Första inlägget i SVT OPINIONs kedjeblogg stod Dick Erixon för, publicerat 5 oktober 2005.
Nationell identitet tar ny form
Frågan om nationen och den svenska identiteten får inte längre vara tabubelagd. Jag tror, precis som temat "den seglivade nationen" i senaste numret av Axess antyder, att frågan om nationens roll inte alls minskar på grund av globaliseringen. Tvärtom. Därför blir den viktiga frågeställningen: vilken roll har nationalkänslan?
Tidskriften Arena har tagit upp hur den politiska vänstern, paradoxalt nog, blir allt mer nationalistisk. Man slår vakt om nationalstaten, för bara inom ramarna för den kan man utöva stark politisk styrning. Nationalvänstern vill bygga murar runt Sverige, av samma skäl som Berlinmuren byggdes: invånarna ska inte kunna lämna den gosiga värmen i statens hägn. Och den globala ekonomin ska inte konkurrera om jobben. Vänsternationalism är ju lika förkastlig som yttersta högerns nationalism som bygger på etnisk gemenskap.
Men jag vill påstå att vi behöver en sund nationell identitet för att skapa den trygghet, samhörighet och självdefinition på ett känslomässigt plan som behövs för att med gott mod kunna delta i en allt tuffare global konkurrens. Vi medborgare behöver kunna känna oss "hemma", veta vilka sociala koder som gäller, känna igen oss i en samhällelig gemenskap präglad av svenska språket och de värderingar som länge funnits i vår kultur.
För mig handlar nationell identitet inte om yta - alltså sånt som hudfärg och hårfärg - utan om hur vi tänker inombords. Vilka värderingar vi har om hur man uppträder, om hur man behandlar medmänniskor och att man anser sig ingå i ett gemensamt svenskt samhälle. Det handlar om att vara lojala mot denna kultur, ytterst formulerad i vårt rättssystem, och har en självklar vilja att upprätthålla den.
Reaktionerna på Uppdrag granskning, som förmedlade nödrop från tonåringen Ahmed i Afrika som ville hem till Nacka, tycker jag är ett konkret exempel på denna nationella identitet. Många var villiga att själva bekosta hans och systerns flygresa hem, för de uppfattas som svenskar, inte på ytan men i den identitet de såg sig höra hemma i.
Dick Erixon
|