Det råder ingen tvekan om att den som är sjuk skall sjukskrivas eller att den som är i behov av förtida pension (eller få sjuk- och aktivitetsersättning som det formellt heter numera) skall förtidspensioneras. Men det är något som inte stämmer när antalet personer med just dessa behov har skjutit i höjden de senaste decennierna trots att svensken på pappret ser ut att bli allt friskare. Varför har det blivit vänster att sjukskriva och förtidspensionera människor och höger att tycka att alla som kan skall arbeta, om än så lite?

Det förvånar dock inte, den senaste valrörelsen var ju i mångt och mycket en kamp mellan en vänster som hävdade rätten att gå på bidrag och en mitten-högerkoalition som drev arbetslinjen.

Är "ohälsan" i Sverige verkligen på den nivå som vi mäter i samhället idag, eller är den ett smart drag skapat av socialdemokratin för att tillförsäkra sig framtida röster i valen? Hur långt in i våra myndigheters fikarum sträcker sig den socialdemokratiska "marineringen" av vårt samhälle?

länk
DN: FÄRRE FLYKTINGAR TILL SVERIGE. Ledaren Dags att dela ansvaret i Dagens Nyheter sätter ner ena foten:

Sverige kan inte - och bör inte - ensamt ta emot majoriteten av alla flyktingar från ett visst konfliktområde.

Men man sätter hela sin tillit till att andra EU-länder ska ta över flyktingarna. Det är att slå blå dunster i sina läsare, eller ett cyniskt försök att lura dem.

Flyktingproblemen är stora på många håll och ingen står redo att avlasta just Sverige.

Alltså är Dagens Nyheters lösning klart mer orealistisk än Göran Johanssons.

Det intressanta vore att höra vad DN:s ledarredaktion anser behöver göras när alla andra EU-länder sagt nej till att ta emot flyktingar som tagit sig till Sverige. Vad ska göras?!

Men istället för svar, går man på det där tröttsamt politiskt korrekta sättet till angrepp på Göran Johansson och hemfaller åt cyniskt partitaktiserande:

Sverigedemokraterna hämtar sina väljare i huvudsak bland missnöjda socialdemokrater. Det är utifrån den besvärande omständigheten man ska se Göran Johanssons orealistiska förslag om att utvisa alla asylsökande som tvingats använda sig av människosmugglare. Eftersom flyktingar från åtskilliga länder faktiskt inte kan ta sig ur sitt hemland på annat sätt är det samma sak som att förneka en stor grupp människor - med eller utan fullgoda asylskäl - att ens få sin sak prövad. Detta står i strid med både lagens anda och bokstav och är, som Henrik Brors skrev i gårdagens tidning, "ett kraftfullt slag i luften".

Det finns ingen lag som säger att hela världens befolkning har rätt att "få sin sak prövad" i Sverige. Däremot är det OLAGLIGT att smuggla in folk i landet. Hur kan det då bli fel att kräva att lagarna ska följas och smugglingen stoppas?

Det är Göran Johanssons fråga. Och ännu har ingen svarat på den. Bara skällt på honom därför att han ställer frågan...

(Se mer om Göran Johansson i förrförra kommentaren)


Torsdag 2007-11-28 / 9.11 länk
REPUBLIKANSKA DEBATTEN: HUCKABEE KLARADE SIG BÄST. I natt debatterade de republikanska presidentkandidaterna i Florida. Mest kritik får arrangören, CNN, som visade tittarnas YouTube-videor med frågor. Och där låtit Hillary Clintons kampanjfolk smyga in och lägga sig i. Hillary campaign official plant a question. Medierna är vänster och kan inte låta bli att ge vänstern röst, även i andras debatter.

Fred Barnes i Weekly Standard tyckte upplägget på debatten var fruktansvärt. Och det blev inga frågor om ekonomi, om motoffensiven i Irak eller andra tunga frågor. Istället visade CNN videor med frågor om sydstatsflaggan, om baseball och annat. Därför sätter Fred Barnes rubriken Två timmars förnedring på sin kommentar.

