En blogg med koppling till cyberterroristerna har rubriken ”Attack is Sweden – Damn with! Down with Sweden”.
Sedan står följande på turkiska:
”Krisen i Danmark - nu är det samma kris Sverige. Vi har tvingat Danmark att be om ursäkt, det har de gjort. Vi vet hur vi ska tvinga Sverige att be om ursäkt. Vi har börjat en attack genom sajter .”
Hot, hat och våld. Något annat har inte dessa extremister att erbjuda. Att gå dom till mötes är bara att be om mer stryk. Allt annat än att stå upp för våra värderingar och traditioner vore vansinne.
Den populäre danske politikern Naser Khader, som tagit initiativ till att organisera moderata muslimer, har uppmanat muslimska trossamfund att inte lägga sig i svenska angelägenheter. Det rapporterar Jyllands-Posten i
Khader frygter ny Muhammed-krise.
Söndag 2007-09-02 / 19.55länk CARL BILDT: IRAK KOMMER ATT BLI ETT VÄLMÅENDE LAND. Det var kloka besked som utrikesminister Bildt gav i Irak och som SVT:s rapport förmedlade från presskonferens som Bildt håll tillsammans med Iraks utrikesminister Hoshyar Zebari. Se video:
Ökat svenskt stöd till Irak.
Också Dagens Nyheterrapporterar från Bildts resa till Irak:
- Vi är här för att visa ett stöd för den politiska processen i Irak, säger utrikesminister Carl Bildt till DN.se på telefon från Bagdad.
Det är utmärkt att Sverige nu backar upp det
franska initiativet om att Europa åter bör stödja Irak i kampen att övervinna de svårigheter landet har, så att man kan fullfölja den frihetliga och demokratiska process som inletts i och med att diktatorn Saddam Hussien och hans terrorvälde störtats.
Regeringen och statsminister Fredrik Reinfeldt har varit alldeles för tysta och diplomatiska. Först igår yttrade sig statsministern till försvar för yttrandefriheten. Men från utrikesminister Carl Bildt har inte mycket hörts. Trots att Ahmadinejads utfall skedde redan i tisdags så finns det inget att läsa om det på Bildts blogg, där han annars flitigt skriver om vad han gör varje dag.
Man borde kunna begära av våra ministrar att de är minst lika upprörda i sitt försvar för yttrandefriheten som kollegerna i den muslimska världen är i sina fördömanden av densamma. Vi borde helt enkelt ta och hälsa Ahmadinejad, Pakistans UD och den Islamiska konferensen att de skall avhålla sig från inblandning i Sveriges inre angelägenheter. Istället skall en svensk diplomat i Pakistan ha mumlat fram några halvkvävda ursäkter. Ynkligt!
Ja, under den danska Muhammedaffären teg eller fördömde både svenska medier och svenska politiker Jyllands-Postens publicering. I det nu aktuella fallet har svenska medier insett att man nog bör vara för yttrandefrihet. Men svenska politiker är fortfarande tveksamma till att försvara yttrandefriheten när utländska makthavare försöker styra över vad som gäller i Sverige. Tidningen har rätt: det är ynkligt.
Två nordbor finns med: svenske företagsledaren Antonia Ax:son Johnson och finske presidenten Tarja Halonen. Så här ser topp-tio ut:
1 Angela Merkel, förbundskansler, Tyskland
2 Wu Yi, vice premiärminister, Kina
3 Ho Ching, vd i Temasek Holdings, Singapore
4 Condoleezza Rice, utrikesminister, USA.
5 Indra Nooyi, vd i Pepsi, USA
6 Sonia Gandhi, partiledare, Indien
7 Cynthia Carroll, vd i Anglo American, Storbritannien
8 Patricia Woertz, ordf i Archer Daniels Midland, USA
9 Irene Rosenfeld, vd i Kraft Foods, USA.
10 Patricia Russo, vd i Alcatel-Lucent, USA
-
50 Tarja Halonen, president, Finland
69 Antonia Ax:son Johnson, Sverige
Att mäta makt är inte lätt. Det finns synlig makt, men än mer osynlig. Och makt ser olika ut i politik och näringsliv. Därför blir listan väldigt subjektiv. Att en vice premiärminister i Kina kommer så högt beror på att hon styr över ett stort land på stark frammarsch. Men har hon verkligen makt som vice?
Men underhållande är det ju att se listor av det här slaget.
Söndag 2007-09-02 / 9.05länk VÄRLDSBANKENS NYA CHEF VARNAR OM ASIEN. Robert Zoellick är Världsbankschef sedan 1 juli. Han kom då från investmentbanken Goldman Sachs, men där hade han inte varit många månader. Karriarän har han gjort inom Bush-administrationen, senast som vice utrikesminister hos Condoleezza Rice och dessförinnan som USA:s handelsrepresentant (handelsminister).
Zoellick har dock agerat som tjänsteman och expert, inte varit politiker. Och nu har han rivstartat som världsbankschef. Bloomberg intervjuar honom under hans rundresa i Asien,
Zoellick Sees Asia's Clear and Present Danger, och summerar hans budskap:
Häri ligger Asiens största sårbarhet då lånekostnaderna ökar globalt och skakar om marknaderna. Regionens höga tillväxttakt är förenad med en brist på chock-absorberande mekanismer inom aktiemarknaden.
Samtidigt säger Zoellick att mycket har hänt sedan förra krisen 1997.
Söndag 2007-09-02 / 9.05länk FRIHETSJOURNALEN NR 3. Nu har septembernumret av nyhetsbladet Frihetsjournalen nått prenumeranterna.
Huvudartikel är en lång jämförande analys om utrikespolitik: Vad skiljer och förenar utrikesminister Carl Bildt och presidentkandidaten Rudy Giuliani?
Dessutom: nyhet i höst, mest kommenterade blogginlägg, besöksstatistik, månadens blogginlägg mm.
[Lewin] välkomnade då uppbrottet från samarbetetsdemokratin. Äntligen hade Sverige återupprättat majoritetsdemokratin och fått en regering som väljarna nästa gång skulle kunna ge ett tydligt ja eller nej.
Det var och är en viktig poäng. Själva maktskiftet var uppenbart för alla. Att valutgången samtidigt innebar ett återupprättande av majoritetsdemokratin och en förstärkning av väljarnas makt att säga nej, var däremot lätt att förbise.
