Förlåt mig, fredsaktivister. Jag vet att vi borde berömma den här Irakrapporten. Den för våra regeringar dit vi vill att de ska gå. Den erbjuder en stege för Blair och Bush att kliva ner och ett tillbakadragande är vad som måste ske. Vi borde spela med i de äldre diplomaternas lek, instämma i James Bakers 'realism' och vara irriterade över Vita husets motvilja att följa hans slutsatser. Vi borde rikta hugg och slag mot neokonservativa genom att citera från en rapport som (fnyser New York Times) 'dryper av självklarheter'.
Men det är inte självklart ... Planen kommer inte att fungera ... Det är tonen, inte förslagen, som är ny. Tonen säger: 'vi har förlorat' ... General Jackson, tidigare brittisk befälhavare, missar poängen magnifikt denna vecka när han var orolig över att tidsplaner och deadlines (under 2008) innebär att vi kan komma att lämna utan att ha uppnått våra mål med invasionen. Stackars ärliga soldat Jackson har inte insett att det är hela meningen med Bakerrapporten.
Men James Baker har gjort det , liksom upprörda neokonservativa. Termen realpolitik har blivit en cliché i mediernas beskrivning av Irakrapporten den här veckan, men det ironiska är: Bakers slutsatser är allt annat än realistiska, de representerar en orealistisk hållning av det mest fantasifulla slaget. Hans karta leder till sagoland. Han vet det. Hans rapport är sockervadd. Pillret är förlust.
Förlåt mig men jag finner all denna cynism svår att uthärda. Är 'vi förlorade' så svårt att säga?
Matthew Parris menar att Bakers rapport är designad att ge den irakiska regeringen skulden. Och man lämnar över initiativet till Iran, Syrien och Saudiarabien. Vilka alla har mer att tjäna på ett destabilisrat Irak, än ett stabilt Irak under någon av de andra grannländernas kontroll.
Jag tycker krigsmotståndaren Parris gör en intressant analys, utom när han kallar Iraks regering för en marionett. 16 miljoner irakier har faktiskt röstat fram denna regering, så den är inte mer eller mindre marionett än den brittiska.
Om västvärlden ger upp i Irak, och det inte längre finns några ambitioner om att sprida demokrati och frihetens ljus till de förtryckta, är det bättre att säga det rakt ut. "Vi skiter i er!"
Själv tycker jag John McCain har en noblare hållning. Han vill ha fler trupper till Irak och kritiserar Bakerrapporten. I vänstertidningen Salon kallas McCain The last neocon. Han utvecklar sin kritik av Baker här.
Lördag 2006-12-09 / 18.28länk PRIS TILL CURT NICOLINS MINNE. Svenskt Näringsliv beslutade i höstas att instifta ett pris till nyligen bortgångne, förre SAF-ordföranden, Curt Nicolins minne. Priset går till den eller de personer som i samhällsdebatten gjort framstående viktiga insatser i Curt Nicolins anda.
Få svenska samhällsdebattörer som verkar i Curt Nicolins anda har fått en så omfattande internationell uppmärksamhet som idéhistorikern och författaren Johan Norberg. Med boken Till världskapitalismens försvar, som utkom 2001, har han skapat en internationell bestseller som utvecklar ett välformulerat försvar för frihet och marknadsekonomi.
Ja, man kan inte annat än hålla med. Internationellt har nog få svenska samhällsdebattörer haft ett genomslag som Johan Norberg.
Lördag 2006-12-09 / 18.28länk BOLTONS EFTERTRÄDARE I FN UTSEDD? En kolumnist som verkligen har insyn i amerikansk politik på högsta nivå är Robert Novak i Chicago Sun-Times. Idag publicerar han rykten från utrikesdepartementet om vem som bli USA:s nye FN-ambassadör efter John Bolton,
Inside Report: Bolton's Successor:
I veckan annonserade USA:s ambassadör i Irak, Zalmay Khalilzad, att han kommer att avgå från den posten. Han är den ledande kandidaten att efterträda John Bolton i FN. President Bush har letat efter någon med ungefär samma profil som Bolton, någon som kombinerar tuffhet med diplomatisk fingerfärdighet, och har fastnat för Khalilzad. Han är född i Afghanistan, har sedan 1985 haft olika positioner inom amerikansk förvaltning och är nu den högst rankade muslimen inom Bush-administrationen.
Än en gång visar den amerikanska assimileringskultur sina förtjänster. Ingen skulle i USA tala om Khalilzad som "första generationens invandrare" som behöver placeras i ändlösa AMS-kurser. Han är amerikan, delar de amerikanska värderingarna och har visat sig synnerligen kompetent. Då är inga toppjobb uteslutna, exempelvis att företräda och vara USA:s röst i världssamfundet.
Lördag 2006-12-09 / 11.14länk BORGERLIGA MER GIVMILDA ÄN SOCIALISTER. Den populäre amerikanske programledaren John Stossel skriver i sin senaste kolumn om att konservativa
är mer solidariska än vänsterfolk,
Who gives to charity? Och detta oberoende av inkomst.
Inom ramen för sitt TV-program i ABC - "20/20" - satte han med hjälp av Frälsningsarmén ut insamlingsbössor, dels i den fattiga, konservativa lilla staden Sioux Falls i mellanvästern, dels i rika och vänsterinriktade storstaden San Francisco.
Detta för att testa om forskningsresultaten i boken Who Really Cares stämmer. Författaren, professor Arthur Brooks säger:
- När man studerar data visar de att konservativa ger omkring 30 procent mer. Och detta även om konservativa familjer i snitt tjänar lite mindre pengar.
Och att det inte enbart handlar om att ge pengar till välgörenhet, utan om genuin omsorg om medmänniskorna, visas av ett annat forskningsresultat:
- Konservativa är också 18 procent mer frekventa som blodgivare.
Vänstern, såväl den amerikanska (som ju något förvirrande kallas "liberals") som den europeiska, anser att någon annan - staten - ska stå för solidariteten, inte dem själva.
Och mycket riktigt: människorna i Sioux Falls hade efter två dygn givit dubbelt så mycket, även om de tjänar ungefär hälften så mycket som San Francisco-borna, och att många fler passerade bössorna i San Francisco.
Solidaritet är ett karaktärsdrag hos borgerliga - och en floskel för socialister.
Lördag 2006-12-09 / 10.54länk IDEOLOGISK STRID OM MAMMA. Trots att många vill hålla fast vid att den hårda ideologiska striden ska stå om ekonomi, inte minst liberaler, så har vi gått in i en tid där andra aspekter på livet börjar träda i förgrunden. Det handlar om hur vi ser på oss själva som individer och vår roll - inte så mycket i arbetslivet som i det sociala livet, i civilsamhället - och om det är rätt att staten ska försöka stöpa oss i av politrucker godkända mallar.
