdering och nytänkande. I dag, efter 40 års betänketid, är motståndet brutet och det otänkbara har blivit verklighet. Sverige har efter en lång och perspektivlös motståndskamp slutgiltigen blivit medlem av den europeiska gemenskapen. --- Få saker är viktigare i dag än att vi har förmågan att formulera våra visioner om vart vi vill medverka till att föra Europa och det europeiska samarbetet.”
23 feb 1994	Margaretha af Ugglas (m)		Pierre Schori (s) Christer Winden (nyd) Bertil Måbrink (v)	Utrikesminister af Ugglas: ”Som medlem i EU kommer Sverige att kunna medverka i det nära samarbete mellan öst- och Västeuropa som vi alla så länge har eftersträvat men som först nu blivit möjligt.Som medlem av EU kommer Sverige och övriga nordiska länder att kunna ge en nordeuropeisk dimension till EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. --- Sveriges internationella arena kommer inte att bli mindre, utan större.” Pierre Schori: ”Men demokratins seger över diktaturerna blev inte den skördefest för fred och framsteg som vi hoppades på. 2 000 år efter Kristi födelse uppvisar Europa ett janusansikte mot omvärlden och sig självt. Det ena ansiktet är fredligt och integrerande. Det andra är krigiskt och frånstötande. --- Låt oss därför se mera av samråd i riksdagen och mindre av ukaser från Rosenbad. I dag vilar det, kära kolleger, litet av rysk roulett över den moderata östpolitiken.”
24 feb 1993	Margaretha af Ugglas (m)		Pierre Schori (s) Lars Moquist (nyd) Bertil Måbrink (v)	Utrikesminister af Ugglas: ”Samtidigt som vi förhandlar om medlemskap i den europeiska gemenskapen leder vi EFTA i arbetet på att försöka föra EES-avtalet i hamn till halvårsskiftet. Under år 1993 är vi ordförande i den europeiska säkerhetskonferensen ESK. Vi fortsätter systematiskt ansträngningarna att fördjupa samarbetet med de nya demokratierna i Central- och östeuropa. --- Rysslands förhållande till de baltiska staterna är på vissa punkter fortfarande oklart. Trots uppmaningar från det internationella samfundet, inte minst Sverige, har Ryssland ännu inte ingått avtal om ett snabbt tillbakadragande av sina trupper från alla de baltiska länderna.” Pierre Schori: ”Nu finns inte det kalla krigets tvångströja kvar längre. Men vi har alla blivit plågsamt medvetna om att kommunismens och murens fall inte innebar fredsrikets ankomst. Mycket av det som nu sker har i stället mer att göra med det förflutnas demoner än med framtidens ljusbärare. På sätt och vis tar historien revansch. I Europa ser vi det som allra grymmast i Bosnien. Samtidigt hotas stora delar av det forna östblocket av en social härdsmälta, som en följd av att vi inte förmår hantera övergången från kommandoekonomi. Chockterapiernas blindhet främjar kasinokapitalismen snarare än en social marknadsekonomi.”
26 feb 1992	Margaretha af Ugglas (m)		Pierre Schori (s) Ian Wachtmeister (nyd) Bengt Hurtig (v)	Utrikesminister af Ugglas: ”Sedan riksdagen förra gången samlades för att debattera vårt lands utrikespolitik har fundamentala förändringar inträffat som inte bara påverkar Europas karta, utan också vårt sätt att betrakta omvärlden. Efterkrigstiden har gått in i ett nytt skede.Västeuropa har tagit ytterligare ett viktigt steg mot en europeisk union genom deklarationen från Europeiska rådets möte i Maastricht. Den vision av europeiskt samarbete som kodifierades i Romfördraget har visat sin livskraft inte bara genom att skapa ekonomisk dynamik hos vår kontinent, utan också genom att verka som en motor för frihet och demokrati i hela Europa. Genom vår medlemsansökan i Europeiska gemenskapen, som stöds av en bred majoritet i riksdagen, har vi gjort klart att vi fullt ut vill delta i den framväxande Europeiska unionen.” Pierre Schori: ”De senaste årens rasande snabba förändringar är bara början på en världsomspännande omvandling, vår tids verkliga revolution.En ny världsordning kommmer att ta form. Antingen låter vi den ordningen bestämmas av olika makters godtycke eller formar vi den - vi, världens länder och folk - gemensamt och medvetet så att den svarar mot människans behov.”
