Söndag 2007-09-16 / 10.44länk REGERINGEN - MELLAN TYST OPPOSITION OCH HÖGA FÖRVÄNTNINGAR. När jag i fredags besökte Företagarnas Riksorganisation och deras utvärdering av regeringens första år, var det inte deras listor med plus och minus, eller försvaret från Maud Olofssons statssekreterare Jöran Hägglund, som satt kvar i minnet när jag gick hem. Nej, det var hur absolut uruselt budskapet var från den närvarande socialdemokratiske riksdagsmannen i skatteutskottet, Raimo Pärssinen (s).
Det blev en väckarklocka för mig: tänk hur mycket sämre det varit om socialdemokratin vunnit valet förra året!
Och samma sorts tankar präglar i Svenska Dagbladet PJ Anders Linder, när han i ledaren "Oppositionen tål inte granskning" skriver:
För om Alliansen hade förlorat i fjol höst hade Sverige nu haft någon sorts rödgrönt styre. Troligen hade Göran Persson varit kvar som statsminister och Pär Nuder som finansminister .... Låt-gå-linjen hade fått fortsätta i skolan, och det hade varit knäpp tyst om ökad valfrihet i vård och omsorg. Företagarsverige hade utsatts för ännu fler pålagor och mer beskäftig reglering.
Det är ju sant. Men det är något mer än en frånvarande opposition som gör att vi är rätt många som innerst inne känner besvikelse över Reinfeldtsregeringens första år. Den viktigaste förklaringen är nog högt ställda förväntningar på vad regeringen skulle göra efter 12 år i opposition.
Det räcker alltså inte enbart att granska oppositionen som Linder förespråkar. Regeringen måste uppfylla något av de förväntningar som de egna väljarna har.
En väg att uppnå båda dessa mål, vore att regeringen började ta debatt med vänsteroppositionen. En förklaring till oppositionens tystnad är ju - regeringens tystnad.
Söndag 2007-09-16 / 10.44länk MONA SAHLIN "NÄST INTILL AVSKYDD"?Godmorgon Kamrat! i radions P1 lutar som vanligt så mycket till vänster att man tappar balansen. Idag hävdar man att president Bush "även på hemmaplan är näst intill avskydd". Snacka om osaklig kommunistisk eller islamistisk propaganda. Presidentens popularitet låg i senaste mätningen från Rasmussen på
39 procent - det är en högre siffra än de
37 procent som Mona Sahlin fick i DN/Temo i veckan.
Jag skulle vilja höra ekoredaktionen beskriva Mona Sahlin som "näst intill avskydd" i Sverige, på grund av dessa siffror.
Och även om man jämför med andra politiker i USA ligger president Bush inte alls illa till. Ta den vänstervridne talmannen i representanthuset Nancy Pelosi och hennes demokratiska majoritet. Deras popularitet är i
mätning publicerad av New York Times/CBS News historiskt låga
23 procent. Om Bush är "avskydd", vad är då Nancy Pelosi?
Radions P1 är varken saklig eller balanserad.
Söndag 2007-09-16 / 8.28länk SAMMA TERRORHOT I SVERIGE SOM I IRAK. Det är märkligt att Dagens Nyheter på ledarplats,
Terrorns torpeder, kan ta avstånd från terrorhot från Abu Omar al-Baghdadi i Sverige, och menar att vi måste bekämpa terroristerna när de utfärdar hot här hos oss, samtidigt som DN ihärdigt hävdar att man inte ska bekämma samma - exakt samma - terrorister i Irak.
Abu Omar al-Baghdadi och hans nätverk dödar tusentals irakier i terrordåd. Det är enligt DN helt okej - ja, DN vill underlätta för Abu Omar al-Baghdadi att döda många fler. Det är innebörden av ett amerikanskt trupptillbakadragande från Irak. Det innebär fria händer för Abu Omar al-Baghdadi och andra terrorister där. Och om terroristerna får ta över Irak, tror inte DN att de blir bättre finansierade och utrustade att sprida terrorn globalt därefter? En seger för terrorn i Irak, kommer att innebära fler dödshot i Sverige i framtiden. Och genomförda avrättningar, liknande den på regissören Theo van Gogh.
Varför vill DN:s ledarredaktion stoppa terrorvåldet här i Sverige, men ge fria händer för samma terrorister i Irak? Tidningen ger inga svar.
Söndag 2007-09-16 / 8.28länk SVENSKA MUSLIMER VILLKORAR AVSTÅNDSTAGANDE FRÅN DÖDSHOT. Dagens Nyheter sätter rubrik utan täckning, när man skriver:
Muslimska organisationer fördömer hoten. Det stämmer inte. Så här säger ordförande för Sveriges Muslimska Förbund till DN:
- Vi vill inte att Sverige, som tog avstånd från kriget i Irak ska drabbas av den här typen av hot, säger Mahmoud Aldebe.
Detta innebär inget fördömande av terroristers hot och våld, det är ett villkorat krav på Sverige och landets utrikespolitik: "Gör som vi säger, annars ställer vi oss bakom terrorhoten". Hade Sverige gjort som Danmark eller Polen, och skickat trupp till Irak hade Aldebe inte tagit avstånd från terrordåd i vårt land. Det är inte att fördöma terror, det är att hota med terror. Ett fördömande som är på allvar är villkorslös.
- I den frikostiga månaden Ramadan utfäster vi en belöning på 100.000 dollar till den som dödar denne brottsling, säger Abu Omar al-Baghdadi i en ljudfil på en islamistisk internetsida, enligt AP.
Man har också satt ett pris på Ulf Johanssons huvud, eftersom han som chefredaktör för Nerikes Allehanda publicerat Muhammedbilden.