I bästa fall kommer den borgerliga alliansens exempel att sätta press på oppositionen att formera ett eget tydligt majoritetsalternativ. Valet 2010 befäster då väljarnas nyvunna makt.
Exakt detta är min syn på demokrati. Väljarna ska ha makten att avgöra inriktningen på politiken: ska landet gå åt vänster eller åt höger? För att väljarna ska få denna makt krävs av de politiska aktörerna, partierna, att de samverkar i tydliga regeringsalternativ. Om man istället upphäver "blockpolitiken" och partier snurrar runt som bollar i ett flipperspel, förlorar väljarna all sin makt, som istället hamnar i partiernas händer (och som demonstreras i plötsliga uppgörelser som väljarna aldrig fått ta ställning till).
Och en annan viktig reflektion jag vill göra i detta resonemang: varför respekteras inte denna majoritetsdemokrati inom Europeiska unionen? Där gör makthavarna allt för att undgå väljarnas inflytande. Konsensus och samarbete mellan politiker i EU är ett sätt att hålla väljarna utanför makten.
Det är förklaringen till varför EU inte har någon trovärdighet i folkdjupet. Först när man låter folken i val avgöra inriktning på europasamarbetet, kommer unionen att kunna väcka respekt.
Lördag 2007-09-01 / 8.45länk OCH NU KOMMER DÖDSHOT FRÅN ISLAMISTER. På samma sätt som satirtecknarna i Danmark utsattes för dödshot sedan de drivit med den religiösa symbolen Muhammed har de nu börjat framföras i Sverige. Aftonbladet rapporterar,
Konstnären mordhotad.
Sedan ayatolla Khomeini 1989 utfärdade fatwa med dödsdom mot Sir Salman Rushdie för hans författarskap har dödshot blivit extrema muslimers vapen mot konsten och yttrandefriheten. Regissören Theo van Gogh blev mördad på öppen gata i Amsterdam av en islamist sedan han regisserat Ayaan Hirsi Alis kortfilm Submission, som handlar om islams förtryck av kvinnor.
Nu har alltså dödshoten från islamister spridit sig till Sverige. Vi har två val: att stå upp för våra värderingar och kompromisslöst försvara yttrandefriheten, öppenheten och våra traditioner, eller välja att bli underkuvade "dhimmi", lydiga undersåtar till muslimskt herrefolk.
Det är detta de internationella skärmytslingarna i grunden handlar om.
Lördag 2007-09-01 / 8.15länk VÄST OCH ISLAM OFÖRENLIGA OM YTTRANDEFRIHET.
Det finns ingen möjlighet att sammanjämka islams krav på förbud mot att kritisera religion och västvärldens krav på yttrandefrihet. Här är de två civilisationerna på kollisionskurs. Antingen underkastar sig väst islams krav, eller så får islam underkasta sig västvärldens principer. Något mellanting finns inte.
Det är därför den här striden om Muhammedteckningar av olika slag är så laddad. Den handlar om vilken civilisation som är överordnad den andra, på global nivå.
Och det är därför som vi aldrig någonsin kan acceptera att inskränka yttrandefriheten, hur kränkta några än känner sig. Att driva med religiösa symboler tillhör yttrandefriheten.
Den muslimska världen måste en gång för alla lära sig att i den kristna världen gäller yttrandefrihet. Punkt slut. Islams krav på inskränkningar i västvärlden är helt och totalt oacceptabla.
Statsminister Reinfeldts
uttalande till förmån för yttrandefrihet övertrumfas av detta rykte om att Sverige lyder minsta vink i det fall totalitära krafter framför hot. Vi har ju ingen stolt historia härvidlag. På 1930-talet vidtogs alla åtgärder som naziregimen i Tyskland begärde. Ska det upprepas nu?
Jag hoppas att dagens regering bättre begriper att vi måste försvara våra traditioner och lagar om öppenhet nu när den här historien sprider sig i världen.
Fred Thompson säger att han fortfarande testar vattnet för en eventuell presidentkandidatur. Hur länge har han testat vattnet nu? Sex månader, eller nåt sånt? Han har faktiskt varit i vattnet så länge att han inte har några rynkor i ansiktet längre.
[Sedan han arresterats för sexuella inviter på herrtoalett] har många kallar senator Larry Craig för hycklare, därför att han varit motståndare till homosexuella äktenskap. Men ska vi vara ärliga, har han aldrig offentligt uttalat sig emot anonymt gaysex på offentliga toaletter.
Vid ett politiskt forum i Hollywood sa Hillary Clinton att hon inte stödjer tanken på homosexuella äktenskap. Faktum är att hon sa att hon inte längre är särskilt förtjust i heteroäktenskap heller.
Hillary Clinton har i en intervju sagt att hon som president kommer att starta krig mot cancern. Hon kommer alltså att stödja kriget i två år, sedan kommer hon att bli emot kriget i ett år, för att till sist vilja dra sig ur det helt och hållet.
Fredag 2007-08-31 / 16.01länk SATIR: SNACKA OM NYANSER. Satirtecknaren Glenn McCoy fångar utomordentligt träffsäkert både vänsterpolitikernas och mediernas hållning i världspolitiken:
Obama: - Om jag väljs till president kommer jag att sätta mig ner och diskutera med våra fiender i Iran och bomba våra allierade i Pakistan.
Programledaren: - Wow. Vilken nyanserad position!
Clinton: - Det där var väl ingenting. Måste jag påminna dig om att jag är emot det krig jag röstade för?!
Härtill är vi nödda och tvungna, skulle man kunna sammanfatta utspelet.
När försvaret bara får pengar till gamla avtal måste nya materielinköp och modern utbildning ske i samverkan med andra. Och att vända sig till Norge är ju att också vända sig till Nato. Det är ett sätt att föra Sverige ännu närmare Nato-medlemskap.
Och det är riktigt. Om vi sätter trygghet och vår nationella säkerhet främst - före ideologiska dogmer - är samverkan med atlantpakten den effektivaste vägen att uppnå målet.
Men jag förstår inte varför Finland inte är med på initiativet. Är det därför att vi redan har samverkan med Finland? Eller ville inte Finlands ÖB vara med? Vi samverkar ju alla tre i EU:s snabbinsatsstyrka Nordic Battle Group.