20 feb 1991	Sten Andersson (s)		Carl Bildt (m) Bengt Westerberg (fp) Olof Johansson (c)	Utrikesminister Andersson: ”Vi har i olika internationella sammanhang, inte minst inom ESK, påtalat och kritiserat det våld som användes i Baltikum. Vi fick i förrgår ett svar från Sovjetunionen, där man säger att de som är skyldiga till våldsbrotten i Baltikum kommer att ställas inför domstol. Det välkomnar vi.Som grannar med månghundraåriga förbindelser med Baltikum har vi svenskar särskilda förpliktelser mot de baltiska republikerna. Breda lager av vårt folk har engagerat sig i att uppfylla dem genom samarbete och stöd av olika slag. I den uppgiften står vi enade.Det är i första hand på oss och våra nordiska grannländer det ankommer att bistå de baltiska republikerna att komma med i det europeiska samarbetet.” Carl Bildt: ”Nu är regeringen beredd till ett klart stöd till Estlands, Lettlands och Litauens självständighet. Nu nyanseras den tidigare bilden av den sovjetiska politiken. Nu är Tysklands återförening under borgerlig ledning ett faktum. Nu har regeringen accepterat att vi strävar efter ett svenskt medlemskap i EG. På samtliga dessa punkter rör det sig om förändringar som är av stor långsiktig betydelse för vårt land och för vår utrikespolitik. --- Det gick föga mer än två veckor efter det att utrikesministern här i riksdagen den 10 oktober räknat upp fem tunga skäl till att ett medlemskap endast kunde komma i fråga i ett längre perspektiv, till dess att finansministern mitt i räntekrisen den 26 oktober förklarade att nu ville Sverige bli medlem av EG.Det är nog en av de mest spektakulära saltomortaler vi sett i hanteringen av svensk utrikespolitik under efterkrigstiden.”
14 mars 1990	Sten Andersson (s)		Carl Bildt (m) Ingemar Eliasson (fp) Pär Granstedt (c)	Utrikesminister Andersson: ”Neutralitetspolitiken, stödd på ett starkt och allsidigt sammansatt totalförsvar, utgör som hittills grunden för vår säkerhetspolitik. Den har givit och ger ett avgörande bidrag till stabiliteten i vår del av världen. --- Mikhail Gorbatjovs omdaningspolitik i Sovjetunionen har utgjort en förutsättning för de dramatiska förändringarna i östeuropa. --- 1989 blev det år då efterkrigstidens ordning i Europa rämnade. I land efter land i östeuropa tvingade folkens krav på frihet, demokrati och mänskliga rättigheter de gamla regimerna att ge vika. Berlinmuren, själva symbolen på Europas delning, br&o uml;ts igenom i fredlig glädjeyra.” Carl Bildt: ”Det sovjetiska väldet [i Central- och östeuropa] vilade ytterst på våldet. Det var med detta våld som ordningen säkrades i Berlin 1953, i Budapest 1956, i Prag 1968 och i Warszawa 1980. Och så länge hotet från de sovjetiska stridsvagnarna upplevdes som verkligt bestod de förstelnade stalinistiska strukturerna.”
22 feb 1989	Sten Andersson (s)		Carl Bildt (m) Ingemar Eliasson (fp) Olof Johansson (c)	Utrikesminister Andersson: ”I östeuropa pågår en utveckling i riktning mot större frihet och respekt för mänskliga rättigheter. --- I detta brytningsskede är det viktigt att den svenska neutralitetspolitiken ligger fast. Neutralitetspolitiken utgör grunden för vår säkerhetspolitik. Den är vårt bidrag till stabiliteten i Norden och Europa.” Carl Bildt: ”I går dömdes i Prag Václav Havel till nio månaders fängelse. Formellt handlade det om att han hade brutit mot några av den tjeckoslovakiska diktaturens demonstrationsregler. Reellt handlade det självfallet om en politisk process --- Under de senaste dagarna har hela den i genuin meing civiliserade världen upprörts över den dödsdom Irans högsta ledare utfärdat mot Salman Rushdie och hans bokförlag.”
