Söndag 2006-08-06 / 18.30länk SOCIALDEMOKRATERNA UMGÅS MED RASISTER. Efter den amerikanske utrikesministerns resor i Mellanöstern kallas hon ”den svarta skatan” i palestinska medier, eftersom hon är svart. Man gör nedlåtande anspelningar på att Condoleezza Rice inte är gift, och palestinska tidningen Al Hayat framställer henne som en apa. Och denna tidning står under kontroll av Fatah och Mahmoud Abbas - han som framställs som ”moderat”.
Socialdemokratins tal om tolerans och motstånd mot rasism faller platt till marken när man läser och ser vad socialdemokraternas främsta gunstlingar ute i världen ägnar sig åt.
Varför tiger socialdemokratin om denna palestinska rasism? Och när ska Göran Persson fördöma dessa vidrigheter?
Eller delar socialdemokratin de rasistiska åsikterna? Om inte, varför ger socialdemokraterna just araber rätt att håna, förnedra och bedriva hets?
Läs mer i David Warrens kolumn ur Ottawa Citizen,
A Middle Way?
Söndag 2006-08-06 / 18.05länk REUTERS MANIPULERAR FOTOGRAFIER. Medievänstern blir allt mer galen. Nu avslöjas att nyhetsbyrån Reuters manipulerar fotografier så att striderna i Libanon ska se värre ut än de är. Medierna i väst är lika måna om sanningen som Josef Stalin, han som retuscherade bort en efter en av politbyråmedlemmarna från gruppfotografierna - sedan han avrättat dem.
Den här bilden är helt klart manipulerad i photo-shop där verktyget 'clone painting' använts för att förstärka röken. Bloggen Little green footballs visar på fler manipulationer: Reuters Doctoring Photos from Beirut.
Västmedierna bryter nu mot de allra mest grundläggande kraven för demokrati och agerar som värsta sortens diktaturer: man ljuger, förvrängninger och manipulerar sanningen i propagandasyfte.
Söndag 2006-08-05 / 11.25länk LIBANON VILL INTE HA VAPENVILA. Alla har gnytt och gnällt över att inte ett omedelbart eldupphör och vapenvila införts i Hizbollah-initierade kriget i Mellanöstern. Nu när Frankrike och USA tagit fram en resolution om vapenvila i FN, då avvisas den av Libanon. SVT rapporterar,
Libanon stödjer inte FN-förslaget:
Libanon stödjer inte den resolution som Frankrike och USA har enats om i FN:s säkerhetsråd för att få slut på kriget i Libanon. Det sade i natt en anonym regeringskälla i Beirut.
NU visar det sig åter vem som är den aggressive parten - Libanon, under kontroll av Hizbollah, under kontroll av Syrien, under kontroll av Iran.
Är det inte tid för den socialdemokratiska regeringen att fördöma Libanons avvisande av en FN-resolution om vapenvila?!
Dödade av Hizbollah -missiler. Ingen i väst bryr sig.
Söndag 2006-08-05 / 11.20länk ÅTER ÄR DÖDA JUDAR INGET MEDIER BRYR SIG OM. Massmedierna i väst struntar i alla dödsoffer för Hizbollahs missiler. Man talar tyst om judars död, precis som under 1940-talets första hälft. Istället överdriver man grovt antalet döda i Libanon. Senaste exemplet framgår i
Israeli war deaths go largely unnoticed:
Timmar efter en mamma och hennes två döttrar [Fadia, Samira och Sultana Jumaa] dödats av Hizbollahmissil hade medieorganisationer runt om i världen avstått från att rapportera dödsfallen ... Avsaknaden av nyhetsrapportering om israeliska civila krigsoffer står i stark kontrast till den snabba och omedelbara rapporteringen i många internationella medier om libanesiska offer.
Ja, de muslimska fundamentalisterna är lika bra på PR som nazisterna. Och medierna är lika ”bra” på att falla för propagandan nu, som då. Häromdagen hade SVT:s Rapport åter en karta över Israel och Libanon där man enbart illustrerade bomber i Libanon, medan Israel framställdes i fridfullt lugn. (Detta propagandaknep används också av Aftonbladet, se här.)
Medierna är i fundamentalisternas händer - nu som då. Judar anses inte ha något värde.
Lördag 2006-08-05 / 15.20länk LEDARSIDORNA ÖSER BERÖM ÖVER MAUD OLOFSSON. Jag har nog aldrig varit med om att centerpartiet fått så mycket beröm som det idag får på tidningarnas ledarsidor. Och det är partiet värt.
Maud Olofsson har sitt parti i sin hand. Under hennes ledning utgör centerpartiet i dag det socialliberala alternativet i svensk politik ... Inte sedan Thorbjörn Fälldins glansdagar för 30 år sedan har partiet haft en sådan dominerande ledare ... Hennes oräddhet och raka språk utgör här en stor tillgång. Hon tillhör en av de få svenska politiker som faktiskt ser fram emot att debattera med Göran Persson.
Det finns mycket i centerns idealbild som är tilltalande. Det vore naturligtvis bättre om välfärden tog sin utgångspunkt i den enskildes önskemål snarare än i kollektivets eller, än värre, politikerkårens idéer om vad som är ett gott och värdigt liv.
Maud Olofsson är kaxig och segerviss. Men ingen borde längre bli överraskad. Hon är en av de djärvaste politiker som borgerligheten har skådat ... utan centerns tydliga avståndstagande gentemot socialdemokraterna hade gemenskapen [i Allians för Sverige] aldrig varit möjlig. Det krävs mod att staka ut en ny politisk riktning. Olofsson har visat sig uppgiften mogen ...
Många är lika upprörda som Olofsson över att 150 000 unga vaknar varje morgon utan att ha ett jobb att gå till. Samtidigt finns det nästan lika många som håller lagen om anställningsskydd (LAS) för heligt. Men visst bör man hylla den som hyllas bör. Med en bävers envishet har Olofsson påpekat det moraliskt orimliga i att de unga inte ges chansen att pröva sina vingar.
Centern är nu det borgerliga parti som sticker ut hakan mest i frågor om arbetsrätt, villkor för företagen och fri invandring. Partiet har också blivit positivt till EU och övergivit sitt tidigare heligförklarade kärnkraftsmotstånd. Medan folkpartiet föreslår hårdare tag och Fredrik Reinfeldts nya moderater återvänt till socialkonservatismen, har centern positionerat sig som det tydligaste liberala alternativet i svensk politik.
I den aktuella kärnkraftsfrågan undgick Olofsson skickligt att gå i några fällor. Hon konstaterade att i dag finns ingen godtagbar ersättningsenergi och därmed inget uttrymme att stänga någon ytterligare reaktor den närmaste mandatperioden. Den borgerliga överenskommelsen ligger fast.