När det gäller hur kandidaterna klarade sig anser han att alla valbara kandidater blev förlorare, utom Mike Huckabee. Kandidaterna "såg ut som ett gäng gnabbandes kusiner. Huckabee vet dock hur man uppför sig i TV-debatter. Han är rolig och trivsam, men inte särskilt substantiell."

Washington Post summerar i Republicans Battle in Florida: "Giuliani och Romney utmanade och tog ut varandra; de hade båda starka inlägg men gjorde emellanåt bort sig. Huckabee var helt klart på topp ikväll."

Red State: "Huckabee hade sin bästa debatt hittills."

Dan Riehl "Av det jag sett hittills kommer Huckabee att komma ut på topp. Om det fortsätter så här kan det vara storyn om den här debatten."

Ja, jag har bara sett inledningen av debatten (inspelad från CNN), men det är som om Giuliani och Romney är på dåligt humör och går hårdare åt varandra än vad man som publik vill höra. Det gör att McCain och Huckabee framstår som mer värdiga. Och nog har Fred Barnes rätt i att det här formatet, med YouTube-klipp, gör hela tillställningen till något annat än en seriös politisk debatt.

Se presentation av kandidaterna: Vem blir president 2008?


Onsdag 2007-11-28 / 23.47 länk
TA GÖRAN JOHANSSONS KRITIK OM FLYKTINGSMUGGLING PÅ ALLVAR. Jag måste säga att de som med robotlik automatik hoppat på Göteborgs starke man Göran Johansson (s) och Ilmar Reepalu, s-kommunalråd i Malmö, inte imponerar.

De båda kommunalmännen tar upp verkliga problem, brott mot svenska regler. Och de vill se ett stopp för olagligheterna.

Men enligt svensk politisk korrekthet finns en fråga där upp-och-nedvända världen råder: den som kräver laglydnad när det gäller flyktingar betraktas som värsta sortens skurk. Lagbrytarna hyllas däremot som hjältar.

Upprinnelsen är en intervju i GT (Göteborgs-Tidningen): Göran Johansson: "Flyktingarna får åka tillbaka".

[E]n stor majoritet av de 20.000 irakier som väntas ta sig till Sverige i år kommer hit illegalt - de flesta med hjälp av smugglare. ... Ungefär 70 personer kommer hit varje dag efter att ha betalt en människosmugglare. Priset ligger just nu på 100.000 kronor per person.

- Vi kan aldrig acceptera detta. I och med att vi inte säger något är det ju faktiskt en tyst acceptans av människosmuggling, säger Göran Johansson.

Han ser bara en väg att stoppa detta.

- Om det är uppenbart att man är hitsmugglad, då får man åka tillbaka igen

Göran Johansson diskuterar verkligheten, en kriminell värld som utnyttjar människor. Han har fått stöd av Reepalu som till DN säger: "De smugglade flyktingarna ska skickas tillbaka innan de når Sverige."

Kritiken är som väntat rasande. Men trots de hårda orden har Johansson inte tagit tillbaka något utan gått till motangrepp:

Att vilja stoppa människosmugglingen är för Göran Johansson något helt annat än att stoppa flyktingar.

- Vi ska ta emot vår andel. Det är tveklöst så. Vi skall ha ett bra flyktingmottagande. Det har vi inte i dag, säger han.

- Men jag tror inte att svenska folket tycker om att man betalar 100.000 kronor för att komma hit.

Johansson tar upp ett tveklöst och odiskutabelt samhällsproblem. Men jag har inte hittat någon som på allvar tar upp sakfrågan som Johansson pekat på. Man nöjer sig med att fördöma honom. Debatten ska tystas till varje pris. Men vad står kritikerna för?

Antingen måste man anse att nuvarande restriktioner är fel, och då ska man ju förespråka fri invandring till Sverige och göra inresa laglig. Varför säger inte Johanssons kritiker det!?

Eller så menar man att lagar inte behöver följas, varken av flyktingsmugglare eller någon annan. Varför säger man i så fall inte det?!

Hyckleriet är totalt.

Göran Johansson har visat hur rutten, hur genomrutten svensk invandringspolitik är. Inga makthavare vågar ta i problemen, därför fördömer man Johansson - han är oförskämd nog att tala om ett problem ingen vill diskutera.

