Ljuv musik! Det finns många av de över 550 statliga myndigheterna som kan slopas, läggas ner och försvinna. Men 22 nedläggningar i första budgeten är en god start.
Söndag 2006-10-15 / 16.50länk REGERINGEN SKA INTE MÄTAS MED VÄNSTERNS MÅTTSTOCK. Sverige är fortfarande ett socialdemokratiskt land - åtministone mentalt. Jag irriteras över den trend som märks i kommentarerna om vilka ministrar som är ”acceptabla”. Niklas Ekdahl skriver i sin
DN-kolumn:
”Förra Timbrochefen Cecilia Stegö Chilò är en omvittnat kapabel person, men hur ska hon kunna diskutera public service när facket på SVT kräver hennes avgång på tredje dagen?
Så fort hon öppnar munnen kommer kulturens fariséer att svara: 'Ditt vittnesbörd gäller inte, för vi vet varifrån du kommit'.”
Men snälla nån. Är det denna kulturelit som landets nya regering har att rätta sig efter? Har de vetorätt mot folkets röst i allmänna val? Självfallet inte. Då hade Lars Ohly varit statsminister. Varför i herrans namn ska Stegö mätas efter vad denna elit tycker? Det är kortslutning i det här resonemanget.
Samma sak i ett reportage i DN idag (ej online) om integrationsminister Nyamko Sabuni: ”Det är tidig måndagmorgon, första dagen på nya jobbet och hon är redan hånad och ifrågasatt.” Av vem? Inte av riksdagsmajoriteten som svenska folket utsett.
Genomgående avidentifierar medierna - medvetet - vänsteroppositionens kritik av den nya regeringen. Man försöker ge intrycket av att det är en allmän opinion som är emot ministrarna - inte en högljudd vänsterklick som drar i trådarna för en orkestrerad upprördhet.
Det handlar om ett tydligt propagandaknep. Men det är effektivt. Redan börjar alla tala i termer av vilka ministrar som är acceptabla - ur ett socialdemokratiskt perspektiv. (Exempelvis skriver bloggen
Techne att Cecilia Wikström är tänkbar kulturminister ”men det lär inte gjuta olja vågorna med tanke på hennes kontroversiella förlag om litteraturkanon”.)
Väldigt, väldigt många beter sig som om vi fortfarande är ett socialdemokratiskt styrt land. Och att ministrar därmed ska vara klippta och skurna för att ingå i en Göran Persson-regering. Då förstår jag att man får problem med ett antal av de nyss utsedda ministrarna. Men är det inte dags att vakna?!
Hallå! Vänstern förlorade valet. Svenska folket har för fyra år valt en borgerlig majoritet. Låt oss få borgerliga ministrar! Låt oss få en borgerlig politik!
Åtta dagar, sedan vips - borta. Expressen skriver redan om Reinfeldts förtroendekris. Det svänger snabbt i den politiska demokratin ... [Några] dagar är skillnaden mellan starkt förtroende och bottenlös kris. Hur kan man över huvud taget fatta beslut i en sådan värld?
Tacka vet jag kvartalskapitalismen. Där tittar man så långt borta som tre hela månader. Långsiktigt. Eftertänksamt. Stabilt.
Söndag 2006-10-15 / 12.50länk MEDIEVÄNSTERN DEN VERKLIGA OPPOSITIONEN. Journalistkåren är den verkliga oppositionen mot den borgerliga regeringen. Det framgår efter den senaste veckans händelser. Om det kan man inte ha några andra synpunkter än att de borgerliga partierna måste ta in detta faktum. Medierna ska granska makten. Och det gör man med förnyad iver och energi.
Det riktigt oroande med senaste veckans mediestorm är att moderater runt om i landet redan blivit skärrade och låter sig utnyttjas som nyttiga idioter i medievänsterns drev.
Jag minns med sorg hur centerpartister undergrävde Thorbjörn Fälldins ställning som statsminister. Det egna partifolket blev medievänsterns största tillgång i att pressa den första icke-socialistiska regeringen på över 40 år. Det regnade avgångkrav på den ena ministern efter den andre. Fälldin lyckades dock skydda sina statsråd. Ingen avgick på grund av mediedrev.
Nu är medierna makt uppenbarligen större.
Då är det helt centralt att de borgerliga partierna kan se till att få det egna partifolket runt om i landet att ställa upp på regeringen, även när medierna fiskar efter kritiska uttalanden. Eller åtminstone hålla käften. Det räcker ju med att valets alla bittra och förlusttyngda vänsterföreträdare gör sitt bästa för att förstora regeringens problem.
Läxan av den här veckan är: 1) att det inte är socialdemokraterna som utgör regeringens främsta kritiker, utan medierna. 2) Och den nya regeringens bas, partiföreträdare på lokal nivå, har redan visat sig extremt svaga och lättpåverkade av stormar uppiskade av medierna. Flera moderata företrädare har ställt sig på medievänsterns sida och krävt m-ministrars avgång. Det är ju egentligen otroligt! Man klarade inte av att vara lojal mot Reinfeldts regering ens en enda vecka!
Om regeringen ska kunna kontra och ta befälet över dagordningen i svensk politik, måste man se till att få det egna fotfolket att hålla sig på rätt sida stridslinjen. Annars kommer det här att kunna bli en riktigt skakig färd.
Söndag 2006-10-15 / 10.05länk NORDKOREA VISAR: DET FINNS INGA SUPERMAKTER. Att det lilla, fattiga Nordkorea kan köra över och förödmjuka både Kina och USA på en gång, utan att något händer, visar att den värld vi lever i är väldigt mycket annorlunda än vi föreställer oss. Kina och USA framstår som töntiga, fumliga, ofarliga jättar.
I The Australian skriver Paul Kelly, Future in the balance:
I fallet Nordkorea satsade Bush på diplomati och diplomatin har misslyckats. Kim har tolkat tecknen - USA är sårbart och kan inte genomdriva sin vilja. Berättelsen om asymmetrisk makt visar att skurkstater och terrorister kan skaffa sig dödliga kraft medan ledande nationer har få medel att kontrollera dem.
I veckan sa Bush åter att USA inte kommer att tolerera ett kärnvapenrustat Nordkorea, ändå verkar han sakna några medel att uppnå denna ambition. Sannigen är att Bush tungt litat på Kina, trots att Kina också misslyckats att hålla ordning på sin klient.
Men Bush förtjänar också kredit. I fallet Nordkorea har han varit multilateralist. Hans avsikt har varit en diplomatisk lösning med andra länder (via sexpartssamtalen) och genom FN, där tuffa sanktioner är gisslan i händerna på Kina och Ryssland ...