Fredag 2007-08-31 / 12.25länk BAKSLAG FÖR FÖRNYARE PÅ C-STÄMMA. Med landstingsrådet Gustav Andersson (c) i spetsen ville förnyarna i den översyn av framtidens socialförsäkringar som partiet ska göra, få med en tydlig formulering om att grundtrygghet plus välfärdskonton ska vara ett alternativ. Det skulle innebära en centerprofil som har vissa likheter med den bondeförbundet hade i ATP-omröstningen: en offentligt garanterad grundtrygghet lika för alla, och därutöver frivilliga försäkringar för inkomstskydd. Riktigt så radikala var dock inte Andersson & Co, deras förslag innebär obligatorisk försäkring men av ny modell.
Men inte ens denna "mjuka" form av grundtrygghetsprincip faller partistyrelsen på läppen och både Andreas Carlgren och Maud Olofsson var uppe i talarstolen och avvisade förslaget.
Förslaget blev också nedröstat för några minuter sedan (stämman sänds direkt i SVT24).
Därmed har förnyarna i centerpartiet gått på ett stort bakslag. Centerpartiet ska inte ens utreda mer renodlad grundtrygghet.
Men vi kan nog vara lugna. Gustav Andersson tillhör den generation som var kritisk mot Olof Johanssons linje, och vi (på den tiden var jag med) blev ju alltid nedröstade på centerstämmorna - men ett antal år senare har förnyarnas politik blivit centerpartiets. Så kan man hoppas att det går nu också. Förnyelse - med några års fördröjning. Så lyder partiets inofficiella mantra.
Fredag 2007-08-31 / 7.55länk "FÖRDOMAR" FEL ORD OM SJUKVÅRDENS AGERANDE. En feministisk studie får stort utrymme i medierna. Den hävdar att kvinnor behandlas sämre än män i sjukvården. Jag ryggar inför den beskrivningen. De flesta som jobbar inom sjukvården är kvinnor. Skulle de - i enlighet med manliga strukturer - behandla systrar sämre? Då skulle "manliga" strukturer i huvudsak bäras upp av kvinnor. En något märklig situation.
Jag har inte orkat läsa rapporten och se om det är ytterligare ett löst påhitt, ungefär som uppsala"professorn" Eva Lundgrens feministiska "teorier" om att manliga nätverk ritualmördar barn i Sverige. Men en som orkat läsa hela rapporten är Per Gudmundson och i Svenska Dagbladetsummerar han orsaken till att manliga patienter behandlas annorlunda än kvinnliga. Förklaringen är att män oftare har annorlunda och mer akuta åkommer som måste behandlas snabbt. Därför gör sjukvårdspersonalen ofta den riskbedömningen när de har flera patienter att ta hand om, att ta en man före en kvinna. Därför får män i snitt kortare väntetid.
Om man i feministisk anda i turordningen skulle strunta i riskbedömningen av patienterna och istället ta "varannan damernas", skulle det innebära flera dödsfall. Eller som Gudmunson ställer frågan, och relaterar det till TV-succén House:
Ett tankeexperiment är att för sitt inre spela upp ett avsnitt av House baklänges, och när patienten rullas in börja med den minst sannolika och mest riskfyllda behandlingen. Det vore inte bra, eller hur?
Om vårdpersonalen slutar gå på sin erfarenhet och behandlar lindrigare åkommer före akuta, för att uppnå någon sorts feministisk utopi, innebär det sämre vård och fler döda. Är feminismen värd det?
Fredag 2007-08-31 / 7.30länk HAR FRED THOMPSON VÄNTAT FÖR LÄNGE? I går spekulerades det vilt på nätet och i medierna om det var dagen då förre Tennessee-senatorn och skådespelaren
Fred Thompson till sist och officiellt skulle tillkännage sin kandidatur i amerikanska presidentvalet. Det blev ännu ett västgötaklimax.
Medarbetare säger nu att ett offentliggörande kan komma att ske i TV, då han gästar Jay Leno nästa vecka. Men att göra det där är inget nytt, utan bara att ta efter Arnold Schwarzenegger.
Thompsons agerande, att gång på gång svika sina supportrar om tillkännagivande, får medier att spekulera i att Thompson försatt sin chans. ABC News frågar,
Analysis: Has Fred Thompson Waited Too Long?
- Han har helt klart förlorat mycket av den entusiasm som fanns under försommaren, säger Whit Ayres, en republikansk strateg som inte är kopplad till någon presidentkandidats kampanj. "Kostnaden för all denna väntan är ett betydande tapp i intresse. Frågan är om han kan återskapa entusiasmen i september."
Jag är förvånad att Thompson skött sin väntan så illa. För det behöver inte vara fel att vänta med att tillkännage att man ställer upp. Men det kräver att man skapar rätt sorts väntan och förväntan. Newt Gingrich har gjort rätt, när han sagt att han väntar till hösten och ser om det finns behov av hans kandidatur. Det är ett rakt besked. Från en möjlig ledare. Thompson har mer uppträtt som en koketterande skådespelare som inte riktigt vet om han vill eller inte. Så uppträder inte en tänkbar statschef.
Det visar världssamfundets totala sammanbrott. Fortfarande i augusti 2007 talar världsledare om hur man kanske borde agera för att rädda civila i Darfur. Det är mer än tre år för sent!!!
Minst 200.000 människor har mördats. Förmodligen många fler. Men världssamfundet diskuterar fortfarande vad man kan göra. Darfur är ett nytt Rwanda, men istället för ett explosivt folkmord utfört under några veckor är Darfur ett plågsamt utdraget folkmord över flera år.
Ändå griper världen inte in.
Förklaringen är antikrigsvänstern. När invasionen i Irak mött sådant aggressivt motstånd i pressen, vågar inga politiska ledare förespråka invasion i Sudan för att rädda Darfurs civilbefolkning. Om det var fel att störta Saddam, är det fel att störta sudanska regimen.
Antikrigsvänstern i medier och vänsterpartier måste rannsaka sitt samvete och tänka om. Deras "antikrig"-vurmande kostar hundratusentals barns, kvinnors och mäns livet.
Det är deras fel att premiärministrar och presidenter tre år efter folkmord startat fortfarande bara skriver tidningsartiklar om att de egentligen vill stoppa folkmord...
"Antikrig" betyder att vi passivt står och ser på medan människor slaktas.