Nu har vi ett val att göra: stå upp mot de totalitära krafterna, eller underkasta sig dem. Nu får det vara slut med skitpratet om hänsyn hit och hänsyn dit, för nu gäller det våra grundläggande värderingar om frihet och demokrati. Ska al-Qaida styra Sverige? Ska vi vika oss för varje hot från fundamentalister eller ta kampen för frihet här hemma och i utlandet genom att sprida frihet och demokrati?
SVT rapporterar i
al-Qaida: Belöning för mord på Vilks, men varken Aftonbladet eller Expressen anser tydligen att detta är en nyhet på sina websidor.
Och nog skulle vänstern explodera i ilska om presidenten nominerar Ted Olson.
Inte nog med att han är en av USA:s mest framgångsrika advokater, han tjänstgjorde som biträdande justitieminister hos Ronald Reagan, och, framförallt, vann åt Bush målet i Högsta domstolen om rösträkningen i Florida under presidentvalet år 2000.
Ingen kan vara ett större hatobjekt för vänstern än Ted Olson - kompetent, skarp och framgångsrik.
Genom att nominera honom, som utan tvekan är högst kvalificerad för jobbet, kan presidenten för amerikanska folket låta vänstern visa hur urflippad och galen den faktiskt är.
Lördag 2007-09-15 / 9.46länk GIULIANI OCH CLINTON I HÅRD ORDVÄXLING. Nu så! Nu är presidentvalrörelsen i USA i full sving. De två ledande kandidaterna attackerar varandra för första gången.
Under kongressens utfrågning av general Petraeus i veckan blev han angripen av Hillary Clinton som antydde att han ljög. Rudy Giuliani gick ut i annonskampanj och sa att landet behöver ledarskap, inte politiska angrepp på militären. Det fick Clinton att gå i taket och attackera Giuliani.
Detta är exakt vad Giuliani hoppats på. Eftersom han inte är konservativ i sociala frågor, behöver han övertyga republikanska väljare om att han är en pålitlig persidentkandidat. Och vad ger mer trovärdighet än att bli våldsamt angripen av Hillary Clinton?
Många demokrater är oroliga över att extremvänstern ska kidnappa partiets presidentvalskampanj, så som man gjorde under Vietnamkriget och därmed gav Richard Nixon en jordskredsseger 1972. Därför går presidentkandidaten John Edwards fru ut och fördömer MoveOn för deras angrepp på militären, rapporterar Plitico,
A Sister Souljah moment?
Fredag 2007-09-14 / 13.41länk SATIR: DEMOKRATERNA OCH GENERAL PETRAEUS.
Glenn McCoy fångar det faktum att vänstern gått över gränsen och kallat befälhavaren i Irak, general David Petraeus, för förrädare eftersom han i veckan rapporterat framgångar i Irak:
- Vill du höra sanningen?
- Jag kan inte hantera SANNINGEN!!
Fredag 2007-09-14 / 13.12länk FÖRETAGarna GER REGERINGEN GODKÄNT. Idag presenterade Företagarnas Riksorganisation en
rapport som utvärderar regeringens politik efter ett år. Nio av de 14 viktigaste kraven som Företagarna satte upp inför valrörelsen har infriats, konstaterade näringslivsminister Maud Olofssons statssekreterare Jöran Hägglund (c), på seminarium om rapporten. "Ge oss några år till", sa han och menade att det kommer mera.
Och att det knappast finns något bättre alternativ blev klart när riksdagsmannen Raimo Pärssinen (s) framförde oppositionens synpunkter. Han hittade visserligen rätt i val av angrepp på regeringen: nya regler som införs innebär mer krångel, som när det gäller hushållsnära tjänster och skatterabatter för vissa servicenäringar. Men hur många av de 9 kraven hade en s-regering genomfört?
Det vore dock fel av regeringen att slå sig till ro med att man är något bättre för företagarna än alternativet. Politik är psykologi, och företagarna ställer mycket högre krav på en borgerlig regering än på en socialistisk. Vilket ju borde vara helt rimligt.
Med tanke på dessa förväntningar upplever bara 3 av 10 företagare i en Skop-mätning att det har blivit lättare att anställa det senaste året. Allmänheten uppfattar att företagsklimatet är bättre än vad företagare anser.
Och hur företagarna uppfattar situationen är viktigt eftersom det är dessa som fattar beslut i företagens vardag.
Förtroendet för regeringen har minskat från 68 till 59 procent bland företagarna. Andelen som inte har förtroende har ökat från 10 till 27 procent. Även om regeringen genomfört många vallöften, återstår mycket att göra för att regeringen ska skapa den tilltro som borde råda.
Fredag 2007-09-14 / 8.32länk GLIDER EUROPA OCH AMERIKA IFRÅN VARANDRA? Den i Austin, Texas, verksamme Roland Poirier Martinsson är nu en av skribenterna i Right Reason som är en uppmärksammad blogg, citerad i blaskor som Washington Post och New York Times. Han skriver att skillnaderna mellan USA och Europa har vuxit,
Americans are from America; Europeans are from Europe:
Kulturell dynamik är verkligen kraftfulla saker ... Under mer än trehundra år ... har Amerika formats till en unik kulturell, social och politisk enhet, vilket successivt fört Amerika bort från den startpunkt i historien man delade med Europa.
Under korta perioder har relationen Europa-Amerika varit speciell eftersom de historiska omständigheterna varit speciella. Att tro att det fortfarande finns något kvar är att kraftigt underskatta den dynamiska kraften i kulturella skillnader och att hemfalla åt en romantisk världsbild präglad av nostalgi.
Intressant. Och inrikespolitiskt i respektive kontinent stämmer det helt säkert. Och i globalt lugna perioder leder kulturella skillnader till ökat avstånd. Men jag tror de historiska omständigheterna åter kommer att föra Amerika och Europa närmare varandra. Det är när frihet och demokrati utmanas av tyranni och förtryck, som Europa och Amerika har samma intressen.