16 mars 1988	Sten Andersson (s)		Carl Bildt (m) Ingemar Eliasson (fp) Gunnel Jonäng (c)	Utrikesminister Andersson: ”Herr talman! En bred uppslutning kring vår säkerhetspolitik är en särskild styrka för Sverige. Neutralitetspolitiken är den främsta garantin för vårt lands fred och oberoende. Denna politik kommer regeringen också framgent att föra med fasthet och konsekvens. --- Det blåser förändringens vind i Sovjetunionen. Den har bidragit till den begynnande avspänningen mellan stormaktsblocken. På sikt kan den förhoppningsvis leda till ytterligare reformer i de östeuropeiska staterna och till ökade kontakter mellan öst och väst.” Carl Bildt: ”Enligt vad generalsekreterare Gorbatjov nyligen sagt, fanns det ingen tillväxt alls i den sovjetiska ekonomin under 20 år, om man räknar bort effekterna av oljeprishöjningarna och effekterna av den starka ökningen av vodkaförsäljningen. I början av 1980-talet började nationalinkomsten i Sovjetunionen tom att sjunka. Det handlade om ett socialt och ekonomiskt misslyckande av historiska dimensioner. --- Men ord som utrikesministerns klingar inte riktigt rent när vi samtidigt hör kabinettsekreteraren i officiella anföranden tala om 'en socialdemokratisk säkerhetspolitisk hegemoni'. Den som talar om hegemoni, kan icke samtidigt söka samförstånd.”
18 mars 1987	Sten Andersson (s)		Carl Bildt (m) Ingemar Eliasson (fp) Olof Johansson (c)	Utrikesminister Andersson: ”Neutralitetspolitiken är den främsta garanten för vårt lands fred och oberoende. Denna politik kommer också framgent att föras med fasthet och konsekvens. --- Sydafrikas politik är ett hot mot internationell fred och säkerhet. --- Det finns starka skäl för Sverige att i denna situation öka sina ansträningingar i kampen mot apartheidsystemet. Regeringen har därför nyligen föreslagit riksdagen att, i avvaktan på ett versamt sanktionsbeslut av säkerhetsrådet och som ett led i försöken att få till stånd ett sådant, tillgripa en handelsbojkott mot Sydafrika. Detta är ett steg som avviker från Sveriges traditionella linje i sanktionsfrågor --- Då Sverige år 1946 anslöt sig till FN såg vi stormakternas vetorätt i säkerhetsrådet som en garanti för att vi i framtiden skulle kunna bevara vår han dlingsfrihet och inte bli indragna i stormaktskonflikter. Regeringen har noga övervägt om ett handelsförbud mot Sydafrika kunde tänkas få negativa verkningar för neutralitetspolitikens trov ärdighet. Sverige kan inte i denna fråga misstänkas handla på uppdrag av något maktblock” Carl Bildt: ”Apartheidsystemet innebär en vidrig kränkning av våra principer om varje individs lika rättigheter. --- Den så kallade Undénlinjen som vissa socialdemokratiska debattörer till och med valt att beskriva som en 'statsdogm' innebär att Sverige endast deltar i sanktioner, som är en form av ekonomisk krigföring, när sådana har beslutats eller mycket tidligt rekommenderats av FN:s säkerhetsråd. --- Sedan slutet av 1970-talet, när ekonomiska sanktioner från väst, från öst, från nord mot syd har blivit allt populärare i det internationella umgänget, har denna Undénlinje visat sitt stora värde när den gjort det möjligt för Sverige att med högt huvud och med bibehållen respekt för våra värderingar och våra åsikter säga nej till det ena kravet efter det andra på deltagande i olika former av ekonomiska sanktioner. -- - Nu överges Undénlinjen. Tillfälligt, sägs det. Jag hoppas att det är rätt. Nu bryter Sverige mot det internationella handelsavtalet GATT. Det är ett avtal som skyddar de små mot de s tora. --- Detta är beklagligt. --- Vi verkar för de frihetens och människovärdets idéer som är den långsiktiga till fred --- Denna sanning gäller i Sydafrika såväl som i Sovjetunionen, i Chile likaväl som i Kambodja.”