Är det en sådan värld vi vill ha?
Torsdag 2007-08-30 / 17.48länk FLORIDA GER GIULIANI STARKARE ÖVERTAG. Förändringar i republikanska partiets primärval har förstärkt Rudy Giulianis möjligheter att bli presidentkandidat. Förut var det nordliga delstater som Iowa och New Hampshire som låg först och där mindre kända kandidater med sämre stöd i nationella opinionsmätningar kunde överraska. Genom att vinna i dessa mindre delstater skapade de momentum som smittade av sig i större delstater som haft omröstningar senare.
Men nu har större sydstater som
Sydcarolina och
Florida tidigarelagt sina primärval, och tar därmed udden av vinst i Iowa och New Hampshire.
Och Rudy Giuliani har starkare ställning i dessa större delstater, medan den mindre kände guvernören Mitt Romney leder i Iowa och New Hampshire.
Republikanska partiet har försökt hindra Florida från att tidigarelägga sitt primärval genom att tilldela dem färre delegater vid partiets konvent. Men New York Sun rapporterar att republikanska partiet i Florida struntar i detta och tänker hålla primärval redan 29 januari,
Florida Will Be Decider for GOP Nominee.
Förändringarna spelar alltså Rudy Giuliani som hand i hanske.
Och hade det varit presidentval nu hade Giuliani vunnit över Hillary Clinton med
47 procent mot 40 enligt Rasmussen och med
50 procent mot 44 procent enligt GWU Battleground.
Torsdag 2007-08-30 / 17.38länk HÖGRE TILLVÄXT ÄN VÄNTAT I USA. Amerika fortsätter att vara motorn i världsekonomin, trots att bolånemarknaden svajar. Bloomberg rapporterar idag:
Ökad export och ökade företagsinvesteringar har lyft USA:s tillväxt till den högsta på mer än ett år, innan turbulensen på bomarknaden tvingade centralbanken att varna för svagare prognos.
Bruttonationalprodukten steg med 4 procent på årsbasis under andra kvartalet, meddelar handelsdepartementet i Washington och högre än den prognostiserade tillväxttakten från 3,4 procent. Medianprognosen som Bloomberg mäter bland ekonomer är nu 4,1 procent.
Världsekonomin är friare än förr, och därmed borde ekonomin bättre kunna hantera tillfälliga orosmoment. Exempelvis har inte konjunkturen nämnvärt påverkats av de kraftigt höjda oljepriserna, något som ledde till djup lågkonjunktur på 1970-talet. Därför är det fel att bara fokusera på risker och perioder av börsnedgång.
Vad är orsaken till det svaga väljarstödet?
- Regeringen vann valet på en politik som skulle minska utanförskapet i samhället. När vi nu genomför vårt program om att få folk i arbete i stället för att de ska tvingas klamra sig fast vid bidrag, innebär förvandlingen en strukturell förändring. En sådan process tar tid och det dröjer innan människor inser att vi är på väg att skapa ett samhälle med folk i arbete.
Siffrorna bekymrar dig således inte?
- Egentligen inte. Förändringar skapar alltid osäkerhet. När det sker en omorganisation i ett företag uppstår ofta en oro och de anställda visar skepsis mot både förslagen och den ledning som initierat dem. Men när personalen så småningom upptäcker de positiva effekterna blir tonen en annan. Modellen är överförbar till politiken. Lägre skatter och fler i jobb kommer att belönas.
När vänder det då?
- Fortfarande är sjukdomsinsikten svag. Vi har ännu en miljon svenskar som inte går till jobbet. Men vi jobbar på och jag tror att våra insatser ger effekt. Men det kan dröja. När väljaren själv ställer sig frågan om han eller hon vill återgå till den tidigare regeringens politik tror jag att opinionssiffrorna förbättras för regeringen.
Det här är mer trovärdiga svar än vi hört på mycket länge från den knäpptysta regeringen. Och jag tror det är en riktig analys när det gäller de stora stratetgiska frågorna.
Men varför ägnar sig Alliansregeringen åt att driva socialistisk politik i mindre viktiga frågor? Idag blev det känt att regeringen fortsätter försvara det statliga spelmonopolet - unikt i Europa. Häromdagen blev det turbulens sedan regeringen inte verkar vilja avskaffa vuxencensuren för biofilmer.
Ivern att behålla ofrihet är stor, men när det gäller frihetsreformer, som kommuners rätt att införa vårdnadsbidrag, då drar regeringen benen efter sig och visar ingen iver alls.
Dessa frågor är var och en av mindre betydelse, men det finns ett mönster i hur regeringen agerar: socialistiskt snarare än liberalt. Om regeringen i strategiska frågor vill gå fram på ett sätt som kan värva socialdemokratiska väljare, är det en sak. Men att gå emot sina egna väljares önskemål i snart sagt alla andra frågor också är väl magstarkt.
Det är bristen på värderingar i regeringens mindre beslut som är mest störande just nu. Av den enkla anledningen att de är obegripliga. Varför detta vurmande för statsmakten i varje liten detalj? Varför inte lita på medborgarna? Varför inte markera frihet när man kan?
Torsdag 2007-08-30 / 8.46länk LÅT FÖRETAG VARA FÖRETAG. Det har blivit inne att tala om företags sociala ansvar. Storföretag har gått på vågen eftersom PR-folk här ser en möjlighet att vinna lite goodwill genom att tala strunt om allt det mjuka som är "viktigt". Men det är en fälla, vilket tidskriften Neo:s blogg visar,
Ansvar - nej tack. Insatser - ja tack.
Företag är till för att producera en vara eller tjänst som man i konkurrens visat sig vara bland de bästa att ordna. Det är genom smart och effektivt arbete med sina produkter som företag bidrar till samhällets ekonomiska och tekniska utveckling. Deras jobb är inte att ta ansvar för sociala aspekter. Det ansvaret ligger på oss som enskilda medborgare, på civila samhället och i värsta fall på staten. Dessa aktörer har till uppgift att ta socialt ansvar.
Att försöka föra över det på företagen betyder inget annat än att man kastar grus - eller bomull - i ekonomins maskineri. Om företag slutar fokusera på det som de är bäst på - att producera - slutar ekonomin att växa. Att förhindra en sådan stagnerande situation, DET är företagens verkliga och enda sociala ansvar.
