”Det är något fruktansvärt sjukt med den muslimska mentaliteten i vår tid. Det är Nietsches kroniska missunnsamhet, men med Gud tillagd.” (There is something terribly sick within the Muslim mind at this moment in history. It is Nietzsche's ressentiment, but with God re-attached)

”Kallade du varje enskild muslim för sjuk, patetisk och eländig? Jag är muslim av födseln och jag kan försäkra dig om att jag aldrig rört någon i hela mitt liv, aldrig önskat olycka över någon annan människa ... Jag är djupt sårad och förolämpad av denna korkade kommentar och kräver en förklaring. För någon vars sexuella orientering har resulterat i förföljelse, har du uppenbarligen inga problem att förfölja andra, faktiskt en miljard människor, för brott som begåtts av några få ... Att se dig så lättvindligt klumpa ihop mig med detta avskum till terrorister är emotionellt förödande.”

Jag skrev inte att islam var något sjukt. Jag skrev inte att alla muslimer var mentalt sjuka ... Jag har stor respekt för islam när den är som bäst. Men något är sjukt inom den muslimska mentaliteten i vår tid ... Den huvudsakliga källan till de massmord och hot om massmord i världen just nu härstammar från islam. De genomförs i namn av islam, de rättfärdigas med referenser till islam och det handlar om en i grunden religiös rörelse.

”Den muslimska tron utnyttjas för att sanktionera massmord, islam är utsatt för ett inbördeskrig i vilket somliga muslimer spränger andra muslimers moskéer i luften, islamistiska regimer hänger homosexuella, förslavar kvinnor och håller världen gisslan i deras egen önskan att i fördärvet störta en civilisation som nått längre i demokratisk utveckling och makt än den muslimska. Jag är ledsen om sanningen gör ont ... Om fler muslimer såg det som lika 'emotionellt förödande' att människor slaktas i deras namn som orden i denna blogg, skulle islam ha en mycket sundare framtid.”

länk
'VI MÅSTE SLUTA SKYLLA PÅ OSS SJÄLVA'. Gerard Baker påminner oss om något viktigt i London Times: så fort ett terrordåd inträffat, eller förhindrats, börjar folk söka förklaringar till varför dessa vettvillingar hatar oss så. Många landar i att det är vårt fel, västvärldens fel. Gerard Baker vänder sig med kraft emot detta självplågeri: Stop blaming ourselves.

Benägenheten att ta på sig skulden för terroristernas illdåd bygger på förnekelse, menar Baker. ”Förnekelse av den realitet som de dödliga hoten vi möter faktiskt utgör, förnekelse av de verkliga skälen till varför vi möter dem.” För dem som lever i förnekelse finns inte ondskan hos islamfascisterna, utan i våra institutioner och man börjar med att skylla på alltför hårdhänta poliser, fortsätter hela vägen upp på den godtrogna stegen och skyller på premiärministern eller Vita huset. Men i realiteten är det ett nytt sorts hot västvärlden möter, skriver Baker:

Denna nya fiende är inte som någon tidigare. Den är fundamentalistisk och självmordsbenägen och apokalyptisk. Det gamla systemet, med rötter i en liberal filosofi som litar till uthållig diplomati och som gjort långsamhet till en dygd i reaktioner på attacker, är otillräcklig i mötet med denna nya utmaning. Det nya system som krävs måste bygga på snabba handlingar för att öppna upp Mellanöstern och rötterna till alla hot mot det moderna samhället.

Lördag 2006-08-12 / 18.40 länk
JOHAN NORBERGS DOKUMENTÄR. Det är skandal att SVT eller TV4 vägrar visa den dokumentär om globalisering som svenske liberalen Johan Norberg gjort åt Channel 4, Storbritannien. Men dokumentären finns att se hos Google Video, Globalisation is good.

Dokumentären handlar om hur den fattiga världen skulle kunna bli lika rikt som västvärlden, bara vi släpper dem fria. Norberg besöker olika platser i världen och visar pedagogiskt varför Taiwan blivit rikt, medan Vietnam och Kenya lever i armod.


Lördag 2006-08-12 / 18.40 länk
INTE BARA SIFFROR FÖR REINFELDT I VAXHOLM. Först blev jag lite orolig när jag hörde medierapporterna (se SVT och Ekot) från det tal i Vaxholm som moderatledaren och statsministerkandidaten Fredrik Reinfeldt höll för några timmar sedan.

Har han fallit tillbaka i sifferexcersisen och den djungel av procentsatser som politiker älskar, men som blir fullständigt obegriplig för medborgarna? När partier kastar miljarderna omkring sig slutar alla att lyssna. Men det är nog så att journalister är minst lika fixerade på siffror som politiker. I det 27-sidiga Vaxholmsbrev från Reinfeldt till allianspartierna som publicerades anges väldigt många belopp, men brevet tydliggör också den moraliska konflikten mellan de borgerliga och det regeranade socialistblocket. Jag gillar särskilt detta stycke:

Att alla som vill och kan arbeta också ska ha den möjligheten är centralt för individens självkänsla och möjlighet att forma sitt liv med egen kraft. Att regeringen gett upp ambitionen att upprätthålla full sysselsättning är ett oerhört svek. Ersättningar och bidrag kan aldrig kompensera ekonomiskt för eget arbete. Varje människa som fastnar i en fattigdomsfälla, där det inte längre lönar sig att anstränga sig eller att ta ansvar, är ett oförlåtligt misslyckande i ett anständigt samhälle ... Att kunna påverka sin egen situation och ekonomi genom att arbeta - göra en extra insats eller att påta sig mer ansvarskrävande uppgifter - är nödvändigt för att den enskilde ska kunna styra över sitt liv.

Det är som taget ur min skrift Svaghetens moral (1999) och visar att borgerliga alliansen nu vågar ta upp den moraliska dimenssionen i välfärdspolitiken. Ett liv på bidrag kan uppfylla materiella behov, men aldrig de mentala behov vi alla har av att, för oss själva, visa att vi duger något till, att vi kan. Det finns en extremt viktig självtillfredsställelse i att utföra arbetsuppgifter som andra uppskattar. En tillfredsställelse som inga bidrag och ersättningar i världen kan uppfylla.

Jag tror vägen att knäcka vänsterblocket är att ställa bidrags- och klientvälfärden som socialdemokratin står för, mot en borgerlig välfärd byggd på eget arbete. I den matchen behövs inga siffror. Där står människosynen i centrum: en som ser människor som klena, svaga offer som ingenting klarar, mot en människosyn där människor får utöva sina färdigheter och belönas för det.


Lördag 2006-08-12 / 11.00 länk
MAUD OLOFSSON LYFTER FÖRETAGSKLIMATET. Svenska Dagbladet pekar i sin huvudledare, Fler borde gråta med Maud, på att Olofsson faktiskt fört in företagsklimatet i valrörelsen.

Jag har ju varit skeptisk till att det är möjligt, eftersom Mona Sahlin och andra har pratat sönder omsorgen om småföretagen - utan att göra ett skit. Orkar man höra mer om denna i grunden organisatoriska och därför i valrörelsen lite gråa fråga? Maud har med sitt engagemang lyckats, vilket framgår i Dagens Industris resereportage med Olofsson i Orrefors och småländska glasriket häromdagen, Maud Olofssons tacksamma tårar.