Och jag ser framför mig en ny svår period där diktaturerna visar större kraft och övertygelse än demokratierna. (Se bara på presidentkandidat Barack Obama som säger att amerikanska trupper i Irak ska dras tillbaka, eftersom det inte finns någon militär lösning, bara en diplomatisk. Eller se på Kanada, där opinionen för att dra sig ur Afghanistan växer). Demokratierna är på väg att upprepa 1930-talet och överlåta åt diktaturerna att lägga världen inför sina fötter - utan motstånd.
När västvärlden åter blivit tillräckligt trängd och dess existens hotas, då kommer Europa och Amerika att åter tvingas ta en gemensam strid på liv och död för friheten.
För i grunden kommer det alltid att vara större skillnad mellan väst och förtryckande regimer i framför allt Asien, än vad skillnaderna är inom väst.
Fredag 2007-09-14 / 8.02länk MARGARET THATCHER TILLBAKA PÅ DOWNING STREET. Nye brittiske premiärministern Gordon Brown gör som sin företrädare, Tony Blair: han bjuder kort tid efter tillträdet in den politiker som personifierar det nya, kraftfulla och dynamiska Storbritannien: Margaret Thatcher.
Trots att Labour tog strid mot varje del i den liberala revolution som Thatcher genomförde, så är hon en ikon som vänstern inte kan ignorera. Hennes prestige är så stor att möjligheten att få stå vid hennes sida övertrumfar alla politiska meningsskiljaktigheter.
Och i en tid då taktik är mycket viktigare i politiken än övertygelse, är det skönt att bli påmind om en politiker som aldrig var något annat än en totalt övertygad politisk ledare.
Torsdag 2007-09-13 / 16.15länk KORRUPTIONSUTREDARE: BIDRAGSFUSKET STÖRRE ÄN BERÄKNAT. Jag har idag också hunnit lyssna på ett föredrag av Björn Blomqvist, vice överåklagare och stf chef vid Riksenheten mot korruption. Men han leder också "Fuskdelegationen" som inom socialförsäkringarna utreder och kartlägger oegentligheter, deras omfattning och vad man kan göra för att förhindra brott, bedrägerier och felaktigheter.
I höst kommer man att avlämna en rapport som motsäger de tidigare uppskattningarna av hur omfattande fusket i de statliga transfereringssystemen är. Tidigare har felaktigt utbetalda bidrag sagts vara 0,8-1,0 procent i de hela 60 bidragssystem som finns i Sverige för de omkring 520.000.000.000 kr (520 miljarder) som årligen pumpas ut i bidrag från staten. Men med nya mätmetoder, som är statistiskt säkerställda, kan fusket uppgå till kanske 2-5 procent. Alltså: 10-25 miljarder skattekronor försvinner varje år i fusk och felaktigheter.
Orsaken till de omfattande felaktigheterna är flera. En är att systemen inte samkörs. Det värsta fallet Blomqvist kommit i kontakt med var en man som uppbar full sjukpenning, full a-kassa, fullt studiestöd och dessutom hade heltidstjänst på kommunen. Fyra inkomster.
Blomqvist betonade att allt inte handlar om bedrägeri. Blanketterna är svårkonstruerade och inkomstbegreppen skiljer sig åt i olika system vilket gör det lätt att uppge fel inkomst. Systemen är så krångliga att handläggarna gör fel (det beräknas att 5 av 100 fel faktiskt avser utbetalning av lägre bidrag än vad mottagaren är berättigad till).
Ja, system som är så komplicerade att inte ens de som satts att sköta dem förstår dem, inbjuder ju inte direkt till god moral. Det här är ju ett självklart motiv för övergång till grundtrygghet i statliga systemen - lika belopp till alla som kvalificerat sig. Punkt slut.
Inledde gjorde Tino Sanandaji, chefekonom i Captus och doktorand vid University of Chicago. Han krossade ett antal myter. Som att fastigheter är ett lockande skatteobjekt därför att de inte kan flyttas utomlands, om skatten höjs. Fysiskt sett är det riktigt, men investeringsmässigt är fastigheter rörliga.
- Eftersom det ständigt krävs nya beslut om underhåll, ombyggnader, tillbyggnader och framför allt nybyggnation är fastighetsbeståndet på längre sikt rörligt, påpekade Sanandaji. Årligen investeras 175 miljarder på detta sätt. I den takten förnyas fastighetsbeståndet vart 25:e år, och är därmed långtifrån "orörligt".
Ett ännu mer intressant perspektiv som Sanandaji tog upp var det faktum att ekonomer (som finansminister Anders Borg, min anm) ofta ser motståndet mot fastighetsskatt som ytligt och populistiskt, eftersom det är en synlig skatt. Ekonomer påstår ofta att den är en mindre skadlig skatt än andra.
Sanandaji underkänner det resonemanget. Fastighetsskatten strider mot grundläggande moraluppfattningar. "Folk använder annorlunda åtaganden och analyser om boendet än om andra investeringar." Folk lever efter principen, "Den som är satt i skuld är inte fri."
Det är alltså inte alls något illa övervägt beteende när folk inte vill låna på den värdestegring fastighetsinnehavet givit för att betala skatt - så som ekonomer kan se det. Människor mår dåligt av att låna för konsumtion eller löpande kostnader som skatt.
- En tredjedel av dem som är över 65 år har betalt av sina bolån, vilket är fullständigt irrationellt i vårt skattesystem. Förklaringen är att man inte vill låna. Ekonomer ser det som irrationellt, men det handlar inte om bristande information utan om moral och normer, sa Tino Sanandaji.