Torsdag 2007-08-30 / 8.16länk MED MAUD I MEDVIND. I dag startar centerpartiet sin stämma i Kalmar. Tidningarnas ledarredaktioner är överlag positiva i sina analyser. Men inte alla. Och inte den här bloggen heller. Men först lite jubel, det är Maud Olofsson förtjänt av.
Svenska Dagbladet skriver i
Från politikens mitt till mitt i hetluften:
I begynnelsen var Bondeförbundet. I dag motionerar Stureplanscentern, en sammanslutning inom centerns Stockholmsdistrikt, om platt skatt och avregleringar på arbetsmarknaden. Mycket har hänt med partiet sedan Maud Olofsson tog över
på riksstämman i Västervik 2001 ...
Företagarna har skäl att hålla ett extra öga på
händelseutvecklingen i Kalmar i dagarna.
Hon har onekligen hittat en egen nisch i politiken, Maud Olofsson. Medan de nya moderaterna tävlar med de gamla socialdemokraterna om vilka som är Sveriges egentliga arbetarparti vill centern vara något helt annat. Vi ska vara företagarnas bästa vän, förklarade Maud Olofsson häromdagen i ett samtal med liberala journalister ... Centern har lärt sig att den som inte utmanar suddas ut. Övriga allianspartier bör lyssna.
Om stämman röstar igenom det nya jobbprogrammet befäster centern sin roll som det mest radikala partiet på området ... Som liberalismens nya fanbärare argumenterar centerpartiet för rätten att inte tillhöra en (fack)förening. Det är inget fel med kollektivavtal, skriver centern, men pläderar samtidigt för mer av lokala lösningar. "Kollektivavtal är normen men behöver inte nödvändigtvis vara formen." ...
Centerpartiet har rätt i sak, men bakom sakpolitiska ställningstaganden finns också större värden. Det är befriande att något parti utmanar gällande ordning. Att något parti vågar ställa sig lite vid sidan av den politiska mitt som tycks bli mer och mer hopklibbad.
Jag håller med om att förnyelsen i centerpartiet är det mest intressanta som händer på den borgerliga sidan. Man visar framtidsengagemang, optimism och mod. Men ännu är det mest i ord. Maud Olofsson har inte fått med sig Alliansregeringen. Därför ligger det något i det Östgöta Correspondenten skriver i
Mindre sna(c)k och mer verkstad:
Det är egentligen ironiskt. Handlingskraften i den nya regeringen har framför allt de övriga tre partierna stått för – folkpartiet inom skolpolitiken, moderaterna på områden som ekonomi och arbetsmarknad, kristdemokraterna när det gäller att öka mångfalden inom vården och på bostadsmarknaden.
[Regeringens] c-märkta statsråd ... har en sak gemensamt: Mycket snack och lite verkstad ...
Dagens Industri publicerade i går en enkät om företagsklimatet i Sverige.
"Inget har hänt. Jag upplever inga märkbara skillnader i mitt dagliga liv som företagare. Regeringen har i stort inte gjort något bra. Men å andra sidan inget dåligt heller", säger Torsten Jansson, entreprenör och storägare i New Wave. Tyvärr är hans ord ganska representativa för det tillfrågade branschfolket i enkäten – och en bister kritik av näringsminister Olofssons insats.
Företagarna har rätt, men ledarartikeln är orättvis när skulden ensidigt läggs på Olofsson. För det är knappast centerpartisternas fel att så lite händer. Felet är de nya moderaternas. De är Alliansregeringens bromsklossar, det socialistiska inslaget i den här regeringen.
Men tidningens reaktion är en varning till centerpartiet: ni kan komma att få skulden för nya moderaternas saktfärdighet och ovilja till reformer. Maud Olofsson måste fortsätta vara på offensiven och tydligt låta det bli klart att moderaterna lägger fällben på henne i förnyelsen av Sverige.
En annan kritik jag kan instämma i framförs av Aftonbladets socialdemokratiska ledarskribenter i
Centerns svek mot glesbygden:
Thorbjörn Fälldin lyckades förena det traditionella försvaret av glesbygden med en politik som lockade storstadsväljare. Kärnkraften blev symbolen för det storskaliga samhällets brister. Decentralisering och miljöskydd lockade både småbönder i Västerbotten och den unga medelklassen i Stockholm ....
Maud Olofsson har valt en annan väg än sina företrädare. Hon har gått högerut och försökt ta den plats som blivit ledig när moderaterna stajlat om sig. Idéerna om förändrad arbetsrätt och ökad konkurrens formas gärna bland de unga, nyliberala tänkarna i huvudstaden. ”Stureplanscentern” kan inte klaga över sitt inflytande. De unga karriärpolitikerna i Stockholm har närmare till makten än centerns gräsrötter, som arbetat åt partiet i decennier ...
Centerns kärnväljare utanför storstäderna har mindre att jubla över.
Särskilt referensen till Fälldin är intressant. För det var just hans förmåga att både vinna storstadsväljare (c hade 13 procent i Stockholm under hans storhetstid) och öka i landsorten som var grunden för hans storhet. I övriga västvärlden är landsbygden borgerlig. I Sverige har den efter Fälldins avgång erövrats av socialdemokratin. Det gör det svårare för borgerliga att vinna, man måste få ett mycket stort röstövertag i städerna för att få majoritet i riksdagen.
Centern borde vara det parti som åt den borgerliga regeringen åter värvar landsbygden. Småföretagarfokuseringen är här ett självklart trumfkort. Men i opinionsbildningen har det inte riktigt framstått så. Partiet borde bli tydligare med att de förändringar man föreslår gynnar de hårt slitande landsbygdsborna som jobbar i mindre företag. Det gäller att hitta en image som balanserar mellan "Stureplanscentern" och bygderna vid sidan om allfartsvägarna.
Onsdag 2007-08-29 / 16.14länk GODA NYHETER FRÅN IRAK, MEN INTE FÖR VÄNSTERN. Svenska medier rapporterar om gamla nyheter. Dåliga nyheter. Internationella medier är inne i en annan fas. Som i Boston Globe där kolumnisten Jeff Jacoby skriver:
Good news, but not for Democrats:
Analytiker på vänsterinriktade Brookings överraskade när de i Washington Post om Irak skrev 'Ett krig vi kanske kan vinna'. Elva dagar senare ändrade det tyska magasinet Der Spiegel, som länge betecknat kriget som en olaglig katastrof, sin hållning radikalt. 'Den amerikanska militären är mer framgångsrik i Irak än vad världen vill tro', rapporterar Ullrich Fichtner. I så hög grad att det resultat som Bush-administrationen 'så felaktigt förutspådde före invasionen - att trupperna skulle hälsas med blommor - faktiskt fortfarande kan komma att besannas'.