19 mars 1986	Sten Andersson (s)		Carl Bildt (m) Ingemar Eliasson (fp) Karin Söder (c)	Utrikesminister Andersson: ”Herr talman! 1986 kan bli möjligheternas år, ett år då det internationella läget ljusnar, ett år då misstron viker som dimman en tidig vårmorgon. Orden är hämtade från den sista intervjun Olof Palme gav. [Statsministern sköts ihjäl tre veckor före debatten] --- Olof Palme visste att kärnvapenförhandlingarna kommer at bli långa och svåra. Misstro, kapprustning och kamp om globalt inflytande fortsätter att prägla den internationella scenen. Den vapenteknologiska utvecklingen har ytterligare komplicerat förhandlingarna. De fortsatta rustningarna försvaras av starka intressen. Att förhindra att kärnvapenkatastrofen någonsin blir verklighet måste vara en allt överskuggande målsättning.” Karin Söder: ”I slutkommunikén från toppmötet [i Genève, november 1985] mellan Reagan och Gorbatjov konstateras att de 'har kommit överns om att ett kärnvapenkrig inte kan vinnas och aldrig får utkämpas'. Denna insikt borde rent logiskt och självklart leda till ett program för avskaffande av kärnvapnen. Det är nu sju år sedan ett nedrustningsavtal av större betydelse skrevs under, det så kallade SALT II-avtalet. Efter sju långa år av ökad spänning och kapprustning har nya förslag lagts på bordet. Sovjetunionen föreslår nu att alla medeldistansrobotar väster om Ural tas bort i utbyte mot att amerikanska landbaserade kryssningrobotar i Europa avlägsnas. --- Förslaget ligger mycket nära det så kallade nollförslaget som USA tidigare presenterat. --- Svårigheterna att nå en överenskommelse om nedrustning skall inte underskattas. Men det f inns uppenbarligen vägar att lösa dessa problem.”
27 mars 1985	Lennart Bodström (s) OCH statsminister Olof Palme (s)		Carl Bildt (m) Sture Korpås (c) Bengt Westerberg (fp) OCH Thorbjörn Fälldin (c)	Statsminister Olof Palme: ”Mot denna bakgrund är det anmärkningsvärt och beklagligt att oppositionsledaren Adelsohn avstått från att anmäla sig till denna debatt. Han säger ingenting - inte om vår egen neutralitetspolitik och vår trygghet, inte om Afghanistan eller om Iran-Irak, inte om Centralamerika, eller om freden och alla de brännande frågorna som sysselsätter människors tankar. Jag tänker på de fina ungdomar som går här utanför med insamlingsbössor och propaganda till förmån för de förföljda svarta i Sydafrika. De kanske tycker att det är konstigt om inte alla de politiska ledarna vill ge uttryck för sin syn på rasförtryckets problem. --- I de senate årens moderata attacker har återkommit ett tema, som icke kan vara förenligt med en uppslutning kring den traditionella svenska neutralitetspolitiken. Det är när man hä ;vdar att regeringen agerar undfallande gentemot Sovjetunionen --- På denna punkt har vi reagerat utomordentligt hårt. --- ändå har moderaterna upprepat dessa anklagelser, gång efte r gång, under flera år. Och det är i och för sig inte bara vi socialdemokrater som har drabbats. Det började redan under slutet av Thorbjörn Fälldins regeringstid, med bråket kring ubåtsfrågan --- Man har talat om reservationslösa omfamningar av sovjetiska paradtankar. --- Det senaste exemplet är anklagelserna i samband med att man förökt väcka misstroendeförklaring mot utrikesminister Bodström.” Thorbjörn Fälldin: ”Jag tvingas än en gång uttrycka min synnerliga förvåning över att Sveriges statsminister, som är den i detta land som borde vara mest angelägen om att ta vara på det som förenar i svensk utrikes- och säkerhetspolitik, ännu en gång använder riksdagens talarstol för att försöka få igång en träta om utrikespolitiken. Jag kan för mitt liv inte begripa vilka syften Olof Palme anser sig tjäna när han går till väga på det viset.” Statsminister Olof Palme: ”Thorbjörn Fälldin sade att han inte för sitt liv kunde förstå varför jag tog upp denna