Kina vill ha stabilitet, inte regimbyte i Nordkorea. Man är rädd för en kaotisk kollaps av den stalinistiska staten. Man vill undvika ett återförenat Kora vid sin gräns, förenat på Sydkoreas och USA:s villkor. Men samtidigt är Kina emot ett kärvapenbestyckat Nordkorea eftersom det utgör hot om en annan sorts instabilitet. Det är ingen slump att [Australiens utrikesminister] Alexander Downer sagt att Nordkoreas kärnvapenprov har 'förödmjukat' Kina. Han har rätt. Medan Kina vill begränsa trycket på Pyongyang så att regimen inte faller samman, har Kim hänsynslös exploaterat Kinas tvetydighet.
FN antog visserligen sanktioner igår kväll, men de är tandlösa och kommer inte att betyda någonting. Kina och USA verkar fullständigt maktlösa. Det är en mycket märklig tid vi lever i.
Lördag 2006-10-14 / 13.50länk SYND ATT MARIA BORELIUS AVGÅR. Det mediala drevet har fått handelsminister Maria Borelius att till statsminister Reinfeldt i morse meddela att hon avgår eftersom hon inte orkar med den mediala granskningen. Det sa Reinfeldt i radions lördagsintervju nyss.
Det är synd. Jag har inget emot att ministrar avgår, men då ska det vara för politiska misstag, inkompetens, för att man blivit dömd för tillräckligt allvarliga brott eller för att man inte får möjlighet att driva den linje man tror på.
Om Thomas Bodström kunde överleva sina medgivande vid tillträde som justitieminister i en socialdemokratisk regering, borde nuvarande ministrar också kunna behålla jobbet. I Borelius fall tror jag det finns ett betydande inslag av jantelag i botten. En kvinna som bott i London! Och är delägare i företag med häftiga fritidshus i Sverige och utomlands. Fy så orättvist! En sån person ska bara mobbas. Jag gillar verkligen inte stanken som de här turerna givit - i mediernas och folkets reaktioner. Avundsjuka är något av det värsta jag vet.
Lördag 2006-10-14 / 12.04länk NORDKOREA SÄTTER SÄKERHET I FOKUS I USA-VAL. Kim Jong Il sprängde vad han sa var ett kärnvapentest i förra veckan. Det sätter osäkerheten i världen i fokus för de amerikanska väljarna. Och det betyder att man inte hur enkelt som helst kan rösta emot republikanska partiet som drabbats av sexskandal och som agerar närmast lika trött som Göran Persson gjorde i Sverige. Viktigare saker står på spel: vem kan leda nationen i kris?
Här har republikanerna ett klart övertag över demokraterna ända sedan flower-power-eran på 1970-talet, då demokraterna började framstå som naiva töntar som hellre kramar om diktaturer än ställer dem till svars för folkmord och förtryck.
Valstrategen Dick Morris menar att Nordkorea ger repubikanerna en ny chans att hämta in demokraternas försprång inför kongressvalet 7 november, Republicans couldn’t change the subject — but Korea did it for them:
I ett dödligt ögonblick har Nordkorea gjort det ... republikanerna inte klarat av: att byta ämne i den nationella debatten.
Med kärnvapen i händerna på en av världens mest galna regimer kommer frågan om sexmejl till praktikanter att tyna bort från allmänhetens uppmärksamhet ...
Det finns ingenting som likt en nationell säkerhetskris kan tvinga amerikaner att inse konsekvensen av att paralysera presidenten genom att till Washington sända en kongressmajoritet han inte kan samarbeta med.
Ja, dagordningen för politik kan skifta snabbt.
Lördag 2006-10-14 / 11.40länk HÖGER-DEMOKRAT MOT SEGER I AMERIKANSKA SÖDERN. Det ser ut att bli som de brukar inför det amerikanska mellanårsvalet - oppositionspartiet vinner medan presidentens parti förlorar. Men vilken sorts demokrater är det som vinner över republikaner?
Det ser ut som om de vänsterprofilerade förlorar, medan de moderata i mitten tar hem segrar. En sådan sensationell valseger i senatorsvalet ser unge demokraten Harold Ford ut att göra i sydstaten Tennessee.
I National Review skriver Rich Lowry,
Ford Cracks the Code?
Han är för begränsningar i aborträtten ... När det gäller nationell säkerhet röstade Ford för Irakkriget och lutade mer mot president Bush i dennes konflikt med republikanske senatorn John McCain om vilka förhörsmetoder som kan användas mot terrorister ... När det gäller ekonomi stöder han många av republikanernas skattesänkningar. Sammantaget har han systematiskt eliminerat det egna partiets svagheter i kulturella frågor, säkerhetspolitik och ekonomi, i en kampanj värdig Bill Clintons väljarvinnande rörelse mot mitten. Om John Kerry bara varit hälften så inkännande hade han varit president nu.
Så när valanalyserna av amerikanska kongressvalet ska göras, kan man inte bara se till partibeteckningarna. Även om många vinnare förmodligen kandiderat för demokratiska partiet, kan de vara kandidater som vunnit därför de inte drivit vänsterpolitik.
Fredag 2006-10-13 / 16.10länk SATIR: RYSKT FÖRSLAG OM NORDKOREA. I riktigt svart humor illustrerar tecknaren
Chip Bok flera dimenssioner av aktuell internationell politik.
Fredag 2006-10-13 / 16.10länk DEBATT MED GÖRAN ROSENBERG OM SKANDALERNA. Ska nu iväg till radiohuset och i
Studio Ett diskutera med Göran Rosenberg om den senaste veckans politikerskandaler, allt från obetalda TV-avgifter till fällande domar i krogslagsmål. Vad betyder det för svensk politik på sikt? Inslaget startar några minuter efter kl 17.
Fredag 2006-10-13 / 13.50länk GÖRAN PERSSONS NIXON-BAND? Helt otroligt! Förvaltningschefen i statsrådsberedningen har i skåp i källaren hittat säkerhetskopior som uppges omfatta mejltrafik från tiden för tsunamikatastrofen. Denna nyhet presenteras nu på en presskonferens med statsminister Fredrik Reinfeldt. Till flodvågskommissionen under ledning av Johan Hirschfeldt sade den förra regeringen att säkerhetskopior från denna tid vara raderade. Lars Danielsson och Göran Persson har uppenbarligen trott att informationen för alltid var borta.
Om dessa okända säkerhetskopior visar sig innehålla tidigare ej redovisad kommunikation påminner det något om
president Nixons hemliga band i Vita huset, band som blev droppen i Watergateskandalen. Banden blev kända först när vaktmästaren Alexander Butterfield i senatsförhör, i förbifarten, nämnde att all konversation i ovala rummet spelas in och lagras.
Statsminister Reinfeldt har bett Johan Hirschfeldt att gå igenom de svenska banden när de är i läsbart skick och avgöra om det finns ny information.
Fredag 2006-10-13 / 8.50länk COMEBACK FÖR GAMLA CENTERN? Flera har frågat mig om det inte är den gamla centern som nu tar plats i regeringskansliet, bland annat Dagens Industri, som ger mig möjlighet att utveckla på debattsidan idag (ej online). I artikeln skriver jag att delar av den gamla centern återkommer...