Feminismen är ett tydlig utslag av hur det totalitära tänkandet tar form i denna nya ideologiska dimension. En framstående kritiker av dessa nya bojor är socionomen och SVD-kolumnisten Elise Claeson. I senaste Captus tidning bidrar hon med Varför är liberaler så rädda för mamma? Och skriver om mammarollen:
Mamma är fortfarande en högerbiologistisk fotboja och kvinnofälla. Punkt slut. Den nya kunskapen om mamma skrämmer fortfarande många liberaler.
Senast kunde vi läsa hur föräldraledige liberalen PM Nilsson, Expressens politiske chefredaktör, våndas inför människonaturen (Expressen 26/11). Å ena sidan anar han motvilligt att kvinnor och män är olika; kanske, kanske finns det en människonatur; kanske, kanske är de små barnen viktigare än jobbet för många kvinnor (fast så tycker ju kamraterna på SvD och de kan ju inte ha rätt).
Å andra sidan är det ju flest kvinnor som väljer (läs: tvingas) att vara föräldralediga (läs: gå i kvinnofällan) och därför också hindras att göra karriär, gå på bio, umgås med kompisar osv. Han landar i att lösningen är kvotering av föräldraledigheten, en mycket oliberal, utopistisk, i princip socialistisk ståndpunkt. Staten måste bestämma hur människan ska vara och leva, annars väljer vi fel, eftersom vi påverkas av vår natur.
Om svenska kvinnor inte vill bli befriade från sin mammamänniskonatur, ska de tvingas till det. Människonaturen har förvandlats till vår tids högerspöke, som liberalismen (och socialismen) är i krig med. Rädslan för mamma är så stor att den kan göra en liberal till en ofrivillig socialist.
Jag tycker denna frågställning är intressant. Varför hamnar många liberaler i socialistiskt tvång när det kommer till att få individer att bryta med sin natur? Och varför tar man särskilt lidelsefullt avstånd från kvinnor som vill vara mamma på heltid?
Själv menar jag att det är upp till var och en att prioritera vad man anser viktigt i livet. Jag tycker inte socialdemokrater eller liberaler ska bestämma det åt människor. Mammor som vill vara hemma med barnen ska ha exakt lika samhälleligt stöd som de som lämnar bort barnen till daghem. Samma sak för pappor. Besluten ska vara upp till familjen, och om det betyder att mammor vill ta ansvar för barnen, ser jag ingen som helst fel i det. Varför tar så många liberaler avstånd från de negativa friheterna - rätten att inte tvingas till något - och träder in i ett härke av bannor och bullor som liknar gamla tiders tvång?
Fredag 2006-12-08 / 16.08länk SKA SVERIGE STRUNTA I FN:s TERRORLISTA?. Ska snart iväg till TV-huset för att i SVT24 (sänds 18.10, 22.45) diskutera den svensk med marockansk bakgrund som förts upp på FN:s sanktionslista efter misstankar om terrorverksamhet. Är det rätt eller fel?
Det senaste i raden av utspel är Hotell- och restaurangförbundets "halvmesyr" till blockad av en salladsrestaurang som inte vill teckna kollektivavtal. För en intresseorganisation som vill påverka och arbeta opinionsbildande kan utspelet bara karaktäriseras som ett kommunikativt totalhaveri.
Totalt har man lyckats med konststycket att få såväl folkvalda som allmänhet emot sig. Mot bakgrund av att den politiska debatten framöver dessutom i huvudsak fokuseras mot förenklingar för företag och småföretagare, känns HRS agerande vilset.
Ja, maffiametoderna leder inte till fackliga framgångar. Tvärtom.
Fredag 2006-12-08 / 9.50länk HILLARY CLINTON LEDER STORT ÖVER UTMANARE. I en ny opinionsmätning utförd för Fox News, Obama Trails Clinton in 2008 Dem Primary, framgår att utmanare som Barack Obama - som fått extremt mycket god publicitet i medierna under hösten - fortfarande ligger långt efter Hillary Clinton bland demokratiska partets väljare:
Bland demokrater säger 33 procent att de skulle stödja Clinton om demokraternas primärval hölls idag, vilket placerar henne före alla andra hoppfulla presidentkandidater, inklusive Obama med 12 procent och förre vicepresidenten Al Gore med 11 procent. Förre vicepresidentkandidaten John Edwards får stöd av 8 procent och senator John Kerry av 6 procent. Alla andra ligger på 2 procent eller lägre.
Det senaste kongressvalet, då det stod klart för demokraterna att det var moderata kandidater som vann medan vänsterextrema förlorade, har Hillary Clinton stärkt sin ställning inom partiet.
Inte minst segern för senator Joe Lieberman (han som röstades bort som partiets senatorskandidat av vänsterflygeln, men ställde upp som oberoende och vann senatsvalet stort) har visat att Michael Moore-vänstern saknar folkligt stöd. De får äta upp att de sagt att nu stod Hillary på tur att röstas bort.
Privata saudiska medel, i miljontals dollar, skickas till sunnitiska miliser i Irak och en stor del av dem används för att köpa vapen, inklusive missiler för att skjuta ner flygplan och helikoptrar. Det säger framstående irakiska statstjänstemän och andra med insikt i flödet av pengar.
Saudiarabiska regeringsföreträdare förnekar att resurser från deras land används för att bekämpa Iraks regering och den USA-ledda koalitionen.
Men James Bakers Irakrapport skriver att saudier utgör finansieringskälla till sunniarabiska miliser. Flera lastbilsförare som intervjuats av AP beskriver hur man transporterat lådor med kontanter från Saudiarabien till Irak, pengar de säger var destinerade till milismän.
Det blir allt tydligare att Irak är platsen där Mellanösterns shiamuslimer under ledning av Iran utkämpar strider mot Mellanösterns sunnimuslimer under ledning av Saudiarabien.
Mellanöstern verkar vara platsen där alla för krig genom ombud. Det var ju samma fenomen i sommarens gränskrig mellan Libanon och Israel. Hizbollah krigade som ombud för Iran, mot Israel.
Jag förstår inte varför världen låter sig luras. Säg som det är! Iran är på krigsstigen. Och Saudiarabien. Det är dessa som ska göras ansvarig för oroligheterna. Innan världssamfundet ser striderna i Irak för vad de är, kommer man inte att finna någon lösning.
Ett av de grymmaste övergreppen mot en av de svagaste grupperna från den förra regeringens sida korrigeras nu.
Regeringen fattade i går beslut om att de statliga specialskolorna skall återetableras, med siktet inställt på att kunna ta in elever från höstterminen 2008. I det syftet ges Sofia Larsen (c), ordförande i utbildningsutskottet, i uppdrag att utreda hur de statliga specialskolorna Hällsboskolan och Ekeskolan så snabbt som möjligt skall kunna öppnas igen.
Ja, jag har aldrig förstått vad det var s, v och mp såg som så hotfullt med att funktionshindrade barn fick de specialvillkor de behöver för att tillgodogöra sig utbildningen. Möjligen var det att vänstern anser mångfald vara så fult att det inte ens ska gälla dem som faktiskt har lite speciella förutsättningar. I vilket fall: nu ökar mångfalden. Och Sverige blir rikare.