Fastighetsskatten är alltså en uppmaning från de politiska och ekonomiska etablissemangen om att bryta upp från de normer som säger att jag bör spara och inte låna till mitt uppehälle.
Jag anser att han har helt rätt. Om folk skulle bryta upp från sina, från bondesamhället, djupt nedärvda normer skulle det få betydande konsekvenser för ekonomin i stort. Resultatet av normupplösningen blir ju att också moralen som säger att vi i solidaritetens namn ska betala skatt överhuvudtaget vittrar sönder.
På det sättet är fastighetsskatten mycket skadlig. Och Sanandaji har ju därmed också rätt att det inte borde ske något mer skatteuttag på fastigheter än den föreslagna kommunala avgiften på 4.500 kr per villa och 900 kr per lägenhet.
(I oktobernumret av Ekonomisk Debatt kommer Sanandaji att utveckla dessa resonemang)
Torsdag 2007-09-13 / 8.41länk FORTSATT TILLVÄXT I USA. Svenska medier älskar att sprida dåliga nyheter, särskilt om USA. Nu slår olika medier, bla SVT, "larm" om att ekonomin där vänt i negativ riktning. Men London Times ger en inte lika hysterisk rapport,
US will suffer but growth will hold up:
USA kommer att få betala ett ekonomiskt pris för turbulensen på lånemarknaden de senaste veckorna, men tillväxten kommer att fortsätta i en hälsosam takt och det finns inga utsikter om en tidig lågkonjunktur. Det sa USA:s finansminister Henry Paulson till Times igår.
I medierna blir en fjäder lätt en höna...
Torsdag 2007-09-13 / 8.14länk MEDIEGRANSKNING: HAR DU NÅGON GÅNG DRUCKIT FLASKVATTEN? Så är då mediernas cirkus om så kallad "granskning" av ny minister igång. Borås Tidning skriver i dagens
ledare:
Annars dröjer det väl inte länge innan första frågan till en blivande minister blir "Har du någon gång druckit flaskvatten?" ...
Hellre en minister som kör Porsche än en som är ute och cyklar i sakfrågorna.
Det börjar bli så löjligt att till och med en del reportrar drev med sitt eget yrke igår under presskonferensen. Elisabeth Höglund frågade statsministern med skämtsam röst, om ett statsråd verkligen kan ha en lila Porsche...
Torsdag 2007-09-13 / 8.04länk ALLIANSEN FÖR MILJÖPARTIETS FÖRSVARSPOLITIK. En av få undersökande journalister idag är Svenska Dagbladets säkerhetspolitiske reporter Mikael Holmström. Han har gjort (ej online) en tillbakablick på vad Fredrik Reinfeldt sa före valet och vad han säger efter försvarsminister Mikael Odenbergs avgång:
Ramen är för snäv och bäddar för nya svarta hål som gör att Sverige inte kan leva upp till de krav som fred och säkerhet i vår tid ställer.
Så sa oppositionsledaren Fredrik Reinfeldt inför s-regeringens försvarsbeslut, 11 oktober 2004, då centerpartiet hoppat av s-samarbete för att sälla sig till den borgerliga kritiken om att spara flera miljarder på försvaret.
Det finns utrymme för utgiftsminskningar som egentligen fullföljer försvarsbeslutet 2004.
Så säger statsministern Fredrik Reinfeldt efter Odenbergs avgång, 5 september 2007.
Reinfeldt vill framställa det som att han nu står bakom s-regeringens försvarsbeslut, men sanningen är ju att de ytterligare besparingskrav, som fick Odenberg att gå, är att anta miljöpartiets ståndpunkt 2004 då de ville göra större neddragningar än s-regeringen.
Holmström visar också att Reinfeldt då sa: "För oss är försvarets innehåll och uppgifter den helt centrala frågan. Det är detta som sedan måste vara styrande för försvarets ekonomiska resuser." Alltså exakt den ståndpunkt som
Odenberg hävdade vid sin avgång, men som han blivit överkörd om av finansdepartementet.
Det är alltså så att alliansregeringen totalt bytt försvarspolitik, och numera har den hållning som 2004 var miljöpartiets.
Det är ett svek mot väljarna. Varken moderaterna eller något annat alliansparti gick till val på att gå längre i försvagningar av försvarsmakten än vad s-regeringen stod för, och ännu mindre vänsterpartiets och miljöpartiets avrustningspolitik.
Torsdag 2007-09-13 / 8.04länk AHMANDINEJAD HOTAR ÅTER UTPLÅNA ISRAEL. Irans president gör nya hotfulla utfall mot Israel och landets existens. CNN rapporterar att Ahmadinejad under ett framträdande på onsdagen sagt att Israel "inte kan fortsätta leva".
Hur länge ska världssamfundet ignorera denna allvarliga aggression? Denna form av ständigt upprepade hot har inte tillhört internationell politik sedan Adolf Hitlers dagar. Se mer:
Ahmadinejad: Israel "cannot continue its life".
Onsdag 2007-09-12 / 18.10länk NYE HANDELSMINISTERN KRITISERADES I BLOGGEN UNDER VALRÖRELSEN. Statsminister Reinfeldt har en förkärlek för doldisar. Ewa Björling blir ny handelsminsiter. Jag har skrivit om henne en gång, då hon i valrörelsen deltog i debatt med biståndsminister Carin Jämtin (och förevigades till och med på bild i bloggen):
Biståndsdebatt: Jämtin mot Björling
Notabelt är att Björling i den debatten inte nämnde frihandel i fattigdomsbekämpningen. Så här skrevs i bloggen (24/8 2006):
Ingen av politikerna nämnde frihandel. Det är märkligt. Visst vore det bättre om de fattiga kunde exportera sin produktion till oss, än att vi stoppar den för att istället skicka socialbidrag till dem?
Vi får hoppas att Björling reparerar sitt bristande intresse för frihandel i nya rollen som handelsminister...
