Dick Erixon: Kommentarer 28 augusti - 3 september 2006
Måndag 2006-09-04 / 14.50länk DATAINTRÅNG, FILDELNING OCH ÄGANDERÄTT. De unga folkpartisternas aktiviteter
polisanmäldes strax efter att TV-utfrågningen av moderatledaren Fredrik Reinfeldt genomförts. Denna omständighet visar att det inte är någon riktig skandal, utan något socialdemokraterna legat på för att använda mot de borgerliga vid lämpligt tillfälle i valrörelsens slutskede. Och bättre tillfälle än direkt efter det att motståndarsidans statsministerkandidat gjort sitt viktigaste framträdande, finns inte.
Av polisanmälan framgår också att dataintrånget pågick framförallt i januari till mars. Varför anmäldes det inte då?
Det ryktas också att den reporter på Dagens Industri som står för
avslöjandet är en tidigare SSU:are från Växjö.
Och uppgifterna om att man kommit över säpo:s livvaktsbevakning tror jag inte på. Varför skulle sådana uppgifter läggas ut på partiets hemsida? Däremot har dataintrånget säkert inneburit att man kommit över datum för olika aktiviteter. Tidplaner är ju den typ av intern information man lägger ut där bara behöriga kommer åt.
Men naturligtvis ska polis och åklagare utreda och om bevisen finns åtala dem som gjort dataintrånget.
De spion- och förtalsskandaler vi sett i denna valrörelse har mest skett på internet. Jag tror att det är ett bevis på hur fildelningen hos unga människor undergrävt respekten för äganderätten. "Allt ditt är mitt" är den princip som gäller för fildelning. En anarkistisk hållning har spridit sig. Man stjäl andra upphovsrättsinnehavares levebröd - utan att skämmas. Man ser det som något coolt. Ändå är det inget annat än stöld.
Detta brott mot äganderättens principer har urholkat omdömet hos dem som borde veta bättre. Folkpartiungdomarna har säkert tyckt det varit häftigt att kunna visa andra att man kan logga in på socialdemokraternas interna sidor, utan att tänka tanken att man begår intrång - inbrott - till platser man inte har rätt att gå. Gränser har bara satts av vad som är tekniskt möjligt att göra.
På sjukhus blev det vanligt att vårdpersonal smygtittade på kändisars journaler när de digitaliserades och det blev lätt att loggade in och läste dessa djupt privata uppgifter. Efter ett antal hårda domar mot sjuksköterskor för dataintrång har detta otyg förhoppningsvis upphört. Man har förstått att bara därför att det ligger i nätet är det inte var mans egendom.
Nu är det tid för internet i övrigt. Dessa folkpartister bör få hårda domar för dataintrång om bevis finns. Och politiskt bör en debatt föras om äganderätten på nätet. Allt ditt är inte mitt. Här finns en viktig integritetsdebatt att föra, men den smiter partierna ifrån eftersom den är känslig. Däremot talar partier högt och brett om att vara emot att polisen ska få spana för att förhindra grova brott, eftersom det sägs kränka integriteten. Upp och ned vända världen.
Tänk om partierna kunde bli lika upprörda över stölderna på nätet av författares och musikers upphovsrätt, som de är över sina egna utspelskalendrar!
Måndag 2006-09-04 / 9.30länk BORGERLIGA ALTERNATIVET STÅR FÖR TRYGGHET. I valnumer av studentföreningen Heimdals tidning, som kommer ut denna vecka, medverkar jag med min bild av valrörelsen så här långt:
Denna gång står de borgerliga för trygghet och rättvisa. Jag tycker min analys förstärkts efter utfrågningen av statsministerkandidaten Fredrik Reinfeldt igår kväll. Artikeln inleds så här:
I årets valrörelse har något nytt hänt. Det är inte längre socialdemokratin som står som det trygga, stabila regeringsalternativet. Rollen som bästa uttolkare av "det lagom svenska" har övertagits av de fyra borgerliga partierna i Allians för Sverige.
För oss som vill diskutera stora principiella och filosofiska förändringar kan det verka trist. Men ska man vinna regeringsmakten och få möjlighet att i någon mån påverka inriktningen av landets utveckling måste man ha folket med sig. Vid en valseger borde fler arenor för borgerlig idédebatt bildas. Ansvaret för att inte fastna i förvaltning av det rådande ligger tungt på krafter utanför partier som sitter i regering. Det är ju här LO totalt misslyckats med att förnya arbetarrörelsens budskap för 2000-talet. Man har tvärtom strypt förnyande idéer och fördrivit nytänkande personer.
Måndag 2006-09-04 / 9.25länk GÄNGKRIMINALITETEN HÄRJAR FRITT. Helsingborgs Dagblad vågar ta upp frågan om kriminaliteten, denna icke-politiskt korrekta fråga som berör så många, men som den politiska klassen inte vill ta i, annat än under valrörelser. I ledaren
En dyster lägesrapport konstaterar man om en svensk stad, situationen i Landskrona:
Polisens bild av gängkriminaliteten ser ut så här. Gängen är löst sammansatta och går in i varandra. Kärnan är omkring 50 tungt kriminellt belastade ungdomar. I en yttre krets finns 100 barn och ungdomar i riskzonen för att begå brott. Nio av tio gängmedlemmar har invandrarbakgrund och gängen svarar för 75 procent av alla ungdomsbrott i Landskrona.
Polisiärt sett är inte utmaningen övermänsklig under förutsättning att man får resurser. Det handlar här inte om brottslighet i elitklass. Den sociala utmaningen är betydligt svårare.
Det har gått långt, pratats mycket av statsråd och kommunpolitiker och väntats länge i Landskrona. Möjligen för länge för att hindra dunkla politiska krafter att exploatera det missnöje som nu finns i kommunen för att situationen inte snabbt kunnat hanteras.
Är det någon som bryr sig efter valdagen? Vi får hoppas att alliansen gör mer än pratar, det socialdemokratin gjort i 12 år vid makten.
Vissa av Ahmadinejads beteenden kan avfärdas på grund av att han är en messiansk galning (crackpot). Men det finns också många bevis på att han gör en högst rationell kalkyl om med vilken lätthet FN kan korrumperas, splittras, fördröjas och trotsas - utan verkliga bestraffningar.
På samma sätt som Saddam gick runt sanktioner genom att locka med oljeavtal och förmedla lukrativa Olja-mot-mat-kontrakt till vänner och inflytelserika politiker, har Teheran redan byggt upp ett globalt nät av nuvarande och möjliga partner ... Men under FN-sanktioner kommer detta nät förvandlas till en kontinuerlig pro-iransk lobby som pressar på och fuskar med FN:s medlemsstater.
Nej, sanktioner är meningslösa i en korrupt värld, särskilt när FN är centrum för denna korruption - vilket visades i just sanktionerna i olja-mot-mat-programmet i Irak. Jag håller med Rosett att det i slutändan bara finns ett sätt att förhindra Iran från att skaffa kärnvapen: militärmakt. När alla meningslösa diplomatiska turer är över, är det bara detta som återstår. Frågan är om Europa då kommer att göra som Chamberlain och lägga sig platt, eller om det finns moralisk styrka att delta i ett anfalla för att rädda världen från ett tredje världskrig.
Söndag 2006-09-03 / 21.02länk HELHETSINTRYCK: HABILT OCH TRYGGT. Fredrik Reinfeldt framstår som en seriös och habil statsministerkandidat. Hans är lugn och samlad och försöker sällan ge gliringar till sittande regering. Han klarar också utrikespolitiken med självklar auktoritet. Själv gillade jag inte svaret om Iran, där han inte vill se några andra metoder än förhandlingar, men för att fullfölja den strategi som är nya moderaternas är det svaret han har att ge.
Jämför man med Göran Persson framstår Fredrik Reinfeldt som en mer hungrig statsministerkandidat, en person som vill bilda regering och sätta spaden i backen. Men inte för att starta någon revolution, utan för att med friska ögon se vad som behöver renoveras i Välfärdssverige.
Söndag 2006-09-03 / 20.27länk REINFELDT FÅR MÄRKLIGA FRÅGOR. Just nu pågår SVT:s partiledarutfrågning med moderatledaren. Den börjar med en lite märklig fokusering på varg och rätten att skjuta varg. När man kommer till kriminalpolitiken frågar programledarna Vilka sitter inte i fängelse, som borde göra det? och Reinfeldt svarar En lång rad våldsverkare.
På frågan om syftet med sänkt a-kassa är att de arbetslösa ska få sämre ekonomi, svarar Reinfeldt, Nej, syftet är att de ska få ett jobb. Därmed svarar han på en vanlig attack i valdebatten. Han förklarar också varför Sverige är sämre ute än andra länder, med en arbetsmarknad som inte skapar nya jobb. Det blir ibland lite långa och tekniska svar.