Torsdag 2006-12-07 / 22.20länk "MARDRÖMSSTARTEN". Ikväll har jag vid en glöggfest för moderaterna på söder i Stockholm gjort en enkel och lättsam utvärdering av den borgerliga regeringens två första månader vid makten. Nu finns anteckningarna till inlägget här på nätet: Mardrömsstarten.
Torsdag 2006-12-07 / 21.46länk FACKET ANVÄNDER MAFFIAMETODER. Här i bloggen berättades igår om Sofias salladsbar i Göteborg som utsatts för blockad av facket. Efter medierapporterna har hon fått stöd, men frågan om att inskränka fackets rätt att mobba företag är ytterst känslig.
Mobbning och maffiametoder kallar riksdagsledamoten Fredrick Federley (c) Hotell- och restaurangfackets blockad mot en salladsbar i Göteborg.
Nu kräver fackförbundet en ursäkt efter utspelet.
- De får tycka precis vad de vill, man behandlar inte hyggligt och hederligt folk så här, säger Fredrick Federley.
Rätt. Vi måste i Sverige böra diskutera den kultur som ger fackföreningar rätt att bete sig hur svinaktigt som helst - i skydd av lagen. Varför ska just facket kunna bedriva beskyddarverksamhet och hota företag som inte betalar? Vi måste befria facken från denna rätt. De ska inte ha större rätt än motorcykelgäng att driva bort kunder från restauranger och småföretag.
Det utmålade önskemålet om en ny 'diplomatisk offensiv' är så osammanhängande att även en välvillig president skulle hamna i bryderi om exakt vad det betyder, och George W Bush är långtifrån välvilligt inställd.
Rapportens upplägg för en nya militär strategi innehåller så många hål att en president kan citera rapporten för att rättfärdiga i stort sätt alla handlingar (och icke-handlingar).
Men jag tycker Kaplan missar en viktig betydelse rapporten verkar ha: den ger det demokratiska partiet en möjlighet att lämna sitt hysteriska motstånd mot allt som presidenten gör, och nu, när man har majoriteten i kongressen, vara med och ta ansvar för landet. För första gången på länge tycker jag mig i vänsterkommentarerna se en vilja till samförstånd över partigränserna för Amerikas bästa. Det är inte fy skam.
Torsdag 2006-12-07 / 15.45länk FÖRSVARSMINISTER GATES IMPONERAR PÅ ALLA. De flesta bedömare både till höger och vänster ger den nye amerikanske försvarsministern Robert Gates högt betyg för hans svar under utskottsförhöret. Och i natt godkände senaten honom med överväldigande majoritet:
95 röster för, 2 emot.
I Slate skriver forskaren Fred Kaplan (som Olof Palme citerade i utrikespolitiska debatten 1978 , pdf, med utrikesminister Karin Söder) i kolumnen Enter the Grown-Up:
Jag har, från och till, följt försvarsministrar i utskottsförhör i 30 år men aldrig sett en framställning så rak och öppen som Gates [tidigare i veckan]. När han fick frågan om Irakinvasionen var en god idé så här i backspegeln, gjorde han en paus, och sa, 'Det är en bedöming som historikerna kommer att få göra'.
När demokratiske senatorn Carl Levin frågade om USA för närvarande vinner kriget i Irak sa han, 'Nej'.Senare när en annan senator frågade om han höll med om att vi inte heller förlorar kriget, svarade Gates, 'Ja', men la till, 'för närvarande'.
Detta citat är viktigt med tanke på att en del svenska medier har tolkat svaret som att Gates menar att USA redan har förlorat kriget, vilket alltså är helt fel. (Man ställer uppenbarligen inte särskilt högra krav på intellekt inom journalistkåren, när man kan feltolka frågor och svar som dessa.)
Jag gillar inte att Robert Gates så tydligt tar avstånd från att bomba Iran. De hot som Iran enligt Gates skulle utgöra om man bombar deras nukleära anläggningar, gäller redan. Iran avser att utplåna andra länder. Det säger man rakt och öppet. Gång på gång. Och det utan att Iran först har blivit angripet. Iran ligger ju också redan i krig med USA genom sina ombud i Irak. Iran utgör redan det största hotet mot världsfreden.
Torsdag 2006-12-07 / 9.45länk AMS-TRAMS. Sundsvalls Tidning har ett giftigt
ledarsstick som behandlar det faktum att beskeden om framväxten av nya jobb avlöser varandra. Och att AMS ändå gnäller över bristande resurser. AMS vill ha mer för att anpassa arbetslösas kompetens.
AMS-trams! Tvärtom, säger vi. AMS har många gånger tidigare visat att organisationen inte förmått klara 'matchningen' oaktat hur mycket statliga pengar verket fått. Låt i stället marknaden ta ansvar för jobbet och var lugn för att samma marknad kommer att vara oerhört mycket mer effektiv och angelägen inför uppgiften att skaffa den kompetens man tycker sig behöva.
Ja. Och jag tror sänkta ingångslöner tillsammans med rejäla premier för utbildning och erfarenhet är rätta vägen att få fler att satsa på sin egen utbildning.
Torsdag 2006-12-07 / 9.15länk HELLSTRÖM (S) HAR RÄTT: VANVETT MED REGIONER I SVERIGE. Förre socialdemokratiske ministern och landshövdingen Mats Hellström avfyrar en rejäl salva mot Mats Svegfors och hans utredning på DN-Debatt:
Ansvarskommitténs storlän försvårar Sveriges styre. Upptäcker till min stora förvåning att Mats Hellström framför samma uppfattningar som jag har:
En huvudlinje tycks vara att skapa ett fåtal storlän. Dessa skulle få egna regionala folkvalda parlament. Kartor ritas om. Vi skulle få en hierarki med tre beslutsnivåer i landet, alltså även en självständig regional sådan. Nu har vi princip två - stat och kommun. Vissa kommunala ändamål sköts på regional nivå av landsting med sjukvård och regional trafik. Den centrala statsmakten åstadkommer en regional samordning i första hand genom länsstyrelserna.
Tre självständiga beslutsnivåer istället? Är det svaret på globaliseringens utmaningar? Är det överhuvudtaget svaret på någon av frågorna om ett "oregerligt" modernt land?
Ifråga om medborgarinflytande och närhet till beslutsfattare skulle läget snarast förvärras.
Rätt. Demokratin kan bara stärkas genom att ge kommunerna ökad självständighet genom färre statliga regleringar. Här finns möjlighet att skapa en levande lokal demokratisk arena. Sverige som nation är en region i sig själv. Därför har riksdagen en roll att spela. Men alla andra politiska nivåer ger bara ett resultat: mer makt till den politiska och byråkratiska eliten på folkets bekostnad.