Men det finns två förklaringar till detta. En handlar om management. Maud Olofsson har gjort tvärtom jämfört med Fredrik Reinfeldt: han har flyttat över hela partikansliet till regeringen. Olofsson har rekryterat utifrån. Därmed behåller hon, för sig själv på partikansliet, den stab som drivit förnyelsen. Den liberala centerns pådrivare, som varit med och format den ideologiska förnyelsen som gav partiets valframgång, kan därmed fortsätta sitt arbete, obefläckade av regeringens kompromissande.
En annan förklaring kan belysas i det
tidskriften Neo tog upp i somras när man pekade ut tänkbara politiska tjänstemän i Rosenbad. En anonym röst med erfarenhet från Bildt-regeringen säger där: ”Centern är på tjänstemannaområdet än mer än på politikerområdet kusinerna från landet. Deras proportionella inflytande i regeringskansliet kommer vara betydligt mindre än deras riksdagsmandat.”
Med de statssekreterare som Maud Olofsson nu utsett finns ingen sådan risk. De har alla lång politisk erfarenhet, eller varit i chefsställning, och visat vad de går för. Det är förmodligen därför man kan få intryck av att gamla centern återkommit. Erfarenhet har prioriterats när det gäller regeringsarbetet.
Men nu är det upp till bevis. Centerpartiet måste visa sina många nya liberala väljare att man står för den förnyelse man så framgångsrikt förmedlade i valrörelsen. Och att någon risk för återfall inte finns.
Majoritetsdemokratins förtjänst ... är väljarnas möjlighet att utkräva ansvar av de styrande ... Dess grundläggande norm ... är ansvarsutkrävandet. Det var det gamla värdet som en gång eldade vänstern att kämpa för allmän rösträtt.
Folket skulle ha rätt att inte bara välja utan också vräka dem som styrde. Folket skulle vara suveränt på valdagen.
Men med mångpartisystem, minoritetsparlamentarism, ständiga kompromisser och kohandel blev ansvarsförhållandena oklara. Vem stod egentligen bakom ett visst riksdagsbeslut?
Vem var det egentligen som styrde – bara socialdemokraterna eller också miljöpartiet och vänstern? Missnöjet växte.
En återgång till majoritetsdemokrati skulle enligt Tännsjö inte bara leda till en mindre saklig
debatt. Dessutom skulle vi vara tvungna att ändra på vår författning (vallagen). Jag tror ingen
skulle sörja över det.
Exakt. Ansvarsutkrävande. Vilket vackert ord! Och vad vi har saknat det under senare tid. Det är betydligt viktigare än att kunna göra kompromisser i riksdagshusets korridorer och bakom stängda dörrar. Fram för
enmansvalkretsar.
Fredag 2006-10-13 / 8.25länk SOSSAR OCH KOMMUNISTER BETALAR INTE HELLER TV-AVGIFTEN. Tidningen Resumé avslöjar idag att 51 socialdemokratiska, 7 vänsterpartistiska och 7 miljöpartistiska riksdagsledamöter inte heller betalar TV-avgiften till Radiotjänst. Här har Radiotjänst många fler att polisanmäla!
Bland dem ingår förre partisekretaren Pernilla Zethraeus (v), avgångne justitieminister Thomas Bodström (s), skolminister Ibrahim Baylan (s), sjukvårdsministern Ylva Johansson (s) och partiledarkandidaten Ulrica Messing (s).
Ja, om socialdemokraterna ska driva ärendet i Konstitutionsutskottet, som vissa nyhetsuppgifter hävdat nu på morgonen, så finns några fler som ska ställas inför skranket... Se mer i Riksdagsledamöterna som inte betalar TV-licensen.
(PS. Har fått frågan om jag själv betalar, och svaret är ja, sedan 1984.)
Torsdag 2006-10-12 / 22.30länk LITTERATURPRISTAGAREN GLASKLAR OM YTTRANDEFRIHET. Lika svävande och villiga att inskränka yttrandefriheten som svenska medierepresentanter var på bokmässan i Göteborg, lika glasklart och reservationslöst uttalade sig årets Nobelpristagare i litteratur FÖR yttrandefriheten. Rapport återgav ikväll en bit av en intervju med Orhan Pamuk från bokmässan, då han sa:
”Respekt för religiös övertygelse hos minoriteter
har lett till att yttrandefriheten begränsats även i väst. Det är förkastligt och utgör ett uselt exempel för mänskligheten.”
Tänk om svenska redaktioner kunde vara lika tydliga! Som turk och muslim vet Orhan Pamuk exakt vad konflikten handlar om. Och han ställer sig helt och fullt på yttrandefrihetens sida - och tar avstånd från den svenska (europeiska) politiska korrektheten i medieetablissemangen som ställer sig på de evigt ”kränktas” sida i kraven på stympad och begränsad yttrandefrihet.
Jag hoppas redaktionsledningarna och journalistkåren ordentligt lyssnar på Nobelpristagaren!
Torsdag 2006-10-12 / 17.30länk LENINS REP KAN STRYPA NORDKOREA OCH IRAN. Allmänna sanktioner mot dessa skurkstater som utvecklar kärnvapen är meningslösa, men i Washington Post pekar Jim Hoagland på en kapitalistisk metod som kan blir kännbara slag mot regimerna, The Squeeze on North Korea.
Hoagland tar hjälp av Lenin, som ju sturskt hävdade att kapitalisterna skulle sälja honom repet som han skulle hänga dem i. Lenin förlorade när kommunismen visade sig göra Ryssland så utfattigt att man inte hade några pengar att köpa rep för. Dessa kapitalister kanske kan leverera de enda verkningsfulla verktygen vid sidan om militära invasioner: ”Finansmarknadernas sofistikerade insatser för att förneka gangsterregimerna i Nordkorea och Iran tillgång till globalt kapital borde inte överges nu när Pyongyang och Tehran strävar efter kärnvapen.”
President Clinton upphävde finansmarknadssanktionerna mot Nordkorea år 2000. Bush har nu åter börjat använda detta påtryckningsmedel:
Första gången USA använde den tunga finansiella släggan skedde det mot en Macao-baserad bank, som amerikanska finansdepartementet förra året identifierade som Pyongyangs 'viktigaste institution för pengatvätt'. Banken, som ägs av Kinas regering, frös 24 miljoner dollar i Nordkoreanska tillgångar hellre än att riskera sina affärer med amerikanska intressen. Pyongyang är fortfarande rasande över detta, vilket framgick av deras upprörda uttalande tidigare denna vecka.
Världens finansministrar börjar inse sin centrala roll på detta underrättelse- och säkerhetspolitiska område, säger USA:s biträdande finansminister Stuart Levey till Hoagland. ”Detta är framtiden.”
Trots att den självpåtagna isoleringen kan tyckas skydda Nordkorea och Iran från sanktioner av detta slag, indikerar dessa länders företrädare att de tar pressen på allvar. Iran tvingades i augusti meddela att oljeproduktionen kommer att minska eftersom man saknar nya utländska investeringar och har svårt att få tag på ny utländsk teknologi.