Söndag 2006-09-03 / 15.25länk SVERIGES FRÄMSTE STATSVETARE VILL SE ENMANSVALKRETSAR. Tidigare har Lindbeck-kommissionen, med bl a Assar Lindbeck och Per Molander, föreslagit att majoritetsval i enmansvalkretsar borde utredas för att uppnå ett tydligare regeringsansvar. Idag skriver den kanske främste statsvetaren, Olof Ruin, i en
debattartikel i DN om hur illa det är ställt med väljarnas demokratiska rätt att kunna utkräva ansvar av regeringen. Regeringsmakten har blivit otydlig när olika partier i riksdagen släpps in i regeringskansliet men inte tar ansvar i regeringen. Olof Ruin kommer fram till:
I detta läge är tiden kanske mogen att gå in för ett annorlunda valsystem. Jag tänker på majoritetsval i enmansvalkretsar som i sig brukar leda till att två tydliga alternativ i politiken uppstår för medborgarna att välja mellan. Men det är självfallet en fråga som inte hör hemma i denna valrörelse. Sittande grundlagsutredning bör kanske ändå tänka på den - inte minst mot bakgrund av den behandling som regeringsfrågan fått i just denna valrörelse.
Därmed instämmer han i det denna blogg kampanjat för länge: Majoritetsval i enmansvalkretsar. Jag har motiverat denna övergång i Sydsvenska Dagbladet:
Dags byta valsystem. Där skrev jag:
Enmansvalkretsar ger helt enkelt folket större möjlighet att utkräva ansvar av makthavarna. Det skulle bli möjligt att rösta bort alla politiker, också statsministern och partiledarna, ur riksdagen i deras lokala valkretsar. Ingen makthavare går säker för folkets dom.
(Se här hur exempelvis Margaret Thatcher också som premiärminister kämpade i sin enmansvalkrets i London.)
Du kan se i vilken valkrets du hamnar i Sverigetabellen. I några valkretsar finns också valresultat från 2002 angivna. Tabellen kommer att uppdateras med årets valresultat, och då kan vi se hur många valkretsar som får ny majoritet och därmed ny riksdagsledamot. Kommer exempelvis Gotlands två mandat, som med knapp övervikt gick till vänsterblocket 2002, att få ny majoritet?
Dessa dryga sju minuter tar sats i och handlar om en verklig vardag, en dyster vardag, en oftast bortglömd vardag. Och istället för vanlig partipropaganda visar kandidaterna sin hållning genom den fråga de fokuserar på och diskuterar. Jag gillar den. Verkligheten står i centrum, inte de politiska löftena.
Söndag 2006-09-03 / 12.35länk OPINIONSMÄTNINGARNAS SVAGHETER. Eftersom bloggen lägger upp alla partisympatimätningar här på hemsidan, dock bara nedbrutna i ställningen mellan de två regeringsalternativen, vill jag påminna om de reservationer man måste ha när man läser dem och som framförs av statsvetaren Mikael Gilljam i Göteborgs-Posten idag,
Valundersökningar ger mer underhållning än sanning:
Det är svårt att avgöra om de svarande faktiskt går och röstar, vilket ökar osäkerheten i mätningarna när valdeltagandet sjunker.
Instituten använder billigare teknik vilket ger bristande representativitet och minskad statistisk träffsäkerhet.
"Viktningen" som sker mot bakgrund av vad de svarande röstade på i förra valet fungerar sämre, eftersom allt färre kommer ihåg vad de röstade på.
Gilljam tar i, tycker jag, utom på en punkt: väljarna är mer lättrörliga nu. Självklart blir det omöjligt att mäta rätt om väljare ena dagen tänker rösta på parti a och säger så till opinionsinstitut, men sedan i vallokalen röstar på parti b eller stannar hemma.
Rörligheten i väljarkåren gör att opinionsmätningarna mer är dagsavstämningar över var opinionen låg när mätningen skedde, än en prognos av valresultat. Men helt nytt är ju knappast detta fenomen:
Under de sista veckorna i valrörelserna 1979 och 1982 lyfte Thorbjörn Fälldin centerpartiet ungefär fem procentenheter i hulken-effekter. 1985 hade vi Bengt Westerberg som förde folkpartiet från 6-7 procent i opinionsmätningarna till 14 procent i valet. 1988 gick en ström av väljare till miljöpartiet som för första gången kom in i riksdagen med 5,5 procent av rösterna. I valet 1991 fick Alf Svenssons kristdemokrater 7,1 procent och kom in i riksdagen. I valet 1998 var det Gudrun Schymans tur att lyfta vänsterpartiet till 12 procent. Och i förra valet fick vi Leijonborg-effekten som lyfte folkpartiet från 6 procent till 13,4 procent.
Ännu har ingen sådan effekt synts till i årets valrörelse. Men den kan ändå uppstå, ja, så sent som i röstsammanräkningen på valdagen. Så visst ska man ta opinionsmätningar med stor skeptisism - men de är ju så underhållande att de är svåra att avstå ifrån...
Söndag 2006-09-03 / 12.35länk DALADEMOKRATEN: S-SKEPPET SJUNKER! Man kan aldrig räkna ut socialdemokraterna. Men när Dalademokratensledare lyder så här, undrar man om de klarar valseger:
Det är två veckor kvar till valet och läget ser mörkt ut för socialdemokraterna. Man vill utbrista: Alle man och kvinnor till pumparna, s-skeppet sjunker!
Söndag 2006-09-03 / 9.50länk TIMES: 'HILLARY CLINTON STÄLLER INTE UPP I PRESIDENTVALET'. Sunday Times skriver idag:
Vänner till Hillary Clinton har viskat det otänkbara. Trots hennes status som en klar favorit (frontrunner) inför 2008 års nominering till demokratisk presidentkandidat, säger några av hennes närmaste rådgivare att hon kan komma att hoppa av kampen om Vita huset och istället bli gruppledare i senaten.
I artikeln, Friends of Hillary hint she may pull out of presidential race, sägs det inte rakt ut, men det demokratiska partiets etablissemang har fått en chock av att tokvänstern lyckades sparka ut Joe Lieberman som senatskandidat. Filmaren Michael Moore jublade och skrev genast hotfullt på sin hemsida: nu står du på tur, Hillary! Vänstern hatar Hillary Clinton nästan lika mycket som George W Bush, eftersom hon röstade för Irakkriget och fortfarande håller fast vid att det var rätt att störta Saddam Hussein.
Men visst vore det synd om
Hillary Clinton av vänstern tvingas backa ur.
Söndag 2006-09-03 / 8.40länk FÅ NYHETER I VALREKLAMEN. Vi medborgare har nu fått en första rejäl dos av valreklam. Och det är lite förvånande att vi ser så lite nya grepp, trots teknikens framsteg. I och för sig är det färre valaffischer än tidigare, men de flesta är lika icke-informativa som förr. Särskilt de partierna använder på kommersiella reklampelare.
Nu när man sett affischerna ute på stan ett tag och kan man avgöra vilka som håller i längden, tycker jag folkpartiets affischer är klart bäst. Deras "löpsedlar" har tydliga budskap, de är optimistiska och flyttar oss framåt i tiden.
Ett nytt grepp är
Maud Olofssons bildblogg. Den förstärker en positiv sida hos Olofsson: folkligheten. Men sakligt informativ? Nja.
Valfilmen Mahogny-Mats, på 30 sek, från moderaterna innehåller en underfundig humor. Den finns att se på nätet (klicka nedan), vilket ju är nytt, men annars uppfattar jag den som en traditionell bioreklamfilm.
(Har du funnit något roligt eller nytt grepp i valrörelsen? Tipsa mig gärna via mejl.)
Sitter och läser på text-tv att EU vill förlänga samtalet med Iran om dess sökande att skaffa sig kärnkraft (läs kärnvapen) Iran har fått en deadline från FN och den gick ut [31 augusti]. Iran blinkar inte. EU, i någon sorts självförnekelse, tror att man kan prata Iran tillrätta och har förlängt deadlinen. Jag såg dessutom Annan på tv då han var på besök i Iran för att försöka tala dem tillrätta eller vad det nu var. Ett citat jag minns från kommentatorn och som skulle vara Annans ord var att; "Vi vinner på att vara tålmodiga". Har karln fullständigt missat världshistorien?? Vem har någonsin vunnit på att vara tålmodig mot en diktatorisk regim? Ge exempel Annan!
Hur i h-e kan någon människa vid sunda vätskor tro att man kan prata med Irans ledning och övertyga dem med ord att de inte skall skaffa sig kärnvapen?! Detta dessutom precis efter att Iran har fullständigt struntat i vad de blivit ålagda att göra.Helt otroligt! Jag är inte förvånad men väldigt förbannad.