Vi måste göra företagarna till hjältar, har det hetat i den glättiga reklamen som aldrig fått grepp om svensk opinion, som stenhårt och alltid utgår från anställdas perspektiv. När Maud Olofsson som partiledare visar genuin uppskattning och personligt engagemang för företagen är möjligheterna att nå ökad förståelse i opinionen större, mycket större.


Lördag 2006-08-12 / 11.00 länk
GE FÖRSVARET ÖKAT ANSVAR FÖR TERRORBEKÄMNING. Den möjlige justitieministern vid en borgerlig valseger, Johan Pehrson (fp), skriver en artikel där han föreslår ett nytt inrikesdepartement för att samordna inhemsk och utländsk underrättelsetjänst, Så kan terrorn bekämpas.

Jag håller med om att strukturen för svenska underrättelsesamhället måste graderas upp och sammanföras genom att inrätta ett nationellt underrättelsecentrum. Men något nytt departement behövs inte. Försvarsdepartementet borde bli underrättelse- och krisberedskapsdebartementet också för svensk inre säkerhet. Polisen borde avlövas detta ansvar, så att de kan ägna sig åt vardagsbrotten. I takt med att militären i gröna uniformer alltmer blivit säkerhetstrupper, exempelvis i internationella insatser, måste den strikta ansvarsuppdelningen mellan inrikes och utrikes upphöra.


Lördag 2006-08-12 / 8.40 länk
MEDIERNA TERRORISMENS REKRYTERINGSVERKTYG. Många frågar sig nu, efter veckans avslöjande av terrorförberedelser för att spränga upp till tio flygplan över Atlanten, varför ännu en grupp unga muslimska män från välbeställda hem bestämmer sig för att bli självmordsbombare. I The American Thinker är James Lewis en komponent på spåren:

Fler än 20 personer har arresterats i Storbritannien i ett försök att döda tusentals flygpassagerare. Brittisk press söker någon att lägga skulden på. Men de ser inte den mest uppnenbara kandidaten: skattefinansierade BBC.

Om du var en muslimsk tonåring som växte upp i Leeds skulle också du kunna dras till islamofascism. Förklaringen är enkel: i den kultur som genomsyrar BBC ... trummas ett budskap hem hos dig gång på gång: England är ondskefullt, Amerika är ondskefullt, Israel är ondskefullt, kapitalism är ondskefull, demokrati är ett skämt. Utbildningssystemet lär dig en fördömande bild av det brittiska imperiet ...

Ja, den självplågande, självfördömande attityd som vänstern har, mycket på grund av att västvärlden är en marknadsekonomi och demokrati som vänstern avskyr, kan tolkas annorlunda av immigranter som istället för självplågeri ser skäl att straffa väst, att förgöra västvärldens kultur och ekonomi. Om inte ens västerlänningar gillar väst, varför inte spränga skiten i luften?

Det här är ingen avgörande förklaring till varför unga muslimer blir självmordsbombare, men det är en komponent. Om man i medierna ständigt matas med hur usel västvärlden är, då trubbas naturligtivs omsorgen om den av.


Lördag 2006-08-12 / 8.40 länk
ÄNNU MER MEDIEBEDRÄGERIER FRÅN LIBANON. Här en utmärkt film om manipulationer som mainstreammedierna levererar från Libanon. Några av dem har rapporterats här i bloggen, men filmen tar upp nya: Photo Fraud in Lebanon.


Lördag 2006-08-12 / 8.40 länk
SÅ SKÄNDAS DÖDA BARN I MEDIERNAS LIBANONPROPAGANDA. TV-programmet Zapp i tyskt TV-kanalen NDR har sänt ett utmärkt reportage, som i all sin grymhet visar hur döda barn i Libanon utnyttjas av mainstreammedierna för att spä på anti-israeliska stämningar i väst. Inslaget finns att se hos You Tube: Cynical movie director i Qana.


Lördag 2006-08-12 / 8.40 länk
STÖDER PEN-KLUBBEN IRANS AVRÄTTNINGAR?. Igår beskrev DN-medarbetaren och styrelseledamoten i PEN-klubben, Andreas Malm, varför han stöder Hizbollah. Därmed stöder han också Iran. Här är en dokumentär om 16-åriga Atefah Sahaaleh som hängdes offentligt på torget i Neka, Iran. Detta är vad svensk journalistkåren, eller åtminstonde deras förtroendevalda, uppskattar och förespråkar (video You Tube): Execution Of A Teenage Girl.

Se mer: Om mordet på en 16-årig flicka.


Fredag 2006-08-11 / 16.40 länk
SATIR: SVAR PÅ FN-RESOLUTION. Senaste veckornas försök att få Libanon att gå med på FN-resolution så att striderna kan avbrytas har hittills misslyckats. Walt Handelsman ger förklaringen.

- Har vi svarat på det senaste fredsförslaget?
- Vi avfyrar det nu.


Fredag 2006-08-11 / 16.40 länk
MEDIEELITENS POLITISKA HEMVIST. Kolla meritlistan på den här journalisten som i Expressen oförblommerat hyllar terrorism och anfallskrig riktad mot civila, Därför ska vi stödja Hizbollah:

”Andreas Malm är tjänstledig redaktionssekreterare på Arbetaren, medarbetare på DN Kultur ... medlem i PEN-klubbens styrelse.”

Men journalistkåren är ju inte vänster. Det vet vi alla.


Fredag 2006-08-11 / 14.35 länk
PERSSONS AUKTORITÄRA PEKPINNE. Carl-Johan Westholm har en filosofiskt tänkvärd kolumn i Barometern om människosyn: Ni där! Alla ska med!


Fredag 2006-08-11 / 14.35 länk
NEW YORKER FNYSER ÅT BLOGGAR. Jag kan inte låta bli att le åt den fisförnäma attityden när vänsterns prestigemagasin framför andra, New Yorker ska analysera bloggarnas betydelse för medielandskapet: Amateur Hour.

Föga förvånande utgår artikelförfattaren från att bara de som blivit utvalda och anställda i mediebranschen och utför arbete på betald arbetstid kan sköta det journalistiska jobbet. Indignationen över att ny teknik innebär att nya röster kommer till och ger sin bild av vad som händer i världen är undertryckt, men svår att missa. Artikeln nämner inte ens vänsterns dominans, och ordet 'bias' skymtar bara snabbt förbi. För inte är väl mainstreammedierna vänster?!

Och jag retar mig på att vänsternissarna alltid ser människor som kollektiv, aldrig som enskilda individer med själ, egenskaper, moral och mycket olika erfarenheter. Låt oss ta ett citat som exempel på schablonisering:

Journalistkåren befinner sig inte i en period av maximalt självförtroende just nu, medan internets hejarklack praktiskt taget har maximalt självförtroende.

Vilket dösnack. Det finns traditionella journalister och medieprodukter som klarar vilken konkurrens som helst från internet, därför att de håller hög kvalitet och tillför sin publik något unikt. Och det finns många bloggar som upphört eftersom de inte fått några läsare.