Bara Sydsvenskan (ob lib) är övervägande kritisk i ledaren
Maud lovar runt:
Den nya företagarvänliga linjen märks inte minst när det gäller synen på arbetsrätten: det skall bli lättare att säga upp anställda, löner och avtal skall anpassas till lokala förhållanden. Tryggheten skall ligga i att det finns andra jobb att gå till för den som blir arbetslös. Utmärkt, om det fungerar. Men manifestet övertygar inte. Framför allt av två skäl. Det första är bristen på konkretion ... Mycket tal om vad centern vill uppnå, betydligt vagare beskrivning av vägen dit och ingenting om vad det kostar. Vilket leder till nästa problem – den omisskännliga doften av överbudspolitik.
Det är naturligtvis en befrielse för centerpartiet att man möter erkännande för det hårda arbetet att förnya partiet. Men när man nu leende slickar i sig de liberala murvlarnas beröm (vilket man naturligtvis ska passa på att göra), får man inte glömma att det är väljarna ute i vardagen som avgör - inte politiska ledarredaktioner. Centerpartiet får inte gå från ett etablissemang - det socialdemokratiska regeringskansliet - till ett annat - medieetablissemangets proffstyckare. Kom ihåg referensramarna som var Thorbjörn Fälldins och som gjorde honom immun mot alla eliter: han glömde aldrig Ramvik och de vardagligt slitande medborgarna i Sverige.
Jag tycker också att de liberala tidningarnas kritiska slängar mot folkpartiet är orättvisa. Det är utmärkt att det inom det borgerliga alternativet finns de som talar för ordning och reda, för disciplin i skolan och för respekt för svensk kultur. Dessa värderingar är borgerliga och står i stark kontrast till socialismen. De borgerliga har länge lämnat walkover i denna värdediskussion, vilket skadat deras trovärdighet. Folkpartiets profilering är, precis som centerns och de andras, en viktig kugge för en valseger.
Fredag 2006-08-04 / 17.25länk SATIR: GÖRAN PERSSON SOM DRAG QUEEN. Bilderna här i bloggen på internationella politiker som drag queens har varit populära. Därför kommer här en svensk uppföljning.
Man kan nog utan särskilt stor fantasi tänka sig att herr Persson skulle ta en sådan här utmaning väldigt, väldigt bokstavligt.
”Spegel, spegel på väggen där, säg vem Sveriges mäktigaste är?”
Fredag 2006-08-04 / 16.35länk RÖSTA BORT S SÅ VI SLIPPER MASOUD KAMALI. Det finns ingen som skadar integrationsdebatten så mycket som Masoud Kamali, s-regeringens ”expert” och utredare. Han blir med rätta sågad på ledarsidan i Trelleborgs Allehanda idag, Offentlig hängning. Tidningen pekar på att Kamali attackerar alla invandrare som når framgång i Sverige genom att följa de svenska spelreglerna.
Det är på en gång tragiskt och ironiskt att den som ska utreda diskriminering, använder sin upphöjda position till att förklara andra självständiga individers framgångar med att de låtit sälja sig som etablissemangets alibin. Vem som i verkligheten konserverar "vi" och "de"-samhället står därmed tydligt.
Är det någon grupp som behöver regeringsskifte mer än andra är det immigranterna i Sverige. Socialdemokratin och deras hantlangare gör allt för att göra dom till ett bidragsproletariat. En ny regering måste plocka bort statens tvångströja, det vidriga förläggningsraseriet, och låta människor arbeta och försörja sig med egen lön. Det är i den egna försörjningen som självrespekten sitter, och det är den som ger en väg in i det svenska samhället, dess traditioner och kultur.
Fredag 2006-08-04 / 11.22länk MIN KRITIK AV CENTERNS VALMANIFEST. Jag gillar den mer offensiva ton som centerpartiet har i det valmanifest (pdf) som idag presenteras. Exempelvis heter det redan i andra stycket:
Sverige ska vara landet där var och en kan förverkliga sina egna drömmar, enskilt eller tillsammans med andra. Ett samhälle där ”nånannanismen” inte existerar.
Medborgarna har eget ansvar, och kan inte hävda att någon annan ska lösa alla problem.
Men efter allt beröm måste jag tyvärr konstatera att man inte håller linjen hela vägen. Ordet ”ansvar” förekommer 14 gånger i dokumentet. Och de sammanhang i vilket ansvar förekommer säger något om hur partiet tänker:
Sid 1: ”Vår vision sätter människan framför systemen och förenar liberala värderingar med god miljö, socialt ansvar och personlig integritet.” Jag tror de flesta tolkar detta som statens sociala ansvar. Men om det får en förklaring längre fram kan det ju vara såväl myndigheters som medborgares ansvar, men kommer någon sådan förklaring?
Sid 1: ”gemensamt ansvar för global utveckling”. Här kan väl alla, och därmed ingen, pekas ut som ansvarig...
Sid 1: ”Välfärden måste formas efter hur vi lever i dag och ta sin tydliga utgångspunkt i den enskildes önskemål och ett starkt socialt ansvar. Så används skattepengarna på bästa sätt.” Här talas om den enskildes önskemål, men inte om att den enskilde ska ta ansvar, utan om att politikerna ska ta ansvar så att de ordnar samhället enligt medborgarnas önskemål. Alltså ligger ansvaret hos politikerna.
Sid 2: ”En ny modell ska ge de anställda ett stort inflytande över sina arbetsvillkor förenat med ett tydligt ansvar hos var och en för sin egen utveckling.” Här är man tydlig med medborgarens ansvar. Bra.
Sid 3: ”Centerpartiet vill sänka arbetsgivaravgifterna, förändra sjuklöneansvaret...” Här handlar det om fördelning av ansvar mellan företag och försäkring.
Sid 4: ”Kommunernas ansvar för den nära servicen för medborgare...” Här är det glasklart hos vem ansvaret ligger.
Sid 5: ”Ett öppet samhälle byggt på jämställdhet, respekt och ansvar för människors rättigheter och möjligheten att försörja sig och leva sina egna liv.” Här blir det tvetydigt igen. Ansvaret tycks mer ligga på samhället, dvs staten, än på medborgaren.
Sid 7: ”Samhället har ett särskilt ansvar för att moderna förebyggande [hälsovårdande] insatser...” Också här är den ansvarige 'samhället', vilket betyder stat/region/landsting/kommun.
Sid 8: ”Den offentliga sektorn har huvudansvaret för en god välfärd.” Samma sak här.
Sid 10: ”... som tvingar berörda länder ta ett gemensamt ansvar för utsläpp och rening [i Östersjön].” Här är ansvaret nationella regeringars.
Sid 10: ”Företag och enskilda som tar sitt miljöansvar ska erbjudas världens bästa villkor.” Så ska det låta. Incitament för att ta eget ansvar!
Sid 11: ”Därigenom kan också kärnkraften fasas ut på ett ansvarsfullt sätt.” Också statens ansvar.
Sid 11: ”Förslaget till en gemensam kemikalielag (REACH), behöver förbättras med en allmän ansvarsregel...” Handlar om företagens ansvar.