Torsdag 2006-12-07 / 8.58länk WALLSTRÖM STARKAST HOS BLOGGENS LÄSARE. Senaste dygnets webbfråga löd:
Vem skulle som partiledare göra socialdemokratin till svårast motståndare till regeringen? Och svaren har utfallit som så (502 röster):
Margot Wallström 46%
Thomas Bodström 19%
Carin Jämtin 8%
Wanja Lundby-Wedin 8%
Pär Nuder 6%
Thomas Östros 4%
Mona Sahlin 4%
Nalin Pekgul 4%
Ulrica Messing 1%
Att Wallström kom som klar etta speglar väl den allmänna stämningen i landet. Hon ses som någon sorts messiasfigur. Varför begriper jag inte. Intressant är att Thomas Bodström kommer klart före Carin Jämtin. Och att Mona Sahlin ligger i botten. Vi kanske ska hoppas på Mona...?
Den kurdiske parlamentarikern Mahmud Othman menar att USA inte kan dra sig tillbaka innan säkerhet upprättats i landet, och han har Genevèkonventionen på sin sida. Premiärministerns rådgivare Bassim Ridha säger att regeringen fått löfte om att Amerika ska stödja dem fullt ut. Om de inte längre stöder regeringen kommer det att framstå som att de inte uppfyller det man lovat.
Dessa kommentarer visar vilka stora brister Bakerrapporten är behäftad med. Hur ska man kunna skapa positiv utveckling i Irak om man inte ens har irakiernas stöd?
Onsdag 2006-12-06 / 21.38länk GRATTIS PÅ SJÄLVSTÄNDIGHETSDAGEN, FINLAND! I dag är det 89 år sedan Finland förklarade sig som självständigt från Ryssland 1917. Ryssland hade försvagats av första världskriget, tsarens abdikation och sedan kommunisternas oktoberrevolution det året.
Finland blev storfurstendöme inom det ryska tsarväldet 1809. Det var då Sverige genom freden i Fredrikshamn förlorar Finland till Ryssland.
Trots att vi tillhört samma nation och nu är nära och goda grannar är vår moderna historia väsensskild. Medan Sverige haft fred sedan 1809 har Finland varit indragen i flera krig, bland annat ett inbördeskrig och ett hjältemodigt vinterkrig mot Sovjetunionen.
Finland har också visat sig vara klart skickliga på att företräda de blå-vita färgerna inom den europeiska unionen medan den svenska politiska klassen visat sig oduglig på att företräda blå-gula intressen i Bryssel.
Det som intresserar mig mest är beskedet att fler trupper bör sändas till Irak. Så här står det ordagrant i rapporten:
På grund av Iraks betydelse, den potentiella möjligheten för en katastrof och Förenta staternas roll och åtagande genom att ha initerat händelseutvecklingen, anser vi att det vore fel för USA att överge landet genom ett förhastat tillbakadragande av trupper och stödinsatser. Ett alltför tidigt tillbakadragande från Irak skulle med största säkerhet skapa ökat sekteristiskt våld och ytterligare sönderfall, vilket skulle leda till ett antal ogynnsamma konsekvenser som nämnts ovan. På kort sikt skulle ett maktvakuum uppstå, större humanitärt lidande, regional destabilisering och hot mot den globala ekonomin. Al-Qaida skulle tolka vårt tillbakadragande som en historisk seger. Om vi lämnar och Irak faller i kaos skulle de långsiktiga konsekvenserna kunna tvinga USA att återvända. (sid 37-38)
Medan dessa processer startar bör USA i betydande utsträckning öka antalet amerikansk militär personal, inklusive stridande trupp, som agerar inbäddade och stödjande inom irakiska arméns enheter. I takt med att dessa insatser sätts i verket kan vi börja förflytta stridande enheter ut ur Irak. Huvuduppdraget för amerikanska trupper i Irak borde vara att inta en stödjande funktion till den irakiska armén, som borde ta över huvudansvaret för stridsoperationerna. (sid 70)
Det är alltså inte - vilket mainstreammedierna förmodligen felaktigt kommer att hävda - fråga om ett snabbt och ensidigt tillbakadragande.
Onsdag 2006-12-06 / 17.32länk IRAKUTREDNINGEN VILL ÖKA TRUPPNÄRVARON I IRAK. Bill Clintons försvarsminister William Perry, som ingår i Irakutredningen som nu presenterar sin slutrapport, säger på presskonferensen att man föreslår att omkring 10.000 fler soldater sänds till Irak i ett inledningsskede.
Onsdag 2006-12-06 / 17.26länk VARKEN 'SEGER' ELLER 'INBÖRDESKRIG' I IRAKRAPPORTEN. Irakutredningens ordförande James Baker får på presskonferensen frågan om man använder ordet 'seger' i rapporten. Baker svarar att Irakgruppen, med sin breda sammansättning, inte använder några av de ord som använts av partierna under valkampanjen.
Därför nämns varken 'seger' eller 'inbördeskrig' i rapporten. Däremot framgång, säger Baker.
Onsdag 2006-12-06 / 17.11länk IRAKUTREDNING DELAR PRESIDENTENS MÅL FÖR IRAK. Just nu presenterar demokratiske politikern Lee Hamilton, vice ordförande i den oberoende amerikanska Irakgruppen, den rapport som man tidigare idag överlämnat till president George W Bush. (Se direktsändning hos C-SPAN)
I sina slutsatser säger Hamilton att man är överens med presidenten om målet: ett självständigt och demokratiskt Irak.
Onsdag 2006-12-06 / 12.16länk SJUK RELATIVISM OM KÄRNVAPEN. I DN:s huvudledare framförs de vanliga dravlet om hur hemskt det är att Indien kunnat skaffa sig kärnvapen. Och DN ondgör sig över att Storbritannien moderniserar sin kärnvapenarsenal. I ett besynnerligt resonemang kallas det
Kärnvapenstaterna visar dubbelmoral.
Man skriver kärnvapnen borde ha spelat ut sin roll. Visst. Men när Iran - som gång på gång lovar att man ska utplåna andra länder från kartan - obehindrat får bygga kärnvapen medan världssamfundet tittar på, spelar det ingen som helst roll vad DN anser borde gälla. Det är skillnad på verklighet och rosa fantasier.
Om DN verkligen vill hindra spridning av kärnvapen hade man naturligtvis krävt att Iran hindras från att skaffa sig detta vapen - inte att Storbritannien ska göra sig av med sin kapacitet!
Dubbelmoralen skulle bestå i det att kärnvapenmakterna kräver av andra att de ska avstå från nukleär beväpning samtidigt som de själva moderniserar sina arsenaler. Men problemet är ju att man - i handling - inte alls kräver att andra ska avstå! Kina och Ryssland blockerar ju alla försök att stoppa Nordkorea och Iran. I själva verket agerar de för att fler totalitära länder ska skaffa sig kärnvapen, medan demokratiska stater ska avstå eller avveckla sitt försvar.
Är det i Sverige bara jag som tycker det är en ytterst obehaglig utveckling?