Chamberlain tycks gå igen. Vuxna människor som i någon sorts självförnekelse inte ser den stora faran! Hur är det möjligt? Blidkande av terrorregimer föder och göder de samma.
Ja, det kommer att ske igen - Europa kommer att låta totalitära krafter flytta fram sina positioner så långt att det enda sättet att rädda vår frihet blir ett nytt världskrig. Denna gång med kärnvapen. Europa har ingenting lärt av 1930-talet, utan låter allt gå i repris. Man låter vår tids totalitära ideologi - islamisk fascism - växa sig stark, rusta upp och skaffa vår tids kraftfullaste vapenteknologi. Och Europa kommer att gulla med fascisterna ända till dess de går till anfall, och först då kommer Europa att försöka försvara sig.
Lördag 2006-09-02 / 11.40länk FN MAKTLÖST I MASSMORDETS DARFUR. Efter ihärdiga amerikanska påtryckningar röstades till slut ett beslut igenom i FN för att till Darfur-provinsen i Sudan sända FN-styrka som ska förhindra ytterligare etnisk fördrivning. Men FN måste ha Sudan-regeringens tillstånd för att gå in. Och eftersom den arabledda regeringen ligger bakom den etniska rensningen är det inte svårt att förstå att de säger nej, tack!, vilket
rapporteras i radionyheterna.
Så mycket betyder FN:s ord om att värna mänskliga rättigheter.
FN visar än en gång att organisationen är till för diktaturer och tyranner, medan de förtryckta ingen hjälp har att hämta hos FN. Förklaringen är enkel: demokratiska stater låter diktaturer styra över FN. Med Kina och Ryssland i spetsen är FN enbart en organisation som legitimerar förtryck i världen. Lägg ner! Och starta
Demokratiernas förbund.
Lördag 2006-09-02 / 9.30länk LO UNDERKÄNNER REGERINGENS VERKLIGHETSBESKRIVNING. Dagens
ledare i Göteborgs-Posten analyserar läget i valrörelsen:
[Det är] Alliansen som har initiativet. Med uppgörelsen om familjepolitiken finns ett komplett borgerligt regeringsprogram. På den andra sidan råder total osäkerhet. Vilka partier skall ingå i Perssons regering? Vilket inflytande skall vänsterpartiet och miljöpartiet få? Ingen vet och Persson låtsas som om problemet inte finns.
Låtsas gör han också om arbetslösheten. Den består enligt statsministern enbart i öppen arbetslöshet och skall snart vara nere under fyra procent. LO:s chefsekonom Dan Andersson underkände i går Perssons arbetslöshetsmått. Andersson vill räkna på samma sätt som andra länder och då är den svenska arbetslösheten 7,4 procent, inklusive arbetslösa som pluggar därför att de inte får något jobb. Att LO två veckor före valet underkänner en socialdemokratisk regerings verklighetsbeskrivning är högst anmärkningsvärt.
Är det månne som en läsare skiver i mejl:
Kan det bero på att LO/Sossarna har gett upp och räknar med borglig valseger?
Detta innebär ju att arbetslöshetssiffrorna blir högre under nästa mandatperiod.
Det skulle inte förvåna mig om det är så. Givetvis ska Sverige byta och räkna på samma sätt som övriga Europa. Men när man byter ska man ge SCB i uppgift att räkna fram arbetslösheten enligt den nya definitionen tio år bakåt i tiden, eller åtminstone sedan år 2000.
Lördag 2006-09-02 / 9.00länk BEHÅLL SMÅFÖRETAGARREDUKTIONEN I ARBETSGIVARAVGIFTEN.
I vårens budgetmotion från allianspartierna föreslås borttagande av 'nedsättning av arbetsgivaravgiften' på 3.090 kr/mån, som är av stor betydelse för små företag (se mer
här). Jag anser det fel av alliansen att på detta sätt föreslå skattehöjning för vissa företag, på drygt 5 miljarder kronor.
Igår kom ett meddelande som innebär att alliansen kan ompröva sitt förslag: Försäkringskassan vill sänka arbetsgivarnas avgifter med drygt tio miljarder kronor om året. Förslag: ta halva Försäkringskassans sänkning och lägg den andra halvan på bibehållen nedsättning för småföretag!
Lördag 2006-09-02 / 9.00länk LIBANON VÄGRAR SLUTA FRED MED ISRAEL. Något skumt är det. Sveriges statsminister skriver debattartikel tillsammans med premiärminister Fouad Siniora i Göteborgs-Posten med följade budskap:
Libanon har alltid varit och bör förbli en fyrbåk för demokrati
Detta är samma Fouad Siniora som inför världspressen före avresan till Sverige sa:
Vår position är klar: Libanon är det sista arabland som kommer att skriva ett fredsavtal med Israel. Bara när världens 300 miljoner araber har slutit fred med Israel kommer Libanon att göra det.
För det första är det för socialdemokraterna en kraftig omsvängning i synen på vad en demokrati är.
I en intervju för ett tag sedan sa biståndsminister Carin Jämtin: De enda demokratier som finns i världen är väl Sverige och Norge och några stycken till. Men nu är alltså plötsligt Libanon en fyrbåk för demokrati. Snabba ryck här!
För det andra, varför pressar inte Göran Persson på om fredsavtal när han har Libanons premiärminister på besök? Är inte fred något som socialdemokratin strävar efter längre? Eller är det den så vanliga undfallenheten mot orienten vi ser i kramandet av Libanon?
För det tredje, är verkligen Libanon det land som är i störst behov av givarkonferens? Världen idag ger i ledare
Förslag på givarkonferenser:
Afrika skulle behöva ständiga givarkonferenser. Sierra Leone och Liberia är endast två av flera stater i Västafrika som drabbats väldigt hårt av krig. Kongo har genomlevt Afrikas världskrig som resulterat i cirka fyra miljoner döda. Och varför inte en givarkonferens för Tjetjenien?
Jag skulle vilja veta varför socialdemokratin anser att Libanon och Gaza behöver givarkonferenser mer än länder där människor svälter ihjäl i tusental. Varför detta smörande för Mellanöstern och länder som vägrar sluta fred?
Fredag 2006-09-01 / 15.20länk SATIR: PLUTO HAR KLAGOMÅL. Förra fredagen beslutades att planeten Pluto inte längre ska betraktas som planet, vilket bland annat vetenskapsradion rapporterade,
Pluto får inte vara med längre. Satirikerna Cox & Forkum tolkar nyheten utifrån rådande politiska korrekthet:
Fredag 2006-09-01 / 15.20länk KLASSISK MONTY PYTHON-SKETCH. En av Monty Pythons klassiker är den internationella fotbollsmatchen mellan filosofer från Grekland och Tyskland. Den kan nu ses hos YouTube, klicka bara på bilden.
Fredag 2006-09-01 / 14.14länk SLUTA SE MUSLIMER SOM OFFER OCH VÄST SOM SKYLDIGA. I skarp kontrast till svenska medier vågar brittiska Times talar klartext. Tidningens främste utrikeskorrespondent och biträdande chefredaktör, Gerard Baker, skriver idag, Muslims feel like victims. The West feels guilty. Is the world going mad?:
Pierre Rehov, Algerienfödd fransk regissör, som filmat dokumentären Suicide Killers fick frågan i en TV-intervju tidigare i år om hur världen kunde få ett slut på galenskapen med självmordsbombare och terrorism. 'Sluta vara politiskt korrekta och sluta tro på att denna kultur är ett offer för vår', sa han.
Exakt. Genom den politiska korrektheten spelar väst, särskilt Europa och amerikansk vänster, med i den indignation och ilska som underblåser och rättfärdigar hat mot väst.
Baker menar att vi i väst måste komma över vårt skuldkomplex. Bara så kan vi göra klart för den muslimska opinionen att det inte finns något 'förtryck' som rättfärdigar terror mot väst. Och sedan hänger det ju på de muslimska samhällena själva att göra upp med bilden av dem själva som eviga offer. Baker pekar på den artikel bloggen
tidigare nämnt, av Hamas-talesmannen Ghazi Hamad, och som gick ut på att anarkin i Gaza till största delen beror på palestinierna själva.
Fredag 2006-09-01 / 9.40länk BACKLASH FÖR IRAN BÅDE HEMMA OCH I REGIONEN. Även om västmedierna fortsätter ge Israel skulden för gränskriget i sommar ser man annorlunda på situationen i regionen. Även bland iranier växer kritiken. Det rapporterar Tehran-korrespondenten Azadeh Moaveni i Time,
The Backlash Against Iran's Role in Lebanon.