Fler goda nyheter kom i veckan när ett genombrott meddelades i förhandlingarna mellan ledande shiitiska, sunnitiska och kurdiska politiker. [De] ska nu göra gemensam sak i parlamentet för att lösa utdragna tvister, som fördelningen av oljeinkomsterna, lätta på av-Baathifiseringen och frige vissa fångar.
Den här bloggens huvuduppgift är att kommentera skeendet, inte att fungera som nyhetsförmedlare. Men eftersom svenska medier systematiskt och envist vägrar rapportera goda nyheter - i vänsterns anda, en vänster som investerat i Iraks undergång - vill jag förmedla vad som händer där ute i världen...
Goda nyheter förtjänas också att rapporteras.
UPPDATERING: AP rapporterar att Sadr-milisen, som legat bakom mycket etniskt våld i Irak, nu deklarerat en sorts vapenvila:
Al-Sadr suspends militia activity in Iraq.
Onsdag 2007-08-29 / 8.31länk FEL GREPP OM ALKOHOL. Folkhälsoinstitutet har gjort nya utspel till förmån för förmynderiet genom att "räkna" på vad det skulle kosta om livsmedelsbutiker fick sälja öl, vin och starkare drycker. Rena rama eländet! Så kan man sammanfatta deras resultat.
I Svenska Dagbladet skriver Per Gudmundson
(pdf):
Frågan är dock varför ett så trubbigt
instrument som monopolet,
som främst försvårar för just vanligt
folk, ska vara det viktigaste
verktyget i en ansvarsfull alkoholpolitik.
Vore det inte bättre att
vårda alkoholisterna, fängsla
våldsmännen och uppfostra ungdomarna?
För att markera en ny
riktning i alkoholpolitiken borde
regeringen, den dagen monopolets
avskaffande äntligen genomförs,
presentera åtgärdsprogram
för riskgrupperna. Vid resursbrist
går det bra att dryga ut kassan
med Folkhälsoinstitutets budget.
Förra gången en annan nations ledande politiker riktade kritik mot vad som skrevs i en svensk tidning var Hermann Göring som telegraferade till Torgny Segerstedt och protesterade mot att Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning 1933 skrivit:
"Herr Hitler är en förolämpning."
Ahmadinejad skyller på... judar. Naturligtvis. Också där är likheterna med naziregimen uppenbara.
Och vad säger den svenska regeringen? Ingenting!
Också här upprepas händelseutvecklingen från 1933, då det politiska etablissemanget istället för att ta parti för svensk tryckfrihet och för Segerstedt förespråkade censur. S-regeringen gick Hermann Görings ärenden och började censurera svenska medier. Eftergiftspolitiken var utbredd.
Reinfeldts regering verkar vara inne på samma spår: man lägger sig inför världens tyranner. Man vågar inte stå upp för demokrati och yttrandefrihet.
Hur är det med andra medier? Gör de som 1933 - d v s ställde sig på Görings sida och tyckte Segerstedt borde hålla tyst? Förvånande nog tar Dagens Nyheter parti för yttrandefriheten:
Att inte låtsas om mullornas intrång.
Det är glädjande att DN inte springer rakt i armarna på Ahmadinejad - på ledarplats iallafall. Men var står övriga tidningar? Varför ser vi inte en gemensam och solidarisk uppslutning bakom Nerikes Allehanda? Varför är de flesta tidningar lika tysta som regeringen?
På andra håll i världen är man - tack och lov - inte lika fega som i den svenska regeringen. I måndags var Frankrikes president Nicolas Sarkozy mycket tydlig och uteslöt inte möjligheten att bomba Iran, hellre än att Iran får tillgång till kärnvapen:
In blunt speech, Sarkozy talks of attack on Iran.
Om inte det iranska folket snart reser sig mot mullaregimen kommer de iranska kärnvapenanläggningarna att bombas. Det blir nödvändigt om vi vill undvika kränvapenkrig. Den iranska regimen kommer inte att dra sig för någonting. Den måste störtas. Ju förr dess bättre.
Läs mer om rondellhundarna:
här,
här,
här och
här. Och om iranska regimens sanna ansikte
här.
Onsdag 2007-08-29 / 7.22länk EVA LUNDGREN I FARTEN IGEN. På tal om idioti, rituellabarnamords-professorn Eva Lundgren skriver på DN-Debatt att
statsvetarprofessorn Bo Rothstein är "okunnig".
Själv är hon ju ett lysande exempel på vilken hög nivå forskningen vid svenska lärosätet Uppsala ligger på. Jag ifrågasatte i SVT24-programmet "korseld" hennes stöd till kvinnoorganisationen Roks, vars ordförande hävdade att "män är djur", och hennes påstående om att många barn i Sverige ritualmördas av manliga nätverk. Hon backar om Roks, men stod fast vid att många svenska barn ritualmördas av män. Se vår ordväxling, mina frågor är kursiverade:
Var finns dokumentationen och bevisen för rituella mord på barn och foster?
- Det som kriminologen i dokumentären jobbat med är dödligt våld. Det som är rapporterat till polisen. Nu vet vi sedan evinnerliga tider att det våld som kommer till polisen är bara 15 procent av allt våld. Och sådana känsliga fall hamnar inte där.
Om någon blir mördad, skulle det inte finnas någon som saknas, som eftersöks och utreds?
- Jag vill inte tas till intäkt för det där. Det jag har gjort är att intervjua ungdomar om grova rituella övergrepp ...
Om det här förekommer måste det ju finnas några polisanmälningar?
- I Norge finns fall med fällande domar.
Men inte i Sverige efter 1980?
- Det kan inte jag svara på. Men polisen kan heller ingenting om detta ... Inkompetensen är stor.
Alla andra är inkompetenta! Bara Eva Lundgren vet. Barn ritualmördas av män i Sverige - även om inga barn har anmälts som saknade. Det är inte hon som har fel, utan polisen som är inkompetent.