DN - och alla andra som talar om ickespridning - faller in i en naiv relativism där man inte gör skillnad på demokrati och diktatur. DN nämner inte demokrati med ett ord, alltså likställer man Storbritannien med Iran - ett absurt synsätt. Resultatet av ickespridningsaktivisternas resonemang är att den fria världen avväpnar sig, medan den totalitära delen av världen, inklusive Iran, rustar upp och förbereder sig för att utplåna demokratiska stater.
Nej. Detta relativistiska trams där demokratier och diktaturer likställs måste ersättas med lite kylig analys: demokratier har aldrig gått i krig med varandra. De är därför inte problemet. Däremot är det ett hot mot världsfreden att diktaturer gör det. Därför ska Iran och Nordkorea förhindras att skaffa sig dessa vapen. Och så länge diktaturen Kina och det allt mer auktoritära Ryssland har kärnvapen måste USA och Storbritannien ligga i framkant på utvecklingen så att den fria världen kan försvaras. Allt annat är att be om krig och ofrihet.
Vad säger regeringen om den negativa föreningsrätten? Rätten att inte tvingas följa påbud från vare sig fackförening eller arbetsgivarorganisation? Behöver vi inte en lag som skyddar företag från fackliga hot och stridsåtgärder? Eller vill den borgerliga regeringen att facken ska stå över andras rätt?
Det är befogade frågor med tanke på det som Svenskt Näringsliv konstaterade höromdagen:
Regeringen lägger sig platt i Vaxholmsmålet. I det fallet ställer sig arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorin på fackets sida i tolkningen av kollektivavtal. Jan-Peter Duker, vice vd i Svenskt Näringsliv, var överraskad över
beskedet från regeringen:
– Jag hade förväntat mig att en liberal regering skulle värna en fri
rörlighet för tjänster i stället för att göra gemensam sak med
protektionistiska fackliga ståndpunkter.
Ja, regeringen går en oroväckande balansgång i den meningen att man lutar väldigt mycket åt vänster och riskerar att trilla. Det gäller att man verkligen visar att regeringen faktiskt vill ha företag i Sverige. Hittills är man inte alls särskilt övertygande. Om företag straffas kommer det inte att finnas några jobb till dem som ska lämna utanförskapet. Har regeringen glömt det?
Onsdag 2006-12-06 / 8.50länk MAUD OLOFSSON: NU S K A REGELVERKEN FÖRENKLAS. Näringsminister Maud Olofsson (c) har nu lagt fram sitt förslag till regelförenklingsarbete för att minska företagens administrativa kostnader. Södermanlands Nyheter skriver i ledaren
Små, konkreta steg mot ett företagsvänligt klimat:
Ambitionsnivån är hög – målsättningen är att minska företagens administrativa kostnader för statliga regelverk med minst 25 procent fram till hösten 2010. Samtliga departement ska komma med förslag till regelförenkling på sina respektive områden. Näringslivet och ett femtiotal myndigheter ska också involveras i arbetet.
Det är extremt viktigt att Olofsson noggrannt följer detta arbete och hela tiden driver på. Socialdemokraterna lovade under 12 år i regeringsställning att göra just detta. Ingenting alls hände. Utom att reglerna blev fler.
Politikernas trovärdighet är noll på detta område. Om Maud Olofsson faktiskt genomför sin ambition förstärker det inte bara företagsklimatet, det skulle ge politiken ett hederligare ansikte.
Att vara realist eller idealist i utrikespolitik har dock inget att göra med förnuft eller kunskap (som vardagsbetydelsen ju implicerar). Några av de största amerikanska idealisterna framstår i dag som de klokaste presidenterna; Abraham Lincoln, Franklin D Roosevelt, Ronald Reagan. I den följden vill George W placera sig.
Men Martinsson menar att Bushs visioner kanske kan visa sig inte hålla och att strategierna var fel. Ja, Bush kan ha överskattat västvärldens intresse av att försvara frihet och demokrati. I så fall är världen illa ute.
Onsdag 2006-12-06 / 0.10länk FN OCH KOFI ANNAN FÖREDRAR DIKTATUR. Nu börjar de rätta färgerna komma fram hos avgående generalsekreteraren Kofi Annan. Han skulle hellre leva i Saddam Husseins diktatur än i ett land som kämpar för demokrati. Det rapporterar AP i Annan: Average Iraqi's life is worse now.
Kofi Annan råkar glömma att Saddam är den ende statschefen i modern tid som använt biologiska vapen mot sin egen befolkning. I hans Irak användes systematisk terror och avrättningar i så stora mängder att nya massgravar kontinuerligt upptäcks.
Genom FN:s olja-mot-mat-program lät Kofi Annan många miljarder flyta ner i Saddams fickor genom mutor. Var det bara en slump? Kofi Annan fanns i FN:s befälskedja 1995 då han vägrade sätta in FN-trupp när uppemot tiotusen muslimska män mördades sedan de sökt sig till FN:s skyddzon i Srebrenica, Bosnien. Kofi Annan var med och fattade beslutet att inte ingripa i Rwanda då 800.000 människor slaktades. Och Kofi Annan har inte lagt mycket kraft på att hindra folkmord i Darfur.
I London Times ställs frågan Kofi Annan aldrig ställt:
How many deaths is the right to vote worth? Där får Kofi Annan följande omdöme: Att spela med i denna retorik är enkelt, men korkat. Den som inte är beredd att ta strid för frihet har ingen rätt att klaga på de övergrepp som begås i diktaturer.
Tisdag 2006-12-05 / 17.58länk RUMSFELDs EFTERTRÄDARE VILL NÅ ENIGHET. Just nu pågår senatens utskottsförhör av
Robert Gates som av presidenten nominerats till ny försvarsminister. (Kan följas via nätet hos
C-SPAN.)
När Joe Lieberman frågar honom vilket hans personliga mål är med att ställa upp som försvarsminister i denna svåra tid, svarar Gates att han vill försöka bygga en robust strategi i likhet med den som omfattade USA:s relation till Sovjetunionen och som kom att tillämpas av båda partier under 9 olika presidenter. Han talar om Truman-doktrinen.
En liknande enighet vill Gates nå om hur man ska bemöta hotet från vår tids fundamentalism. Detta i syfte att inte skapa bilden hos USA:s fiender om att det går att splittra Amerika och göra Amerika svagt.
Med detta svar, liksom i andra, ger Robert Gates ett mycket gediget intryck. Som tidigare CIA-chef visar han att han kan denna komplexa materia. Samtidigt är han kort och rak i sina svar. Sånt gillar jag.
Tisdag 2006-12-05 / 14.34länk BORGERLIGA FRAMÅT TROTS MEDIEKAMPANJERNA. Sällan har väl en regering blivit så jagad av en enhetlig journalistkår innan den ens hunnit bli varm i kläderna. KG Bergström förvandlade på 1 minut och 28 sekunder det som skulle vara segerintervju med partiledarna under SVT:s valvaka till en ställa-mot-vägget-intervju med frågor om avgång och om de verkligen är dugliga att regera landet.