diskussion. Jag skulle vilja råda Thorbjörn Fälldin, om han har svårigheter på den punkten, att gå tillbaka och läsa utskriften av vad Thorbjörn Fälldin själv sade i Radioekot alldeles efter valet.” Thorbjörn Fälldin: ”Olof Palme frågade mig om jag glömt bort vad jag sade i radions Eko efter förra valet. Naturligtvis har jag inte det. Det jag då sade var ett uttryck för precis vad jag kände, att jag ansåg att det var en förlöpning att påstå att utländska utåtsbesättningar ätit picknick på svenska skärgårdsöar. Det var viktigt att säga ifrån om det, då det var beskyllningar, påståenden som saknade grund. Men aldrig någonsin har jag umgåtts med tanken på att göra detta till en följetong här i Sveriges riksdag eller i den utrikespolitiska debatten utanför riksdagen, månad efter månad, år efter år.”
21 mars 1984	Lennart Bodström (s)		Ulf Adelsohn (m) Thorbjörn Fälldin (c) Jan-Erik Wikström (fp)	Utrikesminister Bodström: ”Som regeringen vid flera tillfällen tillkännagivit, ser den allvarligt på de uppgifter som under 1983 och även i år kommit om kränkningar av det svenska territoriet. De flesta iakttagelserna om förmodade gränskränkningar har visserligen efter de militära myndigheternas noggranna undersökningar kunnat läggas åt sidan sedan man fått en naturlig förklaring till vad som iakttagits. Men kvar står ett antal iakttagelser där vederbörande myndigheter inte kunnat utesluta att det varit fråga om avsiktligt intrång på svenskt territorium. Neutralitetspolitikens trovärdighet kräver att vi reagerar skarpt på gränskränkningar. Att underlåta att reagera skulle kunna missförstås, inte bara av den som kränker våra gränser utan även av tredje land. Thorbjörn Fälldin: ”Den negativa inställningen till flygplanet JAS under socialdemokraternas tid i opposition övergick i regeringsställning till att socialdemokraterna i allt väsentligt konfirmerade det beslut som hade fattats av den tidigare icke-socialistiska riksdagsmajoriteten. De olika förstärkningarna av ubåtsskyddet har genomförts i enighet. --- Socialdemokraterna bör givetvis harangeras för att till slut ha tagit en realistisk ställning. Men det är samtidigt svårt att undgå ett intryck av socialdemokratisk kluvenhet, för att inte säga förvirring. Det blir i längden påfrestande, inte bara för det socialdemokratiska partiet självt utan också för nationen, om det största partiet ständigt känner sig behöva tillfredsställa två opinioner, först en i sin propaganda i valrörelsen och sedan en annan i sitt handlande.”
16 mars 1983	Lennart Bodström (s) OCH statsminister Olof Palme (s)		Ulf Adelsohn (m) Thorbjörn Fälldin (c) Ola Ullsten (fp) Carl Bildt (m)	Statsminister Olof Palme: ”Neutralitetspolitiken förutsätter att Sverige i fred inte gör sådana åtaganden som skulle försvåra för oss att i ett krig upprätthålla neutraliteten. --- även från moderat håll betonas ofta vikten av sammanhållning och enighet i utrikespolitiken. Samtidigt har moderaterna under senare tid angripit viktiga delar av den svenska utrikespolitiken på ett sätt som satt denna enighet och sammanhållning på allvarligt prov. Det tycks som om partinitet ibland satts framför patriotismen, framför det nationella intresset. --- Under valrörelsen 1982 gick moderaterna till attack i utbåtsfrågan. --- Jag delar helt Thorbjörn Fälldins omdöme ---” Thorbjörn Fälldin: ”Måhända kom denna särskilda regeringsdeklaration ovanpå den tidigare som ett uttryck för att man på regeringsnivå inser att man har missat väldigt mycket av den breda förankringen genom det sätt på vilket man handlagt frågan om en kärnvapenfri korridor i Europa. --- Jag vill bara göra det konstaterandet att det naturligtvis finns en uppenbar risk för att handläggningen av denna fråga runt om i världen ger ett intryck av att enigheten om de grundläggande principerna inte längre skulle finnas kvar.”
