Bloggarkiv:
i hjärtat rebell

Dick Erixon:
Kommentarer 8 - 14 maj 2006

Söndag 2006-05-14 / 19.03 länk
FULL FART MED TALMAN NEWT GINGRICH. Gymnasieläraren som blev historisk talman i kongressen efter att 1994 ha lett republikanska partiet till seger och majoritet i representanthuset för första gången sedan 1958, Newt Gingrich, medverkade idag i Meet the Press.

Han samarbetade först väl med president Clinton om välfärdsreformer som minskade antalet bidragstagare med 65 procent samtidigt som man sänkte skatterna. Men han gjorde sedan taktiska misstag, exempelvis stod han bakom den oförsonliga riksrättsprocessen mot Clinton i Lewinsky-härvan, en process som väljarna inte gillade utan straffade republikanerna för i mellanvalet 1998. Gingrich tog på sig skulden och lämnade partipolitiken 1999.

Nu är han tillbaka och undersöker helt uppenbart sina chanser att bli republikansk presidentkandidat 2008. Hans svar på Tim Russerts lågmälda men giftiga frågor imponerar. Gringrich är snabb i käften, han erkänner misstag och kommer med konkreta förslag till strategier för framtiden. Och han agerar nu statsman på ett sätt han inte gjorde som talman: istället för hårda utfall mot demokraterna har han samarbetat med Hillary Clinton och George Mitchell och menar att man ska diskutera framtiden istället för att kasta paj.

Gingrich har ett tungt bagage att bära, men eftersom han varit borta från politiken i 7 år kan han inte lastas med den kritik som republikanerna idag får. Något han mycket smart utnyttjade i intervjun, där han riktade en hel del kritik mot sitt parti och flera gånger sa ”vi behöver förändring”. Om John McCains kandidatur spårar ur på något sätt, skulle Gingrich kunna få chansen.


Söndag 2006-05-14 / 16.30
länk
EUROPAS DUBBLA KULTURKRIG. I magasinet Commentary skriver George Weigel en intressant essä om hur upplysningen och de västerländska värderingarna om vetenskap, frihet och rätt i Europa utmanas från två håll samtidigt: Europe’s Two Culture Wars.

Dels är det vänsterns kulturkrig mot familjen, mot moralen om rätt och fel och för en postmodern relativistisk mångfald där toleransen sträcks så långt att man utplånar sina egna traditioner. Weigel visar hur kritik från minoriteter som anser sig provocerade resulterar i europeisk självkritik, bland annat ”skyller [svenska] regeringen Malmös problem med våld och utanförskap bland immigranter på svensk rasism och avfärdar dem som tolkar integration i 'två hierarkiskt ordnade kategorier, ett 'vi' som skall integrera och ett 'dom' som skall integreras.”

Dels ett växande kulturkrig mot islamister som vill krossa toleransen och pluralismen. ”Europas välfärdssystem ger generösa bidrag till immigranter som föraktar de nya samhällen där man nu lever och vänder sig mot dem med våld - tydligast demonstrarad i London med bomberna 7 juli 2005.” Europa ”bryr sig lite om muslimska befolkningsgruppers förehanvanden, allt från fysiska grymheter (kvinnlig omskärelse) till moralisk grymhet (arrangerade tvångsäktenskap) och social upplösning (skicka ungdomar till fundamentalistiska skolor i Mellanöstern, Afrika, Pakistan).” Weigel skriver:
Frågan Europa måste ställa sig, men som de flesta verkar värja sig mot, är om inte aggressionen i det förstnämna kulturkriget avsevärt försvårar möjligheterna för ett tolerant och upplyst samhälle att överleva ett kulturkrig mot det sistnämnda.
Här berör Weigel kärnan i mitt eget resonemang. Jag tror att vi bäst kan försvara tolerans, pluralism, upplysning och rättfärdighet genom att värna våra traditioner, präglade i kristendomen. Jag är tvivlande i fråga om gud och bibeln, men jag känner kraften i våra kristna traditioner. Ska vi möta barbariet i form av en ny totalitär kraft, insvept i religiösa termer av en annan religion, behöver vi en egen stark moral och identitet att stå på.


Söndag 2006-05-14 / 16.30
länk
GÖRAN SKYTTE PÅ HAMASMÖTE. Missade igår att tipsa om Skytte i SVD: Broderskap (s) gullar med Hamas. Till skillnad från Heimerson begriper Skytte.