Sid 12: ”För att inget land ska få smita undan sitt miljöansvar...” Ansvarig är alltså nationerna.
Av 14 krav på ansvarstagande är det bara i två fall tydligt att medborgarna ska ta det. I de övriga 12 (86%) är det staten eller företagen som är de ansvariga för samhällets goda utveckling.
Min dom blir dock inte alltför hård. Centerpartiet lever i en svensk politisk vardag där alla överallt skriver på det här viset. Vår svenska politiska kultur utgår från att medborgarna är hjälplösa och värnlösa. Med den beskrivningen får politikerna möjlighet att spela hjälterollen - de som räddar medborgarna från sin egen oförmåga, till ett lyckligt liv.
Det här språkbruket finns i alla partier. Det visar hur djupt den sociala ingenjörskonsten sitter. Skälet till att jag inte dömer ut centerpartiet är att man ändå börjar bli mentalt medveten om vilka brister man har. Det är mer, mycket mer, än man kan säga om andra partier.
Fredag 2006-08-04 / 10.28länk KÄRNKRAFTEN SKADAR RÖDA LAGET. Vänsterpartiet vill göra kärnkraften till valfråga och kräver att socialdemokraterna lovar att fortsätta avvecklingen av kärnkraften under nästa mandatperiod om vänsterblocket vinner valet i september,
Krav på skrotning av kärnkraftverk.
Av vad som hittills framkommit var händelsen i Forsmark allvarlig, men innebar inte att en härdsmälta hotade ...
Händelsen i Forsmark kan ses som ett stöd för att Sverige långsiktigt behöver en politik som tillåter utveckling och modernisering av kärnkraften ...
Den så kallade tankeförbudslagen mot forskning av kärnkraften har hämmat en modernisering, utan den växling till alternativa energikällor och bättre sparande som var en förutsättning har fungerat, som det var tänkt.
Kärnkraftmotståndarna har snabbt blåst upp historien till väldiga proportioner ... Upprinnelsen till incidenten var en kortslutning i ett ställverk utanför anläggningen. Vid en sådan händelse skall elförsörjningen av kraftverkets säkerhetssystem övertas av fyra dieselgeneratorer. Men på grund av några felkonstruerade komponenter var det bara två av de fyra reservaggregaten som gick igång.
Ur det perspektivet är incidenten vid Forsmark inget varsel om ett hotande haveri för kärntekniken. Snarare är det ännu ett tecken på att energipolitiken står vid randen till sammanbrott.
Ja, men bara om vänsterblocket vinner valet. Eftersom centerpartiet bestämt att prioritera offensiv utveckling av alternativ framför fokus på avveckling, står det borgerliga regeringsalternativet samlat i kärnkraften. Däremot riskerar de som röstar på socialdemokraterna att få miljö- och vänsterpartiernas avvecklingspolitik genomförd. Var står socialdemokraterna? Snabbavveckling eller ansvarsfull energipolitik? Ingen vet. Allra minst väljarna.
Centern har utvecklats från det svarta fåret i den borgerliga gemenskapen till något av ett lok i samarbetet ... Maud Olofsson är en av socialdemokraternas häftigaste kritiker och borgerlighetens djärvaste offensivspelare.
Må det ge utdelning på valdagen.
Torsdag 2006-08-03 / 22.20länk SENATOR JOHN WARNER, 79, SÄTTER RUMSFELD, CLINTON PÅ PLATS. Jag har i eftermiddag, via C-Span, i direktsändning följt amerikanska senatens försvarsutskott och dess förhör med försvarsminister Donald Rumsfeld och 'ÖB', general Peter Pace. Temat var utvecklingen i Iraq, Afghanistan och Libanon.
Men det som slår mig mest är med vilken säkerhet och auktoritet utskottsordföranden John Warner håller i klubban, trots att han ska hålla ordning på en stor samling mycket starka personligheter, som Hillary Clinton, Ted Kennedy och John McCain.
Vem är denne John Warner som sätter försvarsministern och betydligt namnkunnigare kollegor på plats? Han fyller 80 år nästa år, men det märks som sagt inte. Han tog värvning i flottan under andra världskriget och blev korpral. Han tjänstgjorde i Koreakriget inom marinen och blev kapten. Så småningom åklagare och av Nixon utsedd till sjöförsvarsminister. Gift med Elizabeth Taylor i 6 år. Han har nu varit senator i snart 30 år.
År 2002 omvaldes han som senator i Virginia med 82,6 procent av delstatens alla röster. (Warner fick 1,2 miljoner röster, att jämföra med exempelvis moderaterna som i hela Sverige fick 0,8 miljoner röster)
Torsdag 2006-08-03 / 19.00länk TARVLIGA HOT OM MER TERRORISM FRÅN MUSLIMSKA POLITIKER.
Det måste bli ett slut på otyget man ägnar sig åt, exempelvis på nu pågående Islamiska konferens i Malaysia. Radionyheterna rapporterar att man ännu en gång kommer med förtäckta hot:
Muslimska länder varnar för terrorism.
Västvärlden har inte attackerat muslimska världen. Det är muslimska extremister som attackerat väst - men mest bombat och lemlästat muslimska barn och kvinnor. Istället för att rikta oförskämdheter mot väst borde muslimska politiker se till att stoppa terrorismen i sina länder i islams namn!
Israel gör det enda rätta - eftersom muslimska ledarskapet inte stoppar extremisterna i Hizbollah. Den kristna-judiska kulturen kan inte fortsätta tolerera det besinningslösa våld som muslimska extremister sprider globalt. Om muslimska kulturen inte tar hand om sina våldsverkare, måste vi göra det. Och det lika skoningslöst överallt som Israel nu demonstrerar i södra Libanon.
Så, rikta inga fler hot mot väst. Åk hem från Malaysia och sopa upp skiten framför era egna dörrar.
Den tyska kanal som ska ta över, Deutsche Welle, är en tvilling till SVT och TV4 - med lika total dominans av vänsterperspektiv som alla andra mainstremmedier. Om möjligt har Tyskland en ännu mer antiamerikansk journalistkår än Sverige.
På TV8:s
hemsida skriver man: ”Vi strävar efter att uppfylla våra tittares behov även när det innebär att vara kontroversiell.”
Det har varit sant i två år. Något jag är oerhört tacksam över. Men den eran verkar nu vara slut. När Fox slockar, finns ingenting som jag kan se som är kontroversiellt i TV8. Om man inte satsar på nya djärva program blir kanalen bara feg, utslätad, grå, trist och fullständigt meningslös.