Onsdag 2007-09-12 / 18.10länk TÄNKVÄRT AV THOMAS BODSTRÖM. Jag håller inte alltid med honom, men i sin slutkläm i debattartikel i Expressen mot Janne Guillou är han träffsäker, förre justitieministern Thomas Bodström (s),
Sluta förneka terrorns offer:
Men det finns ett problem för Jan Guillou och andra som gör gällande att polis- och åklagares arbete mot terrorism bara är hjärnspöken. Det är New York 2001, Madrid 2004 och London 2005 för att inte tala om de dagliga självmordsattackerna i Irak.
Otroligt nog är detta något som ständigt måste upprepas, liksom att Irak var ett helvete långt innan Saddam Hussein störtades.
Onsdag 2007-09-12 / 14.57länk KOLLA IN IOWA - DÄR LEDER INTE HILLARY OCH RUDY. Valstrategen Dick Morris påpekar något väsentligt inför vinterns primärval i USA: skillnaden växer mellan den nationella opinionsmätningarna och mätningar i den första delstaten som går till val, Iowa vs. America.
Den 14 januari 2008 startar presidentvalet på allvar. Då går väljarna till val inom respektive parti i landsbygdsdelstaten Iowa för att nominera den person man vill se som partiets presidentkandidat. Det är ett viktigt val, för där kan tidigare favoriter snubbla, och falla, så som Howard Dean i förra presidentvalet.
Och i Iowa leder inte Hillary Clinton och Rudy Giuliani, så som de gör i den nationella mätningarna. Istället är det rätt jämt mellan Clinton, John Edwards och Barack Obama inom demokraterna. Och bland republikanerna leder Mitt Romney klart över Rudy Giuliani och de andra.
Om Iowa-borna väljer Edwards framför Clinton och Romney slår Giuliani, kan det i grunden förändra dynamiken i presidentvalet. Dick Morris skriver:
I vilket fall är det opinionstrenderna i Iowa man bör följa de kommande tre månaderna. Om nomineringsprocessen i något av partierna ska komma att överraska, istället för att bli en kröning av Rudy och Hillary, är det Iowa som kommer att signalera det.
Både Rudy och Hillary kan komma tvåa i Iowa och ändå vinna, eftersom de har starka kampanjorganisationer. Men ska de andra ha en chans, måste de först visa sin styrka i Iowa. Om Rudy och Hillary får goda resultat också i Iowa blir de svårslagna.
Rapport från folkpartiets landsmöte "bakom kulisserna" blir det genom intervju med ombudet Mathias Sundin, bloggaren och kommunalrådet i Norrköping.
Programmet inleds med en analys av mig om det möte som igår kväll ägde rum mellan ett 20-tal frihetliga bloggare och regeringspartiernas kommunikationsansvariga.
Under mötet bemöttes den kritik som vissa av oss riktat mot att regeringen är för tyst. Argumenten var inte särskilt givande ("vi har mycket att göra", alternativt "regeringen är inte tyst, ni har fel"). Men under mötet demonstrerades beteenden som iallafall förklarar varför det är så tyst.
Det faktum att man från regeringshåll ställer upp på ett sådant här möte är i sig ett gott tecken på den ökade öppenhet många av oss efterlyste.
Hur kommer sig denna kvalitetssatsning av SVT? Svaret fick den som bytte kanal till TV 8 och klockan 22.10 såg debatt- och intervjuprogrammet Adaktusson, med den prisnominerade samhällsreportern Lars Adaktusson.
Om Bergström lyckas nå längre än Adaktusson får vi se framöver. Men en sak är klar, ja solklar. Utan TV 8:s utmaning hade SVT inte tagit sig i kragen.
Utan konkurrens hade SVT fortsatt sitt förfall i samhällsbevakningen, som år efter år får ge plats åt billigt och ytligt trams. Jag ser mer på kanaler som Axess TV, TV8, för att inte tala om History channel, Discovery och National Geographic än SVT.
Den som vill se kvalitetstelevision ska inte se på public service. Så har det varit de senaste åren. Kan KGB innebära starten för en ny trend?
Onsdag 2007-09-12 / 7.56länk OPPOSITIONEN SAKNAR ALTERNATIV STRATEGI OM IRAK. Det är rätt fantastiskt att kritiken mot Iraknärvaron är lika hård, som den är totalt aningslös om vad alternativen är. Både Dagens Nyheter på ledarplats och Svenska Dagbladet på nyhetsplats rabblar upp den amerikanska vänsterns kritik mot Irakpolitiken. Och likt den har man inte ett ord att förmedla om vad alternativet skulle vara, vilken politik som borde föras istället. Inte ett ord.
När demokratiska politiker interjvuas om vad de vill, tvingas de erkänna att de inte har en aning. Som i Politico,
Democrats scramble for Iraq strategy:
Ändå tvingas [vice gruppledaren i senaten] Durbin, likt andra demokrater, erkänna att hans parti inte har något klart alternativ att kontra med, när general Petreaus rekommendationer nu givit republikanerna vind i seglen.
Nej, just det.
Och i en situation som bokstavligt handlar om ett helt lands framtid, kanske det är läge att stödja den strategi som påbörjats: att stärka den demokratiprocess som inleddes i Irak med allmänna val.
Tisdag 2007-09-11 / 20.46länk MUSLIMER STARTAR KAMPANJ FÖR RÄTTEN ATT BYTA RELIGION. Det farligaste som finns att göra som muslim är att avsäga sig islam. Det är förenat med döden i skrifterna. Att tala om religionsfrihet - i meningen att byta religion, och välja bort religion - inom den muslimska kulturen är därmed något extremt laddat, men samtidigt utomordentligt angeläget för att inom islam skapa tolerans för avvikelser från religonens bokstavstolkningar.