Etablissemangen blundar hårt och håller panikartat för öronen. Men verkligheten förändras inte av det.

Det är dags för Sverige att behandla de här frågorna som vuxna människor.

Själv ser jag stora problem att öka immigrationen så länge de som kommer inte får några jobb och inte integreras i vårt samhälle. Först när den saken är löst kan reglerna ses över. Och tills dess måste lagar och regler självfallet upprätthållas, och smuggling är därmed något som måste stoppas.


Onsdag 2007-11-28 / 17.40 länk
HUCKABEE LEDER I IOWA INFÖR KVÄLLENS DEBATT. Snacka om snabba förändringar i det amerikanska presidentvalet. Lilla Iowa håller primärval först av alla, 3 januari, och där finns nu ingen klar ledare bland kandidaterna varken inom demokraterna eller republikanerna.

Hillary Clinton, som förut hade en stor ledning, har förlorat den till Barack Obama som leder över henne med 30 mot 26 procent enligt senaste mätningen från ABC/Washington Post (pdf).

Och guvernör Mitt Romney som i många månader haft ett klart övertag bland republikanerna har förlorat ledningen till guvernör Mike Huckabee i senaste mätningen från Rasmussen, där Huckabee får 28 procent mot 25 för Romney och 12 för Giuliani.

Bäst är detta för Giuliani, för han har inte kampanjat där. Men en katastrof för Romney vars hela strategi bygger på att vinna tidigt och därmed skapa sig en framgångsvåg. Huckabee kan nu ta över den rollen, men han saknar pengar och organisation för att effektivt kunna surfa på en framgångsvåg. Men man vet ju aldrig...

I natt (svensk tid) håller republikanska kandidaterna debatt, med CNN och You Tube som arrangörer. Väljare har publicerat videoklipp med frågor till kandidaterna. GOP candidates to field YouTube queries with edgy race undecided.


Onsdag 2007-11-28 / 17.23 länk
DÖPTE NALLE TILL MUHAMMED, RISKERAR SPÖSTRAFF. 54-åriga brittiske läraren Gillian Gibbons arbetar i Sudan. Men sedan en elev tillåtits döpa en nallebjörn efter sig själv, Muhammed, har islamister krävt att hon ska straffas för att hon vanhelgar profeten, rapporterar Daily Mail i Teddy teacher facing flogging charged with 'insulting religion'

Att undervisa i Afrika kan ha sina konsekvenser. Otack är världens lön.


Onsdag 2007-11-28 / 16.58 länk
THOMAS FRIEDMAN: RÄDSLA SOM DRIVKRAFT. En orsak till att så många sluter upp bakom förhandlingarna i Annapolis mellan israeler och palestinier är rädsla, menar kolumnisten Thomas Friedman i New York Times, Oasis or Mirage?

Rädsla kan skapa stark motivation. Rädsla för att al-Qaida ska styra deras liv har till slut fått sunniterna i Irak att göra upp med fundamentalisterna, till och med till den punkt att man ansluter sig till amerikanska trupperna. Rädsla för shiitiska banditer i den iranstödda Mahdi-armén har fått många shiiter i Irak att stödja centralregeringen i Bagdad och dess armé. Rädsla för ett Hamasövertagande har drivit Fatah till en närmare förhandlingsrelation med Israel.

Och rädsla för Irans växande inflytande har fått alla arabstater - särskilt Saudiarabien, Egypten och Jordanien - att i ställa upp på taktfullt samarbete med USA och Israel. Rädsla för att Fatah ska kollapsa, och för att Israel ska bli påtvingas ansvar för Västbanken för alltid, har fört Israel tillbaka till Washingtons förhandlingsbord. Rädsla för isolering har fått Syrien att ansluta.

Ja, men man kan nog också tala om krigströtthet. Det gick inte att eliminera Israel genom militära anfall och inte heller genom intifador och terrorism. Och det totala vanstyre som Hamas uppvisar i Gaza är väl knappast ett palestinskt drömsamhälle som manar till efterföljd.