Torsdag 2006-08-03 / 17.32länk TIMOTHY GARTON ASH: ÖVERGE INTE BUSH-AGENDAN. Oxfordprofessorn Timothy Garton Ash tillhör den yppersta eliten inom europeiskt etablissemang, och han skriver idag i vänstertidningen Guardian att Europa inte får överge Bush-doktrinen när Bush lämnat Vita huset och en möjlig isolationistisk president trätt till! Han har vaknat, den gode Ash, Next US president may give up on Middle East democratisation, but we shouldn't:
Men övergången från politiskt våld till demokratiska kompromisser är alltid stökig ... Två diametralt motsatta slutsatser kan dras av de märkliga frukter av demokratisering i Mellanöstern [som vi hittills sett].
Den ena är att hävda att hela Bush-agendan för demokratisering i den arabiska och muslimska världen var feltänkt från början - en produkt av naivitet och en missionsinriktad cowboy-attityd i internationell politik. En politik som skapar instabilitet och för terrorister och extremister till makten. Boten är värre än soten. Så, låt oss gå tillbaka till den gamla välkända 'realpolitiken'. Låt oss inte försöka förändra dessa länder, utan låt de vara som de är. Låt oss fokusera på våra egna nationella intressen - säkerhet, handel och energi - med vilka allierade som helst som gynnar dessa intressen. Stabilitet kommer först. Våra vänner må vara svinaktiga despoter, men de är åtminstone våra svin (sonofabitch) ...
Detta är exakt var större delen av europeisk diplomati befinner sig, beklagansvärt nog. Detta är vad Jacques Chirac står för. Komiskt nog, det är också var europeisk vänster har hamnat - i sin opposition mot 'kriget för demokrati' a la Bush och Blair, eller helt enkelt av korkade (kneejerk) åsikter som 'om Bush är för det, måste vi vara emot'.
Men när jag de senaste veckorna nära följt den amerikanska debatten finner jag att oppositionen till demokratiseringsagendan växer i USA.
Det har alltid funnits en republikansk realpolitisk position, förknippad med personer som Henry Kissinger ...
Efter Irak och de senaste händelserna kan den positionen få överhanden inför presidentvalet 2008. [Även] i utrikesdebatten inom demokratiska partiet finner man att denna 'realpolitik' får starkare stöd - även om den kallas 'progressiv'. Kraven på att USA ska dra sig tillbaka från denna förrädiska värld, fokusera på inrikespolitiska frågor och finna supportrar varhelst sådana kan hittas inom väljarkåren ... Jag anser detta är exakt fel slutsats att dra.
Bra. Visserligen menar Ash att man ska prata fram demokrati inom Hizbollah och Hamas, inte använda våld. För mig låter det exakt som Neville Chamberlain 1938: ”Jag har pratat med den tyske kanslern och vi är överens!”
Men Ash har dock demokratisering som mål, inte att köpslå med despoter och tyranner. Man får vara glad över det lilla, när det gäller europeiskt etablissemang...
De långa köerna för hjärtoperation i Stockholm utsätter patienterna för stora risker. Hittills i år har elva köande patienter vid Karolinska Universitetssjukhuset avlidit. Nu slår en ansvarig på kliniken larm om bristande resurser, underbemanning och för få vårdplatser.
Detta trots att socialdemokraterna i Stockholm efter förra valet dramatiskt höjde landstingsskatten till landets högsta. Sanningen är alltså: ju högre skatt, desto längre vårdköer.
Förklaringen är naturligtvis att socialdemokratin är dogmatisk i sitt motstånd mot förnyelse och privata aktörer i vården. Det gör att vården både blir dyrare och sämre än vad den skulle kunna vara. Under tidigare borgerliga landstingsledningar sågs Stockholm som ett föredöme utomlands, exempelvis i England och Kanada, när man genom förnyelse bland annat i form av samarbete med börsnoterade sjukhuset St Göran kunde korta köer och sänka skattebetalarnas kostnader för vården. Borde inte den förnyelsen återupptas efter höstens val? Läs gärna mer i min rapport från 2003:
Dogmatism som knäcker sjukvården (pdf).
Resväskan kastas in, dörrarna smälls igen och taxibilen slingrar sig snart genom Washington DC. Chaffisen berättar sin historia. Han kom till USA från Etiopien för tjugo år sedan för att, som så många andra, jobba och tjäna pengar.
Jag frågar om han trivs.
– Yeah, I love it here. Jag gillar att jobba, tjäna pengar och jag älskar den amerikanska friheten. Folk är toleranta. På 20 år har jag aldrig känt mig illa behandlad eller inte respekterad. De som inte vill jobba borde snarare flytta till Europa. Till länder som Sverige, eller hur? Ha, ha!
Ja, kapitalismen är fördomsfri. Den som gör sitt jobb blir respekterad, oavsett hudfärg och ursprung. Där sätts man inte på förläggning, som i Sverige. Och i planekonomier upplever majoriteten, rätt eller fel, att främlingar kommer och stjäl deras välfärd, deras bidrag. Den bästa integrationen på vägen till assimilering sker i kapitalism.
Torsdag 2006-08-03 / 9.30länk AMNESTYS ORD BETYDER INGET LÄNGRE. Jag gillade Amnesty, under kalla kriget. Då agerade man för verkliga politiska fångar bakom järnridån. Inte därför att de var kommunismens fångar, utan därför att fångarna var moraliskt överlägsna sina fångvaktare. Det handlade om demokratikämpar som aldrig någonsin med berått mod skulle spränga civila i luften för sin sak.
Men sedan terrorismen på global nivå blev den dominerande säkerhetsrisken har Amnesty fullständigt spårat ur. Man stödjer helhjärtat massmördare och fördömer de demoratiska regeringar som försöker skydda sina befolkningar. Amnesty har fått Guantanamo på hjärnan och vräger ut kritik mot att fångarna där inte har perfekt AC, att deras religion inte respekteras därför att koranen placeras på golvet vid visiteringar av cellerna. Amnesty kräver att de släpps - men samtidigt kräver man att de inte skickas till sina hemländer. Varför? Jo, där skulle de omedelbart dömas till döden.
Därför saknar Amnesty all trovärdighet när man nu skickar ut ett
pressmeddelande som fördömer att Iran låtit den politiske fången och före detta studentaktivisten Akbar Mohammadi dö i Evinfängelset.
Om Amnesty fördömer att en bok läggs på golvet, vad är då fördömandet av en dödad fånge värt? Och när Amnesty försvarar massmördare, är då Amnestys omsorg verkligen något riktiga politiska fångar vill ha, vill en politisk fånge sammanblandas med grymmaste barnamördare? Knappast. Amnestys ord betyder ingenting längre.
Torsdag 2006-08-03 / 9.10länk MÅNGA REAKTIONER PÅ DOKUMENTÄREN OBSESSION. Många har mejlat och visar uppskattning för att de genom bloggen fick möjlighet att se Wayne Koppings dokumentär Obsession: What The War on Terror Is Really About (se gårdagen, Jihad betyder 'mein kampf'). ”Lärde mig mycket av filmen”, är ett tema som återkommer. Se den, du också!