En grupp unga muslimska avhoppare startade i dag en kampanj ... för att göra det enklare att ta avstånd från islam.
Detta provokativa initiativ speglar en växande klyfta mellan traditionalister och en ung generation uppvuxen med holländsk tolerans.
Kommittén för ex-muslimer ska verka för religionsfrihet men har redan upprört de islamistiska och politiska etablissemangen som menar att man skapar spänningar inom den muslimska befolkningsgruppen som omfattar en miljon invånare i Holland.
Kommitténs grundare, Ehsan Jami, som avsade sig islam efter attacken mot tvillingtornen i New York, har blivit den mest omtalade offentliga personen i landet. Han har på grund av dödshot och en attack tvingats leva skyddat.
Priset för Ehsan Jami är högt, men det är så här det borde gå till: muslimer som kräver av islam att den blir tolerant och slutar använda våld som övertalningsmedel. Det var ju detta påven Benediktus tog upp i sin föreläsning i Tyskland förra hösten. Bäst är att muslimer själv tar den striden inom sin kultur. Då kan ingen hävda islamofobi. Det är när muslimer själva inte tagit debatten som andra i väst tvingas tala om att i vår del av världen gäller fritt val av religion.
Tisdag 2007-09-11 / 19.48länk REGERINGEN SLÄPPER VITBOK OM FÖRSTA ÅRET I ROSENBAD. På det första inofficeilla mötet mellan regeringsföreträdare och bloggare i Sverige framkom att regeringen på ettårsdagen av valsegern publicerar en vitbok som kommer att jämföra vallöften med vad man åstadkommit i regeringsställning. Vad jag förstod kan 8 av de 10 viktigaste löftena bockas av som genomförda.
I övrigt blev det en träff med många känslor. Jag kommer att rapportera om det i poddradioprogrammet som publiceras i morgon.
Tisdag 2007-09-11 / 14.48länk VÄNSTERN I USA HAR GJORT BORT SIG REJÄLT. Inför gårdagens utskottsutfrågning av general Petraeus hade vänsteraktivisterna i MoveOn en helsidesannons i New York Times med rubriken “General Betray Us”.
Vänstern har alltså - i likhet med 1970-talet - börjat ge sig på de soldater som riskerar sina liv för nationen.
Detta kan bli slutet på antikrigsvänstern. Man kan förlora allt förtroende i allmänhetens ögon.
Boston Globe är en center-vänstertidning som i dagens ledare jämför MoveOn med Joseph McCarthy, mannen som gav McCartyism sitt namn,
MoveOn's McCarthy moment.
Då, på 1950-talet jagade senator McCarty kommunister med allt hårdare metoder. Folk började ange varandra. Enbart lösa rykten kunde innebära avsked och förstörda karriärer. Den som fick stopp på McCarty var marinens advokat
Joseph Welch, som under de direktsända senatsförhören efter nya angrepp från McCarty mot en ung soldat som Welch försvarade, fick ett vredesutbrott och sa "Har du inte fått nog? Har du ingen skam i kroppen?!!"
Detta ögonblick blev vändpunkten och allmänheten insåg att McCarty gått för långt.
Nu har vänstern begått samma övertramp genom att stämpla en skicklig general som förrädrare.
Detta är samtalsämnet i USA dagen efter Petraeus vittnesmål om att man gör framsteg i Irak. Politico skriver i The Democrats' anti-war dilemma att vänstern nu får den demokratiska antikrigsoppositionen att spåra ur. I allmänhetens ögon framstår det demokratiska partiet alltmer som renodlade duvor, som inte vågar ta strid för Amerika och mot världens hotfulla regimer.
Det kan bli dödsstöten för partiets chanser att återta Vita huset.
Tisdag 2007-09-11 / 8.45länk PER JÖNSSON SOM BIN LADINS LÄRLJUNGE. De är sååå tröttsamma, USA-hatare som Per Jönsson i DN. Han
menar att Usama Bin Ladin har anledning att fira idag, på sexårsdagen av 11 september. Allt medan president Bush försatt USA "i ett svaghetstillstånd".
Om nu DN och Per Jönsson är så otroligt imponerade av Bin Ladin, varför åker inte hela redaktionen till bergen i Afghanistan och blir hans lärljungar? Då skulle ju vi som föredrar frihet och demokrati slippa dessa erbarmerligt tarvliga artiklar...
För om vi lämnar Per Jönssons och DN:s till vanvett förvridna verklighetsbild, så har vi all anledning att minnas de 3000 människor som dog medan de startat en helt vanlig arbetsdag på jobbet, 11 september 2001.
De dog därför att galna extremister vill skada vår civilisation, vår frihet och vår demokrati. Motreaktionen blev att den fruktansvärda taliban-diktaturen i Afghanistan störtades, liksom den blodtörstige tyrannen i Bagdad.
Världen är en bättre plats utan dem!
Att Afghanistan och Irak på dessa få år inte förvandlats till mönstersamhällen, är något som smärtar mig. Jag lider med afghanerna och irakierna. Men jag ger inte upp hoppet om att dessa länder ska komma på fötter genom att besegra de islamistiska fundamentalister som terroriserar folk som bara vill ha en bättre framtid för sig själva och sina barn.
Jag plågas av det våld som används för att förhindra en ljusare framtid för afghaner och irakier - allt medan DN och Per Jönsson med gliringar och skadeglädje sympatiserar med sadisterna.
Se där, så ser skillnaden mellan min och DN-jönsarnas perspektiv ut.
I grunden är det rätt att genomföra reformen i primärvården. Patienternas valfrihet har hittills bara funnits på papperet – efter nyår kan den bli verklighet. Om konkurrensen också får vårdcentralerna att höja servicenivån, till exempel genom kvälls- och helgöppet, så har patienterna vunnit mycket.