Själv ser jag ingen som helst motsättning mellan gamla medier och de nya som tekniken öppnar för. Däremot är den konkurrens som bloggarna utgör mot tidningar och etermedier bara sund. Bloggarna gör att fler röster kan skapa sig en publik, även om de inte blivit ”godkända” av etablissemanget. Den här bloggen är ett sådant exempel. Men jag skulle aldrig komma på tanken att bara därför att bloggar kan skapa sig en växande publik, måste det betyda att dagstidningar blivit passé.


Fredag 2006-08-11 / 14.35 länk
INVANDRARE SKA FÅ BEGÅ BROTT UTAN STRAFF. Socialdemokraternas ”expert” Masoud Kamali vill nu göra det fritt fram för alla invandrare att begå brott genom att förbjuda polisen att ingripa om en misstänkt brottsling ser ut att vara invandrare: Diskrimineringsutredare vill minska befogenhet för patrullerande poliser.

Borde inte socialdemokraterna - i solidaritetens namn - avskaffa hela poliskåren och göra brottslighet till en rättighet för alla?

Detta är en effektiv metod att avskaffa äganderätten, den socialister tycker så illa om. Genom att avkriminalisera stölder och rån, liksom inbrott i bostäder för att ta med sig det man vill ha, når man ju en bra bit på den vägen.


Fredag 2006-08-11 / 7.58 länk
BARA EN TIDSFRÅGA TILL NÄSTA TERRORFÖRSÖK. De flesta tidningar ägnar ledarsidan åt gårdagens avslöjande om nytt stort terroristförsök. I En isande bekräftelse konstaterar Västerbottens-Kuriren kallt: ”Det är alltjämt bara en tidsfråga till nästa gång.”

Så är det. Och man avslutar:

Kopplingen till händelseutvecklingen i Mellanöstern tas av många för given. Men samtidigt är sambanden komplicerade eftersom de rörelser som står bakom terrorismen inte strävar efter fred och försoning någonstans i världen. Bombernas budskap är i stället hat och förintelse. Bara fred, frihet och demokrati i allt fler länder kan få slut på vansinnet.

Ja, frontlinjen - såväl i Mellanöstern som i väst - går mellan dem som vill demokrati, pluralism och individuell frihet och dem som vill tvinga världen in i ett muslimskt kalifat, en diktatur utefter medeltida regler där alla ”otrogna” behandlas på samma sätt som djur.


Fredag 2006-08-11 / 7.40 länk
ISRAELISK HUMANISM MOT FASCISTISK BARBARISM. Andrew Sullivan citerar i sin blogg ett mejl från en kristen libanesisk medborgare:

Jag växte upp i Libanon där jag fick lära mig att judar var onda, Israel djävulen och att vi skulle få fred i Mellanöstern först när vi dödat alla judar och drivit ut dom alla i havet.

Sedan förklarade muslimer och palestinier jihad mot de kristna 1975, de startade massakrera kristna, i stad efter stad. Jag levde i källaren till ett utbombat hus från 10 års ålder till jag var 17, utan någon el, fick äta gräs för att överleva och i jakten på vatten huka under krypskyttarnas kulor.

Det var Israel som kom och räddade de kristna i Libanon. Min mor skadades av en muslimsk bomb och togs till ett israeliskt sjukhus för vård. När jag kom in på akuten blev jag chockad över vad jag såg. Där fanns hundratals skadade, muslimer, palestinier, kristna, libaneser och israeliska soldater liggande på golvet. Läkarna behandlade patienterna efter hur allvarligt skadade de var. De behandlade min mor före de tog hand om israeliska soldater som låg bredvid henne. De såg inte till religion, de såg inte till politisk tillhörighet, de såg människor i behov av vård.

För första gången i mitt liv mötte jag mänsklig jämlikhet, något jag vet att vi inte hade visat våra fiender. Jag upplevde Israels värderingar, som innebar att ta hand om sina fiender även under de mest prövande situationer. Jag uppehöll mig 22 dagar på sjukhuset och dessa dagar förändrade mitt liv och det sätt jag ser på information, det sätt jag lyssnar på radio och ser på TV. Jag insåg att jag hade köpt fabricerade lögner från min regering om judar och Israel. Jag visste att om jag varit jude på ett arabiskt sjukhus hade jag blivit lynchad och dumpad i ett hörn under jublande skrik om att gud är stor, som ekat genom sjukhuset och dess omgivning.

Ja, människovärdet är en stark värdering som Israel har, men som hennes motståndare saknar. Bara det är ett skäl att stödja Israel och landets överlevnad i den existentiella kamp som nu trappas upp.


Fredag 2006-08-11 / 0.10 länk
PALESTINSK NATIONALISM KÖRS ÖVER AV IRANS ISLAMISM. Svensk vänster hänger inte med i svängarna i Mellanöstern. Man tror att Hizbollah agerar i sympati och koordination med palestinska folkets önskemål. Man tror att Israel använder oproportionerligt våld bara för att stoppa osofistikerade missiler. Man tror det muslimska våldet skulle upphöra om man bara uppfyllde rimligt krav om en nation för Palestina. Fel. Fel. Fel.

Franske filosofen Bernhard-Henri Lévi har besökt stridszonen och skrivit en essä som publicerats i New York Times Magazine, Pondering, Discussing, Traveling Amid and Defending the Inevitable War.

Han gör flera viktiga analyser. I en intervju med Shejk Muhammad Sharif Ouda, palestinsk ledare i Haifa, Israel, framgår att palestinierna är bittra över Hizbollah. Genom sina attacker har man visat total nonchalans mot palestiniernas krav på en egen nation:

Hur likgiltiga traditionella arabiska ledare än varit inför palestiniernas öde, har de åtminstone låtsats att de bryr sig. Men Hizbollah-ledaren Nasrallah försöker inte ens låtsas. Palestiniernas lidande och rättigheter är inte längre, i hans islamofascistiskt geopolitiska tänkande, varken en sak att ta strid för eller ens använda som alibi ...

Man behöver bara lyssnar på hans proklamationer i Al Manar, Hizbollahs TV-kanal, för att förstå att han bryr sig föga om den relik från gamla tider som arabisk nationalism utgör i allmänhet och palestinsk nationalism i synnerhet ... Han drömmer istället om ett förenat islamistisk samhälle, en ny 'umma', under ledning av Iran ... [Nasrallah] genomför ett krig utan praktiska mål.

Det här är viktigt. Någon palestinsk stat är inte längre intressant. Nasrallah utgör förtrupp för Irans religiösa mål om att lägga under sig alla muslimska länder: Ett islamistiskt tusenårigt rike!

Första hindret på vägen är naturligtvis Israel, som ju enligt Iran ska ”utplånas från kartan”. Någon palestinsk stat är inte aktuell. Och andra muslimska länder ska underordnas Teheran, på samma sätt som hela Europa en gång skulle lyda under Berlin.

Israels strategi utgår inte från att stoppa missilangrepp. Lévi återger samtal med en äldre kvinna i Haifa, som drabbats hårt av missilerna:

Problemet är, förklarar hon, inte bara att folk dör, israeler är vana vid det. Inte heller är problemet att deras fiende inte siktar på militära utan civila mål, för inte heller det är någon överraskning. Nej, det verkliga problemet är att de inkommande missilerna påminner oss om vad som kommer att hända den dag - som inte behöver vara långt borta - då missilerna har en helt annan träffsäkerhet, större sprängkraft eller är försedda med kemiska, radioaktiva eller biologiska stridsmedel. Då kan en kombination av Tjernobyl och 11 september inträffa här.