Möjligheterna att driva bort Israel från kartan har visat sig fruktlösa. En insikt kanske har smugit sig på, om att palestinier och araber har att välja mellan krig och konflikt i evighet, eller acceptera samexistens för att nå fred och utveckling.

Terrorister och fundamentalister har tydliggjort alternativen. Därför finns - kanske - för första gången sedan 1948 en vilja att göra upp. Annapolis kommer att visa var läget ligger. Antingen ger förhandlingarna resultat, eller så fortsätter kampen som den gjort år ut och år in.


Onsdag 2007-11-28 / 10.06 länk
DÄRFÖR SVÄLTER AFRIKA: LEDARSKAP FÖRSVARAR DESPOTI. Fredrik Reinfeldt har sökt stöd för sitt möte med diktatorn Robert Mugabe hos Liberias kvinnliga president, som är på Sverigebesök. Hanne Kjöller skriver träffsäkert i Sin egen fiende:

Liberias Ellen Johnson Sirleaf ... försvarar i en Ekointervju hans närvaro i Lissabon med att "toppmötet är mycket större än något enskilt land eller någon enskild person".

Riktigt så. Men större än toppmötet är respekten för mänskliga rättigheter. De afrikanska ledare som väljer att stå upp för Mugabe väljer samtidigt att trampa på de människor som i dag tvångsförflyttas, misshandlas, arresteras eller bara svälts till lydnad. Att ta ställning för Mugabe är att ta ställning mot dem som under våld och hot kämpar för Zimbabwes demokratisering. Och att ställa sig på den sidan är något en Harvardutbildad och begåvad president som Ellen Johnson Sirleaf bör hålla sig för god för.

Så länge Afrika inte tar mänskliga fri- och rättigheter på allvar kommer kontinenten att svälta. Det spelar ingen roll hur mycket Europa pumpar in i mer eller mindre korrupta regimer, det kommer aldrig att ge Afrika välstånd. Bara genom byggande av rättsstater, respekt för äganderätten och frihet kan Afrika skapa välstånd.

Fredrik Reinfeldt och Ellen Johnson Sirleaf gör sig till hinder för en sådan utveckling genom att stödja Mugabe istället för de eftersatta afrikanerna.


Onsdag 2007-11-28 / 9.57 länk
INGEN ORDNING PÅ REGERINGSKANSLIETS BAND OCH CD. Inte nog med att man fann 115 band med datatrafik från tiden för tsunamin i regeringskansliets källare, nu har CD-skivor upptäkts som också registrerat trafiken. Samtidigt har regeringskansliets opolitiska tjänstemän hävdat att ingenting finns sparat.

Det ger inte direkt något förtroende för staten att veta att den främsta av myndigheter, den där statsministern verkar, totalt saknar kontroll över handlingar, elektronik och arkivering. Vilka nötter har regeringen anställda? Och hur kan organisationen vara så bottenlöst inkompetent att den inte klarar av att hålla ordning på sina handlingar?

Visst är det också märkligt att medierna undviker att ta upp skandalen. Det borde vara intressant att rota mer i hur det kunnat gå så här galet. Men eftersom det var under s-regeringens tid som schabblet inträffade är medierna väldigt förlåtande. Indignationen sparar man till granskning av nuvarande regerings personliga vandel.

Se mer i Fler cd-skivor undanhölls och Pinsamt och oacceptabelt.


Onsdag 2007-11-28 / 9.40 länk
SKA RON PAUL SKÄNKA VÄNSTERN VITA HUSET? Den libertarianske kongressmannen Ron Paul ställer upp i republikanernas presidentnominering. Han är i stort sett chanslös (ligger på 3% - 5%), men han har en engagerad supporterskara som hjälpt till att samla in ovanligt många miljoner till Ron Pauls kampanjkassa, med tanke på hur svagt stöd han har i opinionsmätningarna.

Det får medierna att undra om inte Ron Paul - som ställde upp som libertarianska partiets presidentkandidat 1988 mot Bush den äldre och Mikael Dukakis - ska ställa upp som en tredje kandidat. Politiske analytikern Ian Bremmer konstaterar i The Ron Paul Effect? att Ron Paul gjort uttalanden som kan indikera att han tänker ställa upp som oberoende om han inte blir republikanernas kandidat.