Det säger väl lite om hur man ska tolka hennes utfall mot Bo Rothstein, som är en av de få som står upp för saklighet, empiri och seriös vetenskap i det här landet.
Onsdag 2007-08-29 / 7.22länk SVENSK FILMCENSUR UPPMÄRKSAMMAS INTERNATIONELLT. Sverige framstår som en bananrepublik med totalitära drag när nyhetsbyråerna rapporterar om att filmcensuren ser ut att bli kvar. UPI skriver i
Sweden's top censor resigns:
The head of Sweden's Board of Film Censors has resigned to protest Sweden's continued censorship of films for adults.
The last mainstream film to be cut was Martin Scorsese's "Casino" in 1995 ... Lena Adelsohn Liljeroth, Sweden's minister of culture, said censorship of adult movies will be a question for the government later in the fall.
På engelska framstår idotin ännu tydligare.
Tisdag 2007-08-28 / 19.10länk GUL TURKISK PRESIDENT TACK VARE ULTRANATIONALISTER. Abdullah Gül förlorade omröstningen om presidentvalet i våras eftersom det sekulära oppositionspartiet CHP bojkottade omröstningen. Eftersom mindre än två tredjedelar av parlamentet deltog i omröstningen underkändes valet.
Det som skiljer
dagens omröstning om president mot vårens, var att det ultranationalistiska partiet MHP, som vann många nya mandat i parlamentsvalet förra månaden, deltog i omröstningen och därmed gav sitt tysta stöd till Gül.
Utan ultranationalisternas passiva stöd hade islamisten Gül inte blivit vald. Något att minnas när svenska mediekommentarer tiger om denna inte helt oväsentliga faktor.
Tisdag 2007-08-28 / 19.10länk SYDKOREA KAPITULERAR INFÖR TALIBANER. Efter det att talibanerna dödat två av de 23 kidnappade sydkoreanerna som var i Afghanistan för att missionera, har Sydkoreas regering gått med på att dra tillbaka sina trupper från Afghanistan, rapporterar bl a AP i
Taliban agree to free Korean hostages.
Sydkorea viker alltså ner sig inför fascistiska krafter. Och vad värre är: talibanerna har inte bara vunnit en prestigeseger, utan fått blodad tand. Räkna med att fler kommer att kidnappas i Afghanistan.
Så här beter sig inte en seriös nation!
Tisdag 2007-08-28 / 8.10länk DAGS FÖR NYTT BONDETÅG? Trots ett allt mer osäkert världsläge fortsätter den borgerliga regeringen att avveckla svenskt försvar. Enligt Svenska Dagbladet (ej online) kommer regeringen att spara 800-900 miljoner på försvarets materielförsörjning i den budget som snart läggs fram. En värnpliktig läsare skriver i mejl:
Världsläget förändras varje dag, inte sällan till det sämre. Ett försvar måste vara berett på det mesta och kan inte anpassas från dag till dag. På 30-talet förutsatte vi att freden var evig och rustade ner. Sedan kom Hitler till makten och resten är historia. På 1910-talet var det samma sak, freden ansågs självklar och man försökte rusta ner. Men bönder från hela landet kom till Stockholm för att marschera mot regeringens försvarspolitik och i det så kallade ”bondetåget” markerade kungen vikten av ett starkt svenskt försvar. Några [månader] senare bröt första världskriget ut. /.../
De flesta har vid det här laget lärt sig att aldrig ta något för givet, framförallt inte freden. Förmågan att försvara sig är något man aldrig får äventyra, framförallt inte för att få ihop en budget. Det är som en försäkring, och en försäkring går inte att teckna när skadan väl är skedd. Vi måste se verkligheten i vitögat och vi måste ta det säkra före det osäkra. När nu regeringen är villig att äventyra vår nationella säkerhet och vår förmåga att delta i internationella insatser måste någon reagera. Det är ändå vår säkerhet som regeringen spelar rysk roulette med. Det kanske rentav är dags för ett nytt bondetåg…
Ja, det är tragikomiskt att Sverige alltid avrustat just inför ett nytt storkrig i vår omedelbara närhet.
Hur ska man se på det faktum att Sverige åter avrustar?
Tisdag 2007-08-28 / 7.46länk DANIELSSON FÖRSVARAR SIN INKOMPETENS. Statsminister Göran Perssons närmaste man, statssekreteraren i statsrådsberedningen Lars Danielsson har givit ut en bok. Dagens Nyheter använder rubriken:
Danielsson tar bladet från munnen i ny bok. Men en mer rättvisande rubrik hade varit; "Danielsson fortsätter tiga om tsunamidagen". För trots flera hundra sidor, svarar Danielsson fortfarande inte på frågan vad han höll på med under annandag jul då tsunamin dödade 543 svenskar.
Han ljög om att han ringt UD flera gånger under dagen och han ljög om att han loggat in på datorn på morgonen.
Lars Danielsson står som exempel på hur svensk ämbetsmannatradition har förfallit och där mäktiga befattningshavare i staten inte tar sitt ansvar. Statsförvaltningens oförmåga att hantera kriser är monumental. En förklaring är att statsförvaltningen i huvudstaden inte är konstruerad för att hantera snabbt uppkomna situationer. En annan förklaring är chefernas ovilja att visa ledarskap.
Tisdag 2007-08-28 / 7.46länk KYOTOPROTOKOLLET USELT. I en analys av Kyotoavtalet skriver Joakim Sonnegård, vid kommissionen för hållbar utveckling, att
Kyotoprotokollet sätter klimatet på spel (Under strecket i Svenska Dagbladet, ej online än):
Kyotoprotokollet är helt enkelt ett uselt avtal som aldrig borde ha sjösatts ...
Länge har USA framställts som den stora miljöboven som inte ratificerat Kyotoprotokollet, men det förvånande är egentligen att så många ställt sig bakom ett så uselt konstruerat avtal.
... Kyotoförhandlarna [misslyckades att] konstruera avtalsvillkor ("piskor och morötter") som gör att det ligger i parternas egenintresse att efterleva avtalet; protokollet ändrar inte på klimatkrisens underliggande ekonomisk-politiska drivkrafter ... Under Kyotoprotokollet kan Sverige öka sina usläpp med
Rätt. Det viktiga är att stimulera teknikutveckling som gör att den mänskliga aktiviteten kan fortgå samtidigt som utsläppen minskar. Se
Hellre teknikutveckling än 5-årsplaner.