Torsdag 2006-08-03 / 9.05länk BBC 'AVRÄTTAR' TONY BLAIR UNDER SKRATT OCH APPLÅDER. Medievänstern blir alltmer sinnesjuk. Se det här inslaget i BBCs "komedi" Time Trumpet som kallas
Terrorism Awords.
Det visar att man är i total förnekelse om hela världssituationen. Och att BBC visa arrangerade bilder på en död och blodig premiärminister är inte bara osmakligt, det är antidemokratiskt. BBC underkänner folkets beslut i allmänna val. Och visst är det talande att BBC och SVT och andra mainstreammedier hyllar mördaren och förtryckaren Castro men skrattande vill se demokratiska ledare döda.
Michelle Malkin spegler fler reaktioner.
Onsdag 2006-08-02 / 23.25länk SATIR: POLITIKER SOM DRAG QUEENS. Med tanke på att Pride-festivalen startade idag började jag osökt att undra hur världens mäktigaste politiker skulle framstå om de korsade könsgränsen. Och var finner man svar, om inte på
nätet...
Är det inte Josephin Kerry och Gloria Bush?
Theresa Blair?
Jina Carter?
Britta Clinton?
Doris Rumsfeld?
Jeanette Kerry?
Giselle Bush?
Onsdag 2006-08-02 / 17.40länk JIHAD BETYDER 'MEIN KAMPF'. Nu finns dokumentären
Obsession: What The War on Terror Is Really About att se hos Google. (Den jag nämnde imorse.) Filmen är 1 timme och 17 minuter lång och värd varenda sekund. I den medverkar flera kända professorer och exempelvis historikern och Churchillkännaren Sir Martin Gilbert.
Många kloka analyser görs, som av säkerhetsexperten Caroline Glick. Hon talar först om terrordåden i Madrid, London, på Bali och i Irak och fortsätter: "Det vi ser som separata krig och konflikter ser de inte som enskilda krig utan som fronter i ett globalt jihad."
Bäst är dock tre personer som levt mitt i extremismen:
Walid Shoebat, fd PLO, tolkar ordet Jihad: "Ja, jihad betyder 'egen kamp' eller 'inre kamp'. Men det gör också 'mein kampf'! Men vilken kamp? Nazismen hade en kamp mot vad?! Jihad används i Mellanöstern som kamp mot judarna och kamp mot väst."
Nonie Darwish, dotter till 'martyr' i Gaza: "Somliga ser situationen i Mellanöstern som en kamp mellan civilisationer. Jag anser att det är mer än så. Mycket mer än så. Jag menar att det är en total krigsförklaring från radikal islam mot den västerländska kulturen. En krigsförklaring. Vi bör vara medvetna om det."
Alfons Heck, rekryterad av HitlerJugent vid 10 års ålder och under andra världskriget i ledande position i ungdomsorganisationen: "Om man inte lär sig av Nazityskland, förstår man inte allvaret i radikal islam idag. Då gömmer man sig. Idéen som radikal islam har, och som nazismen hade, är att demonisera judarna. De gjordes till demoner. Det är exakt vad som hände i Tyskland. Kan du tänka dig, vi var ett upplyst folk. Och vi föll för det. Varför skulle inte muslimer göra det?"
Men det som gör att dokumentären verkligen fastnar är alla de autentiska klipp från TV-program som sänts ut till många miljoner tittare i muslimska världen och som återger allt det hat som religösa ledare vräker ur sig. När sedan klipp med Hitlers hatfyllda tal klipps in går inte liknelserna att bortse ifrån.
Hizbollahledaren Hassan Nasrallah i libanesiska TV-kanalen Al-Manar: "Den mest hedervärda döden är den genom mord. Och det mest ärofyllda martyrskapet är när en man dör för Allahs sak." (2005)
Hamas militäre ledare Read Said Hussein talar till trupperna: "Vi har, med Allahs hjälp, lyckats skapa en ideologisk generation som älskar döden så som våra fiender älskar livet." (2005)
Palestinske religiöse läraren shejk Muhammed Al-Bajirimi i TV-kanalen Al-Manar: "Oh, muslim, du längtar så mycket efter döden, att du kommer givas livet." (2005)
Tjetjenske krigsherren Khattab i TV-intervju efter terrorattacken mot skola i Baslan, Ryssland: "Från och med nu kommer de att känna av våra bomber överallt. Låt Ryssland vänta på explosioner som spränger deras städer. Jag svär: vi kommer att göra det!" (2004)
Nyhetsuppläsaren Muhammad Al-Munajid rapporterar i saudisk TV: "En brittisk tonåring slet ut en äldre kvinnas hjärta efter att ha knivskurit henne och druckit hennes blod. Det finns människor i väst som entusiastiskt dricker äldre personers blod. (2004)
Expertkommentatorn Mamoun Al-Tamimi i Förenade Arabemiratens TV-kanal Al-Majd: "Amerikaner är monster i mänsklig skepnad." (2004)
Ayatollan Ahmad Jannati, medlem av Irans högsta råd, i TV-predikan: "Alla arabiska nationer, och de icke-arabiska, kommer att bli USA:s mål. De fortsätter att försöka svälja hela världen. Därför måste varje muslim, och varje hederlig icke-muslimsk man, stå upp mot amerikaner, britter och israeler och hota deras intressen var de än finns." (2004)
Palestinas mufti Dr Ikrime Sabri i palestinsk TV: "Oh, Allah, förstör Storbritannien och dess supportrar och kollaboratörer!" (2001)
Religiöse ledaren Shejk Aed Al-Qarni i saudisk TV: "Vem kan säga ett enda ord emot detta sanna Jihad? Hus och unga män måste offras. Halsar måste skäras av och skallar krossade. Detta är vägen till seger." (2004)
Onsdag 2006-08-02 / 16.25länk CAPTUS NYA TIDNING UTE PÅ NÄTET. Den i Göteborg baserade tankesmedjan Captus har utvecklat sin nättidning
Captus Tidning och det nya formatet ligger nu ute.
Jag menar, vilket jag också skriver i en artikel i tidningen, att Captus tillhör de friska nya röster som internet har givit oss. ”Det gör att vänsterdominansen, särskilt i utrikesrapporteringen och kulturdebatten, är på väg att brytas. Det gör också att den tystnad som lägrat sig över det svenska konsensuslandskapet nu börjar ersättas av en allt livligare samhällsdebatt.”
Onsdag 2006-08-02 / 10.58länk EU KRÄVER INTE ELDUPPHÖR. Det finns ingen världsopinion för eldupphör i kriget som Hizbollah startade. Inte ens EU är för det. Inte USA. Och inte heller Arabförbundet. Det är viktigt att tänka på när medievästern försöker framställa det så.
EU Observer rapporterar, EU waters down Middle East ceasefire call, att man enats om formuleringen "omedelbart upphörande av fientligheter". Tysklands utrikesminister
Frank-Walter Steinmeier förklarar: "Upphörande av fientligheter är inte samma sak som eldupphör". Ett stegvis utvidgat upphörande av striderna är möjligt, medan avtal om eldupphör är något annat.