Nattliga TV-sändningar som iranier följer via illegala satelliter har visat hur Hizbollah delar ut tjocka buntar med kontanter till libaneser, finansierade av Iran. 'Såg du sedlarna? De ger varje familj tio tusen dollar!', sa en av mina släktingar i telefon. För majoriteten av iranier som har det knapert skapar sådana nyheter stor ilska.
Azadeh Moaveni menar att Irans agerande spär på motsättningarna mellan perser och araber i regionen. Det talar alltså emot att Iran på frivillig väg skulle kunna bli den samlande ledaren för Mellanöstern, det som den iranska regimen syftar till med såväl ordern till Hizbollah att starta gränskriget mot Israel som strävan efter atombomber. Samtidigt finns en intern opposition som kan växa, även om vi ju från europeisk historia vet att en diktatur byggd på totalitär ideologi på en och samma gång kan underkuva nationen och anfalla grannländer som inte ställer upp på aggressiv expansion.
Fredag 2006-09-01 / 8.50länk BUSH TÄNKER INTE GÖRA OM TRUMANS MISSTAG. I Wall Street Journal jämför
redaktören Daniel Henninger president Trumans tystnad i mellanårsvalet 1950 då Koreakriget startat sedan Nordkorea anfallit Sydkorea, med hur president Bush agerar inför höstens kongressval,
Can Bush Dodge Bullet Truman Took on Korea?
Vi är några som i åratal oroat oss över att Bush-administrationen inte ihållande motiverat och förklarat kriget i Irak.
Och att åtminstone trupperna som utkämpar kriget är värda det. Nu har under bara den senaste veckan flera viktiga tal om Irak och terrorkriget hållits av utrikesminister Rice, försvarsminister Rumsfeld, vicepresident Cheney och igår av presidenten själv, där de beskrivit hur vi är engagerade i en 'avgörande ideologisk kamp under 2000-talet'.
Med tanke på de starka förväntningarna om en republikansk valförlust om två månader i mellanårsvalet, sägs det allmänt att syftet med dessa tal är att försöka minska förlusterna. Också det är goda nyheter. I mellanårsvalet 1950 bestämde sig president Harry Truman, mitt i det nya Koreakriget och upptrappningarna i kalla kriget mot Sovjetunionen, att inte bedriva valkampanj varken för sitt parti eller för att motivera krig. Demokraterna förlorade stort och tappade fem mandat i senaten och 28 i representanthuset. Vi kan räkna med att Karl Rove känner till denna del av historien.
Ja, det är nästan regel att presidenten efter 6 år i Vita huset förlorar stort i kongressvalet. Och alla opinionsmätningar pekar åt en förlust för republikanerna i år. Men demokraterna är ovanligt svaga. Man har låtit tokvänstern, med sådana röster som Michael Moore, sätta agendan och det gör att deras regeringsduglighet kan ifrågasättas.
Fredag 2006-09-01 / 8.30länk NU GER ÄVEN RUAB BORGERLIG LEDNING. Opinionsinstitutet Ruab, som idag publicerar sin augustimätning i Dagens Industri, har varit ensamma om att sedan i våras ge det röda laget ledningen. Men nu bröts den trenden. Också Ruab ger en ledning på knappt 3 procentenheter till de borgerliga. Se mer i tabellen
kampen mellan blocken.
Fredag 2006-09-01 / 8.25länk NYTT BESÖKSREKORD I BLOGGEN. Augusti blev en ny rekordmånad för bloggen, nästan 75.000 'unika besök' (räkneverket försöker räkna varje besökare en gång även om man surfar runt och tillbaka). Se mer om statistik här.
Det gläder mig mycket att allt fler tittar förbi i bloggen. Det betyder att den bidrar med något som är intressant att lägga lite tid på. Och jag vill särskilt tacka alla som mejlar synpunkter, tips och kritik. Samtidigt måste jag, som jag gjort tidigare, be om ursäkt för att jag är så dålig på att svara. Tiden räcker helt enkelt inte till. Denna feedback är viktig för mig.
Fredag 2006-09-01 / 00.10länk IRAN LEKER FÖRAKTFULLT MED VÄRLDSSAMFUNDET. Det är nu 1 september, dagen så Iran enligt FN-beslut skulle stoppat sitt anrikningsprogram, men Irans president säger föraktfullt att man tänker fortsätta, rapporterar AP i Iran defies U.N. deadline on enrichment.
Om Iran så här lätt kan trotsa och håna världssamfundet, tappar FN den sista gnutta av trovärdighet man har kvar. Historiens dom kommer också att bli hård om man inte går till handling.
Torsdag 2006-08-31 / 21.02länk FN ÄR INGEN DEMOKRATISK ORGANISATION. I utrikespolitiken slirar Maud Olofsson något, exempelvis när hon säger att man ska jobba genom Förenta Nationerna därför att FN är en demokratisk organisation. Det är fel. FN består av
191 medlemsländer, varav ungefär hälften är diktaturer. Då de har lika mycket att säga till om innebär det att FN legitimerar diktaturer. En legitimitet diktaturerna använder för att saboterar demokratiutvecklingen i världen. (Inte heller FN-organisationen som sådan är demokratisk med tanke på vetorätten, som bl a innehas av en diktatur, Kina, och en auktoritär stat, Ryssland.)
I övrigt klarar sig Maud Olofsson mycket bra. Hon framstår som uppriktig, öppen och engagerad. Hon tror på sin och alliansens politik. Och bäst av allt: hon talar med hela sin framtoning om att hon vill vinna valet och längtar efter att ta makten från socialdemokratin.
Torsdag 2006-08-31 / 20.25länk MAUD OLOFSSON STÅR UPP FÖR FÖRNYELSE. Just nu pågår partiledarutfrågning i SVT av centerledaren Maud Olofsson och hon är nog den förste partiledare på många år som vågar tala förnyelse i arbetsmarknadspolitiken. Att det är extremt kontroversiellt märks på alla frågor och publikfrågan utvecklas till agitation, men Olofsson står på och hamrar in budskapet: underlätta för företagen att anställa fler. Det är bättre för unga att få in en fot på arbetsmarknaden, än att ha båda fötterna utanför.
Och lite av Gunnar Hedlundsk finurlighet skymtar fram, när hon på en långt formulerad fråga svarar: Nej. En fråga om ett annat partis profil skrattar hon bort: nu är jag ju partiledare i centerpartiet...
Torsdag 2006-08-31 / 14.30länk HIZBOLLAH KOMMER ATT RASERA LIBANON IGEN. Det är, som väntat, oerhört vinklade rapporter från givarkonferensen om Libanon i Stockholm. Det fanns minst tre ting att reagerade på när radions luncheko rapporterade från konferensinledningen:
2) Konferensen tar inte upp kärnan i Libanons problem:
avväpningen av Hizbollah. Det skulle enligt FN-resolution skett för många år sedan, och om så skett hade Libanon inte legat i ruiner. Eftersom Göran Persson och alla andra på konferensen verkar blunda för detta faktum är en sak klar: Libanon kommer att läggas i ruiner igen, eftersom Hizbollah kommer att använda de vapen man har och de nya kraftfullare vapen man kommer att få från Iran i nästa steg mot målet att utrota Israel.
3) Man hävdar att Israels hamnblockad kränker Libanons suveränitet. Men Libanon är ingen suverän stat förrän Hizbollah är avväpnat. Så länge man inte gör något åt den saken är Libanons öde i andra händer än landets egna.
I DN behandlas begreppet visserligen inom ramen för rapport om republikanska partiets valkampanj, men det är ju riktigt att det är republikaner som tagit analysen av terrorismen ett steg vidare. Terrorism är enbart en metod. De krafter som använder terrorism som metod har ett syfte, och det är detta syfte som bör namnge vilka sorts krafter vi har att göra med (se mer i bloggen:
Islamfascismens natur).
Torsdag 2006-08-31 / 9.30länk GREIDER: POLITIKEN KAN INTE ALLT. I dagens ledare i Dalademokraten om Lars Danielssons avgång, Så gick han, kommer Göran Greider faktiskt fram till insikten att politiken inte kan göra allt, trots den socialist han är:
Det är ju perspektiven som är alldeles förryckta: mot en naturkatastrof av den magnitud som inträffade i Bengaliska viken kan naturligtvis ingen regering i grunden gardera sig.
Exakt. Men att regeringen kom så illa ut beror på att socialdemokraterna i årtionden hävdat att politiken kan göra allt, att staten kan ta hand om alla livets problem. Svenska folket är invaggad i en falsk trygghet. Och när den falskheten på det mest dramatiska och tragiska sätt avslöjas, är det klart att människor blir fruktansvärt upprörda. Jag tror att ett element av löftesbrott och svek från politikerna finns med i känslorna av sorg och saknad över de mer än 500 människor som dog på annandag jul 2004.