17 mars 1982	Ola Ullsten (fp)		Olof Palme (s) Gösta Bohman (m) Lars Werner (vpk)	Utrikesminister Ullsten: ”Det tyngsta ansvaret för världsfreden ligger hos stormakterna --- Sverige lämnar sitt bidrag genom att aktivt delta i arbetet för nedrustning och genom att med beslutsamhet hävda vår alliansfria politik, som syftar till neutralitet i händelse av krig. Denna politik måste stödjas av ett för våra förhållanden starkt försvar. Angrepp och kränkningar måste kosta så mycket att det inte blir lönsamt att utnyttja vårt territorium och vårt luftrum. --- Slaget mot det polska folkets frihet har kommit att drabba alla människors förhoppningar om en tryggare tillvaro.” Olof Palme: ”Det får inte råda några missförstånd i omvärlden om vår alliansfrihet, om vår obundenhet av de båda blocken. --- Trots olika säkerhetspolitiska lösningar är Norden ett område med låg militär spänning. Samarbete och stabilitet har varit kännetecknande för vårt område. --- En nordisk kärnvapenfri zon skall naturligtvis sättas in i sitt europeiska sammanhang.”
18 mars 1981	Ola Ullsten (fp)		Olof Palme (s) Lars Werner (vpk)	Utrikesminister Ullsten: ”Vår neutralitetspolitik syftar till att hålla Sverige utanför militära konflikter. Men vi tjänar vitala nationella intressen också genom att söka utjämna spänningar mellan öst och väst, genom att arbeta för nedrustning och genom att hävda FN-stadgans krav på att internationella motsättningar skall lösas med förhandlingar och inte med vapen. --- Alla demokratier har, herr talman, en skyldighet mot sig själva att främja de värden deras eget styrelseskick bygger på.” Olof Palme: ”I förra månaden avslutades den sovjetiska partikongressen i Moskva. Partisekreterare Bresjnevs tal innehöll en rad intressanta förslag - om ett moratorium för europeiska medeldistansrobotar, inkluderande kärnvapenubåtar, en utsträckning av tillämpningesområdet för förtroendeskapande åtgärder till att gälla hela Europa, ända till Ural, en europeisk nedrustningskonferens, samtal om läget i Afghanistan och Persiska viken mm --- Det finns på flera punkter anledning till en kritisk bedömning av den nya [Reagan]administrationen i Förenta staterna, såväl när det gäller dess uttalade avsikter som när det gäller de praktiska gärningarna.”
12 mars 1980	Ola Ullsten (fp)		Olof Palme (s) Lars Werner (vpk)	Utrikesminister Ullsten: ”När motsättningarna skärps i världen blir läget i vårt närområde av särskilt stor vikt. Under hela efterkrigstiden har våra nordiska grannars och vår egen politik bidragit till att upprätthålla lugn och stabilitet i Norden. Tillsammans har vi minskat risken för att stormaktsblocken skall stå direkt mot varandra i Nordeuropa på samma sätt som de gör på kontinenten. Sverige för en neutralitetspolitik, stödd på ett starkt försvar. --- Oljan blir inte bara dyrare, den blir i allt högre grad ett hot mot säkerheten i världen.” Olof Palme: ”Vi som aktivt försökt ge vårt bidrag till fred och avspänning känner kanske särskild bitterhet, ty i invasionens spår ser vi hur spänningarna trappas upp mellan öst och väst, men också mellan nord och syd. Det sovjetiska Afghanistanäventyret blir därmed ett slag mot ansträngningarna att bekämpa kapprustningen, svälten och kolonialismen i redan bräckliga regioner.”