Tillgång till utländskt kapital och avancerad utrustning har inte förbättrats av USA:s beslut förra månaden att förbjuda en av Irans största banker, Bank Saderat, från att köpa och sälja dollar och andra finansiella instrument i amerikanska banker. Detta som ett svar på Bank Saderats roll i att transferera miljontals dollar till terrorgrupper.
Det här är de första glädjande nyheter om Nordkorea och Iran jag tagit del av på länge. Här finns en konkret och kännbar väg att ta ett järngrepp om skrevet på Ahmadinejad och Kim Jung Il - utan att använda militärmakt.
Det rep Lenin ville hänga kapitalisterna med kanske kan användas för att hänga kommunistiska och islamfascistiska regimer i.
Torsdag 2006-10-12 / 15.48länk YOUTUBE FÖRSÖKTE CENSURERA CLINTONKRITIK. Den underbara valfilm som denna blogg länkat till (se här) blev plötsligt behandlad som om det vore pornografi och därmed svårare att få uppspelad. Det är vänstern i USA som försöker få alla filmer som inte är vänster censurerade, vilket YouTube accepterat. Tills nu. WorldNetDaily rapporterar att censuren av den republikanska valfilmen på YouTube nu har släppts, YouTube blocked video mocking Clinton.
Det blir allt tydligare att vänstern i USA och i Europa blir allt mer stalinistiska i sin syn på yttrandefrihet. Alla som inte är vänster ska tystas, censureras eller tvingas avgå. Det är hög tid att mobilisera motattacken. Vänsteraktivisters totalitära tendenser måste avslöjas.
Torsdag 2006-10-12 / 15.35länk MINNET ÄR KORT OM SKANDALER. Allt tjat om svartarbete och TV-avgifter är en storm i ett vattenglas. Det är vänstern inom medier och kultur som är dåliga förlorare. Det blir tydligt när man påminner sig om alla skandaler s-ministrarna varit i - utan att avgå. Dagens Industripåminner om att justitieminister Thomas Bodström hade samma sorts problem med svart arbetskraft när han tillträdde.
Och han blev ju minister i en regering som älskar skatter. De nu ertappade ministrarna har brutit mot reglerna, vilket är fel, men inte mot sin ideologiska övertygelse. De är alltså inte hycklare på samma sätt som skattesmidande socialdemokrater. Det gör "skandalerna" betydligt ljummare. Lägg till det exempelvis de socialdemokratiska makthavare som tillskansade sig sommarhus som var till för sjuka och socialt utsatta kvinnor.
Sedan har vi dagens dom mot SSU-ordföranden Anna Sjödin. Hon fälls för våld mot tjänsteman, våldsamt motstånd, egenmäktigt förfarande och förolämpning.
I en topplista över omoral slår socialdemokraterna de nya ministrarna med hästlängder.
Torsdag 2006-10-12 / 9.25länk VARFÖR FÅR EN MINISTER INTE VARA EMOT PUBLIC SERVICE? Jag förstår inte varför en kulturminister inte skulle kunna vara skeptisk till public service i radio och TV. Jag tycker rubriken
"En provokation mot public service" i SVD-Kultur är absurd.
När socialdemokraterna trädde till i landstingsledningen i Stockholm 2002 var S:t Görans sjukhus ägt av Capio och med avtal om skattefinansiering. Då skrev inte medierna att de nya landstingsråden, fientliga till denna lösning, var "En provokation mot privatvården".
Verksamheter finansierade av skattemedel har ju absolut inte någon vetorätt mot vilka politiker som tillsätts!
Det vore allt annat än demokrati. Det är väljarna som valt majoriteten och den har naturligtvis rätt att tillsätta beslutsfattare med andra värderingar än tidigare majoriteter. Även sådana personer som "provocerar" direktörer inom public service, som Juttan Jutterström.
Jag tycker mediekommentarerna är som hämtade från en kommunistdiktatur där några andra än folket har makt över vem som tillsätts till maktpositioner. Det är som om en nomenklatura inom kulturkretsar har rätt att sätta sig över folkets utslag i val.
För mig är det dock lika självklart att en socialdemokratisk regering kan tillsätta en sjukvårdsminister som ogillar privatvård, som en borgerlig regering kan tillsätta en kulturminister som ogillar public service i nuvarande form.
Sluta tjafsa i personfrågor - ta debatten i sak!
Torsdag 2006-10-12 / 8.40länk BITTRE PERSSON, ELAKE OHLY I RIKSDAGSREFERATEN. Jag måste erkänna att jag tröttnade på gårdagens partiledardebatt när den nya oppositionen inte kunde erkänna att den var besegrad. Den sortens inskränkthet är inget man vill följa. Men flera tidningar har gjort bra referat i sina ledare.
I många stycken var riksdagens första partiledaredebatt efter valet en fortsättning på valdebatten.
Göran Persson (i Stjärnhov) ägnade sitt anförande åt två saker: Dels hur illa det blir med alliansens politik och dels att beskriva hur bra det går för Sverige just nu. Maud Olofsson kom med den avväpnande repliken: "Är det ingen annan som talar om hur bra det har varit kan man göra det själv". För just det verkar Göran Persson vara besjälad av.
Tolv år av socialdemokratisk dominans kan inte städas bort ur folkhemmet i ett nafs. Maud Olofsson felsägning är ett bevis på att även en nyutnämnd minister har svårt att förstå att det råder nya tider i den svenska politiken. Det kan bara bli bättre.
Lars Ohly, vänsterpartiets ledare förefaller vara en ond människa. Hans retoriska smutskastning når oförskämdhetens höjder, på gränsen till vad som kan accepteras i en förväntat balanserad riksdagsdebatt. Man kan svårligen tänka sig en borgerlig politiker, som med vällust säger sig njuta av varje pågående och kommande klavertramp från den nya regeringens sida. Han manade Reinfeldt att göra sig av med såväl Borelius, som Stegö Chilò och Carl Bildt!
Det batteri av illasinnade tolkningar av regeringsförklaringen, som han levererade får motsatt effekt, de svärtar ner Lars Ohly och inte regeringen. Att kalla den för "rekord i floskler" är väl magstarkt. Ohlys överdrivna klasskampsretorik drar ett löjets skimmer över vänsterledaren.
I fredags blev han skolminister. Igår, tre arbetsdagar senare, gav han klart besked: socialdemokraternas stora reform av gymnasieskolan Gy-07 skrotas. Jan Björklund är en handlingskraftig man ...
Inte bara gymnasiet är måltavla utan även grundskolan. Problemen hänger nämligen samman. Alltför många elever lämnar högstadiet med stora luckor i kunskaperna. Dessa tar de givetvis med sig till gymnasiet. Följden blir oacceptabelt många avhopp, felutbildningar och försämrade chanser att få arbete och egen försörjning. En trist start på vuxenlivet alltså.