Så, är det inte dags för socialdemokraterna att börja tala sanning: politiken kan inte lösa allt, politiken kan inte lova trygghet. Livet är först och främst vårt eget. Vi som individer måste ta makten över det och vi kan inte alltid lita på att löftestokiga politiker kan ställa upp. Det är vad tsunamikatastrofen borde lära oss - och socialdemokratin.
Torsdag 2006-08-31 / 9.10länk FI: KVINNOR SOM INTE FÅR SOM DE VILL ÄR OFFER. Det är tragikomiskt att läsa SVD-Brännpunkt där sympatisörer till feministiskt initiativ, Fi, hävdar att partiet utsätts för härskarteknik i medierna,
Isande tystnad omger Fi.
Feministerna är upprörda över att de blivit emotsagda - det kallas mediedrev som saknar motstycke i svensk politik - och sedan ignorerade, trots den vitalitet som kännetecknar Fi på gräsrotsnivå.
Vilken vitalitet? I Stockholm har man inte ens orkat sätta upp valaffischer, åtminstone inte där jag rör mig. Affischeringen är gratis, partiet behöver bara trycka sådana och sedan ha folk som sätter upp dem. Men trots att ingen har kunnat använda härskartekniker för att stoppa affischering har det inte skett.
Nej, skälet till att Fi inte syns är att få är intresserade av Fi, eftersom det inte har något intressant att säga, och ännu färre är engagerande i partiet.
Onsdag 2006-08-30 / 20.25länk RINGHOLMS KOMMUNISTISKA ÅDRA. Håller med alla de läsare som hört av sig om spelminister Bosse Ringholms senaste utspel,
Ny lag ska stoppa spelbolag. Socialdemokraterna vill, på fullt allvar, stoppa spelarnas möjligheter att betala via betalkort och spärra de internationella spelbolagens adresser på nätet.
Förmodligen har man tittat på Kina och hur kommunistdiktaturen där spärrar kinesernas möjlighet att besöka en rad olika adresser på nätet. En läsare gör i mejl en annan jämförelse:
Inte särskilt frihetsvänligt, milt sagt. Helt i klass med socialisternas försök på 1980-talet, då man försökte förbjuda parabolantenner.
Ja, det var ju riksdagskvinnan Maj-Britt Theorin som var i farten och ansåg det fruktansvärt att svenskarna kunde se andra kanaler än SVT. Det är som om statscensuren aldrig vill gå ur socialisterna.
Onsdag 2006-08-30 / 18.15länk DANIELSSONAFFÄREN SPRÄNGER POLITIKENS GLORIA.
Så avgår då statsministerns närmaste man, statssekreterare Lars Danielsson. Men därmed fördjupas också krisen:
Han avgår – med full lön (vilka medborgare kan räkna med sådan förmån?)
Bästa kommentaren tycker jag Göran Greider står för i socialdemokratiska Dalademokraten,
Valrörelsens stora skandal:
Är JOs utredning av Danielsson dynamit i valrörelsen? Ja, men på ett annat sätt än vad många hoppas: den sprängverkan fallet Danielsson har kommer nämligen att drabba själva idén om att politik är viktigt. Antipolitiken, den som säger att all politik är korrupt och att den därför ska dra sig tillbaka så mycket som möjligt, går segrande fram över hela linjen: I språkets implosioner, i skandalerna, i bristen på idépolitiska ställningstaganden.
Detta tycker Greider är den verkliga skandalen. Jag tycker ju den utveckling han beskriver - Antipolitiken mynnar ut i ett borgerligt samhälle - tvärtom låter som ljuv musik...
Onsdag 2006-08-30 / 17.20länk SÅ SPRACK ÄNNU EN ILLUSION OM EN KLOK MUSLIM. I denna blogg har moderata muslimer efterlyst fler än en gång. Jag vill verkligen finna sansade röster. Och att de skulle finnas i Sverige kan tyckas naturligt. Men de läsare som sökt på Mohamed Omar (se förra kommentaren) har funnit denna trista mytbildning av honom i Aftonbladet:
Ja, varför hatar de oss?
Så som Stockholm Spectator skrev när denna artikel publicerades,
Aftonbladet's Phony Scandal: Mohammed Omar's Blood Libel, bygger artikeln på flera inslag av återkommande mytbildning i arabvärlden. Som att svenska turister skulle gilla att se muslimer äta fläsk! Varje svensk inser omedelbart hur omöjlig denna tanke är för svenskar - men hur väl påståendet stämmer med muslimska konspirationsteorier och fördomar.
Det är synd att se hur muslimer som behärskar filosofi och kan diskutera på ett djupare plan, ändå sitter fast i primitiva behov av att utmåla andra kulturer som lägre stående.
Onsdag 2006-08-30 / 14.40länk TIDSKRIFTEN MINARET FÖR SVENSKA MUSLIMER. Det finns en intressant tidskrift för svenska muslimer, Minaret, med
Mohamed Omar som redaktör (urval av artiklar finns här).
I höstens numret är temat äldre svenska muslimer, som Tage Lindbom (1909-2001), Kurt Almqvist (1912-2001) och Ivan Aguéli (1869-1917). Att läsa om deras liv och tänkande är intressant. Det är också klokt att muslimer i Sverige knyter an till de historiska band som finns i vårt land. De ägnade sig åt religionsfilosofi och framstår verkligen som lärde män.
Därmed finns man väldigt långt bort från det som islam idag förknippas med: terrorism, kvinnoförtryck och primitivt maktbegär. Och här uppstår ett problem för mig. Genom att inte förhålla sig till det som så starkt dominerar i vår samtida samhällsdebatt blir det svårt att tolka texterna. Mohamed Omar berättar om hur Tage Lindbom under sin sista tid samlade unga muslimer hos sig för samtal:
Lindbom behövde inte längre 'förklä' sig som 'en gammal lutheran'. Han fick äntligen lov att vara sig själv: muslimen Sidi Zayd. De unga lärjungarna värdesatte varje ögonblick i den gamle mannens sällskap. De visste inte hur länge han skulle vara hos dem. Slutet närmade sig obevekligt. Glädje över att ha funnit en lärare och ledare blandades med sorg över vissheten om hans snara bortgång ...
[Vid dödsbädden] nöjde han sig inte med de tyska och svenska tolkningarna han själv förmådde läsa. Han bad ständigt sina lärjungar att de skulle recitera Koranen på det heliga språket arabiska. Om och om igen. Hans törst efter Guds ursprungliga ord på arabiska släcktes inte förrän han lämnade jordelivet.
Att Lindbom fick uppleva samhörighet med likasinnade var naturligtvis lika glädjande som det var tragiskt att han så länge behövde dölja sin religion.
Men samtidigt smyger känslan på mig att det är orienten som är idealet, inte livet här i norr. Och en religion som så hårt knyts till en viss och specifik kultur, kan den verkligen vara universell? Islams expansionistiska ambition märks i dessa texter. Den finns också i den kristna, helt klart, men det var längesedan kristna använde våld i detta syfte.
Jag skulle gärna se mer analys av relationen mellan islam och Sverige, om hur dessa traditioner kan förenas med det moderna västerländska samhället, som aldrig får ge avkall på pluralism, frihet, ansvar och lika värde för män, kvinnor, troende och icke troende.
Onsdag 2006-08-30 / 14.05länk MERKEL: KRISTNA VÄRDERINGAR I NY EU-KONSTITUTION. Tysklands förbundskansler Angela Merkel sa vid ett möte med påven att formuleringar om Europas kristna värderingar ska skrivas in i EU-konstitutionen när ny version utarbetas efter det att den förra föll i folkomröstningar i Frankrike och Holland. Det rapporterar Guardian i Merkel backs more Christian EU constitution.
Och jag håller med. Vi ska inte skämmas över vår historia, våra traditioner och de värderingar som vårt samhälle har formats utifrån. Det står inte på något sätt emot religionsfriheten - tvärtom. Det är om vi själva är tryggt förankrade i vår egen identitet som vi utan rädsla kan möta andra.
Genom att blunda för Libanons grundläggande säkerhetsproblemet, det faktum att Hizbollah fortfarande har en position som stat i staten, går den socialdemokratiska regeringen Hizbollahs ärenden.
Det framgick tydligt i ett CNN-reportage på förmiddagen, där reportern konstaterade att medan premiärministern Siniora åker på internationell konferens i Stockholm, har Hizbollah börjat bygga hus och bostäder ur ruinerna i södra Beirut. Ruiner Hizbollah själva är orsaken till.