14 mars 1979	Hans Blix (fp)		Olof Palme (s) Karin Söder (c) Gösta Bohman (m) Lars Werner (vpk)	Utrikesminister Blix: ”Alla staters öde ligger dock i vågskålen, och alla stater har därför rätt att göra sin stämma hörd. Det gäller även Sverige. Vi har ingen önskan att spela någon roll av världssamvete. Men vår alliansfrihet och utrikespolitiska situation gör det ofta möjligt för oss att utan många sidohänsyn ge vår mening till känna. Den friheten bör vi fortsätta att använda oss av.” Olof Palme: ”Under flera år har bland annat jag ägnat mycken tid under utrikesdebatterna åt att diskutera problemen i Afrika. Det har ofta skett i ett hopfullt tonläge, i en förväntan att en förändring i södra Afrika skulle vara möjlig att åstadkomma på fredlig väg. I dag tvingas man måla i mörka färger. Sydafrikas och Rhodesias flyg- och kommandosoldater sprider död och förstörelse i Mocambique, Angola och Zambia. --- Reaktionerna i världsopinionen är dess värre mycket begränsade.”
15 mars 1978	Karin Söder (c)		Olof Palme (s) Lars Werner (vpk)	Utrikesminister Söder: ”Den fasta svenska neutralitetspolitiken, med dess breda folkliga stöd, är grunden för vår utrikespolitik. Den motiveras av vår vilja att stå utanför militära konflikter. --- Utvecklingen och samarbetet i vårt närområde är delar av ett större europeiskt sammanhang. --- Det är glädjande att konstatera att det i dag för första gången i historien är fria val som bestämmer folkens framtid i samtliga Västeuropeiska länder.” Olof Palme: ”Ett blixtangrepp från Warszawapaktens sida över Västtysklands norra slättområde är, enligt forskaren Fred Kaplan, vad Nato-planerarna är mest oroade över. I ett sådant angrepp skulle bl a tusentals stridsvagnar komma inrullande österifrån. Och dessa skulle inte gå att stoppa utan insatser av kärnvapen, menar man. --- Det är här neutronbomben skulle vara överlägsen, enligt dess förespråkare. --- Därför är det fullkomligt självklart att vi måste fortsätta att motarbeta neutronbomben, både därför att det stämmer med vår allmänna linje i nedrustningsarbetet och därför att det stämmer med våra egna nationella intressen.”
30 mars 1977	Karin Söder (c)		Olof Palme (s) Lars Werner (vpk)	Utrikesminister Söder: ”Den svenska neutralitetspolitiken, stödd av ett starkt totalförsvar, utgör, tillika med de övriga nordiska ländernas säkerhetspolitik, ett väsentligt positivt element i den politiska och strategiska situationen i norra Europa.” Olof Palme: ”De borgerliga vill lägga på ytterligare minst 2000 miljoner kr under försvarsbeslutsperioden. Därtill kommer kostnaderna för ett nytt attackflygplan, om nu regeringen bestämmer sig för att ytterligare höja försvarsanslagen. En dylik upprustningslinje i vårt eget land kan skada våra möjligheter att bidra till att få tillstånd en allmän internationell nedrustning.”
31 mars 1976 (del 1) (del 2)	Sven Andersson (s) xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx		Thorbjörn Fälldin (c) Gösta Bohman (m) Per Ahlmark (fp)	Utrikesminister Andersson: ”Vi har gett stöd åt strävandena efter nationell frigörelse från kolonialt förtryck. Vi har hävdat de små staternas rätt till oberoende gentemot stormakterna. En förutsättning för att denna aktiva utrikespolitik skall vinna respekt och få tyngd är att vi konsekvent fullföljer den svenska neutralitetspolitiken. Vår obundna position i förhållande till maktblocken i världen underlättar för oss att självständigt ta ställning i internationella frågor.” Per Ahlmark: ”Att många länder i Indokina och Afrika gjort sig fria från främmande förtryck har varit oerhört glädjande. Att många av dem sedan inte kunnat värja sig från egna förtryckare är den stora tragedin.”
Källa: Riksdagens protokoll. Sammanställning och urval: Dick Erixon