Detta vill Jan Björklund ändra på och det han föreslår är inget mindre än en genomgripande attitydförändring i skolarbetet.
Så ska en ministerstart se ut! Ta kommandot och börja verka för de värderingar man vunnit valet på.
Torsdag 2006-10-12 / 8.05länk BESTÄLLNINGSMORD ALLT VANLIGARE I RYSSLAND. Journalisten Anna Politkovskaya är bara en i raden av offer för beställningsmord utförda i Ryssland. Igår blev bankdirektören och tidigare parlamentsledamoten Alexander Plokhin, 58, mördad när han steg ur hissen i sitt bostadshus, rapporterar IndependentMoscow banker shot dead in professional contract hit:
Vågen av kontraktsmord som sveper fram över Ryssland har fortsatt med ett nytt offer som mördats i vad som liknar en avrättning ... Han dödades av en ensam kula i huvudet. Polisen säger att man inte tvekar om att det var utfört av en professionell mördare.
Ryssland är inte bara på väg att avveckla demokratin. Man utvecklas till ett gangstersamhälle.
Med filosofisk ansats jämför han västvärldens två modeller: den amerikansk/kanadensisk/brittiska med stor pluralism i ekonomin och färre regleringar, och den europiska med starka arbetsmarknadsparter som styr över få, stora företag och en regleringsivrig stat. Han skriver, ”Som också Kant sa, kan inte människor göras till instrument för andras vinning.” Det kan ju ytligt sett låta som vänster. Men det är ju medlen som avgör, och i vår tid råder det ingen tvekan om vilket system som ger bäst resultat för alla. Edmund Phelps skriver:
Min slutsats är att kapitalism är rättfärdig - normalt genom den förväntade belöningen till lågavlönade arbetare, men även utan det, genom orättvisan i att förneka entreprenörer (liksom andra kreativa personer) deras möjligheter att förverkliga sig.
Jag gillar när man förklarar friheten med moraliska motiv snarare än ekonomiska. Det skulle inte skada om finansminister Anders Borg tog tillvara dessa argument när den ekonomiska politiken ska förklaras för svenska folket.
Onsdag 2006-10-11 / 20.45länk TURKIET HAR RÄTT, FRANKRIKE FEL. Jag tycker det är befängt av Frankrike att anta en lag, vilket förväntas ske imorgon, som gör det straffbart att ifrågasätta Armeniens påstående om att turkarna utförde folkmord där under första världskriget. Det är fel, inte därför att Turkiets regering protesterar, vilket
Guardianrapporterar, utan därför att det är en allvarlig inskränkning av yttrandefriheten.
Man kan inte lagstifta om vilken syn på historien som är sann. Det strider mot upplysningen. Bloggen har förut lyft fram förslaget om en kommission som kan studera historiska fakta kring händelserna i området. Skälet är att
Turkiet inte är ensamma bovar i Armenien.
Onsdag 2006-10-11 / 16.45länk HAMMARBERG: GUANTANAMO BÄTTRE ÄN ATT DE SKICKAS HEM. Det var på tiden att Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter, Thomas Hammarberg, erkänner fakta: ”Om Guantanamo-fångar släpps och skickas tillbaka till sina hemländer kan de råka ännu värre ut.” Så sa han nu i radions
Studio Ett.
För de som finns i amerikansk fångenskap är alternativet sjuhelsikes mycket värre. Många hade förmodligen varit avrättade, ännu fler svårt torterade och andra hade funnits i fängelsehålor i arabvärlden där humanitär hänsyn är ett okänt begrepp.
Onsdag 2006-10-11 / 17.10länk AXESS TV OM FN:s NÄSTE GENERALSEKRETERARE. Jag har varit med i den nya kanalen Axess Television tillsammans med bland annat Anders Wijkman, i programmet Veckans Debatt, som hade temat "Världens viktigaste jobb?" (via länken kan programmet ses).
Onsdag 2006-10-11 / 16.45länk HAMMARBERG: GUANTANAMO BÄTTRE ÄN ATT DE SKICKAS HEM. Det var på tiden att Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter, Thomas Hammarberg, erkänner fakta: ”Om Guantanamo-fångar släpps och skickas tillbaka till sina hemländer kan de råka ännu värre ut.” Så sa han nu i radions
Studio Ett.
För de som finns i amerikansk fångenskap är alternativet sjuhelsikes mycket värre. Många hade förmodligen varit avrättade, ännu fler svårt torterade och andra hade funnits i fängelsehålor i arabvärlden där humanitär hänsyn är ett okänt begrepp.
Onsdag 2006-10-11 / 12.20länk REINFELDT ÖDMJUK INFÖR UPPGIFTEN. Den nye statsministern beskriver i lite mer personliga ordalag hur han ser på sin uppgift i riksdagens första partiledardebatt efter valet. Det märks då att vi har en ny regering i formuleringar som,
”Det är inte alltid svaren finns i politiken.” Men också att förändringen knappast är fundamental i en objektiv mening, vilket framgår i meningar som, ”Att visa omtanke om nästan är en viktig utgångspunkt.”
Hans avslutning är också en god sammanfattning, där statsministern poängterar att civilsamhället är större än staten och grundar sammanhållningen i ett Sverige som bytt regering.
Onsdag 2006-10-11 / 11.38länk BARA MILJÖPARTIET EFTERTÄNKSAM FÖRLORARE. Både Göran Persson och Lars Ohly (v) gick till stormande attacker i riksdagsdebatten på den nya regeringen utan att en sekund reflektera över att man förlorat valet och tappat stora delar av sina väljare. Inte ett uns av ödmjukhet eller eftertanke.
Det visade dock miljöpartiets Peter Eriksson som ser två anledningar till valförlusten för de röd-gröna. Det första var att de borgerliga var mer offensiva när det gäller jobbpolitik. Här borde miljöpartiet ha gjort mer, konstaterar han. Den andra anledningen till förlusten var att de borgerliga utgjorde ett samlat regeringsalternativ, medan man på vänstersidan inte var samkörda. Också där borde vi kunnat ha gjort mer, säger Eriksson.
Att socialdemokraterna (som minskade från 39,9 till 35,0 procent) och vänsterpartiet (som minskade från 8,4 till 5,9 procent) inte uppvisar någon som helst insikt om att man förlorat är intressant. Vad kommer det att betyda? Förmodligen att man inte kommer att ompröva den politik man förlorade på. Det är ju isåfall bara en fördel för den nya regeringen.
Onsdag 2006-10-11 / 10.25länk PERSSON LOVAR GÅ TILL ATTACK. Oppositionsledaren Göran Persson (s) inleder dagens partildedardebatt i riksdagen om regeringsförklaringen. Han signalerar en hård och konfrontatorisk oppositionspolitik. ”Så stark är inte Sveriges ekonomi att den tål ett nytt borgerligt vanstyre.”
I replikskiftet blir Persson riktigt grälsjuk och frågar om statsminister Reinfeldt styr sin regering. ”Det finns ju en annan statsminister i regeringen.” Gud va småskuret!