Lévi förklarar att Israel inte gått i krig med glädje, utan av existentiella skäl. Om inte Hizbollah och Hamas, understödda av Iran, avväpnas, kan Israel faktiskt utplånas från kartan.

Och om Israel utplånas, hjälper det inte israelerna att svenske statsministern Göran Persson efteråt fördömer det obeskrivliga våld som utdelats och säger ”Vi får aldrig glömma! Detta får aldrig hända igen.” I ljuset av det Lévi beskriver är Göran Persson en förbannad hycklare. Han sörjer döda, men är inte beredd att lyfta ett finger för att rädda de levande och förhindra mord på en nation.


Torsdag 2006-08-10 / 23.10 länk
FASCISTER I ISLAMS NAMN. Saker och ting ska kallas vid sina rätta namn. President Bush gjorde det när han kommenterade den avslöjade och förhindrade terrorattacken mot upp till 10 flygplan: det handlar om ett krig mot islamfascister: ”a stark reminder that this nation is at war with Islamic fascists”.

Att brittisk polis nystat upp denna terrorcell och förhindrat att tusentals flygresenärer sprängts till döds visar att terrorbekämpningen fungerar. Och att den behövs.


Torsdag 2006-08-10 / 14.58 länk
HANS BERGSTRÖM: FOLKPARTIETS SJÄL. Idag skriver förre chefredaktören högst läsvärt i sin gamla tidning Dagens Nyheter om innebörden i folkpartiets förändring, Ett folkligare folkparti. Många har ju försökt misstänkliggöra den som fiskande i grumliga vatten. Är det så, frågar Bergström, och svarar:

Nej. Oavsett vad man må tycka i olika sakfrågor är det en total felbeskrivning av vad folkpartiets övergivande av snällismen i grunden bygger på. Den är mer än något annat uttryck för att partiet återknyter till en frisinnad tradition.

Den frisinnade traditionen inom folkpartiet är mer folklig än den "liberala". Den står bättre i förbund med mångåriga folkliga föreställningar om människans eget ansvar för sitt beteende och sitt liv - inom ramen för en kollektiv gemenskap. Den står också för en djupare människosyn.

Frisinnets nestor Waldemar Svensson varnade ständigt för risken för en "allstatlighet" som förvandlade individen till klient. Han visade att människan har större djup och egenkraft än så - och en rätt till "värdighet".

Och i denna roll har folkpartiet något viktigt att tillföra i den borgerliga alliansen. Snällismen däremot, hör hemma på socialistiska sidan eftersom den tror att politiker kan lösa människors alla problem. Att folkpartiet tydligare betonar individens ansvar gör att kontrasten mellan regeringsalternativens människosyn blir tydligare: de borgerliga tror att medborgarna kan ta ansvar för gemenskapen, socialisterna ser människor som svaga offer som måste tas omhand genom allt större förmynderi.

Ju tydligare skillnaden blir, desto fler kommer att välja det blå laget. Visst finns dom som gärna ser sig som offer och vill bli omhändertagna, men de är en klar minoritet. De flesta vill betyda något, vill ha ansvar och bestämma över sina egna liv.

PS: Det har för mig under lång tid varit svårt att förknippa folkpartiet med folklighet. Men faktum är att den förste svenske statsministern ur arbetarklassen var CG Ekman, den frisinnade falangens ledare inom det splittrade liberala partiet. Han blev statsminister första gången 1926. Då hade socialdemokraterna Hjalmar Branting och Rickard Sandler varit statsminister, men Branting kom ju ur ett högborgerligt hem och Sandler var son i lärarfamilj.


Torsdag 2006-08-10 / 14.12 länk
TIDNINGSKRIG: TRELLEBORG MOT SYDSVENSKAN. Politiske redaktören i Trelleborgs Allehanda, Petter Birgersson, går till generalangrepp på Sydsvenskan, Sydsvenskan och blekheten:

Sydsvenska Dagbladets ledarsida gillar inte blockpolitik ... [Man] hyllar pragmatismen som återfinns på lokalplanet runt om i landet. Tidningen tycks mena att det inte finns beslut i kommuner och regioner som vilar på någon ideologisk grund. Det är förmodligen därför som Sydsvenskan sviker sin roll som regional och lokal opinionsbildare. Kommunfrågor anses inte angelägna, [väljarna] har inte mycket att hämta i tidningens ledarspalter. Inte ens för den egna hemstaden Malmö, med dess särskilda problem och möjligheter, bryr sig Sydsvenskan om att ha någon klar profil. (Tur då att Kvällsposten tar det regionala och lokala opinionsbildandet på allvar!)

Ja, Sydsvenskans ledarredaktion har ett märkligt förhållande till partipolitiken. I förrgår hade man alltså en ledare, Fast i blocken, där man beklagar att socialdemokraterna inte får fortsätta domdera även om deras andel av väljarna krymper. Det finns ju bara EN vinnare av bruten blockpolitik: socialdemokraterna. I avsaknad av blockpolitik sitter de permanent vid makten - väljarnas röster i val betyder absolut ingenting. Hur väljarna än röstar, skulle s sitta kvar vid grytorna.

Och sedan har Sydsvenskan en ny märklig ledare idag, Alliansens förlöpningar, där man kastar invektiven mot de borgerliga därför att man kritiserar AMS-chefen Bo Bylund - 'tarvlig historia', 'dåligt politiskt omdöme', 'oförmåga att kontrollera sin åtrå efter makt', 'försåtliga antydningarna', 'böjelsen att vilja straffa enskilda statstjänstemän', 'nervositeten påtaglig', 'desperation', 'förmår inte hitta ett enda skäl' för AMS-kritik och drar 'löjets skimmer över sig'.

Detta samtidigt som tidningen medger att arbetslöshetssiffrorna manipuleras - så som de borgerliga hävdar!

Tidningens omsorg om sosseadelsmannen Bo Bylund är hjärtskärande. Att Bylund är sambo med socialministern, varit statssekreterare hos Mona Sahlin och fackpamp innebär naturligtvis inte att han är valarbetare för socialdemokratin. Inte alls! Hur kan de borgerliga vara så oförsämda att påstå något sådant?! Man skulle i dessa dagar kunna misstänka att Sydsvenskan fått solsting, men det lär regna i Malmö, så det är nog något annat...

Sydsvenskan har ju rätt på en punkt: de borgerliga har förut inte vågat bemöta det faktum att statstjänstemän och en armé av fackföreningsfolk och intresseorganisationer som lever på statsbidrag, fungerar som enpartistatens lydiga redskap och inte ett dugg är objektiva. Men ska man klaga, är det ju på att de borgerliga förut varit alldeles för snälla och justa mot en socialdemokrati som inte dragit sig för några politiska knep. De borgerliga använder nu en mer rå valtaktik, men man är ju fortfarande hästlängder efter socialdemokraterna på det området.