Onsdag 2006-08-30 / 13.35länk SPÄNNINGEN STIGER INFÖR KONGRESSVALET. I USA stiger valtemperaturen, även om deras kongressval hålls först i november. Bloomberg rapporterar, i
Democrats See Victory in U.S. House Races, Senate Within Reach, att demokraterna anser att de har rätt att vinna. Valstrategen som förde Bill Clinton till seger 1992, James Carville, säger: Vi måste gå tillbaka till 1974 (och Watergate) för att finna en så gynnsam miljö. Om vi inte kan vinna i detta klimat, måste vi ifrågasätta hela premissen för vårt parti.
Ja, normalt brukar presidentpartiet förlora stort i detta mellanårsval, såväl Roosevelt, Clinton som Reagan gjorde det. Att ett parti innehar såväl Vita huset som majoriteten i representanthuset och senaten brukar amerikaner ogilla, de vill se maktdelning mellan partierna. Och flera tecken på regeringströtthet finns hos republikanerna, som inte ens lyckas entusiasmera de egna leden.
Men jag skulle inte bli förvånad om republikanerna lyckas behålla majoriteten. Det vore en historisk seger för Bush. Skälet? Att republikanerna utmanas av tokvänstern. När senatorn och kandidaten till vicepresident, Joe Lieberman, sparkades ut från demokraterna, och nu driver framgångsrik valkampanj som oberoende kandidat, är det ett tecken på att det demokratiska partiet inte är regeringsdugligt. Man hatar Bush så mycket att man framstår som de dårar man är.
Den främste av valanalytiker, Michael Barone, pekar i landets största tidning USA Today på att president Bush har haft en tydlig uppgång i sina popularitetssiffror sedan i somras. I artikeln
A GOP Terror Bump skriver han:
Tidigare denna sommar trodde jag att väljarna hade bestämt sig för att republikanerna förtjänade att förlora, men inte var säkra på om demokraterna förtjänade att vinna, och att de skulle vänta och se ... om oppositionen utgjorde ett acceptabelt alternativ. Händelseutvecklingen ser ut att ha gjort det svårare för demokraterna.
Och de händelser han syftar på är de återkommande påminnelserna om att terrorister vill döda så många västerlänningar som möjligt. Såväl London-konspirationen att spränga tio flygplan häromveckan, som femårsminnet av 11 september och att det sekteristiska våldet i Irak minskat, gör att presidentens tuffa hållning i terrorfrågan står i skarp kontrast till velandet från demokraterna.
Onsdag 2006-08-30 / 9.25länk MÅNGA BLOGGLÄSARE OSÄKRA I VAL AV ALLIANSPARTI. Sedan bloggen i lördags analyserade
det nya partilandskapet, har flera läsare hört av sig med ett budskap, som detta mejl kan illustrera:
Det innebär att jag faktiskt inte har bestämt mig ännu vilket parti som skall få min röst, och jag kan helt ärligt säga att där finns ett flertal alternativ som alla är tänkbara ... En sak är säker dock, jag kommer att rösta på ett riksdagsparti på blåa sidan.
En annan läsare frågar om man ska rösta på det parti man förut röstat på - ett val byggt på den upparbetade goodwill detta parti har sedan tidigare, även om partiet i denna valrörelse har en ny mindre attraktiv profil - eller om man ska rösta på det borgerliga parti man just nu känner sig ligga närmast, men saknar full tillit till i dess nya profilering.
En ytterst intressant fråga. Jag tycker ju det logiska borde vara att man som väljare röstar på det parti man i denna valrörelse anser har den bästa profilen. Då belönas ju den profilering vi väljare önskar. Om man inte väljer parti efter bästa budskap, kan det ju efter valet komma att tolkas som att detta budskap inte efterfrågas.
Ur rent ideologisk synpunkt tycker jag ju alliansen är alldeles för försiktig. Men eftersom det frihetliga opinionsbildandet misskötts grovt de senaste 5-10 åren, främst av andra aktörer än partierna (se mer
här), finns ingen frihetlig opinion i Sverige. Opinionen är starkt trygghetsinriktad. Det måste partier som vill vinna regeringsmakten utgå ifrån. Med den reservationen tycker jag de fyra partierna lyckats bättre än jag hoppats (se mer i samtal med Västerbottens-Kuriren).
Till detta kommer två aspekter: vi får inte glömma att vi har tre röster, en var till riksdag, landsting och kommun. Sedan har vi personvalet. Eftersom jag kan tänka mig rösta på alla fyra, kommer jag att bestämma vilken kandidat jag vill kryssa, oavsett parti.
Onsdag 2006-08-30 / 9.05länk VÄST INBJUDER TILL TERRORATTACKER. I en tänkvärd kolumn i Ottawa Citizen skriver David Warren att västvärlden inbjuder till terrorattacker genom att inte göra motstånd,
The West Invites Attack.
Väst förnekar att man är under hot av en ny totalitär kraft. Och väst säger inte till den muslimska världen det man borde säga:
Om jag vore muslim, med islams genuina tradition i ryggen, skulle jag skämmas över de babblande idioter som gör anspråk på att tala för mig. Jag skulle bli mycket högljudd för att motsäga dem. Deras ideologi är bunden till islam och i huvudsak konstruerad med islams vokabulär, men omfamnar knappast islams syntax.
Men istället för att peka på bristerna och felen i hur islam misshandlas av muslimer, ger vi i väst oss själva skulden.
Vi ser problem hos oss, inte hos dem. Det är vår förmåga att återhämta vår egen känsla för vad vi är, vad vi tror på och vad vår kultur handlar om, som avgör om vi kan besegra grottboende al-Qaidainspiratörer och skrikande ayatollor.
Warren är något viktigt på spåren. Vi bjuder in andra att attackera oss därför att vi inte tror på vår egen civilisation. Om inte ens vi gör det, måste den ju vara så dekadent, så värdelös som fundamentalisterna anser. Det är dags att vi står upp för den, försvarar den och gör klart att vi kommer att göra allt för att den ska fortleva och utvecklas.
Sedan kanske man inte behöver gå så långt som Warren för resonemanget: Väst bör hota terroristerna, och tala om att om ni anfaller oss, kommer vi att omedelbart slå tillbaka mot er region.
Onsdag 2006-08-30 / 8.35länk PLAME-GATE: SKANDALEN SOM INTE VAR SKANDAL. Författaren Christopher Hitchens skriver om den "skandal" som Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet hängde på med helsidor. Skandalanklagelserna drevs av vänstern i USA och handlade om påstådda läckor från Vita huset om kvinnlig CIA-agent för att hämnas på hennes man som uttalat sig kritiskt mot Irakkriget.
Det visar sig - som denna blogg redan då hävdade och alltså fick rätt, medan DN och SVD hade totalt fel - inte vara någon skandal, utan att vice utrikesminister Richard Armitage, en motståndare till Irakkriget, var läckan.
Tisdag 2006-08-29 / 22.15länk PARTILEDARNAS SJU-I-TOPP: LEVA SOM MAN LÄR. Under partiledarutfrågningen i SVT med Lars Ohly blir han irriterad när det påpekas att hans egen dotter går i friskola - samtidigt som hans parti vill förbjuda dem. Han menar att det tillhör privatlivet.
Detta hyckleri aktualiserar en aspekt på ledarskap: lever partiledarna som de lär? Gott ledarskap bygger på att man själv lever upp till de regler och förhållningssätt man kräver av andra. Hur bra är partiledarna på det?
När man tänker på det, så visst lever de fyra borgerliga partiledarna i stort som de lär. Maud Olofsson bor i en röd stuga med vita knutar uppe i lilla byn Högfors i Västernorrland. Några utsvävningar eller avvikelser från partiets politik i hennes livsstil är inte kända. Göran Hägglund bor med familj i normalvilla i Bankeryd i Småland. Ett kristdemokratiskt starkt fäste. Och ett alldeles normalt borgerligt liv.
Att Lars Leijonborg och Fredrik Reinfeldt bor i Stockholmsområdet stämmer ju också med var de flesta av deras väljare finns. Exakt hur de bor vet jag inte, men något märkvärdigt kan det inte vara för då hade vi vetat om det. Om deras barn går i friskola skulle det heller inte vara något uppseendeväckande, eftersom de politiskt förespråkar detta. Inte heller skulle det vara något problem om de har flera bensinslukande bilar, men några sådana känner inte jag till.
Men när vi kommer till vänstersidan, då plötsligt staplar sig brotten mot de egna reglerna: Peter Eriksson i miljöpartiet talar illa om stora stadsjeepar som slukar bränsle, men nog har han en själv. Han flyger också mer än de flesta svenskar, istället för att åka tåg, det transportmedel han kräver att vi andra ska ta.