Även om han skulle få lika få röster som 1988, 0,47 procent, så kan en halv procent avgöra presidentvalet 2008. I detta fall till demokraternas fördel.


Tisdag 2007-11-27 / 23.10 länk
LÅGA FÖRVÄNTNINGAR BRA I MELLANÖSTERNSAMTAL. Visst är det märkligt: journalister har i sju år gnällt över att Bush inte gjort några stora utspel i Israel-Palestinafrågan, och när han gör det i Annapolis, då heter det att alltihop egentligen är meninglöst. Hur ska de ha det? Är det bra att samtala eller inte?

Kommentarerna visar hur oseriösa världens massmedier är i den här frågan. De ser på den som om den vore en fotbollsmatch, och där alla håller på palestinska laget.

Men medierna spelar genom sin obegåvade pessimism faktiskt president Bush i händerna. Genom de låga förväntningarna får man arbetsro. Och Bush har lagt upp det hela på ett betydligt smartare sätt än tidigare förhandlingsrundor.

Förut har man försökt göra upp i en liten fråga i taget, utan att ta ett helhetsgrepp. Det har inneburit att man kört fast i detaljer. George W Bush är INTE detaljernas man. Han ser till helheten och vill diskutera ett avtal som omfattar allt.

Det är smart, eftersom det marginaliserar extremisterna. Båda parter kan tydligt kan visa på vad man vunnit, när pessimisterna enbart pekar på eftergifterna. Bush håller Hamas och Iran utanför, men har bjudit in Syrien som av realpolitiska skäl gått Irans ärenden.

Genom de här förhandlingarna kan Bush slå in en kil mellan fundamentalisterna och moderata muslimer. Att marginalisera fundamentalisterna är nyckeln till fred.

Ett fredsavtal skulle ge Abbas ökad prestige bland krigströtta palestinier, och ännu tydligare visa vilka destruktiva dårar Hamas är. Hamas har förvandlat Gaza till en soptipp. Abbas kan visa att fred - även om flertalet muslimer i den regionen ser fred som nederlag, inte som något positivt - ändå ger möjlighet till ett drägligare liv för familjen och samhället.

Svårast tror jag det blir för Israel. Ariel Sharon såg till att ockupationen av Gaza upphörde och var beredd att lämna Västbanken, men det var på hans villkor. Och Sharons rykte gjorde att ingen kunde tvivla på hans vilja att ge Israel säkerhet. Hur stor del av folkopinionen har förtroende för att Olmert i förhandlingarna garanterar Israel tillräcklig säkerhet?

Att släppa på säkerheten när folket vet att självmordsbombare därmed kan börja välla in i landet igen, är en omöjlig uppgift - och varit det i vilket annat land som helst som upplevt självmordsbomber och raketattacker lika ofta som Israel.

Men om man kommer fram till ett avtal med alla kompromisser i öppen dager, är det en viktig psykologisk seger. Då kan palestinierna börja ta ansvar så som det anstår en stat. Och Israel kan förbereda eftergifter som säkert inte kommer att göras i brådrasket, men som kan bli mer realistiska om palestinierna slutar agera mördare, kidnappare, självmordsbombare och tröttsamma offer. Det som krävs för att Israel ska kunna släppa greppet är att palestinierna blir ett civiliserat folk som respekterar sina grannar.


Tisdag 2007-11-27 / 22.36 länk
UTANFÖRSKAPET MINSKAR. Lena Mellin lyfter i Aftonbladet fram den senaste statistiken, och sätter betyget: Godkänt, Reinfeldt.

Om man använder sig av näringsdepartementets definition så befann sig i oktober 1.238.000 personer i utanförskap. Det är många människor och klart över den miljon som alliansen tyckte var förfärlig i ordväxlingen med den förra regeringen.

Men under det senaste året har de faktiskt blivit 165.000 färre. Det är en minskning med drygt 11 procent på ett år. Det måste betraktas som godkänt.

I valdebatten talade man om mellan en och en och en halv miljon i utanförskap. Så att gå från 1,4 till 1,23 miljoner på ett år är bra, även om det skett under högkonjunktur. Det är nu viktigt att hålla uppe takten. Hur det ska gå till utan liberaliserad arbetsmarknad har jag svårt att se.