Torsdag 2006-08-10 / 9.52 länk
HOLBROOKE: STÖRSTA VÄRLDSKRISEN SEDAN KUBA 1962. Clintons FN-ambassadör Richard Holbrooke, som kunde blivit utrikesminister om John Kerry vunnit presidentvalet 2004, skriver idag i Washington Post, The Guns Of August.

Jag gillar inte att han med kolonial mentalitet ger påstådda brister i amerikansk diplomati skuld till oroligheterna i Mellanöstern. Aktörerna där är väldigt bra på att ställa till det själva. Och de har nu - mer än tidigare - agendor bakom sitt våld. Att utomstående skulle kunna hålla fred mot parternas vilja är helt enkelt en illusion. Men det är intressant att Holbrooke ser hur kriserna i Mellanöstern nu smälter samman till ett gigantiskt hot mot världsfreden:

De fullskaliga kriserna i Libanon och Irak utvecklas till en enda nödsituation. En kedjereaktion kan sprida sig snabbt varsomhelst mellan Kairo och Bombay. Turkiet talar öppet om att invadera norra Irak för att ta hand om kurdiska terrorister baserade där ... Afghanistan anklagar Pakistan för att ge skydd åt al-Qaida och talibaner ... Egypten och Saudiarabien pressas av jihadister att stödja Hizbollah ...

Denna kombination av lättantändliga oroshärdar utgör det största hotet mot global säkerhet sedan den kubanska missilkrisen 1962, historiens enda konfrontation mellan nukleära supermakter.

Men mycket till lösning har han inte. Han vill flytta amerikansk trupp till norra Irak och sända fler till Afghanistan. Han vill att Bush-administrationen samtalar med Iran och Syrien - som om samtal i sig själv skulle betyda något i detta läge. Det är tragiskt att se en så kraftfull person som Hollbrooke reducera sig till en företrädare för Neville Chamberlains katastrofala strategi: ”tala vänligt med tyrannerna, så blir de nog snälla”.


Torsdag 2006-08-10 / 8.42 länk
NYA UPPGIFTER: IRANSKA SOLDATER DÖDA I LIBANON. Enligt diplomatiska källor finns medlemmar av Irans revolutionära garde bland de döda i södra Libanon, Iranians among Hizbollah combat dead.

Det vore bra om det kunde klarläggas att Iran har trupper i södra Libanon. Då kan inte ens de mest nyorientalistiska medier förneka att detta är ett krig initierat av Iran, vars mål är att utplåna Israel.

Dessutom borde medierna sluta kalla det ”Libanonkriget”. Israel anfalls, människor i Israel dör. Det har hittills varit ett gränskrig Israel-Libanon. Om det visar sig att iransk trupp finns i södra Libanon handlar det om ett Mellanösternkrig.


Torsdag 2006-08-10 / 8.20 länk
TVÅ OPINIONSMÄTNINGAR: BORGERLIGA FRAMÅT. Idag publiceras två mätningar, Sifo och Demoskop, och de är helt samstämmiga: den borgerliga alliansen ligger över 50 procent och de röda ligger på cirka 46 procent. Det ger en klar ledning på cirka 4,5 procent. Men den är inte ointaglig. Se mer i tabellen Kampen mellan blocken.


Onsdag 2006-08-09 / 22.45 länk
HILLARY CLINTON KALLAS HÄXA AV VÄNSTERN. Tokvänstern är på gång. Efter att ha drivit sin förre vicepresidentkandidat Lieberman ur demokratiska partiet, står Hillary Clinton på tur. I Boston Herald rapporteras: New Hampshire Democrats lambaste Clinton.

Opinionsanalytikern Dick Bennett har i delstaten New Hampshire, som är viktig i presidentvalet, under 30 år aldrig sett något liknande när det gäller ilskan som riktas mot Hillary Clinton. 45 procent av demokratiska partiets väljare är mer kritiska mot henne än vad republikanska väljare är. Och hur stark kritiken är framgår av att demokrater kallar henne 'kriminell', 'djävulsk', 'ett skämt', 'ondskefull' och 'maktgalen häxa'.

Hennes egna partikamrater!


Onsdag 2006-08-09 / 22.05 länk
ÄNTLIGEN FÅR AMS SKIT. Det är utmärkt att de borgerliga attackerar AMS: Hårt borgerligt angrepp på Ams. I åratal har man förfalskat siffrorna om arbetslösheten. Man flyttar cyniskt människor från kolumnen för arbetslösa till kolumner där man påstås vara i utbildning, men som i verkligheten bara är förvaring. Och många arbetslösa som i europeisk statistik räknas just som arbetslösa, anses inte vara arbetslösa i Sverige. Allt för att rädda socialdemokratin från en bister verklighet.

Här i bloggen har irritationen på Ams varit stor: Hos Ams göms de arbetslösa undan, Ams enda uppgift: frisera statistiken. Och i Finanstidningen skrev jag 2001 om AMS' absurditeter (frågan är ju inte ny även om man inte på allvar diskuterat den): Arbetslösa måste ju ha semester också.


Onsdag 2006-08-09 / 21.52 länk
ÄNNU MER FÖRFALSKNINGAR I MEDIERNA OM LIBANON. Ett foto i New York Times föreställande civila libaneser borde väl inte vara något märkligt? Men bloggen Little green fotballs visar att mainstreammedierna ännu en gång manipulterar sina bilder. Här har en svart mans huvud klistrats in på vad som förmodligen var en kvinna. Gissa varför? (Min gissning: I New York finns många svarta, och de måste ju dras med i anti-israelstämningarna, därför: klistra in en!)


Onsdag 2006-08-09 / 16.12 länk
WIDAR ANDERSSON GER LOKALPOLITIKEN LIV. En lokaltidning, socialdemokratisk till på köpet, som jag följer är Folkbladet i Norrköping. Där är fritänkaren och förre riksdagsmannen Widar Andersson (s) politisk redaktör. Nu har han startat intervjuserie med ledande politiker i Norrköpings kommun, och börjar med den öppenhjärtiga c-gruppledaren Karin Jonsson. Hon är en av de många lokala politiker som lever i verkligheten. Jonsson är kriminalvårdare. Det blir en intressant intervju, ett tidsdokument om vad politiken står idag. Eller vad sägs om dessa citat:

- Hela samhället skulle tjäna på en bodelning mellan LO och (s). Många i den fackliga s-grupperingen i fullmäktige tar inga konkreta debatter utan kör hellre med floskler ...
- Jag tycker det är djupt orättvist när de socialdemokratiskt styrda facken påstår att vi i centern går kapitalets ärenden när vi i själva verket försöker öppna upp den stängda arbetsmarknaden för unga människor, säger hon.

Onsdag 2006-08-09 / 16.12 länk
HOPP OM DEMOKRATISKA PARTIET I AMERIKANSKA SÖDERN. Även om tokvänstern segrade inom demokratiska partiet i den lilla nordstaten Connecticut genom att få bort Joe Lieberman från partiets valsedel (Lieberman kommer att ställa upp ändå, som oberoende), gav partiets sympatisörer motsatt besked i sydstaten Georga.

Den kontroversiella och vänsterradikala kongressledamoten Cynthia McKinney förlorade med dunder och brak primärvalet mot den moderate partikollegan Hank Johnson. Washington Post rapporterar i House Incumbents McKinney, Schwarz Fall in Primaries.