Söndag 2006-05-14 / 9.50
länk
SANNINGEN OM ÅDALEN 1931. Idag den 14 maj är det exakt 75 år sedan ”skotten i Ådalen” då fem demonstranter dödades i en konflikt mellan radikala arbetare, arbetsgivare som anlitat strejkbrytare och en ordningsmakt som kallat in militär. Men arbetarrörelsen förvränger historien för att den ska passa önskat politiskt budskap. Och medievänstern hänger naturligtvis på, som exempelvis Dagens Nyheter, här.

Att denna propaganda inte stämmer framgår inte minst av vad socialdemokraternas partiordförande Per Albin Hansson skrev i sin krönika i Ny Tid dagen efter händelserna. Mer om det nedan.

Men först, vad hände mer exakt? Anders Isaksson behandlar sakligt händelseförloppet i sin magnefika biografi Per Albin (del IV, sid 158-168):
Frånvaron av förtroendevalda i ledningen för demonstrationståget brukar ofta anföras som en förklaring till tragedin, men som alltid när allting gått snett och ingenting som planerat finns ingen entydig, yttersta orsak. [Polischefen] hade tänkt sig att demonstrationen skulle avslutas med ett möte på den öppna plats där konstnären Lenny Clarhälls minnesskulptur nu står, att mötesdeltagarna skulle betrakta landshövdingens arbetsförbud [för strejkbrytarna] som en seger och att mötet därefter skulle avlysas och alla i god ordning vandra hemåt.

Allt detta gick om intet i det ögonblick som ett fackligt baner kastades över huvudet på en av den beridna vaktpatrullens hästar: hästen kastade av sin ryttare, stenar började vina genom luften och demonstranter trängde sig förbi istället för att ta den väg som militär och myndigheter avsett. När patrullens ledare såg att den avkastade soldaten blödde från ett sår i nacken fyrade han av ett pistolskott, som träffade en demonstration i armen …

Någon minut senare var den öppna platsen framför militären full av folk. När en grupp demonstranter rusade fram mot en av kulsprutorna fruktade kapten Nils Mesterton att flanken var på väg att övermannas och gav order om eld mot de i förväg anbefallna målen, främst stengrunder på de omkringliggande husen som han valt ut just i syfte att hålla demonstranterna på plats och förhindra blodsutgjutelse …

I verklighetens kaos fungerade i vilket fall som helst ingen plan: när kulsprutorna knattrade igång spred sig paniken blixtsnabbt, människor sprang kors och tvärs och rikoschetterna flög lika planlöst genom luften … Fem människor låg [efteråt] döda och lika många hade sårats, de flesta offer för rikoschetterna enligt Ådalskommissionens noggranna utredning med hjälp av såväl ballistisk som kirurgisk expertis.
I partitidskriften Ny Tid, skrev partiordföranden Per Albin Hansson en krönika under rubriken ”Händelserna i Ådalen”:
Naturligtvis ha de kommunistiska elementen utnyttjat situationen för att hetsa upp stämningarna och driva fram konflikter med ordningsmakten. Ny Tid har aldrig tvekat i att fördöma denna trafik, att visa hur oförenlig den är med den utvecklingsståndpunkt, till vilken arbetarrörelsen hunnit, och hur skadlig den är för arbetarnas sanna intressen. Vi ha heller icke tvekat, när det gällt att hävda nödvändigheten av att ordningen upprätthålles, eho det vara månde som stör densamma. Därmed är vår ställning till våldsgärningarna i Ådalen också given. Men man gör inte sin plikt genom att endast fördöma bolsjevikerna. Det finns även andra ansvariga.
Per Albin Hansson vänder sig också emot arbetsgivarna som anlitat strejkbrytare och mot att militären används vid sociala konflikter.

Vi kan här se att historien inte är så entydig som vissa vill göra gällande.


Söndag 2006-05-14 / 8.45
länk
SLUTA TASSA FÖR FEMINISMEN. Ett avsevärt kokare inlägg i Svenska Dagbladet idag står Maria Abrahamsson för i ledarartikeln 'Könsmaktsordning - hur då intressant?' (pdf). Den handlar om socialdemokratins löfte om att införa ytterligare en statlig myndighet, jämställdhetsmyndigheten, trots att remissinstanserna är emot och även LO gör tummen ner. Men Abrahamsson går också till attack på de borgerliga:
För egen del blir jag rätt deprimerad över att de borgerliga inte kan tala klarspråk. Moderaterna påpekar försynt att regeringens användning av de 'intressanta' begreppen feminism och könsmaktsordning är alldeles för snäv.