Tisdag 2007-11-27 / 19.25 länk
SKY NEWS: GERILLAKRIG I PARIS. Frankrikes förorter brinner igen. Upploppen för två år sedan ser ut att upprepas, men den här gången sätter man inte bara mängder med bilar i brand. Man attackerar skolor och skjuter med skarpa vapen mot brandmän och polis. 80 poliser har redan skadats.

Sky News talar om mer våldsamma attacker och gerillataktik när Paris går in i andra natten av bränder, skottlossning och upplopp, Riot Police Battle 'Urban Guerrillas'.

Var ska detta sluta?


Tisdag 2007-11-27 / 17.10 länk
EKOT: HILLARY CLINTON FÖRLORAR MOT REPUBLIKANER. Nu är det inte bara denna blogg som rapporterar att Hillary Clintons seger i amerikanska presidentvalet inte alls är given. Ekot har idag lyft nyheten att flera republikanska kandidater skulle vinna över henne om det vore val idag: Hillary Clintons övertag minskar. (Även om beskrivningen "övertag minskar" är lite lustig med tanke på att hon förlorar, då är det ju svårt att hitta något övertag alls)

Clinton förlorar mot Giuliani med 40 mot 43 procent i ny mätning från Zogby. Och i Rasmussen leder Giuliani med 46 mot 42 procent över Clinton.

Här i bloggen har tidigare mätningar som under hösten ger övertag för Giuliani rapporterats. Andra mätningar har givit Clinton övertag. Men gemensamt för alla mätningar är att det är jämt, inom felmarginalen. Det är vad bloggen rapporterat, och det är vad medierna borde förmedla om man vill vara saklig.


Tisdag 2007-11-27 / 16.54 länk
TIMBRO STARTAR NYTT MEDIEINSTITUT I VÅR. För Kristianstadsbladet avslöjar Roland Poirier Martinsson att han flyttar hem till Sverige för att bygga upp ett nytt institut för mediegranskning.

Medierna tar över allt mer av opinionsbildningen från politiker och partier. Därför är det angeläget att granskningen av mediemakten ökar. Läs mer i Hallå där Roland Poirier Martinsson.


Tisdag 2007-11-27 / 16.45 länk
FORSKNINGSMINISTERN MOT TIDENS VINDAR. Lars Leijonborg är nog den minister som tydligast uttrycker frihetliga värderingar i sitt förvärv, som i dagens debattartikel, Vi ger universiteten mer frihet från staten. Där slår han fast:

På ett principiellt plan handlar det om att slå fast att akademin är en kraft i samhällsutvecklingen som inte är underkastad diktat från den rådande politiska majoriteten eller lydig tjänare åt de förhärskande stämningarna. Universitetens folk måste våga stå fria och säga obekväma sanningar, beforska tabubelagda områden och ha mod att stå emot tidsandan. Moralpanik, stämningsopinioner och populism har vi tillräckligt av. Tyvärr finns det historiska exempel på att också universitetsvärlden blåst med i tidens strömningar på ett olyckligt sätt ...

Ja, tyvärr skulle det inte hjälpa att staten slutade detaljstyra universiteten. De domineras redan av populister som just nu kräver att all forskning skall anlägga genusperspektiv. De som inte delar den feministiska fundamentalismen har ingen framtid i akademiska världen. Rationalitet, emperi och obekväma sanningar står lågt i kurs. Bara politisk korrekthet räknas. Och det beror ju på att tidigare regeringar utnämnt politrucker till professorer. Dem kan Leijonborg inte sparka ut. Jag undrar om Sverige kan återupprätta något anseende utan att starta helt nya, privata universitet, som inte är smittade av korrekthetens dårskap.