Det fortsatte med att låta ministrar löpa gatlopp för att man inte betalt TV-licensen. Man tvingade fram två ministrars avgång på skitfrågor, medan man gråter krokodiltårar över att socialdemokraten Lars Danielsson bara får lyfta 80.000 kr/månaden utan arbetsuppgifter.
Därefter allierade sig medierna med fackförbunden som gick till storms mot a-kasseförändringar som alliansen hade gått till val på och segrat med. Regeringens politik framställdes som värsta sortens övergrepp, och få var de som påpekade att de flesta kommer att få en skattesänkning i januari som mer än väl täcker de höjda avgifterna.
Trots denna formidabla offensiv mot den alldeles färska regeringen - där journalister inte kunnat dölja sin skadeglädje när man ivrigt talade om mardrömsstart - har svenska folket sett igenom kampanjerna. Skop visar:
Borgerliga framåt i ny mätning. Man har nu större stöd än i valet: 49,4% i november mot
48,2% i september.
Om den här utvecklingen fortsätter visar det att den som för samma politik efter valet som före, blir belönad av väljarkåren.
Tisdag 2006-12-05 / 14.14länk MER DN: OGILLAR IDEOLOGISK AMBITION OM DEMOKRATI I IRAK. Det verkar som om hela tidningen fick hjärnsläpp inför dagens utgåva (se förra kommentaren). På ledarsidan skriver Per Ahlin följande (ej online) med anledning av att USA:s FN-ambassadör John Bolton och försvarsminister Rumsfeld avgått: något som ökat möjligheterna till en mindre ideologisk Irakpolitik.
Så DN anse att det stora problemet med USA:s Irakpolitik är att man haft höga ambitioner om att införa frihet och demokrati i landet. Om Amerika nu kan tänka sig någon form av diktatur, är DN - och Europa - mycket mer intresserade av att stödja utvecklingen. Kan man annat än skaka på huvudet?
Jag ser detta som ett typiskt utslag av en antiamerikansk reflex som finns även hos dem som inte anser sig vara antiamerikanska. Ahlin ser bara USA som aktör i ett spel, han ser inte det sakpolitiska målet som denna aktör har. Jag tycker ju det viktiga är vad man vill i sak - är den demokratiska ambitionen som Bush har för Irak rätt eller fel? Ahlin - tillsammans med de flesta i Europa - ställer sig inte den frågan. Hos dem dominerar en annan fråga: varför ska USA bestämma allt? Och med detta mindervärdighetskomplex i den europeiska mentaliteten blir reflexen att vara emot allt det USA är för. Det är tarvligt och ovärdigt en seriös diskussion.
Tisdag 2006-12-05 / 14.04länk JÄMSTÄLLDHET A LA DN: NOLL PROCENT MÄN. Visst är vår journalistkår fantastisk. Läs följande text på förstasidan i Sveriges största tidning:
Färre chefer är kvinnor i privat vård
En tanke bakom privatiseringen av vårdcentraler i Stockholm var att det skulle bli fler kvinnliga chefer. Men bara 50 procent av de privata mottagningarna styrs av kvinnor mot 80 procent i landstingets.
Dagens Nyheter anser uppenbarligen att män inte ska vara chefer på vårdcentraler. Målet är 100 procent kvinnliga chefer. Varför kan man undra. Vem har satt upp det målet? Nej, sanningen är ju att det är de privata vårdföretagen som är föredöme i jämställdhet - de har ju en god balans mellan kvinnor och män.
Det vi ser här är utslag av feminism. Dess syfte är inte alls jämställdhet, utan ett matriarkat. Bara kvinnor duger.
Män är ju djur! Hur ska de kunna vara chefer på vårdcentral?
Sedan är det ju så att den här vinklingen har kommit till därför att tidningen till varje pris ska smutskasta det privata. Mainstremmedierna framställer alltid privata vårdföretag som något fult, något som ska misstänkliggöras. Det är en bekräftelse på journalistkårens svårartade vänstervridning. Visst är det tur att vi har internet som ger fler röster chansen!
Tisdag 2006-12-05 / 10.52länk NY WEBBFRÅGA: VEM BLIR TUFFAST S-LEDARE? I den nya webbfrågan i vänsterspalten frågas vem som inför nästa val vore den svåraste motståndaren för den borgerliga regeringen. Det är ju ändå om detta det handlar, om rörelsen är smart. Vad tycker du?
Så här blev resultatet för den första webbfrågan som låg ute under måndagen, Vad tycker du om den borgerliga regeringen efter de två första månaderna?
Tar för mycket vänsterhänsyn ............... 66% (423 röster)
Genomför politiken som gav valsegern ..... 30% (192)
Tisdag 2006-12-05 / 10.24länk HÄGGLUNDS OFFENSIV ETT FRISKHETSTECKEN. Förslag som det socialminister Göran Hägglund (kd) la fram igår är just av den typ som ofta borde komma från den borgerliga regeringen. Luften känns lättare att andas när vi vi vet att vi har en regering som sätter verksamheterna i fokus, inte några föråldrade ideologiska skygglappar. Och så får regeringen också välförkänt beröm.
Men den svenska vänsterns skrämselprat om att vinstintresse i vården går ut över den lilla människan, till skillnad från vinstintresse inom alla andra områden, saknar fog. Det framgick av gårdagens reportage i DN som i sann socialistisk anda trumpetade ut 'Skattemiljoner hamnar i läkarfickor', ackompanjerat av socialdemokraten Ingela
Nylund Watzs tomgångstugg om att patientens behov ska gå först, inte vinstintresset.
Socialminister Göran Hägglund (kd) har helt rätt i att sjukvårdens organisation är en ödesfråga ... Stopplagens avskaffande kan bli det viktigaste vallöftet som infrias av regeringen ... Vinst skall tillåtas i de företag, kooperativ etcetera som tar över driften från landstingen. Ett företag som inte får ett överskott i slutet av året kan varken driva utveckling eller investera för framtiden.
Den borgerliga regeringen avskaffar den så kallade stopplagen. Det var väntat. Det är bra. Det kommer inte en dag för tidigt ... Stopplagen har inte gjort den svenska sjukvården bättre. Tvärtom har den begränsat landstingens manöverutrymme att pröva nya lösningar för att åstadkomma effektiviseringar och förbättringar.
Företag i vårdbranschen behöver kunna använda överskott till investeringar ... Av stor vikt är därtill att regeringen avser att upphäva kravet att vården uteslutande skall bedrivas med offentlig finansiering. Privata och ideella vårdgivare måste också kunna ta emot patienter med privat sjukförsäkring. Den gruppen är av stor betydelse för sjukvårdens utveckling och kan även de offentligt drivna inrättningarna med kvalitet och god tillgänglighet möta en del av behoven kommer vårdköer att kortas och många slippa lång sjukskrivning, lidande och utslagning.