I sydstaten Tennessee har den unge demokratiske kongressmannen Harold Ford en oväntat god chans, enligt opinionsmätningarna, att vinna senatorsvalet i en annars mycket republikansk delstat. Ford går till val på en politik som vänstern knappast gillar: han är för rätten att bära vapen, han vill se fler trupper till Irak - inte färre och han är för en balanserad statsbudget.

Det ser alltså ut som att demokratiska partiet i södra USA stannar i mitten, medan vänsteretablissemangen på östkusten lyckas driva partiet vänsterut där uppe.


Onsdag 2006-08-09 / 16.12 länk
MEDIERNA SPEGLAR INTE VAD MEDELSVENSSON TYCKER. Följande mejl är intressant:

Överhuvudtaget så har jag en intuitiv känsla av att den oerhört Israelnegativa bilden i Sverige inte alls representerar vad medelsvensson tycker. Tror att många liksom jag ser en skillnad mellan Israeliskt agerande och agerandet från vissa av deras grannländer. Har man hyfsat minne så vet väl de flesta följande.

1. Israel har angripits av sina grannländer vid x antal tillfällen, där syftet varit att utplåna Israel ...

2. Israel skickar inte ut ungdomar med bomber runt midjan för att spränga sig själva och några oskyldiga i bitar.

3. Israeliska rabbiner har, mig veterligen, inte förklarat heligt krig mot alla araber.

Instämmer. Journalistkåren har mycket mer gemensamt med de vänsterpartister, kommunister och ”proletärer” som i Göteborg demonstrerade mot Israel under friidrottsmästerskapet än svenska folket i allmänhet. Därav den skeva mediebevakning som inte på något vis speglar en allmän opinion i landet.


Onsdag 2006-08-09 / 9.22 länk
BORGERLIGA HAR INITIATIVET, S FÖLJER JOHN. På tidningarnas ledarsidor idag dominerar finansminister Pär Nuders (s) utspel om fryst fastighetsskatt, som i Göteborgs-Posten, Frysning - utan garantier

Det viktiga beskedet är, som jag ser det, att socialdemokraterna inte längre dominerar den svenska politiska scenen. När det gäller fastighetsskatten reagerar regeringen på den borgerliga alliansens förslag. Socialdemokraterna följer John - med de borgerliga som politikens ledargestalter.

Även om detta kan uppfattas som finlir i politiken, tycker jag det ger ett viktigt besked på ett mentalt plan. De borgerliga kan och vill ta ledningen av landet. Socialdemokraterna tycks ha förlorat sin självsäkerhet. Man vågar inte gå sin egen väg, utan ser nervöst vad de borgerliga gör - och följer efter.

En annan indikation på detta såg vi när statsminister Göran Persson vid torgmöte igår kände sig tvingad att inleda med att för publiken berätta att han nyss talat med sin kollega, premiärminister Siniora i Libanon. Det indikerar att Persson känner behov av att visa hur viktig han är. Bara den som känner att man ligger illa till drivs av sådana impulser.


Onsdag 2006-08-09 / 9.10 länk
FLER MEDIEBEDRÄGERIER FRÅN LIBANON. Massmediernas lögner i rapporteringen från Libanon fortsätter. Foto-siten Zombietime i Kalifornien har ställt samman Reuters förfalskningar: An overview of the photo hoaxes committed by Reuters. Bland annat framgår hur man systematiskt lagt ut leksaker och arrangerat fotografierna på skadad bebyggelse. Typiska grepp för propaganda. Där framgår också hur New York Times först visar en man som deltar i räddningsarbete, sedan, på samma plats, presenteras som dödsoffer för bombningarna.


Onsdag 2006-08-09 / 8.40 länk
TOKVÄNSTERN TAR ÖVER DEMOKRATISKA PARTIET I USA. För bara 6 år sedan var Joe Lieberman partiets kandidat till vicepresident. I natt förlorade han partiets interna omröstning (primärval) om vem som ska vara partiets kandidat till senaten, en post han haft i 18 år. Se AP: Lieberman loses, vows independent run, eller CNN, Lieberman concedes to Lamont, vows to run in November, eller Washington Posts-blogg, Lieberman Concedes Connecticut Primary.

Den okände utmanaren Ned Lamont vann genom en hetsk kampanj från vänsterkrafter som MoveOn. Lanny Davis var Bill Clintons juridiske rådgivare i Vita huset och han skriver i Wall Street Journal om hur hat och bigotteri tagit över på vänsterkanten: Liberal McCarthyism. Han berättar om den aggressivitet tokvänstern visat mot Liebermans supportrar i partiet: en advokat som ställt kritiska frågor till Lamont vid ett partimöte upptäcker att dagarna efter får hans klienter mängder med mejl där de kräver att man inte ska anlita advokaten längre, annars kommer man att bojkotta företagen. MoveOn och andra försöker alltså få advokaten i konkurs bara därför att han stöder Lieberman. De hotar alltså partivänner!

Clinton-medarbetaren talar om en vänsterns McCartyism, där man jagar dem som inte håller med yttersta vänstern.

Nu kan det bli en pyrrhusseger för tokvänstern. Joe Lieberman kommer att ställa upp som oberoende kandidat i den enmansvalkrets som delstaten utgör i senatsvalet. Utöver demokraten Lamont och en republikan, kommer alltså den välkände Lieberman att stå som en tredje kandidat. Och när hela väljarkåren går till val, har tokvänstern inte lika stor makt. Kommer delstaten Connecticut att välja en kandidat långt till vänster, eller välja om den välkände representanten för delstaten, Lieberman. Det blir ett spännande val.

Vad betyder tokvänsterns seger? Angreppen på George W Bush kommer att bli än mer skoningslösa. Man kommer att kräva riksrätt. Men den minnesgode vet att republikanerna försökte med en sådan kampanj mot president Clinton i mellanårsvalet 1998, efter Lewinsky-affären. Men man förlorade mandat på att hetsa mot presidenten. Risken är stor att samma sak kan hända i årets novemberval.

Detta påverkar också presidentvalet 2008. Demokratiska partiets kandidater förstår nu att de måste gå till vänster för att bli nominerade till presidentkandidat i partiet. Och om demokraternas kandidater tvingas långt ut på vänsterkanten ökar republikanernas chanser att vinna presidentvalet 2008. Vänstern gör sig helt enkelt regeringsoduglig genom att överge mittenväljarna.


Tisdag 2006-08-08 / 20.40 länk
MEDIEVÄNSTERN: ÄR BUSH FÖR FET? Det finns ingenting som mainstreammedierna inte kan klaga på när det gäller president Bush. Nu menar ABC News att Bush är i riskzonen för övervikt eftersom han väger 88,9 kg (196 pounds) medan en man i hans längd borde väga högst 87 kg (192 pounds). Man ser allvarligt på att han gått upp 2,3 kg på ett år. Is the President Too Chunky?

Ja, journalisterna gör vad de kan, gör dom inte, så säg...