Onsdag 2006-10-11 / 9.10länk UNDERBAR REPUBLIKANSK VALFILM. Om 4 veckor är det val i USA. Drudge Reportrapporterar att Hollywood-regisören David Zucker, som bl a gjort skräck-komedierna 'Scary Movie', står bakom denna valfilm för republikanerna. Den handlar om varför vänstern i demokratiska partiet inte kan hantera terrorhoten i världen. ”Det finns ondska i världen. Historien lär oss att den måste konfronteras, inte smekas medhårs.” Klicka för att se den 1 min och 30 sek långa valfilmen:
Den borgerliga regeringen öppnar dörren för fler privata aktörer inom sjukvården. Sjukvårdsbolagen står på kö för att ta över en marknad som beräknas vara värd bortåt 250 miljarder kronor ... Nu vill den nya regeringen avskaffa stopplagen, men det kan dröja en bra bit in på nästa år innan det sker i praktiken.
– Vi ska titta på frågan så snabbt det bara går. Troligtvis behöver vi inte tillsätta någon utredning för att ta bort den, men vi måste gå igenom vilka begränsningar som ska gälla. Jag tänker då på den högspecialiserade sjukvården på universitetssjukhusen som vi bör ha kvar kontrollen över, säger Göran Hägglund, socialminister (kd).
Det är oerhört viktigt att det blir mångfald och konkurrens inom den viktiga vård- och omsorgsmarknaden.
Men regeringen måste också se över incitamentstrukturen för att kunna effektivisera vården. Idag går stora summor åt för patienter som snurrar runt i systemen utan att få hjälp. Personer som är ett slags 'Svarte Petter', som ingen vill ta hand om. Det måste bli lönsamt att ge service i vården och att hålla patienter friska, istället för att få betalt per läkarbesök, per behandling. Finns mer utvecklat i artiklar i Läkartidningen:
Ingen söker vård i onödan och
Patienternas efterfrågan feltolkas
Onsdag 2006-10-11 / 8.40länk MINISTRAR, SNART AVSLÖJAR MEDIERNA ERA P-BÖTER. Mediernas viktigaste världsnyhet denna morgon är inte kärnvapenkriserna i Nordkorea eller Iran, inte svälten i Darfur, inte EU:s framtid. Nej det är att en ny minister inte betalt TV-avgiften.
Skrämmande! TV-chefen Jutterström är upprörd. Vi har en egen världskatastrof att hantera i Sverige.
Jag gissar att hela journalistkåren nu är på jakt efter ministrarnas p-böter. Vad kan vara viktigare än att finna sådana?
Tisdag 2006-10-10 / 16.45länk JK LAMBERTZ OCH ÄRKEBISKOP EIDEM 1942. När jag läser förre Expressen-redaktören Staffan Thorsells nya bok
Mein lieber Reichskanzler slås jag av hur lika den svenska statens krypande för 1930-talets totalitära kraft var med dagens krypande för islamistiska fascismen.
OH! Reta för allt i världen inte upp Tyskland!
Idag lyder etablissemangets lika entydiga budskap: Reta för allt i världen inte upp muslimska fundamentalister!
Fegheten tycks gå i arv. Åtminstone inom statsförvaltningen.
Justitiekanslern Göran Lambertz skrev häromdagen en artikel som tog avstånd från allt som kunde ”kränka” muslimer, medan fundamentalistiska uttolkare av denna tro utan vidare kan rikta dödshot mot judar. Det är helt okej. Det har JK redan prövat. Kassettband som säljs vid Stockholms moské och som propagerar för en ny utrotning av judar, väljer JK att inte ens pröva om de kan ugöra brott. Men han ägnar stor kraft åt att förklara varför fundamentalistiska islamister inte får retas upp och varför svensk yttrandefrihet måste inskränkas för att tillgodose deras krav.
Hans beteende är lika ryggradslöst som när Sveriges ärkebiskop på resa i Tyskland 1942 får veta vad som händer, men väljer att tiga. Thorsell skriver (s 249):
I början av november 1942 fick Sveriges ärkebiskop, Erling Eidem, veta exakt hur det gick till när nazisterna gasade ihjäl judar i ett av sina förintelseläger. De som berättade hoppades att han skulle slå larm. Han valde att tiga.
Eidem nåddes av den hemska kunskapen när han kom till Tyskland för att installera en ny kyrkohede vid den svenska församlingen i Berlin ... Det var [Berlins biskop] Otto Dibelius själv som berättade för Eidem om verkligheten i utrotningslägren. De hade träffats många gånger. Dibelius var en man Eidem kunde lita på ... Om ärkebiskopen från ett neutralt land avslöjade vad som hände med Europas judar kunde det inte bara avfärdas som krigspropaganda. Med risk för sina egna liv försökte [bl a] Dibelius stoppa eller åtminstone bromsa Förintelsen.
Precis som Eidem blundade 1942, väljer Lambertz att bludna 2006. Lambertz ondgör sig över Muhammedkarikatyrerna och ser dem som skäl att inskränka yttrandefriheten, men nämner inte med ett ord att han valt att inte driva process mot ljudkassetter med uppmaningar att döda varje jude (se här).
Samma undfallenhet inför våldsverkare då som nu. Samma tigande om grova kränkningar av en folkgrupp, medan man med vilka krumbukter som helst försvarar en annan - den som innefattar element som hotar att utöva våld.
Precis som Kristallnatten 1938 rättfärdigades av svenska statstjänstemän då, ursäktar JK Göran Lambertz politiskt våld idag. I sin
famösa artikel i UNT återger han, utan att ta avstånd, uppfattningar som: ”Våld och hot kan inte försvaras, men människor är varelser av kött och blod och kan inte alltid tyglas.” Så har i alla tider ursäkter för politiskt våld formulerats. Det är vidrigt!
Jag går där längre än att se till brottslighet. Det handlar om en bredare upplösning av vår civilisation, där kunskap inte längre anses ha något värde - tvärtom anses töntigt - och där status sitter i att terrorisera andra. Om moralen undergrävs luckras människovärdet upp, och det är då andra människor bara blir till rånobjekt som man kan sparka ner. Denna respektlöshet omfattar inte bara invandrargäng, även om de anarkistiska tendenserna vi ser breder ut sig först slår rot hos de som är rotlösa.
Det blir så svårt att diskutera ett vidare civilisationsproblem om man fastnar i de första symptomen, som syns i betongförorterna. Man tappar överblicken och det blir lätt ett skyttegravskrig mellan de som förstorar de synliga problemen och de som förminskar dem.
Och de som argumenterar emot Ekelund visar just på hur inskränkt det svenska etablissemanget är, med Olle Svenning i spetsen.
Ekelunds beskrivning är ju ingenting att bli förbannad på. Han återger hur många, och allt fler, upplever sin situation. I en demokrati måste man, faktiskt, ta dessa upplevelser på allvar. 162.463 medborgare röstade på sverigedemokraterna i riksdagsvalet förra månaden. Att diskutera varför, borde vara självklart. Men den politiska korrektheten slår omedelbart tillbaka med storsläggan. Tig! Så lyder etablissemangets order.