Tisdag 2006-12-05 / 9.55länk BARA FOLKMÖRDARNA I SUDAN VINNER NÄR BOLTON LÄMNAR FN. USA:s FN-ambassadör John Bolton räknar inte med att få förlängt mandat av senaten som nu har fler demokratiska senatorer, och har därför lämnat in sin avskedsansökan. Men när vänsterkrafter nu korkar upp champagnen är det värt att komma ihåg att det var John Bolton som pressade på för att få FN att agera i Darfur. Så vänstern gör - som så ofta - sällskap med en diktaturs hantlangare i sitt firande. Nu kan folkmordet fortgå ännu ett tag.
Anne Bayefsky tar i National Review,
Bolton Bolts, upp andra framsteg John Bolton bidragit med.
Tisdag 2006-12-05 / 9.48länk VÄNSTERN LITAR TILL SPEKULANTER SOM MILJARDÄR SOROS. I USA är det vänstern som har tillgång till flest miljardärer av typ valutaspekulanten George Soros (han som var med och sänkte svenska kronan på 1990-talet). Republikanerna samlar in små men många kampanjbidrag, medan demokraterna litar mer till stora donationer från landets rikaste. Så ser vänstern ut.
New York Timesrapporterar att George Soros nu flitigt uppvaktas av den möjlige presidentkandidaten Barack Obama i konkurrens med Hillary Clinton. Pengar luktar som bekant inte.
Måndag 2006-12-04 / 23.55länk FILMINSTITUTET VÅGAR INTE RÖRA VID ISLAMTEMA. Fundamentalistern är framgångsrika. Det visas inte minst av hur skitskraja Filminstitutet blir när regisören Reza Bagher (Vingar av glas, Populärmusik från Vittula) söker stöd för en sin nya filmidé. Metro rapporterar i
Gräl om Baghers islamkritiska film.
Filminstitutets medarbetare lär ha skrivit: "du verkar vara lyckligt ovetande om vilket minfält du trampar i". Detta trots att Bagher är bördig från Iran, och naturligtvis vet vad den totalitära regimen där och fundamentalister annorstädes står för.
Men så ser verkligheten ut i Sverige år 2006 - fundamentalisterna blir åtlydda innan några hot ens framförts. Gissa vad den sortens beteenden uppmuntrar...
Måndag 2006-12-04 / 23.55länk APROPÅ KLIMATET. Tecknaren Kalle Stokirk tolkar i sin bildblogg de uppgifter som forskningen ger, och som häromdagen publicrades i SVD, om att klimatförändringarna var betydligt större och snabbare under Homo sapiens första 100.000 år på jorden:
Om människans betydelse.
Jag har fått många mejl i ämnet. En läsare skriver:
I dagens P1 morgon svarar TV producenten Lars Säfström på kritiken mot SVTs Castrokväll. Enligt Säfström var det en delikat affär att välja studiogäster. Ett krav på gästerna var nämligen att de måste ta avstånd från USAs politik mot Kuba: "När vi valde gäster så valde vi gäster som både var kritiska mot Kuba, men också tog avstånd från den politik som USA bedriver mot Kuba och det är en väldigt svår balansgång för många av dem som kritiserar Castro idag ställer också helt okritiskt upp på den kritik som USA för mot Kuba och som är en viktig orsak till att Kuba befinner sig i den situation dem gör idag".
Det var alltså där skon klämde. För att delta i Castro kvällen måste man alltså ta avstånd från USA, och vara kritisk mot Castro. När Säfström inte ens begriper att hans försvar bara gör saken värre då är det illa ställt.
Ja, varför man måste ta avstånd från USA för att få kommentera Kuba i public service är ju en gåta. Måste den som kommenterar dagens Kina vara kritisk mot Taiwan? Måste den som ska diskutera Afrikas alla mördarregimer tycka bra om EU? Får Göran Persson bara kritiseras av dem som vill ha en vänsterregering? Hela resonemanget är ju som hämtat från dårhuset.
Sveriges television bröt inte bara mot definition av public service genom sin ensidiga och osakliga hållning. Utan den kränkte en hel befolkning som har lidit under många år genom att ägna all uppmärksamhet åt förtryckaren och strunta i den riktiga nyanserade bilden av Kuba. Detta är inte bara oerhört pinsamt, det är omänskligt. Sveriges television måste ... sluta romantisera förtrycket.
Ja, varför sänder inte SVT en hyllningskväll till Augusto Pinochet? Nationalhjälte som nationalhjälte. Diktator som dikator. Mördare som mördare.
Måndag 2006-12-04 / 14.41länk HÄGGLUND FÖRNYAR SJUKVÅRDSPOLITIKEN. Det är utmärkt att socialminister Göran Hägglund (kd) idag
lägger fram förslag om att öppna upp sjukvårdssektorn för nya friska tag:
Svensk hälso- och sjukvård håller en generellt sett hög kvalitet. Personalen är välutbildad och kvalificerad, och den tekniska nivån är god. Men det finns problem med tillgängligheten. Väntetiderna för vissa behandlingar är oacceptabelt långa. Alltför många patienter fastnar i vårdköer, vilket riskerar att leda till personligt lidande och förvärrat hälsotillstånd.
Ett problem har varit den förra regeringens ideologiska låsningar på området. Deras rädsla för privata alternativ och mångfald av utförare fick dem att genomdriva stopplagen, som kraftigt försvårar en välfungerande organisering av hälso- och sjukvården ...
Inom regeringskansliet har det nu på mitt uppdrag arbetats fram ett förslag på hur vi kan avskaffa stopplagen och möjliggöra ökad mångfald i vården. I dag skickar vi ut förslaget på remiss. Regeringen avser att lägga fram en proposition i början av nästa år.
Medierna gör allt för att försvåra denna förnyelse. Den artikelserie som DN har startat idag, granskar offentliga vårdcentraler jämfört med privata. Man ifrågasätter inte själva fundamentet: varför är vårdcentraler alls offentliga? Varför har vi inte ett samhälle där DN granskar privata livsmedelsaffärer jämfört med statliga, eller granskar statligt tillverkade mobiltelefoner jämfört med Ericsson, Nokia mfl? Och varför ifrågasätter DN att läkare och sjuksköterskor tjänar pengar i privata verksamheter, men inte att ingenjörer eller butiksägare gör det?
Medierna står på maktens sida och vill bevara det bestående, hur ska man annars tolka att de så gärna ifrågasätter förändringar och så lätt och okritiskt ser staten som facit?
Måndag 2006-12-04 / 14.27länk VÄNSTERELITEN SLUTER UPP BAKOM DANIELSSON. Är det inte gulligt? Alla till vänster i den politiska klassen sluter nu upp bakom Göran Perssons förutvarande närmsta man Lars Danielsson. Han är mobbad av Carl Bildt! Det har varit helgens mantra i medierna.