Tisdag 2006-08-08 / 18.05 länk
IRAN ANGRIPER NOBELPRISTAGAREN EBADI. En del har kritiserat iranske advokaten Shirin Ebadi som 2003 fick Nobels fredspris för att hon inte tillräckligt hårt kritiserat ayatollornas tyranni, men jag tyckte här i bloggen när hon fick priset att det hamnat i rätt händer. Det är en svår balansgång att kritisera en sådan regim utan att själv slängas i fängelse eller tvingas i exil. Ebadi har, som jag uppfattar det, fortsatt att gäcka regimen. Det framgår av att hennes människorättsorganisation nu förbjuds: Iran bans Nobel Laureate Ebadi's rights group.

Med sina insatser tvingar Ebadi regimen att visa sitt rätta ansikte. Ayatollorna förtrycker Iran, och med västmediernas hjälp försöker man lägga under sig hela Mellanöstern via ombud i form av Hizbollah i Libanon och Sadr-milisen i Irak. Iran borde i världspolitiken betraktas som ett av de värsta problemen och som källa till oroligheterna.


Tisdag 2006-08-08 / 17.50 länk
TT HITTAR PÅ MASSAKER I GHAZIYEH, LIBANON. TT påstår idag: ”I en annan attack dödades 14 civila, bland dem kvinnor och barn, i Ghaziye nära Saida där fyra byggnader träffades.”

Nyhetsbyrån AP rapporterar: ”Air raids on the town of Ghaziyeh also destroyed several buildings, killing at least one person and wounding 14, hospital officials said.”

När TT översätter blir skadade plötsligt döda - och civila. Varför, kan man undra? Önskar sig TT massakrer? Varför går man Hizbollahs ärenden? Varför har korrekta fakta inte längre någon betydelse?


Tisdag 2006-08-08 / 15.08 länk
BRODERSKAPS MÅNGBOTTNADE PLATSANNONS. En läsare skickar länk till en platsannons till tjänst som internationell sekreterare i socialdemokratiska broderskapsrörelsen, med orden ”Arbetslösa islamister: Jobb i sikte!!!”

Och första intrycket är att bilden i platsannonsen är en moské. Men jag känner igen båtarna. Bilden är från Venedig. Byggnaden är palazzo Ducale. ('Duce' betyder ledare, och Benito Mussolini kallade ju sig 'il duce', vilket för hans tyske vän och beundrare blev 'fürer'.) I palatset huserade alltså den på livstid valde diktatorn för Venedig från 800-talet och framåt. Föga överraskande fungerade palatset också som fängelse. Men idag är det ju turismen som dominerar i dessa underbart vackra venediska kvarter.

Jag är inte riktigt säker på vad socialdemokraterna vill säga med bilden...


Tisdag 2006-08-08 / 15.08 länk
FLER MEDIEBEDRÄGERIER I LIBANON. Reuters har tvingats erkänna att man manipulerat fotografier. Men mediernas grova manipulationer fortsätter. Bloggar kan nu visa att samma kvinna poserar framför varje skadat hus i Libanon och påstås stå framför sitt raserade hem: Extreme Makeover - Beirut Edition. Och nyhetsbyråerna använder henne, gång på gång.

Och en strid i byn Houla som sades ha resulterat i 40 döda civila, visar sig nu handla om en dödad person. Naturligtvis är varje strid där terrorister gömmer sig bland civila och använder dem som sköldar och kanonmat fruktansvärd. Varje dödsoffer på båda sidor om gränsen Israel-Libanon är en tragedi. Men för mig är det uppenbart att massmedierna har ett propagandasyfte med sin rapportering som ingenting har med sanningen att göra.

Se mer i Jack Kellys kolumn Media Manipulating the War News?


Tisdag 2006-08-08 / 9.30 länk
IHÅLIG TILLVÄXT. Andra kvartalet i år visade en hög tillväxt jämfört med andra kvartalet förra året: 5,5 procent. Men det beror till stor del på att den privata konsumtionen var högre april-juni i år jämfört med förra året. Samtidigt sjönk investeringarna i flera tunga branscher. Inom tillverkningsindustrin noterar SCB "ett påtagligt fall", med en nedgång på 2,6 procent. Inom företagstjänster minskade investeringarna med 4,1 procent. Det rapporterar Dagens Industri i Rekordfart i svensk ekonomi.

Kan det vara så att de valfläsk i högre bidrag som socialdemokraterna betalt ut, nu i april, maj och juni har konsumerats i detaljhandeln? Allt i syfte att dels köpa väljare, dels frisera siffrorna? En sak står klar: om investeringarna i företagen fortsätter minskar, kommer tillväxten inte att bli långvarig.


Tisdag 2006-08-08 / 9.10 länk
I SOSSE-SVERIGE: ÄLDRE UTAN VÅRD, FLER INBROTT. Ur nyhetsskörden: TV4 visar hur illa socialdemokraterna de senaste 12 åren skött servicen åt de gamla. Man lovade fler äldrevårdsplatser. Resultatet: 15 000 färre platser på äldreboenden.

Samtidigt rapporterar Metro: Lägenhetsinbrotten ökar. Antalet lägenhetsinbrott i Stockholm har ökat med 55 procent jämfört med förra året. 55 procent! Det är en katastrofal siffra som visar att vardagsbrottsligheten inte tas på allvar. Polisen klarar dessutom upp allt färre av brotten. Bara 9,7 procent av inbrotten klaras upp.


Tisdag 2006-08-08 / 0.20 länk
SPIELBERG STÖDER GUVERNÖR ARNOLD. Många på vänsterkanten i Kalifornien - och de är många där - satte nog kaffet i halsen häromdagen då Los Angeles Times rapporterade att några av Hollywoods mäktigaste, med Steven Spielberg i spetsen, inte stöder demokratiska partiets kandidat till guvernör, utan vill se Arnold Schwarzenegger omvald i november: Hollywood Trio Endorses Governor.

Hur stor upprördheten är framgår i bloggar som Deadline Hollywood, som radar upp ännu fler tungviktare som har mage att stödja Arnold.


Måndag 2006-08-07 / 23.58 länk
HIZBOLLAH MÖTS AV KRITIK OCKSÅ I SVERIGE. I Expressen skriver Rasmus Fleischer Hizbollah-vänstern stöder judeutrotning och Kalle Strokirk skildrar i satirteckning de senaste sympatidemonstrationerna med Hizbollah i Sverige: Konkurrens på vänsterkanten.

Bra att denna brunröda röra äntligen avslöjas för vad den är.


Måndag 2006-08-07 / 23.58 länk
MEDIERNA SKJUTER SIG INTE BARA I FOTEN... Läraren vid journalisthögskolan JMK, Marc Comerford, medverkade i Studio 24 för att kommentera manipulerade bilder från Reuters - se mer här. När han fick frågan om det undergräver mediernas trovärdighet när sådant här avslöjas, svarade han ”Medierna skjuter sig inte bara i foten, man skjuter sig i huvudet.”

Rätt. Ingenting är mer förödande för mainstreammedierna än att de avslöjas som manipulatörer.


Måndag 2006-08-07 / 16.18 länk
VEM VINNER KONGRESSVALET I USA I HÖST? Även om det amerikanska kongressvalet hålls först i november, är det redan hetare än det svenska riksdagsvalet. I USA deltar kandidater i strider för sina politiska liv inom enmansvalkretsarna, där väljarna och kandidaterna står i fokus snarare än partierna. Genom de kandidater väljarna röstar på, avgörs vilken inriktning partierna får. Det gör valrörelserna mer levande, mer spännande.