Men innan man kommer till denna slutsats resonerar man på det där så typiskt halvsossiga sättet som bara svenskar inom borgerligheten kan:
De flesta patienter är ändå mer intresserade av bra vård och professionellt bemötande, än av omotiverade sjukskrivningar eller antibiotikarecept. Om läkarkåren har gemensamma riktlinjer för sjukskrivning och medicinanvändande spelar det heller ingen roll att patienterna får välja vårdcentral – då kan ingen patient få en omotiverad åtgärd genom att byta.
Alltså: egentligen är kundens val onödigt. Om alla i producentledet, här läkarna, gör sitt jobb så behöver kunderna inga val. Alltså: om Konsum sköter sig behövs inte ICA eller några andra dagligvarubutiker. Vilket trams!
Så fort man talar om sjukvård intar de flesta samhällsdebattörer i Sverige med automatik ett socialistiskt synsätt. Jag har aldrig förstått varför. Självklart kan vårdcentraler fungera extremt olika, även om de i grunden har samma uppgift. Förklaringen är att ägande, arbetsledning, personal och engagemang skiljer sig från arbetsplats till arbetsplats. Genom konkurrens och kundernas egna val triggas alla organisationer att göra ett bättre jobb. Om kunderna inte har någon annanstans att gå, uppstår med automatik köer och dåligt bemötande.
Sådan är nämligen människans natur. Vi behöver sparkar i baken för att prestera bättre. Så också inom sjukvården.
Och även när alla vårdcentraler fungerar väl genom kundernas val, kommer de ändå att vara olika och att ha olika "själ", där vissa kunder trivs bättre med ett upplägg och andra kunder föredrar en annan profil. Vi människor är OLIKA och ser väldigt olika på vilka serviceaspekter som är viktigast. Därför är stora valmöjligheter nödvändiga, inte minst inom vårdsektorn.
Tisdag 2007-09-11 / 8.08länk BORGERLIGA FRAMÅT I NORSKT KOMMUNALVAL. Høyre blev valnattens stora vinnare i Norge. Man ökade med fem procentenheter jämfört med stortingsvalet för två år sedan och tog 71 nya mandat, rapporterar Aftenposten i Høyre tok nye mandater i natt.
Valets stora förlorare är vänsterpartiets motsvarighet i Norge, Sosialistisk Venstreparti, som halverades från över 12 procent till 6. Nu ställs krav på att vänsterpartiet ska offra statsråd, rapporterar Verdens Gang i
SV må ofre statsråder
Det blev alltså en dålig dag för den rödgröna regeringen i Norge under statsminister Jens Stoltenberg (arbeiderpartiet). De hade avgått om detta varit stortingsval.
"Hvis valget var en folkeavstemning over det rødgrønne prosjektet, tapte regjeringen", skriver Dagbladet i
Rødgrønn blåmandag.
Det är fråga om en småstatsrealism där ekonomisk pragmatism och strikt marknadsekonomiska hänsyn i globaliseringens tecken bestämmer både utrikes- och försvars-politiken. I ett sådant perspektiv behövs det inte något militärt försvar. Det finns i denna världsbild nämligen inte några nationella intressen att försvara.
Visst vore det ironiskt om "nya" moderaterna, som lämnat flera frihetliga mål i den ekonomiska politiken, just i utrikes- och försvarspolitiken blivit nyliberala!
Denna konspirationsteori är ju ett hastverk, men regeringen har sig själv att skylla. Regeringen tiger som muren. Ingen vet vad den tänker, vad den vill och vad den syftar till. Därför uppstår alla möjliga teorier. Tänk vad mycket enklare det vore om regeringen själv kunde tala om vilken politik den står för och varför...
Måndag 2007-09-10 / 21.36länk PETRAEUS: IRAN LIGGER BAKOM VÅLD I IRAK. Första passet med kongressförhör av general Petraeus innehöll tre viktiga budskap: för det första har motoffensiven mot det sekteristiska våldet givit betydande resultat (se
Petraeus OH-bilder för siffror), därför kan, för det andra, truppnivån minska successivt, samt, för det tredje, en anledning till att dödandet inte minskat ännu mer är att Iran är involverat i våldet genom utbildning och materiel.
Demokraterna vet inte vilken fot de ska stå på sedan de mer extrema vänsterkrafterna gått till attack på militären och kallar Petraeus "svikare". Om demokratiska kongressledamöter inte sluta upp bakom Petraeus framstår de som vänsterextrema. (Glöm inte att Nixon vann jordskredsseger 1972, mitt under Vietnamkriget, just därför att antikrigsdemonstranterna framstod som riktiga tokstollar.)
Med tanke på att den amerikanska offensiven startade i full skala först 16 juni har man nått snabba resultat.
Trots den massiva förhandsreklamen, den nästan exempellösa haussningen, uteblev den stora responsen. Drygt 500 000 tittare såg första delen, vilket är uselt resultat för ett SVT-drama på absolut bästa sändningstid.
— Vi tippade internt på hur många tittare vi skulle få och jag satsade på 1,4 miljoner, säger SVT:s besvikne pressansvarige till DN.
Martin Jönsson, mediaexpert i Svenska Dagbladet, lanserar däremot en högst gångbar teori:
— Uppenbart är intresset för 68-generationen större internt på SVT än ute i verkligheten.
Nog verkar det så.
Ja, ska inte "rödskäggen", som Sven Stolpe kallade vänsteraktivisterna, snart gå i pension på SVT? Det är väl bara inom mediebranschen som de fortfarande dominerar...