Jag hoppas nya integrationsministern Nyamko Sabuni ska bjuda in till en mer öppen samhällsdebatt. Som statens högste företrädare i ämnet kan hon bryta den politiska korrekthetens bojor och genom olika aktiviteter lyfta fram de olika verklighetsbilder som finns - så att det blir möjligt att analysera, belägga, bemöta och utan skygglappar diskutera dem.
Tisdag 2006-10-10 / 10.50länk MAUD OLOFSSON KÖR HÅRT FRÅN FÖRSTA DAN. Jag blir uppriktigt glad när jag läser den nye näringsministerns första intervju, för Dagens Industri, Maud Olofsson tar makten över jobben. Det är tydliga och klara ambitioner för regeringen hon sätter upp och hennes engagemang går det inte ta miste på.
Alliansens äntringstrupp har varnat för att det att både vara partiledare och tung minister kan utgöra en fallgrop.
"Inte då. Det gäller bara att fokusera och göra rätt saker, och inte bry sig om grejer som man ändå inte kan påverka", säger Maud Olofsson.
Problemet är att Mona Sahlin, Göran Persson och många andra s-ministrar har lovat samma sak - mindre krångel, enklare regler, ökad förståelse för företagsamheten - i ett årtionde, minst. Nu måste Maud Olofsson visa att skillnaden mellan s och alliansen är att alliansen levererar. Konkret. I verkligheten. Och om de första försiktiga åtgärderna inte ger resultat - vilket jag inte tror de kommer att göra - måste Olofsson få med sig moderaterna på att göra de större och strukturella förändringarna av arbetsrätten som centerpartiet och andra föreslagit.
Ska alliansen ha skuggan av en chans att vinna 2010 måste man få flera hundra tusen av dem som lever i utanförskap in på arbetsmarknaden. Om det kräver betydligt större förändringar, måste de vidtas. Man får en känsla av att Maud Olofsson är beredd att ta den striden i regeringen.
Tisdag 2006-10-10 / 8.00länk ÖKA KONKURRENSEN I VÅRDSEKTORN. Borås Tidning tar i ledaren
Öka konkurrensen! upp en ny studie i Västra Götalandsregionen om kvaliteten på vårdcentralerna. Resultatet talar sitt mycket, mycket tydliga språk:
[M]ed den krassa verkligheten framför ögonen går det inte att blunda för att de privata alternativen inom primärvården gör ett betydligt bättre jobb. Vården är i större utsträckning anpassad efter patienternas behov och skattebetalarna får mer valuta för pengarna.
De 22 vårdmottagningar som är sämst på att möta patienternas behov av regionens 55 är alla offentliga. De fem vårdcentraler som fungerar bäst drivs samtliga privat.
I fjol fick äntligen även den andra privata vårdcentralen i Borås, Galatheakliniken, ett vårdavtal med regionen. Detta kontrakt tecknades sedan en folkstorm tvingat politikerna att backa. S-, c- och fp-majoritetens ursprungsplan var avveckling. Helt obegripligt.
Ja, det är helt centralt att Göran Hägglund som socialminister nu ser till att öppna upp svensk sjukvård för mångfald, så att väljarna inför valet 2010 hinner märka hur mycket bättre servicen blivit inom den skattefinansierade, men privatdrivna, vården blivit. Och centerpartiet och folkpartiet måste sluta agera sossekopior i landstingen.
Efter jobben är sjukvårdens serviceförmåga det viktigaste politikområdet för den nya regeringen. Här måste mindre revolutioner till för att påtagliga förbättringar ska kunna ske inom några år.
Tisdag 2006-10-10 / 7.45länk STÖRTA NORDKOREAS REGIM. Det är tragiskt att FN-systemet enbart talar om sanktioner mot Nordkorea. Det är en impotent insats som ingenting betyder. Särskilt som Nordkorea lever på bistånd från Kina. Om Kina upphör med sina leveranser av olja, livsmedel mm hamnar landet omedelbart i kris. Problemet är att leveransstopp från Kina betyder att folket i än högre grad kommer att svälta.
Bättre då att Kina går in och med militära medel störtar regimen Kim Jong Il. Det betyder ju inte demokrati. Kina är en hård förtryckarstat. Men Kina är en stormakt med mindre irrationellt tänkande än den nuvarande ledningen i Nordkorea. Och i vår tid svälter inte kineserna.
Det finns grader i helvetet. Det visar nuvarande kärnvapenkris i Nordkorea.
Kina vill fortsätta att dominera östra Asien och har allt intresse av att förhindra fler länder att förfoga över kärnvapen. En insats mot Nordkorea skulle vara relativt politiskt ofarlig för Kina. Alla fredliga påtryckningsmedel mot Nordkorea bör användas, men går inte det bör militärt våld inte uteslutas. Denna regim måste väck, för nordkoreanernas skull men även för en hotad omvärld.
Världssamfundet borde göra klart för Kina att man inte kommer att motsätta sig en kinesisk invasion av Pyongyang.
Google Inc. har köpt upp YouTube Inc. för 1,65 miljarder US-dollar under måndagen i en uppgörelse som lyfter sökmotorföretaget till en ledande roll i online video revolutionen.
svenska kvinnor [har] återupptäckt borgerliga dygder som arbetsamhet, sparsamhet och privat initiativkraft. De verkar också ha återupptäckt borgerliga institutioner som hemmet, familjen och äktenskapet och insett att välfärd och trygghet kan skapas av människorna själva – utan hjälp av Försäkringskassan och socialen.
En intressant teori. De mjuka tjänsterna har ju i högre grad än någon annan verksamhet förstatligats. Det vore inte ologiskt om uppbrottet från tilltron till staten kommer ur dessa verksamheter.
Måndag 2006-10-09 / 19.10länk NU(!) FJÄRMAR SIG SVT FRÅN REGERINGEN. Efter den borgerliga regeringens tillträde har Sveriges Television plötsligt infört nya regler som innebär att den journalist som är gift med någon som arbetar i regeringskansliet sätts i karantän. Resumé skriver om förundran bland de anställda,
SVT-reporter i karantän.
Visst är det något märkligt att dessa restriktioner kommer just nu? Hur många skulle hamnat i karantän om det gällt relationer mellan journalist och anställda i det socialdemokratiska regeringskansliet?
Måndag 2006-10-09 / 15.50länk GUDMUNDSON OM JOURNALISTIK. Den legendariska bloggen
Gudmundson är tillbaka. Per Gudmundson gjorde uppehåll med bloggandet när han var redaktör hos SVT24, men har nu slutat där och kan börja driva med och analysera nyhetsflödet.
Han har flera intressanta vinklingar på regeringsbildningen, journalistiken, kvoteringskramarna och kulturknuttarna.