Jag ska strax iväg till TV-huset och diskutera kongressvalet i Studio 24, SVT24 kl 18.15.

Där kommer särskilt senator Joe Lieberman att diskuteras. Han var Al Gore:s kandidat till vicepresident år 2000, och tillhör partiledningen. I primärvalet som avgörs imorgon utmanas han av en okänd vänsterkandidat inom partiet som vill ta hans plats. (Primärval betyder att demokratiska partiets sympatisörer i delstaten avgör vem som ska företräda partiet i allmänna valet i november.)

Utmanaren ser ut att kunna vinna, vilket gör att uppmärksamheten i medierna är stor, även om det handlar om en senator från en liten delstat, Connecticut på östkusten. Demokratiska partiets framtid kan stå på spel. Ska partiet gå långt åt vänster eller vara ett mittenparti? Här tre artiklar om Lieberman, Washington Post: The Last Honest Man, New York Post: A Dead Man Running och Houston Chronicle: As Joe Lieberman's race goes, so goes the nation?.


Måndag 2006-08-07 / 15.50 länk
VARFÖR FÖRDÖMS INTE LIBANONS AVVISANDE AV FN-RESOLTION? Gissa om medierna hade gjort stora rubriker om det varit Israel som avvisat det länge efterlängtade förslaget till FN-resolution om slut på striderna i gränskriget Israel/Libanon. Oj, vad man hade skällt på Israel: ”Man tar inte sitt ansvar!!!” ”Fruktansvärt att Israel inte vill fred!!!”

Men nu är det Libanon och Hizbollah som rakt av avvisar FN-resolutionen: Lebanon and Hezbollah Reject UN Resolution.

Då hörs inte ett pip av kritik i exempelvis Aftonbladet, som säger sig vara för fred i Mellanöstern. Men uppenbarligen inte mer för fred än att det ska vara på Hizbollahs villkor...


Måndag 2006-08-07 / 10.58 länk
PERSSON I BJÖRKVIK. Förra året sände socialdemokraterna partiledarens och statsministerns tal i Björkvik direkt i webb-tv. En utmärkt service. Men i år gjorde man det inte. Något märkligt är det att socialdemokratin ett valår prioriterar ner statsministerns framträdanden... Därför kan jag bara gå på journalisternas andrahandsuppgifter. Dagens Nyheter skriver i ledare:

Men helt fel ute är inte Göran Persson. I ett läge där den borgerliga alliansen tätat spricka efter spricka i samarbetet så minskar naturligtvis i samma takt antalet potentiella angreppspunkter. Men om det finns ett område där man med rätta kan ifrågasätta Alliansens kompetens, vilja och erfarenhet så är det inom utrikespolitiken.

Jag håller inte med. Alliansen har formulerat ett helt program för utrikespolitiken, som diskuterats här i bloggen: Regeringsalternativens utrikespolitik och Recension av borgerliga alliansens utrikesanalys.

Där framförs en bredare syn på världen än jag sett inför något val tidigare. Och var är Göran Perssons utrikesmanifest tillsammans med v och mp? På programnivå är de borgerliga bättre förberedda än vänsterblocket.

Det DN egentligen syftar på är att få borgerliga politiker har personlig erfarenhet av utrikespolitik i praktiken. Det är sant. Och beror till stor del på att utrikespolitiken blir ”skarp” först när man sitter i regering.

Men visst, jag tycker att de borgerliga partiledarna borde ha deltagit i utrikesdebatten i våras. Inför segervalet 1991 deltog alla partiledarna i riksdagen: Carl Bildt (m), Bengt Westerberg (fp), Olof Johansson (c). Likaså inför segervalet 1976: Thorbjörn Fälldin (c), Gösta Bohman (m), Per Ahlmark (fp). Och inför förra valet 2002 deltog Bo Lundgren (m) och Lars Leijonborg (fp). Men i år alltså ingen.


Måndag 2006-08-07 / 10.03 länk
BÄSTA DEMOKRATIN ÄR EGENMAKTEN. Roland Poirier Martinsson har en tänkvärd kolumn i Svenska Dagbladet idag, Maktöverföring byts mot egenmakt (pdf).

Han pekar på hur demokratin ute på den amerikanska prärien inte handlar om att ta makten över andra människors liv, utan om att låta människor behålla sin egenmakt. Detta retar den ”sofistikerade europén [för vilken] samhällets mognad mäts i vilken grad det förmår att slussa ansvar uppåt”. På prärien är det annorlunda. Här vill man vara man för sin egen hatt. Egenmakt är det som gäller. Ingen sätter sig på någon annan. Inte ens demokratin. Som i staden Choteau, där borgmästaren Dan Clark vinner varje val på samma slogan: ”Rösta på Dan - bättre än inget”. Sedan gör Martinsson det viktigaste konstaterandet, det som är grunden i skillnaden mellan liberal höger och socialistisk vänster:

Vänsterns invändning, att personlig välvilja är godtycklig, bygger på en fördom. Få sociala krafter är stabilare än sådana som uppstår ur dynamiska kulturella sammanhang. Kittet som utgörs av vanor och värderingar löses inte upp i ett nafs. Däremot påverkas den överförda maktens politik lätt av hugskott och trender ... Politiska pennstreck dras lättvindligt när de drabbade är ansiktslösa.

Själv menar jag att Aristoteles tolkning av demokratin fortfarande är kärnan: väljarna måste känna till de man väljer på ett personligt plan, och känna respekt för denna medborgare bland medborgare. I Europa försöker politiker, särskilt till vänster, ofta se sig som kungamaktens efterföljare - upphöjda över folket. Det är missbruk av demokratin. Makten måste föras tillbaka till medborgarna individuellt.


Måndag 2006-08-07 / 9.30 länk
VAR ÄR VALTÅGET MED S, V OCH MP? En idé som framförts till mig är att man borde samla in pengar till ett valtåg åt socialdemokraterna, vänstern och miljöpartiet, så att de dagarna innan valet kan få möjlighet att framföra sitt gemensamma budskap som regeringsalternativ. De borgerliga skulle kunna hjälpa till att finansiera tåget med bössinsamlingar på sina möten. Vad gör man inte för varandra i en demokrati?

Ja, varför inte? Det bör fokuseras på att det inte finns något regeringsalternativ till vänster. En röst på socialdemokraterna förra valet, var en röst på miljöpartiet när det gällde att lägga 20 miljarder på en järnväg i Norrland där få bor och 4 miljarder på vägtullar som inte skulle bli av. I år kan vara en röst på socialdemokratin vara en röst för snabbavveckling av kärnkraften och kraftigt höjda elpriser.

I takt med att v och mp blivit kaxigare har s bara att anpassa sig, eftersom utan v och mp blir det ingen regering, om väljarna skulle ge de tre partierna majoritet. Lars Ohly (v) som finansminister och Peter Eriksson (mp) som utrikesminister är ingen otrolig syn om man röstar på socialdemokraterna. Det bör stå klart för väljarna.


Förra veckans blogg