Måndag 2007-09-10 / 14.10länk AMERIKANER LITAR MER PÅ MILITÄREN ÄN PÅ POLITIKERNA OM IRAK. New York Times har inför dagens rapport om utvecklingen i Irak, från general Petraeus och ambassadör Crocker, låtit genomföra en opinionsmätning om vem folket litar mest på i denna fråga. 68 procent svarar att man litar mest på militären, vilket framgår i
Americans Feel Military Is Best at Ending the War.
På frågan om politikerna gör ett bra jobb, svarar bara 23 procent att den vänsterledda kongressen under talman Nancy Pelosi gör ett bra jobb. Hennes kongress är klart mindre populär än president Bush: 30 procent anser att han gör ett bra jobb.
Måndag 2007-09-10 / 13.10länk ORIENTALISM OCH VÄSTERLANDETS SJÄLVFÖRAKT. Tidskriften
Axess tar i senaste numret upp temat orientalism. Och framför allt kritik mot Edward Said som i sitt verk "Orientalism" från 1978 satte postmodernismens syn i detta ämne. Orientalism var, enligt honom, lika med en kolonialistiskt nedvärderande syn på arabvärlden och den muslimska kulturen.
Men som Robert Irwin och Ibn Warraq visar i sina artiklar, är det snarare självförakt som speglar sig i Saids och vår tids syn på Orienten. De avslöjar mängder med faktafel och myter om kolonialismen, som inte alls var så utbredd som vänsterdebattörer idag vill göra gällande.
[Said] har glömt bort det Osmanska imperiet, Iran och Afghanistan, som samtliga stod utanför britternas kontroll. Först vid slutet av första världskriget förvärvade Storbritannien något som kunde kallas ett imperium i Mellanöstern.
Och denna makt upplöstes ju snabb, inom två årtionden, i och med andra världskriget.
Egypten var, som Mohamed Omar skriver, "i strikt menig egentligen aldrig en europeisk koloni. Däremot var det en ottomansk koloni under nästan tre hundra år".
Till diskussionen om orientalism vill jag foga annan kritik: att allt tal om europeisk slavhandel är satt i fel perspektiv. Det framstår som att bara européer var skurkar. Men det är som Christopher Hitchens påpekat, att arabvärlden tog miljontals med européer, amerikaner och afrikaner som slavar:
De barbariska staterna i Nordafrika (eller om ni så vill, Nordafrikanska provinserna av det ottomanska imperiet plus Marocco) använde hamnarna i dagens Algeriet, Libyen och Tunisien för att tillfångata skepp som passerade genom Gibraltar sund. Tusentals fartyg bordades och mer än en miljon européer och amerikaner såldes till slaveri [fram till 1700-talets slut].
(Läs mer
här och
här)
Under sina efterforskningar om varför Thomas Jefferson byggde upp en amerikansk flotta i slutet på 1700-talet, skrev Hitchens:
Hur många vet att omkring 1,5 miljoner européer och amerikaner togs som slavar i islamistiska Nordafrika mellan 1530 och 1780? Vi kommer vagt ihåg att [författaren] Miguel de Cervantes en kort period levde i slaveri. Men vad hände invånarna i staden Baltimore på Irland, vilka alla tillfångatogs och fördes bort i en räd? ( Läs mer
här.)
När jag gick i skolan fick vi aldrig lära oss att muslimska imperier tillfångatog och förslavade européer på samma sätt som européer tillfångatog afrikaner. Och att denna historieförfalskning i svenska historieböcker skulle ha upphört är ju knappast troligt.
Och Pascal Bruckner, fransk intellektuell, har ju
citerats i bloggen:
Europa följde i Arabvärldens fotspår när man startade den transatlantiska slavhandeln. Men det var i Europa man först började vända sig emot den och först satte stopp för den.
Så postmodernismens utfall mot orientalismen som ett kolonialt arv bygger på självförakt - ett obefogat självförakt. Vi européer har inte varit mer onda än muslimer mot andra civilisationer, däremot präglas mänsklighetens historia i alla kulturer av både godhet och ondska, av framsteg och barbari. Här har väst - Europa och Amerika - kommit betydligt längre än alla andra kulturer när det gäller att tämja ofriheten.
Ändå verkar en ny orientalism växer fram, där den politiska vänstern ger exempelvis palestinier någon sorts helgonstatus. De kan aldrig göra fel och självmordsbombare behandlas med respekt, som i P1-Morgon i morse, där man talade om kvinnliga mördare utan att med ett ord beröra den fruktansvärda sorg dessa mördare orsakat helt oskyldiga barn, ungdomar, kvinnor och män.
Det är därför jag är något reserverad när Mohamed Omar i Axess skriver:
Said klagar över att ingen europeisk orientalist någonsin identifierat sig med araberna och islam. Det stämmer helt enkelt inte. Utmärkande för de svenska orientalisterna – både de akademiska och de ”praktiska” (för att låna en term från Heidenstam) – var i stället empati och äkta lidelse ...
Det framgår tydligt för varje vaken betraktare att den stereotypa bild av orientalisten/kolonialisten som myntas av Said har mycket lite att göra med vår svenska verklighet ...
Med risk för att beskyllas för högfärd skulle jag som svensk, muslimsk poet och därmed ”praktisk orientalist” i Heidenstams mening, vilja inordna mig själv i denna tradition. Jag instämmer helt och fullt med Robert Irwin då han skriver: ”Om någon väljer att kalla mig orientalist skulle jag inte ta det som en förolämpning, snarare smicker”.
Att söka det fridfulla i den muslimska kulturen är konstruktivt och behjärtansvärt. Men med tanke på allt det blod som flyter i islams namn just nu, känns det synnerligen angeläget att de som ser det fridfulla också ser till att få stopp på den barbariska sidan av denna civilisation. Först när våldet i islams namn upphört, kan trovärdighet för dess andra sidor växa.
Lördag 2007-09-15 / 9.46
Fredag 2007-09-14 / 8.02