Frågan är ju också vem som ska skriva på ett framtida eldupphör för Israels motpart - ska terrororganisationen Hizbollah göra det? Isåfall erkänner världssamfundet att Hizbollah regerar Libanon. Vill man verkligen det? Och ett eldupphör undertecknat av Libanons regering betyder ingenting, eftersom Hizbollah visat att man fullständigt struntar i regeringen.
Onsdag 2006-08-02 / 10.14länk NYHETSBYRÅER TJÄNAR PENGAR PÅ DÖDA BARN. Kriget i Libanon är verkligen vidrigt. Inte nog med att Hizbollah använder barn som sköldar i sina anfall. När Israel försvarar sig offras de av Hizbollah som kanonmat. Sedan använder Hizbollah de döda barnen som propaganda. Men det vidriga utnyttjandet är inte slut med det.
Nu står det klart att nyhetsbyråerna tjänar stora pengar på att sälja bilder på de döda barn. Nyhetsbyråerna, som AP och APF, iscensätter falska miljöer och använder de döda barnen om och om igen. Allt för att skapa fler foto man kan sälja till tidningar runt världen.
Bloggen EU Referendum avslöjar det smutsiga spelet:
Milking it? och
Game, set and match. VARNING! Bilderna är fullständigt vidriga. Döda barn bärs runt som om de vore dockor. De döda är rekvisita i sjuk propaganda.
Onsdag 2006-08-02 / 9.58länk DOKUMENTÄREN VI INTE FÅR SE. Sydafrikanen Wayne Kopping har gjort en dokumentär,
Obsession: Radical Islam's War Against the West, som består av autentiska klipp med de fruktansvärt rasistiska, dogmatiska, till massmord uppviglande uttalanden som radikala muslimska ledare gör. Exempelvis medverkar Hizbollahs Hassan Nasrallah.
Men till skillnad från Michael Moore har Wayne Kopping inte funnit någon distributör i USA eller Europa. Om detta talar han med Rush Limbaugh, som finns på nätet i videoklipp:
'Obsession' director Wayne Kopping talks to Rush Limbaugh
Vad jag är nyfiken på, Wayne, är om du är noga med att påpeka att islam i sig själv inte är en extrem religion? Är du noga med att peka på skillnaden mellan extrem islam och mainstrem islam?
Ja. Tack för att du tar upp det, eftersom radikal islam faktiskt tagit mainstrem islam, ställt den på huvudet och utnyttjat den som sitt vapen. Och den är inte något stöd för den muslimska världen. Och i filmen är vi väldigt noga att göra skillnad mellan de två.
Tisdag 2006-08-01 / 21.27länk SVT-AKTUELLT EN LÅNG HYLLNING TILL VÄRLDENS DIKTATURER. Dagens nyhetssändning i Aktuellt var hisnande. Diktaturerna i världen hyllas utan gränser. Viva Fidel Castro! Långt hjältereportage om Venezuelas Hugo Chavez. Inslag med klipp ur födelsedagstal av Irans Ahamadinajed till Chavez visas. Skurkar, torterare och mördare är naturligtvis demokratierna, främst USA.
Revolutionsromantikens dimma ligger tät. Men vänster, det är naturligtvis inte SVT...
Tisdag 2006-08-01 / 18.03länk MUSLIMSKA INBÖRDESKRIGET ÄR INTE VÅRT. Kommentarerna om kriget i Mellanöstern börjar nu bli närmast tragikomiska. Och vänstern och högern börjar låta likadant. Till vänster skriker papegojorna än högre, men de har samma budskap som innan Irakkriget och innan Saddam störtades: Katastrof för väst! Det är väst som ställer till det! Allt är västvärldens fel!
Man skulle inte avsatt Saddam, för han utgjorde ingen fara för väst där han satt ”bakbundet och isolerat i sin grotta”, som vänsterintellektuelle Johathan Freedland skrev. Men i den ”grottan” levde 25 miljoner irakier i skräck för någon som de definitivt inte upplevde vara bakbunden utan fullt kapabel att mörda vem som helst, när som helst (se mer: här). Ska den som tar gisslan få hållas bara därför demokrati tar tid och motarbetas i Irak?
I New York Times skrev Roger Cohen i helgen att man inte ska bekämpa Hizbollah och andra islamfascister, nej man ska ”försöka förstå dem”
Och i svenska radionyheterna talar man beundrande om al-Qaida som ”smarta”:
Al-Qaida manar till uppslutning mot Israel. Där framförs också den vanliga, underförstådda anklagelsen att varje försök att bekämpa terrorismen leder till att den får ökat stöd. Budskapet är tydligt: bekämpa inte terrorismen! Precis som man före andra världskriget sa: reta inte upp nazisterna!
Allt är elände enligt vänstern. Och sorgligt nog börjar också högern låta likadant. I dag skriver Bret Stephens i Wall Street Journal att Israel är på väg att förlora kriget, Israel Is Losing This War. Israel visste inte hur väl beväpnade och förskansade Hizbollah var och man har inte varit beredd att ta till den styrka som krävs.
Samma eländesbeskrivningar ger också Robert Tracinski i Iran's Strategy Is Crudely Obvious--So Why Can't We Fight It? Han menar att Condoleezza Rice faller undan för medievänstern och istället för att stå stark i Mellanöstern försöker krypa för Europa: ”Det här är ett märkligt krig i vilket [USA] har mer än tillräcklig militär kapacitet att krossa fiendens 'lösa armé'. Inte heller saknar vi intellektuell förmåga att förstå och vidta motåtgärder mot fiendens strategi. Men vi saknar moraliskt självförtroende att utnyttja vår styrka och kunskap.”
Men Mellanöstern är inte Europa eller Amerika. Jag begriper inte varför vi ska ta på oss skuld för deras misslyckanden. Det vi gör är att försöka hjälpa till. Vi fritar 25 miljoner som sitter gisslan i Irak och ger dem frihet. Var det fel? Nej. Sedan visar det sig att alla inte gillade frihet. Somliga börjar begå mord och attentat. Är det vårt fel? Nej. Och nu när Iraks premiärminister visar sympati för Hizbollah, är det uppenbart att Irak också är en del i det muslimska inbördeskrig mellan olika religiösa riktningar som successivt trappats upp. Är det vårt fel? Nej. Irakier och libaneser tänker själva. Vi kan inte göra det åt dom.
Jag gillar inte den koloniala attityd som både vänster och höger nu visar i sin besvikelse (eller skadeglädje) över att Mellanöstern inte heller denna gång ser ut att kunna ta vara på en möjlighet att lyfta sig ur medeltiden. Det är i grund och botten deras eget fel. De måste själva vilja förändra sitt destruktiva mönster. Om de inte gör det, är skulden deras. Inte vår. Så sluta lipa! Västvärlden kan vara tillfreds med att man försökt bidra till utveckling. Avsikterna med våra handlingar har varit goda. Att andra sedan inte tar vara på möjligheterna är sorgligt, men inte något som ger oss anledning att börja tvivla på oss själva.