Lars Ohly nyttjar som sagt friskolor för sina egna, men vill förbjuda dem för andra. Han har stoppat förortsbor från att ombilda hyreshus till bostadsrättsföreningar, men själv bor han i...bostadsrätt. Och hans företrädare, Gudrun Schyman, försökte göra skatteavdrag på kostnader hon aldrig haft, allt för att sänka sin egen skatt, medan hon vill att vi andra betalar mer.
Sist på topplistan över partiledare som lever som man lär kommer Göran Persson. Socialdemokratiska arbetarepartiets ledare bygger herrgård för långt över 10 miljoner kronor, en bostad som annars bara toppdirektörer kan ordna.
Medan de borgerliga ledarna lever som de lär, uppfyller vänstersidans ledare ingenting av detta. De lever just så man inte vill att vi andra ska leva. Vänsterledarna lever högst borgerliga liv, minst, men vill att folket ska nöja sig med att leva som jämlika proletärer. Är inte det något väljarna borde fundera en smula på...
Tisdag 2006-08-29 / 20.15länk OHLY: JÄMLIKARE I FATTIGA LÄNDER. Partiledarutfrågningen av Lars Ohly pågår i SVT. Varför är vänsterpartister så stenhårt inriktade på klyschor? Varje svar blir som en appell man hört i alla tider från kommunister. Ett svar är dock väldigt intressant. Ohly pressas om var i världen det finns mer jämlika länder än Sverige. Till slut svarar han: Det är nog i fattigare länder där tillgångarna är mindre.
Se där, ett ärligt svar. Det är som Churchill sa: Kapitalismens last är den ojämlika fördelningen av rikedom; socialismens dygd är den jämlika fördelningen av fattigdom.
Tisdag 2006-08-29 / 16.50länk LINDERBORG VÅGAR INTE TA UPP IRAK. Visst är det lustigt: de vänster-intellektuellas frontfigur, Åsa Linderborg (och hennes kompis Erik Wijk), har skrivit mängder med artiklar i Aftonbladet där man hyllat motståndsrörelsen i Irak.
Men när man idag
skriver i SVD-Brännpunkt nämns inte Irak en enda gång. Istället tar man upp - Tjetjenien.
Varför står vänstern inte upp för motståndet mot demokratin i Irak längre? Är det därför att man upptäckt att det utgörs av dödspatruller, terrorister och kriminella som avser att knäcka demokratin i landet?
I så fall är det bra, men då vill vi höra en avbön! Vi hade fel om Irak, vore på sin plats. Men det kommer man naturligtvis inte att erkänna, lika lite som vänstern vill tala om att man hyllade Pol Pot i Kambodja, Mao i Kina eller för den delen Stalin i Sovjet.
Irak ser ut att bli ännu ett i raden av länder där vänstern satsat på fullständigt fel rörelser och personer. Än en gång har vänstern låtit sin rosa revolutionsromantik resultera i att man står upp och kraftigt applåderar massmord.
Tisdag 2006-08-29 / 16.20länk JO: INGA TECKEN PÅ ATT DANIELSSON VAR PÅ JOBBET. Nu har också Justitieombudsmannen lämnat sin utredning om statsministerns närmaste man, statssekreterare Lars Danielsson. JO riktar skarp kritik för oklarheter i Danielssons upplysningar, vilket försvårat Katastrofkommissionens granskning av regeringens agerande då mer än 500 svenskar dog. JO skriver:
Jag har vid besök på Rosenbad informerat mig om gällande inpasseringsrutiner och har därvid kunnat konstatera att Regeringskansliets databaserade dokumentation över de inpasseringar som sker med användande av terminalerna för inpasseringskort inte innehåller någon uppgift om att [Danielsson] med användande av sådant kort skulle ha besökt Rosenbad den 26 december 2004.
Det finns alltså inga bevis för att Danielsson varit på jobbet. Frågan som alltså fortfarande hänger i luften: Var befann sig Danielsson under annandag jul 2004? Varför ger han sken av att han var på jobbet? Om han inte var hos älskarinna, varför lägger han inte korten på bordet?
Partiet är trött och ministrarna är antingen slut eller inte torra bakom öronen. Det behöver tid att ordentligt förnya sig självt.
Skulle inte det också kunna gälla de svenska socialdemokraterna, så säg?
Tisdag 2006-08-29 / 8.28länk BULLUPPRORET. Miljöförvaltningen i Mjölby slog ner i det kristna bokkaféet Källan i Skännige. Livsmedelsinspektören konstaterade att man säljer hembakta bullar där, vilket sedan 1 juli är förbjudet enligt livsmedelsverkets riktlinjer till den nya livsmedelslagstiftningen.
– För hembakta bullar skall köken där bullarna bakas uppfylla alla regler som gäller för tillverkningskök, säger livsmedelsinspektören till Östgöta correspondenten i Ny lag drabbar hembakade bullar.
– Hela idén med kaféet bygger på hembakade bullar och kakor som vi får av de många som bakar utan kostnad. Skulle vi köpa brödet, försvinner hela den vinst som vi varje år skänker till RIA, säger Siv Adolfsson som arbetat idéellt på Källan i åtta nio år.
– Men livsmedelsinspektören är välkommen att inspektera vartenda kök hemma hos 25 tanter som bakar bullar åt oss, säger Siv.
Marianne Karlsson, engagerad i Källan och Missionskyrkan, är mycket upprörd.
– Det är oförskämt. Vi accepterar inte detta. Styrelsen för föreningen bokkaféet Källan skall träffas i helgen och skriva till miljönämnden i ärendet, säger hon.
– Vi kör på som vanligt. Dom får anmäla oss, säger Per-Inge Karlsson som är ”husfar” på Källan.
Det blir inga andra bullar i Skänninge. Sortimentet av hembakat utökades i går när riksdagsmannen Staffan Danielsson (c) skänkte en hel bärkasse kanske olagliga bullar till bokkaféet Källan.
Och nu har EU-kommissionens Margot Wallström kommenterat bullförbundet,
Hembakt får bakas hemma: Landets kyrkor kan slappna av. Nitiska byråkrater har fått bullbaket om bakfoten. Det går visst bra att servera hembakta bullar till kyrkkaffet, meddelar EU-kommissionären Margot Wallström.
Svenska Dagbladet skriver i
ledare: Men med jakten på frivilliga bagare lägger sig ett löjets skimmer över lagstiftningen. Så här kantiga får myndigheterna inte vara. Något som aldrig varit ett problem tycks nu ha blivit det. Forum för frivilligt socialt arbete efterlyste igår besked av regeringen ... Fortsätt att baka bullar, säger Margot Wallström. Hon vet att svenska myndigheter inte får sätta sig över EU-rätten. Men också regeringen borde bidra till att skapa klarhet i vad som gäller.
Sverige är fantastiskt.
Måndag 2006-08-28 / 23.55länk BILL COSBY PÅ KORSTÅG FÖR PERSONLIGT ANSVAR. Producenten och komikern Bill Cosby fortsätter sitt korståg bland unga svarta för att få dem att lägga av med destruktivt beteende och ta ansvar för sig själva och sina barn. Häromdagen sa han till en sal full av tuffa gängmedlemmar i Baltimore: Jag bryr mig inte om hur många bollar ni kan sätta i [basket]korgen. Jag bryr mig inte, om ni så tjänar 50.000 dollar i minuten eller om ni äger en narkotikakartell. Om ni inte tar hand om era barn är ni inga riktiga män. (se inslag hos Fox,
'Enough' Is Enough?)
När han för ett tag sedan besökte Milwaukee läxade han upp en farmor som berättat hur hon sliter för sina barnbarn:
Hur kan du stå där och påstå att du blir utnyttjad när du låter dig utnyttjas? ... Du låter ungarna se på dig och tänka 'Gör det för mig'. Vem uppfostrar vem här? Du måste sätta upp regler. De väntar på att du ska göra det. (Se mer i Cosby's crusade extols responsibility)
I somras skällde han ut Washington Post när tidningen i en serie om svarta män hävdade att det inte var så illa som det sägs. Jag är inte intresserad av att höra att saker inte är så illa som de verkar. Tillståndet är fruktansvärt. Om jag inte missade nåt, såg jag inte en enda svart man [i reportagen] säga något om att bli en far. Jag såg inte en enda svart man säga, 'mitt ansvar', inte en enda. De där redigerade versionerna av människor med en kamera som åker förbi - Jag gillar inte folk som ser men inte kan tala sanning. Media säger 'Det är inte så illa som det verkar'. Jag vill inte höra skiten. (se mer i Cosby Challenges Washington Post)
Bill Cosby menar att arvet av den svarta medborgarrättsrörelsen går förlorad när unga svarta inte tar vara på friheten och chanserna att utbilda sig och skaffa sig ett anständigt liv. Han är rasande över att svarta ser sig själva som offer och inte tar eget ansvar.