”Justitiekansler Göran Lambertz pläderar (UNT 3/10) för en försåtlig samförståndslösning mellan militanta islamister å ena sidan och värnare av upplysning och yttrandefrihet å den andra. Försåtlig, därför att det inte gives någon mellanvägen mellan yttrandefrihet och censur. I praktiken innebär nämligen ett sådant tillmötesgående att fullt legitima budskap tystas för att blidka fanatiska våldsverkare.”
”Sverige ska tydligt och klart tillhöra kärnan i det europeiska samarbetet. Regeringen vill verka för en europeisk union som är öppen, effektiv och dynamisk.”
De ansvariga för att förverkliga denna politik, utrikesminster Carl Bildt och Euorpaminister Cecilia Malmström, kommer att ställas på hårda prov. Vågar de stå upp mot den motsatta trend av slutenhet, ineffektivitet och tröghet som dominerar unionen idag?
Ett första test är de vanvettiga arbetstidsregler som tas upp i EU:s arbetstidsdirektiv och som chefspsykiatrikern David Eberhard, med all rätt, går till starkt angrepp mot i DN-Debatt idag: Katastrof väntar när övertid inte längre blir tillåtet.
Kommer Bildt och Malmström att i Bryssel göra klart att denna socialism och planekonomi är oacceptabel, eller kommer man att i Sverige bli EU:s talesmän och förespråka mer reglerad arbetsmarknad?
Svaret är tyvärr inte alls givet.
Smålandsposten skriver i ledare om vad Carl Bildt faktiskt kan komma att betyda - fortsatt socialdemokratisk politik:
”Många lär dock bli överraskande när de tar del av Carl Bildts inställning i en rad kontroversiella frågor under de senaste åren. Det var FN-sändebudet Bildt som hade så svårt att acceptera Natos fredsframtvingande bombningar på Balkan. Till skillnad från många borgerliga företrädare kritiserade Bildt koalitionens militära intervention i Irak. Medan framför allt folkpartister och kristdemokrater framstått som enögda Israelvänner i Mellanösternkonflikten har Bildt krävt att isoleringen av islamistiska Hamas måste upphöra. Dock inte utifrån samma åsiktsgrund som svenska så kallade 'palestinavänner'. De ger sitt tysta stöd till Hamas våldsmetoder - Bildt ger sitt stöd för en fredsprocess.
Valet av Bildt indikerar framflyttade positioner i EU-frågor, i Östersjösamarbetet och förmodligen också i det FN som borgerliga utrikespolitiker haft så svårt för. I kontroversiella frågor ligger en mer traditionell svensk utrikespolitik fast.”
Jag hoppas givetvis att dessa farhågor kommer på skam, och att Sverige med dessa två europaentusiastiska ministrar förstår att det ligger i EU:s bästa att regleringsivern får en stark opponent i Sverige.
Måndag 2006-10-09 / 9.05länk SKANDAL VALVINNARE, INTE ANTIKRIGSOPINION. Att det är en sexskandal som gör att vänstern har segervittring, och inte motstånd mot Irakkriget, framgår av den hårda valrörelsen i delstaten Connecticut. Där utmanade en vänsterkandidat inom demokratiska partiet sittande senatorn Joe Lieberman, som är en stark uppbackare av Irakkriget. I den partiinterna omröstningen om vem som i höstens val skulle företräda demokratiska partiet i senatorsvalet, vann vänsterutmanaren Ned Lamont.
Intikrigsrörelsen jublade och menade att Lamonts seger visade att de har folkets stöd. Men Lieberman menar att det egna partiets medlemmar inte är representativa för folket. Därför ställer han upp i senatorsvalet som oberoende. Och han leder i alla opinionsmätningar, med
50 mot 40 procent i Rasmussen, med
53 mot 33 procent i Reuters/Zogby.
Och kom ihåg: Joe Lieberman har givit, och ger, sitt fulla stöd till president Bush i Irakpolitiken. Lieberman är en hök i utrikespolitiken. Och ändå leder han stort över antikrigskandidat i en delstat som brukar rösta vänster. Snacka om svagt stöd för antikrigsrörelsen om detta blir valresultat!
Washington Times skriver att detta kan bli antikrigsvänsterns Waterloo,
Blue state 'roots.
Det här delstatsvalet kan bli [antikrigsrörelsens] Waterloo ... Dynamiken mellan Joe och Ned visar sig ha blivit en avgörande (make-or-break) valstrid för antikrigsrörelsen, särskilt den arga extremvänsterns bloggosfär som kräver att demokratiska partiet tar strid.
Måndag 2006-10-09 / 8.30länk VAD HÄNDER OM VÄNSTERN VINNER USA-VALET? Sexskandalen, där en republikansk kongressman skickat 'övervänliga' mejl till unga praktikanter i 17-20 årsåldern i Kongressen, ser ut att fälla den republikanska majoriteten. Den menar Michael Barone, en av de mest respekterade valanalytikerna i landet.
Han mer eller mindre utgår från att demokraterna tar över representanthuset i mellanårsvalet 7 november. Nu skulle en republikansk seger varit historiskt unik, iallafall. I stort sätt alla presidenter förlorar detta val, 6 år in i deras presidentperiod. Reagan och Roosevelt gjorde det, så varför inte Bush? Clinton förlorade majoriteten redan efter 2 år.
Om vad som händer vid en vänsterseger, skriver Micheal Barone i
A Democratic House?:
En demokratisk majoritet skulle få möjlighet att obstruera [presidentens politik] men inte kunna genomföra sin egen politik. [Den nya majoriteten] skulle säkert se till att ingen förlängning beslutas om Bush-administrationens skattesänkningar, vilket betyder högre skatter kommande år.
Han skriver också att vänstern kommer att få svårt att hålla sams med en så liten majoritet som de förmodligen får. Partipiskan i USA är betydligt svagare än i Sverige, så demokratiska partiet kan genast få problem med en splittrad framtoning.
Ja, jag tror faktiskt att en vänsterseger nu är bra inför presidentvalet om två år. Det skulle göra det lättare för en republikansk presidentkandidat att vinna över en demokrat som uppfattas inneha den politika makten.
Måndag 2006-10-09 / 8.15länk FRÅGAN ÄR VARFÖR KINA INTE GÖR MER. Nordkorea har provsprängt kärnvapen. Därmed trappar landet kraftigt upp spänningen i den delen av världen. Japan kan se sig tvingad att bli kärnvapenmakt. Något som knappast Kina önskar.
Varför lyssnar inte Nordkorea på sin beskyddare? Spelar Kina dubbelspel? Har Kina godkänt Nordkoreas upprustning, samtidigt som man spelar med i övriga världens fördömanden? Eller har Kina tappat greppet om Nordkorea?
Båda scenarierna är oroande. Om Nordkorea struntar i Kina, då är det en regim utan spärrar - och med kärnvapen.
Lördag 2006-10-14 / 11.40
Onsdag 2006-10-11 / 12.20
Onsdag 2006-10-11 / 10.25