Vi ska - även fortsättningsvis - hjälpa till när så är befogat, som att stoppa folkmord, men vi kan inte ta ifrån andra delar av världen deras ansvar för att bygga civiliserade samhällen. Deras inbördeskrig är inte vårt.
Tisdag 2006-08-01 / 17.03länk HIZBOLLAHS SOCIALA INSATSER OCH HITLERS MOTORVÄGAR. En shiamuslimsk libanes skriver i tyska Die Tageszeitung
(källa):
Fram till 2002 bodde jag i en liten shiamuslimsk by nära Mardshajund [i södra Libanon]. När Israel lämnade Libanon tog det inte lång tid innan Hizbollah började styra och ställa i vår by. Som framgångsrika milismän beväpnade till tänderna, lagrade de missiler i bunkrar. Det sociala arbete som Guds parti utförde bestod i att bygga skolor och bostadshus ovanför deras bunkrar!
En lokal shejk förklarade för mig, skrattande, att judarna skulle förlora hur som helst efterom missilerna antingen skulle avfyras mot dem eller, om de attackerade missilförråden, bli fördömda av världsopinionen eftersom civila dödats.
Dessa människor bryr sig inte om libanesiska folket, de använder dem som sköldar och, när de dött, som propaganda. Så länge de fortsätter finnas där, kan det aldrig bli lugn och fred.
Ja, jag har förundrats över hur medievänstern nedlåter sig att tala väl om Hizbollah eftersom man utför vissa sociala insatser. Det var exakt så nazister efter andra världskriget förklarade varför man blivit det: Hitler byggde ju så fina motorvägar. Anser medievänstern numera att det var ett legitimt skäl?
Tisdag 2006-08-01 / 13.03länk SÅ HÄR KOMMER BLOGGEN ATT BEVAKA VALRÖRELSEN. Det är nu 47 dagar kvar till valdagen. Jag har funderat på hur bloggen ska bevaka valrörelsen och min ambition kommer att vara att utgå från det partierna själva vill lyfta fram - för att sedan hårt kritisera eller instämma i det.
Detta upplägg grundar sig i att journalisterna länge haft mycket stor makt att avgöra vilka frågor som står på valrörelsens dagordning. Journalister har i princip censurerat bort eller lyft fram ämnen efter deras tycke och smak. Det är inte självklart att just journalister är bäst på att avgöra vilka frågor som är hetast hos medborgarna.
Om jag utgår från partiernas egna prioriteringar, så som de väljer att presentera dem i sitt skyltfönster på internet, kan det ge en annan bild än den medierna brukar ge. Och förhoppningsvis en riktigare, ärligare.
Skälet till att jag kom fram till detta upplägg är att jag blev nyfiken på vad partierna gör nu i sommar och hur de själva presenterar sig. Bättre ställe än att kolla hemsidorna finns inte. Exempelvis - vad väljer partierna att lyfta fram just nu i semestertider. Svaret ser ut så här:
Föga förvånande vill socialdemokratin framställa det som att vi lever i paradiset. Flera partier ger kommentarer med anledning av att en gayfestival startar i Stockholm idag och får mycket media. Andra lyfter fram frågor de vill profilera. Vänsterpartiet väljer att attackera andra samhällsaktörer, också på hemsidan där man ju kan presentera sin egen politik utan svulstiga påhopp.
Jag tror hemsidorna - partiernas skyltfönster - faktiskt kan avslöja förvånansvärt mycket mer än något annat. Vad väljer man själv att lägga upp? Vilken ton väljer man, aggressiv, sötsliskig, byråkratiskt, glättigt reklamspråk eller personligt? Hur avväger man sakfrågor mot kandidater?
Tisdag 2006-08-01 / 10.25länk BLANKETTVANSINNET BARA VÄRRE. Statliga Nutek konstaterar i ny studie att statens regler och krav på blanketter från företag bara ökar. Sydsvenskan kommenterar i ledaren
Papper för miljarder:
Enligt Nutek ligger företagens samlade kostnad på nästan sex miljarder kronor om året [för arbetsrätten]. Det är frestande att tala om blankettraseri. Sammanlagt handlar det om 90 myndigheter som begär in
94 miljoner blanketter varje år, hävdar Nutek. Det är en kraftig ökning jämfört med den studie som Statskontoret gjorde i slutet av 1990-talet. Då rörde det sig om 73 miljoner papper som skyfflades runt på 75 olika myndigheter.
Det är en ökning på nästan 30 procent på 7-8 år! Göran Perssons regeringar har iallafall åstadkommit någonting under sina 10 år vid makten: ökade krav på blanketter.
Tisdag 2006-08-01 / 9.55länk SVERKER ÅSTRÖM SER INTE SVEKET I SÄKERHETSPOLITIKEN. I dag
kommenterar förre ambassadören Sverker Åström avhandlingen av Robert Dalsjö om Sveriges militära samarbete efter andra världskriget:
Den avgörande invändningen mot Dalsjös framställning är dock att han underlåter att nämna att det inte fanns någon diskrepans mellan grundprincipen i vår utrikespolitik, alltså inga utfästelser att gå i krig med mindre vi angreps, och det viktiga militära samarbete i fred med väst som förhoppningsvis hade underlättat för oss att få hjälp om kriget kommit. Talet om hypokrisi och dubbelhet i neutralitetspolitiken är en myt.
Åström menar alltså, att så länge inga militära baser med utländsk trupp upprättats i Sverige i fredstid håller påståendet om neutralitet. Det är en tunt argument. Särskilt om man betänker att socialdemokraterna under Vietnamkrigets dagar gjorde våldsamma och hatiska utfall mot USA - samtidigt som man i största hemlighet utbytte information och samarbetade intimt med denna så fruktansvärda stormakt. Socialdemokratin stod - och står? - för dubbelspel i säkerhetspolitiken. Man hade en linje utåt, och en annan dold genom hemlighetsmakeri. Till skada för Sverige och landets trovärdighet. Se mer i bloggen Vårdslös svensk säkerhetspolitik.
Tisdag 2006-08-01 / 9.40länk ÖSTERSJÖN - SOVER MILJÖAKTIVISTERNA? Säkerhetspolitiske experten Krister Wahlbäck skrev en intressant artikel i DN igår om Rysslands planerade gasledning i Östersjön:
Jag har inte upptäckt en enda artikel i svensk press som analyserat gasledningens följder för Sverige och för vår miljö. Inte så konstigt, kanske, eftersom våra politiker inte har sagt ett knäpp om saken. Inte oppositionen (som kanske inte har informerats?), inte heller "stödpartierna" (sover miljöpartiet?) och allra minst regeringen, som dock får antas sitta på all information om saken ...