Måndag 2007-08-27 / 17.46länk HOLLYWOOD SLÅR KASSAREKORD. Under sommarmånaderna har filmfabriken i Hollywood redan spelat in 4 miljarder dollar, rapporterar deadline Hollywood i
OFFICIAL! Summer 2007 Smashes Record. Det började med Spider Man 3, Shreck 3, Pirates of Caribbien 3, Harry Potter 5 och har fortsatt med bland annat Simpsons Movie och Bourne Ultimatum.
Inte så många helt nya teman, om man säger så. Men biograferna behöver ett uppsving efter en svag period...
Måndag 2007-08-27 / 17.36länk JUSTITIEMINISTER GONZALES HÖLL INTE MÅTTET. I USA är justitieministern den tyngsta inrikespolitiska ministerposten. Efter senaste presidentvalet nominerade president Bush Alberto Gonzales till denna post, och han porträtterades här i bloggen 2004:
Gonzales näste justitieminister.
Problemet med Alberto Gonzales är att han inte varit politiker, utan domare i Texas Högsta domstol och sedan Vita husets advokat, alltså juridisk rådgivare åt presidenten.
I Washington DC är polariseringen mellan regeringen och kongressen värre än på mycket länge, och varje litet fumlande från en minister används skoningslöst av vänstern för att komma åt presidenten. Och det är ett klimat som Gonzales inte varit rätt man att hantera. Att leda ett departement på 100.000 anställda var också något nytt för honom, och han har visat sig vara en mindre skicklig arbetsledare.
Gonzales har legat bakom och försvarat inrättandet av Gitmo, där den verkställande makten flera gånger fått smäll på fingrarna av USA:s mäktiga Högsta domstol. Att flera gånger få sin lagstiftning underkänd av HD är ingen merit i USA - i Sverige skiter många fullkomligt i om svenska lagar bryter mot grundlagen, men i Amerika tar man konstitutionen på allvar. Och Gonzales har inte juridiskt kunnat försvara den lagstiftning man lagt fram.
Måndag 2007-08-27 / 10.18länk POLITIK ÄR NUMER EN EVIG VALRÖRELSE. Jag kommer inte ihåg vem som först sa det (gissar någon i Bill Clintons kampanj), men politik är numera en evig valrörelse. I USA och Storbritannien har man diskuterat betydelsen av 24-timmars TV-nyheter i kanaler som CNN, Fox News, BBC World och Sky News. Och en effekt är att politiken får större uppmärksamhet, tvärtemot vad många hävdar. Medierna måste fylla sina 24 timmar om dygnet med något.
Därmed har möjligheten att göra utspel, kritisera regeringen och ställa krav ökat. Därför är politiken idag en ständig valrörelse.
Men det har Reinfeldts regering försökt ignorera. Effekten är att regeringen uppfattas som svag, feg och bortkommen. Eller som Nya Wermlands-Tidningen skriver idag,
Regeringen har gått vilse:
Den borgerliga alliansen har gjort kardinalfelet att avstå från opinionsbildning. Att man vann valet är ingen ursäkt för att strunta i att ständigt bedriva opinion för den egna politiken.
Grundfelet är dock att man – med några större undantag – inte för en så värst borgerlig politik. Eftersom man i mångt och mycket köpt motståndarsidans politik och verklighetsbeskrivning blir det så klart svårt att övertyga om den egna politiken.
Det är angeläget att man reparerar dessa båda missgrepp: statsrådens frånvaro i samhällsdebatten och reflexmässig fortsättning på socialdemokratisk politik i regeringsställning.
Frågan är hur många miljoner som har dött därför att sexliberala debattörer i väst känt sig provocerade av kristendomen.
Fördomen i väst är att afrikansk promiskuitet är orsaken till den svåra hiv-smittan där. Men så är det inte: "Över en livstid är det inte ovanligt att västlänningen har flera tiotal sexuella partners och afrikanen bara en handfull. Fortfarande är det ändå afrikanens sexuella beteende som är farligast ur smittohänseende."
Och det typiskt afrikanska beteendet är inte att ha många tillfälliga förbindelser, utan att leva i fasta relationer med två eller tre partners, "ett nätverk som gjort för att hiv ska spridas", som Martinsson skriver. Det är därför allt västerländskt bejakande av sexualitetet i kombination med budskap om kondom inte fungerat.
I Uganda har man gått sin egen väg - och där har smittspridningen minskat med 70 procent, eftersom man betonat relationerna och inte pekat ut några riskgrupper, utan: "att det var folket som drabbades. Det gjorde hela landet involverat i att möta den hotande faran." Martinsson slutsats:
Vare sig det gäller Uganda, Stockholm, Bortre Asien eller de homosexuella enklaverna på den amerikanska västkusten gäller att hiv-spridningen aldrig har sjunkit utan ökad trogenhet och färre sexpartners ...
Utan särskild hjälp från myndigheterna kämpade de homosexuella männen ner sjukdomen. De talade, informerade, hjälpte och lärde varandra, med resultatet att smittspridningen började sjunka efter bara några år. Samma metod som i Uganda, samma resultat.
Jag minns från mina år i Röda Korsets aids-stiftelse Noaks Ark i tidigt 1990-tal att verksamheten kritiserades hårt från RFSL eftersom Noaks Ark tillsammans med kondomanvändning talade om ökad omtanke och trohet mot sin partner. Stödarbetarna som tog emot nysmittade hörde alltför ofta att skälet till att man blivit smittad var att man litat på en partner som visat sig haft sex med andra.
I väst har - som vanligt - den kortsiktiga njutningen, hedonismen, gått före det långsiktigt kloka och sunda. Det är här jag ser den kristna traditionen som så värdefull. Den hjälper oss att se på vårt liv som något större än njutning i stunden. Vi lär oss värdesätta mer långsiktiga och djupare aspekter på livet.
Jag har fortfarande mycket svårt för detta med en Gud och med berättelserna om Jesus, men den livshållning och moral som ligger inbäddad här är central för att lära både oss själva som individer och vår civilisation att tänka längre än till de snabba pengarna och den omedelbara sexuella tillfredsställelsen.