Tisdag 2007-11-27 / 9.00 länk
FRISKA TAG I SOLNA: MUF KRÄVER SKATTESÄNKNING. I Edvin Alams blogg kan man läsa pressmeddelandet MUF Solna kräver större skattesänkning:

I samband med Solna stads budgetfullmäktige, höll Moderata Ungdomsförbundet i Solna en manifestation mot överbeskattningen av solnaborna. Det är orimligt att Solna har tre miljarder kronor på banken, samtidigt som politikerna budgeterar stora överskott. Istället tycker Moderata Ungdomsförbundet att överskotten bör gå tillbaka till solnaborna i form av större skattesänkningar än vad den styrande majoriteten har föreslagit.

Nyckelordet här är "tillbaka". Jämför med hur medier och vänsteraktörer ofta beskrivs skattesänkningar som "subventioner". Två helt olika syn på vems pengarna är från början...


Tisdag 2007-11-27 / 8.45 länk
ISTÄLLET FÖR KLIMATSKRÄMSEL: BYGG INFRASTRUKTUR. I Göteborgs-Posten skriver man i ledaren Att våga eller inte våga... om hur mycket långsammare det går i statens beslutskvarnar på 2000-talet än vad det gick på 1800-talet:

Men visst är Västkustbanan mellan Göteborg och Malmö en skandal. 1992/93 beslutade den borgerliga regeringen Bildt att bygga färdigt det dubbelspår där första etappen togs i bruk 1985. Om Banverkets planering, som den ser ut nu, fullföljs är projektet klart 2023. Då har arbetet pågått i 40 år!

Det kan jämföras med hur det gick till när järnvägarna byggdes. 1854 beslutade riksdagen att staten skulle bygga, äga och driva ett järnvägsnät av så kallade stambanor. Det första spadtaget togs väster om Alingsås den 30 april 1855. Sju år senare, 1862, rullade tågen mellan Stockholm och Göteborg.

Just så. På sju år gjorde man en stor tekniskt nyskapande investering på 1800-talet. Nu tar en mindre dramatisk förändring 40 år för staten att åstadkomma.

Snacka om brist på utveckling! Det gör ju att man kan tvivla på om staten är rätt aktör att ansvara för infrastruktur i vårt land. Hade järnvägen varit privat hade den sedan årtionden haft bättre banor och snabbare tåg som konkurrerat ut flyget i triangeln Stockholm-Göteborg-Malmö. Staten är den största miljömarodören genom sin passivitet, tröghet och avsaknad av innovativt tänkande.

Varför inte sälja stambanorna till någon som begriper deras värde? Staten kan ta hand om de mindre lönsamma banorna och där ta sitt ansvar för infrastruktur. Men låt det kommersiella järnvägsnätet skötas av proffs.


Tisdag 2007-11-27 / 8.29 länk
SJUKPENG INGEN MEDBORGARLÖN. Ibland förstärks känslan av att utvecklingen går åt rätt håll. Som när en utpräglad socialliberal "snällist" som Barbro Hedvall rakt och på moralisk grund i DN konstaterar att sjukpeng inte är en kravlös rättighet, Hjärtlös. Jag? Hedvall tar upp ett fall där en kvinna klagar över att hon inte får mer i nettolön när hon går från passiv sjukskrivning till aktivt försöksarbete:

Den arbetstränande får samma 7.500 kronor netto i månaden som innan hon började försöksarbeta. Men nu har hon bland annat utgifter för barnomsorg. Alltså "förlorar" hon på sitt slit.

Alternativet är dock rimligen inte att stanna hemma tillsvidare med 7.000 kronor i månaden av allmänna medel. Huvudalternativet för oss är att söka en egen försörjning genom eget arbete.

Det är bra att vi har ersättning när vi är sjuka. Det är mindre bra om den ersättningen betraktas som given, som ett slags grundlön från staten som vi sedan kan dryga ut genom egna insatser ...

Felet är att vi - och nu menar jag politiker och opinionsbildare i oskön förening - har förvrängt perspektivet på våra sociala trygghetssystem. De framstår som outsinliga källor, aldrig någonsin funderar vi över varifrån de kommer. Fast vi vet att jultomten inte finns utan att det är skattebetalarna som står för fiolerna. Men att påminna om den lilla detaljen är inte bara ofint, det betraktas oftast som hjärtlöst.