Vi behöver fler som han. I alla samhällen. I alla kulturer.
Det finns tre olika huvudskäl för att trupperna i Irak ska avsluta uppdraget i förtid och lämna landet. Det första är att man kan nöja sig med status quo. Så var det i Koreakriget. När Kinas och Nordkoreas offensiver söderut vänts i reträtter, slutade man slåss när de fanns ovanför 38:e breddgraden. Vapenvila ingicks när fienden accepterade Sydkoreas existens. Dessa villkor gäller inte i Irak eftersom någon stabilitet inte finns och inte heller någon motpart att teckna vapenvila med. Ett tillbakadragande nu kan innebära att fienden tar över.
Ett andra skäl för tillbakadragande är att fortsatta strider inte går att rättfärdiga. Så var det i Vietnam eftersom Sydvietnams politiska ledning knappast var bättre än kommunisterna i FNL/VietCong. De var förtryckarregimer på båda sidor, och den kommunistiska hade mer stöd. Inte heller denna situation gäller för Irak. Stuntz skriver:
Vår sida i Irak håller demokratiska val. Den andra sidan dödar människor på väg till vallokalerna. Amerikansk militär strider inte för att stödja en grupp förtryckare mot en annan, utan för att ge en demokratisk vald regering möjlighet att etablera sig och demokratiska institutioner i ett samhälle där en stor majoritet vill att så ska ske. Det är svårt att tänka sig ett mer moraliskt värdigt mål. Och det vore sant även om fienden inte var ovanligt mordiska - vilket de dock är. Sällan har en militär styrka kämpat för mer nobla ändamål.
Här ger artikelförfattaren en utmärkt sammanfattning av skillnaden mellan Vietnam och Irak. Att vänstern och massmedierna är så kritiska mot insatserna i Irak beror på att de är ideologiskt förblindade av Vietnam och ser likheter som helt enkelt inte finns.
Ett tredje skäl är att seger inte bedöms vara värd sitt pris. Men detta har två implikationer:
Men när Förenta Staterna är engagerad i en strid med ondskefulla fiender vars seger kommer att resultera i död och slaveri i massiv skala, är det en kriminell handling av historiska proportioner att ge upp slaget därför att resurserna som avdelas till striden är otillräckliga. Det hade varit otänkbart för 60 år sedan [under andra världskriget]. Det borde vara otänkbart nu.
Den högsta kostnaden i krig är soldaterna som betalar med sina liv. Men deras ultimata offer mäts inte i antal, utan i om deras insats betydde något. Att avbryta ett krig i förtid betyder att man säger att de som dött, gjorde det i onödan. Det är det högsta priset, menar William Stuntz.
Han anser att Irak mest liknar Somalia: Konflikten började med för få soldater att göra jobbet, och när hotet växte förstärktes inte trupperna. Men det är inte försent att göra det nu. Så mycket står på spel.
Måndag 2006-08-28 / 14.50länk SVT-AKTUELLT FÖRHÖR BORGERLIGA, SMÖRAR FÖR S. En mycket intressant video visar hur SVT behandlar Göran Persson när han presenterar sitt valmanifest, och hur samma nyhetsprogram behandlar Fredrik Reinfeldt och Maud Olofsson när alliansens valmanifest presenterats.
Man smörar för Persson, men ställer Reinfeldt och Olofsson mot väggen. Jämförelsen visar på stor skillnad i stil, kroppsspråk, tonläge, frågor och värdeord. Alltid till socialdemokratins fördel.
Måndag 2006-08-28 / 14.30länk SOCIALDEMOKRATERNAS NYA 'DUKADE BORD'. Försöker Göran Persson upprepa Olof Palmes fula taktik från 1976? Då talade Palme om det dukade bordet samtidigt som s-regeringen i valrörelsen dolt alla varningssignaler om att ekonomin var på väg åt skogen.
Nu ifrågasätts från flera håll statsministerns påstående i radioutfrågningen i morse, om att 80 procent av alla svenskar mellan 20 och 64 år ska ha arbete i höst. Konjunkturinstitutet anser att statsminister Göran Persson är alltför optimistisk och TCO säger at det är långt kvar till sysselsättningsmålet på 80 procent, när de ombeds kommentera statsministerns löfte i radions ekonyheter: KI spår lägre sysselsättning än Persson.
Taktiken är följande: skönmålning före valet kan ge fler röster och valseger, och om man ändå inte vinner kan man sedan, så som Palme gjorde, hävda att borgarna ätit upp och röjt av det dukade bordet som socialdemokraterna iordningsställt. Men den finten kommer inte att fungera en gång till.
Men det är ju som den läsare som tipsar mig om länken skriver: Var var de under teckningskrisen? I vintras fegade man ut fullständigt under debatten om Muhammedteckningarna. Då led yttrandefriheten ett svidande nederlag, vilket kraftigt undergrävt alla svenska mediers trovärdighet som öppna och icke-statskontrollerade.
Måndag 2006-08-28 / 9.46länk SAMTAL OM VALRÖRELSEN. I en intervjuserie hos Västerbottens-Kuriren inför valet medverkar jag idag i Ledarsidan samtalar med...Dick Erixon. Där får jag flera intressanta frågor, som om alliansen är klassiskt kompromissande eller en ny sorts gemenskap. Här del av svaret:
Snarare än kompromissande har de fyra partierna skapat en dynamisk rollfördelning som fungerar förvånansvärt harmoniskt. Partiernas profilering förstärker helhetsintrycket av alliansen, istället för att hamna i splittring. Så, ja, jag tror man skapat sig en större gemenskap om riktningen på politiken. Men man har samtidigt inte förhindrat profilering.
Frågorna handlar också om moraliska värderingar, om frispråkighet, om bloggarnas roll, om utrikespolitikens ställning, om att slippa sifferexercisen, och boktips. Läs gärna.
Måndag 2006-08-28 / 9.30länk PARTIERNAS HEMSIDOR BETYGSATTA. Svenska Dagbladet lyfter (ej online) en granskning av partiernas websidor från IT-företaget Creuna. I
studien får partierna följande betyg på en tiogradig skala:
Kristdemokraterna, 9 p
Centerpartiet, 8 p
Socialdemokraterna, 7 p
Folkpartiet, 6 p
Miljöpartiet, 4 p
Vänsterpartiet, 4 p
Moderaterna, 3 p
Spontant tycker inte jag att det skiljer så mycket mellan partierna som denna gradering visar, och jag skulle inte ge något parti mer än 4 poäng - underkänt. Då ser jag främst till aktualitet, partiernas vilja att snabbt lägga ut partiets kommentar till olika frågor och fördjupningar i andra. Här saknar jag väldigt, väldigt mycket - hos alla.
På hemsidorna kan partierna ju skriva exakt det man själv tycker, här går inga journalister in och vinklar eller stryper. Man kan också göra valfilmer och använda ljud och bild. Men ändå, partierna lägger lite sömngångaraktigt ut några enstaka utspel. Någon fördjupning sker nästan aldrig.
Det är som om partierna skäms över sin egen valrörelse och tänker: Nej, nej, nej, låt oss inte visa vad vi tycker.
Om jag varit i deras position hade jag ju omedelbart lagt ut alla tal som ledande partiföreträdare håller. Jag skulle lägga ut skriftliga utskrifter av alla svar partiledaren gav i olika TV- och radioutfrågningar. Jag skulle lagt ut alla smarta och nya formuleringar partifolk kom på under torgmöten och framträdanden.
Kort och gott: jag skulle på hemsidan visa att partiet är i full fart med att vinna ett val!
Han påminner om hur palestinierna firade när Israel lämnade Gaza förra året. Men den livfulla kultur som då fanns där har sedan ersatts med en mardröm ... Vi hörde mycket om en lovande framtid för Gaza och om att förvandla området till en zon för handel och industri ... [Men nu] lider Gaza under oket av anarki och de kriminellas svärd.
Ghazi Hamad avfärdar bortförklaringar om att utvecklingen är Israels fel och säger att det är tid för palestinier att ägna sig åt självransakan för att finna var man brister:
'Vi är alltid rädda att tala om våra egna misstag. Vi är vana att skylla våra misstag på någon annan. Vad är relationen mellan kaoset, anarkin, laglösheten, de urskiljningslösa morden, stölderna av mark, familjerivaliteterna, oorganiserad trafik och den tidigare ockupationen? Vi är mentalt fortfarande konspirationsteoriernas fångar - och det har begränsat vår förmåga att tänka.'
Tänk om palestinierna lyssnade på dessa kloka och insiktfulla ord. Då funnes det hopp om Palestina.