Finns det över huvud taget något svenskt intresse av att gasledningen kommer till stånd - något intresse som skulle kunna motivera att vi accepterar de väldiga riskerna för havsmiljön i den extremt känsliga Östersjön?
Varför försvarar inte socialdemokraterna svenska intressen? Man kan fråga sig om det är av gammal vana som man agerar undfallande mot Ryssland.
Måndag 2006-07-31 / 19.20länk SJÄLVKLART HÖJS BILTULLARNA KRAFTIGT VID JA. Stockholms finansborgarråd Annika Billström (s) ljög väljarna rakt upp i ansiktet och införde de biltullar hon så övertygande lovade att inte införa.
Nu försöker man låtsas som att de avgifter på max 20 kr per in- och utfart ska bli kvar om det blir ett ja i folkomröstningen i september. Förklaringen är givetvis att man vill lura väljarna en gång till. För höjda avgifter är inte populärt. Motormännen visar i opinionsmätning: Nej till tullar om avgifter höjs.
Men ingenting är mer säkert än att biltullarna snabbt kommer att höjas om stockholmarna är så korkade att de tror på någonting Annika Billström ”lovar” och röstar ja. Det är bara att se på London - det stora förebilden. Där höjdes avgiften kraftigt efter införandet. I London diskuteras dessutom att utöka det geografiska zon där biltullar tas ut. Det kan naturligtvis hända i Stockholm också. Och en vänsterseger medför säkert biltullar i Göteborg och Malmö.
Hans slutsats är: Högern förstår att radikal islam är fascism under ett annat namn, medan vänstern flirtar med de totalitära krafterna.
Så sant. Inte minst ser vi hur medievänstern just nu gör allt för att ge Hizbollah en hjälteroll. Därmed begår vänstern samma misstag som när man på 1930-talet gav muftin i Jerusalem rollen som talesman för muslimsk opinion. Muftin stödde sedan nazisterna, konstaterar Bright, som också citerar Frank Johnson: ”Det finns oroande tecken på att vänstern omhuldar militant islam på samma sätt som man omhuldat Jacobinerna och stalinismen.”
Brights budskap är att vänstern måste tänka om när det gäller hur man förhåller sig till islamister. Vem håller inte med?
Upphör aldrig att förvånas över TT, känn på den här knivskarpa formuleringen:
"Israelernas angrepp inleddes med att Hizbollahmilisen tog två israeliska soldater tillfånga i en räd in i Israel den 12 juli då åtta israeliska soldater också dödades."
Varför inte skriva att konflikten inleddes med att Hizbollahmilisen tog två israeliska soldater tillfånga? Men nej, det är ju Israel som är angriparen, som alltid i TTs värld.
Så är det. Andra läsare invänder mot förra kommentaren eftersom den grundar sig på uppgifter från ena parten. Jovisst, men är inte alla de "nyheter" från Hizbollah som mainstremmedierna pumpar ut utan minsta källkritik också från ena parten? Jo. Skillnaden är att medierna blint litar på terrororganisationen Hizbollah, men aldrig på demokratin Israels institutioner.
Ambitionen med min blogg är att något väga upp den fruktansvärt vinklade rapportering som svenska medier står för. Jag vill peka på att medierapporterna ingalunda ger den enda sanningen eller ens har med sanning att göra - allra minst när journalistkåren reducerar sig till att blir terroristernas språkrör. Vilket många är just nu.
Måndag 2006-07-31 / 10.55länk HIZBOLLAH SPRÄNGDE BARNEN I QANA?. All den upprördhet som riktas mot Israel för att 34 barn och 22 vuxna dödades i Qana kanske ska riktas mot Hizbollah. Israel bombade platser där Hizbollah avfyrade robotar runt midnatt, medan huset där de civila fanns rasade kl 8 på morgonen, det framgår av rapporter från israeliska myndigheter: Qana building fell hours after strike.
Det kan vara så att Hizbollah 'offrade' barnen för att framställa det som en attack från Israel. Eller så kan Hizbollah ha förvarat explosivt material i bostadshuset som exploderat av misstag.
Om USA, så som Bush-kritikerna föredrar, återvänder till den politik som innebar stöd för autoritär stabilitet i Mellanöstern kommer konflikter likt den i Libanon och Gaza att fortsätta. Det är trots allt bara auktoritära ledare som kan skapa svåra skador i sina samhällen utan att behöva räkna med att få stå till svars. Varken Hizbollah eller Hamas är demokratiska och de är båda beroende av icke-demokratiska regimer i Damaskus och Teheran för att kunna genomföra sina agendor, som majoriteten av den palestinska eller libanesiska befolkningen inte nödvändigtvis delar. Om Libanon, Syrien, Palestina och Iran var verkliga demokratier vore det otroligt att Hizbollah och Hamas skulle kunna agera så oansvarigt att de enbart drar på befolkningarna lidande.
Helt säkert måste Washington överväga vad man ska göra när aktörer som inte delar Amerikas intresse väljs i Mellanöstern. Men det nu pågående våldet i regionen erbjuder inga insikter eftersom våldet inte är ett resultat av Bush-administerationens arbete för mer öppenhet och demokrati i arabvärlden; det är ett resultat av inte tillräckligt hårt arbete för demokrati och öppenhet.
Ja. Och det är framförallt Europa som inte tillräckligt hårt arbetar för demokrati i Mellanöstern, eftersom man tror att diktaturer kan ge stabilitet.
Måndag 2006-07-31 / 8.20länk 'AMERICAN IDOL' OCH AFTONBLADETs DEMOKRATISYN. Idag bevisar ledarredaktionen i Aftonbladet att där hatet mot USA går in, går vettet ut. I svarta rubriker skriver man
Fler röstar i ”American Idol” än i presidentval. Denna TV-tävling avslutades 24 maj, alltså för mer än två månader sedan. Snacka om snabba nyheter i Aftonbladet.
Aftonbladet räknar samman samtliga telefonröster för båda sångarna i finalen och jämför med enbart ena kandidaten i presidentvalet. Lägger man samman alla röster i presidentvalet är de över 122 miljoner, att jämföra med de 63 miljoner telefonsamtal som nådde växeln hos American Idol.
Men mest bisarrt är väl att Aftonbladet jämför antal telefonsamtal, där tittarna kan ringa in tiotals röster per person, med ett allmänt val där principen 'en person, en röst' är helig. Vet Aftonbladets ledarredaktion alls vad demokrati betyder? Bryr man sig?
Den här bilden är helt klart manipulerad i photo-shop där verktyget 'clone painting' använts för att förstärka röken. Bloggen Little green footballs visar på fler manipulationer: 
Fredag 2006-08-04 / 17.25
Torsdag 2006-08-03 / 22.20
Torsdag 2006-08-03 / 9.10
Theresa Blair?
Britta Clinton?
Jeanette Kerry?
Onsdag 2006-08-02 / 16.25