Ja, det var inte många år sedan i stort sett alla partier och alla ledarredaktioner hade denna jultomte-inställning till bidragssystemen: de var rättigheter man aldrig fick ifrågasätta. Hedvalls uppvaknande är ett gott tecken i tiden.


Måndag 2007-11-26 / 21.55 länk
VARFÖR LER DICK CHENEY? Fortune Magazine har intervjuat vicepresidenten om administrationens ekonomiska politik, och porträtterar Cheneys ekonomiska filosofi. Som en nära vän med den utpräglade marknadsliberalen Alan Greenspan och som en Milton Friedmans lärljunge jobbar Cheney på att säkra de marknadsliberala framgångarna i form av stora skattesänkningarna 2001 och 2003, Why is Dick Cheney smiling?

Dick Cheney har varit marknadsekonomins försvarare i Bush-administrationen, och i interjvun påpekar han: "Vi vill inte ingripa och störa fundamenten, för marknadsekonomin fungerar." Han tror inte bolånekrisen blir den katastrof som domedagsprofeter hävdat. Och hans huvudmål under det år han har kvar i Vita huset använder han för att ihärdigt försvara skattesänkningarna från 2001 och 2003, som var så stora att till och med centralbankschefen Alan Greenspan hade invändningar. De skapade budgetunderskott.

Reportern frågar Cheney: "Spelar underskotten ingen roll?" På sitt torra sätt svarar han, "Det gör dom." Men tillägger att man får väga dem mot andra prioriterade politiska mål. Därmed försvarar Cheney inte de utgiftsökningar som den republikanska kongressen drev igenom utan större motstånd från Bush. Fortune har också intervjuat tidigare medarbetare till Cheney som säger att vicepresidenten argumenterat emot flera av de kostsamma reformerna, "Men det finns en gräns till och med för Cheneys inflytande."

I och med att demokraterna tog över majoriteten i kongressen för ett år sedan, har det blivit enklare för presidenten att lägga in veto mot kostsamma reformer.

Det har spekulerats i att Greenspans synpunkter i hans nyligen utkomna biografi kunde ses som kritik mot Vita huset, men till Fortune avslöjar Cheney att de åt lunch tillsammans förra helgen.


Måndag 2007-11-26 / 17.12 länk
RUDY GIULIANI - MOTSTÅNDAREN MAFFIAN FRUKTADE. Antalet biografier över presidentkandidaten Rudy Giuliani är många (varav 12 listats här i bloggen). Därför är det inte något nytt som kommer fram när Newsweek har Giuliani på omslaget och som huvudartikel, Growing Up Giuliani.

Men hans uppväxt i Brooklyn som son till en immigrant och släkting till såväl poliskonstaplar som gangster, är färgstark. Han gick på katolska skolor som inte tillhörde de mest prestigefulla, och där disciplinen var hård. En av Giulianis lärare berättar om hur han gav Rudy örfilar när han hade svårt att hålla tyst.

När han tagit juristexamen såg han en möjlighet att konkurrera med rikemansbarnen som gått på finare universitet än honom, och det var att praktisera hos en federal domare. Han fick tjänst hos domare MacMahon, en mycket säregen man som i rättssalen kunde tilltala jurister med "idioter" (morons), och som brukade välja praktikanter från arbetarklassen och oanseenliga universitet. Domare MacMahon var dock orädd och dömde ut hårda straff till gangsters. Domaren såg Giulianis kapacitet och hjälpte honom att få en åklagartjänst i det mest prestigefulla distriktet - Manhattan.

Där blev Giuliani maffians skräck på 1970-talet. Han var med och gjorde slut på maffians glansdagar. Och inte bara genom hårda nypor. Ett nyckelvittne var en korruptionsåtalad polisman som Giuliani skapade förtroende hos, så att denne berättade. Polismannen har senare berättat att han var nära att ta livet av sig, men att Giuianis stöd hjälpte honom igenom situationen.

Som åklagare tvekade inte Giuliani att låta Wall Streets finanshajar som arresterats för brott att passera kamerorna med handfängsel.

Giuliani har alltså inte tagit sig till toppen genom kontakter och familjeband, som så många andra kandidater. Han kandiderar på sina egna meriter. Sådant inger respekt hos mig.

Förra veckans blogg