Till och med Lotta Gröning på Aftonbladet, hon som alltid försöker framstå som den som står på de små människornas sida, ställer upp på Danielsson som medlem av eliten:
Men att frysa ut honom på arbetsplatsen är väl magstarkt ... Det är också en form av mobbning när dugliga och kunniga personer inte får några arbetsuppgifter därför att de i en helt annan roll agerat på ett sätt som inte fallit arbetsgivaren på läppen.
Men vad var det Aftonbladet och övriga medier gjorde med ministrarna Stegö och Borelius?! Var det inte just utfrysta de blev? Var det inte värsta sortens mobbning att inte ens låta de få chansen att visa om de hande någon kompetens? De skulle bort! BORT! Bort som om de vore ohyra.
Alla som deltog i drevet mot dessa båda borde hålla käften om Danielsson. Han blir kritiserad för visad inkompetens. De båda andra blev mobbade för vilka de inte var: de var inte vänster.
Måndag 2006-12-04 / 14.17länk JAMES BAKER FÅR SVIDANDE KRITIK. Inför Irak-rapporten som James Baker ska lämna till Vita huset på onsdag görs analyser och bedömningar av hans tid som utrikesminister. Och som speglats i bloggen (här,
här,
här) är det ingen nådig kritik han får. En ny tung bredsida kommer i Jeff Jacobys
kolumn i Boston Globe:
Som utrikesminister 1989-1992 var James Baker involverad i några av de värsta utrikespolitiska misstagen som den första Bush-administrationen begick. En sådan blunder var den envisa vägran att stödja rörelser för självständighet i de förtryckta sovjetrepublikerna, vars kulmen var när presidenten i ett ökänt tal (Chicken Kiev) uppmanade Ukrainas folk att stanna i den sovjetiska buren.
En annan blunder var eftergivenheten mot Syriens diktator Hafez Assad inför Kuwaitkriget 1991, då Bush och Baker välsignade Syriens brutala ockupation av Libanon i utbyte mot att Assad inte skulle kritisera det kommande kriget.
När kinesiska pansarvagnar massakrerade studenter vid Himmelska fridens torg i Peking, deklarerade Bush dä 'Jag anser inte vi ska döma hela folkrepublikens armé på grund av den incidenten'. När Bosnien slets i bitar av våld 1992 var Buch-Bakers reaktion att vifta bort händelserna som en bagatell (hiccup).
Jeff Jacoby ger oss en behövlig påminnelse om hur västvärldens utrikespolitik såg ut före George W Bush. Vilken vidrig cynism! Är det verkligen den som medievänstern vill att vi ska återgå till?
AMS lägger över 4,5 miljarder kronor per år på integrationen av utrikes födda på arbetsmarknaden. Av allt att döma läggs resurserna fel - på utbildning i stället för matchning och arbetsplatspraktik. Men det är oklart, för ingen egentlig utvärdering av effekterna har gjorts av AMS ...
- AMS ska egentligen enligt sin egen instruktion utvärdera sin egen arbetsmarknadspolitiska verksamhet, men det gör de inte, [säger] Mats Johansson, revisionsdirektör på Riksrevisionen.
Pengarna bara bränns upp. Våra skattepengar! Det är så staten fungerar. Vi får verkligen hoppas att arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorin i vårens AMS-proposition gör något åt vansinnet.
Måndag 2006-12-04 / 9.44länk HÖGERPRESIDENT I MEXIKO, CHAVES OMVALD I VENEZUELA. I helgen installerades Mexikos nye borgerlige president Felipe Calderon. I sitt installationstal var han optimistisk, rapporterar AP i
New Mexico leader faces good job market. Presidenten sa att Mexiko har allt man behöver för att bli ett land där investeringar sker och skapar nya jobb för dess folk.
Samtidigt höll Venezuela val och vänsterpresidenten Hugo Chaves har vunnit, rapporterar Sky News i
Chaves Wins Venezuela Re-Election.
Mexiko har över 107 miljoner invånare och Venezuela 25 miljoner invånare. Av någon outgrundlig anledning riktar svenska medier större uppmärksamhet mot Venezuela, som om landet vore större än Mexiko. Eller har det med att vänstern väntades vinna i Venezuela?
Måndag 2006-12-04 / 9.28länk IRAN OCH PALESTINSKA REGERINGEN: ISRAEL SKA UTPÅNAS. I helgen möttes Irans president Mahmoud Ahmadinejad och Hamasledaren, tillika palestinsk premiärministern, Ismail Haniyeh i Qatar. Från mötet
rapporteras:
Islamska republikens nyhetsbyrå meddelade på lördagen att Ahmadinejad sagt 'Som alla vet var den zionistiska regimen skapad för att etablera en arrogant dominans över regionen och för att ge fienden möjlighet att penetrera helig muslimskt mark'.
Premiärminister Haniyeh hyllade den iranska regeringen för dess stöd till palestinierna och sa att Israel var ett 'hot' som är 'på väg att försvinna' samt att 'Den iranska nationens briljanta ställningstaganden i denna rättfärdiga strid för palestinierna uppmuntrar dem och visar dem betydelsen av djup förståelse av islamistiska prinicper'
Vad säger Jan Guillou och andra palestinavänner om det här? Håller de med? Om ja, varför talar de inte om att de vill utplåna Israel? Om nej, varför protesterar de inte mot palestiniernas oresonlighet och stöd för Iran?
Måndag 2006-12-04 / 9.28länk IDÉER OM SNABBT TILLBAKADRAGANDE FRÅN IRAK TYSTNAR. Det börjar nu stå klart att demokraterna som vann det amerikanska kongressvalet förra månaden inte kommer att kräva snabbt tillbakadragande från Irak, trots att det, enligt medierna, var den viktigaste frågan i valet. Till och med New York Times rapporterar Idea of Rapid Withdrawal From Iraq Seems to Fade.
I kakafonin om olika planer om tillbakadragande från Irak, verkar en slutsats nu stå klar: trots demokratiska partiets seger i valet som ansågs vara en folkomröstning om kriget, har idéen om snabbt återtåg för amerikanska trupper börjat tyna bort som ett möjligt alternativ.
Jag har aldrig trott på att kongressvalet var en 'folkomröstning om Irak'. Amerikanska folket brukar rösta emot sittande president när han suttit 6 år i Vita huset. Ingen president i historien har klarat majoriteten i kongressen under hela sin presidentperiod. Varför skulle plötsligt Bush göra det? Amerikanska folket ogillar att ett parti får för mycket makt för länge. En tanke som sällan slår svenska folket...
Men anti-Bush-medierna vill naturligtvis ta varje chans att utmåla en händelseutveckling som en bestraffning av Bush.
Om medierna har rätt, borde vi se starka protester i USA när demokratiska partiet nu inte uppfyller det medierna säger var skälet till att partiet vann valet. Men finns några sådana? Icke.
För mig är det ännu ett tecken på att kongressvalet inte handlade om Irak, utan om att republikanerna inte uppfyllt sina löften om minskade statsutgifter och om skandaler där enskilda kongressledamöter tvingats avgå.