Javvist, men varför detta tassande? Regeringens världsbild utgår från den hårt vänsterskruvade föreställningen att kön är en social och politisk konstruktion. Och innebörden av den så kallade könsmaktsordningen, som är en parodi på vetenskaplig stringens, är att män som grupp förtrycker kvinnor som grupp på samhällets alla områden. Min enkla fråga är om detta kvalificerade struntprat verkligen är 'intressant'?
Så ska kryperiet för socialdemokratin och extremvänstern tas.


Söndag 2006-05-14 / 8.45
länk
VINNER IRAN ETT PR-KRIG? Man undrar i vilken värld islamofiler som Jan Hjärpe lever. Han hävdar i SVD-Brännpunkt (pdf) att det 17 sidor långa brevet från iranske presidenten Ahmadinejad är en propagandaseger. Och Hjärpe är full av beundran när Ahmadinejad ”i predikan” menar att islam är överordnad kristendom och judendom och att vi alla i väst borde konvertera till islam och bli Irans slavar.

Det är möjligt fundamentalistiska muslimer applåderar brevet. Men varför är Hjärpe så förtjust? För mig går tankarna mest till en annan agitator som för 70 år sedan talade och skrek från talarstolar så att fradgan flög. Det var också propaganda för extrema idéer. Som också hyllades av vissa i Sverige och väst. Innan det blev allvar.


Lördag 2006-05-13 / 14.50 länk
DET MEDIERNA INTE SKRIVER OM LARS DANIELSSON. Statssekreteraren Lars Danielsson i statsrådsberedningen är statsministerns närmaste man, förmodligen att likna vid stabschefen i Vita huset, alltså en person med betydligt mer makt än någon enskild minister. Denne Danielsson har givit olika versioner om var han befann sig på annandagen 2004 då tsunamin dragit fram och dödat mer än 500 svenskar. Vad hans oklara besked kan bero på diskuterar bloggen Right online i Danielsson igen.


Lördag 2006-05-13 / 10.50
länk
HEIMERSONS NAIVITET FÖRVÅNAR. Staffan Heimerson brukar vara vettig, men i dagens kolumn är han mer än lovligt naiv. Han tror att bara Hamas-företrädarna välkomnas och Irans president Ahmadinejad får åka på fotbolls-vm i Tyskland så ska de nog bli resonabla och förstå fördelen med västvärldens öppna, fria och individualistiska samhälle:
Låt dem med egna ögon se hur våra system med frihet fungerar. På punkterna frihet och välstånd har vi inte mycket att skämmas över. Besök hos oss kan ge dem inspiration. Kanske omprövar de sin negativa inställning till oss.
Heimerson har ingenting lärt av historien. Det gick inte blidka Stalinimen, det gick inte blidka Hitlerismen och det går inte blidka vår tids totalitära kraft, islamfascismen. De hatar frihet. De hatar mångfald. De ser våra öppna samhällen som svaga och förkastliga. De vill förgöra våra västerländska samhällsstrukturer.

Besök av dem här innebär bara att de får sin egen perverterade samhällsåskådning bekräftad: kvinnor utan slöja, homosexuella som inte stenas till döds och fritt flöde av musik, dans och allt det som den store Allah förbjuder.

Hemerson förvånar mig. Han borde tillhöra dem som inser att det finns genuin ondska i världen. En intensiv ondska som inte låter sig blidkas av någonting och ser alla förhandlingsinviter som svaghet och tecken på att den kan flytta fram sina positioner. Sådan ondska kan bara mötas på ett sätt: med lika stark övertygelse om att vår samhällsmodell är överlägsen i att ge alla människor välfärd, välstånd och möjlighet att sträva efter lycka.

Det Iranska regimen, Hamas och andra känner är att den övertygelsen inte finns i väst. De ser sina chanser att sprida totalitära idéer också till oss. Är det något vi ska bjuda in till, eller något att stå upp emot? För mig är svaret självklart.


Lördag 2006-05-13 / 10.10
länk
EU FÖRESPRÅKAR MARKNADSEKONOMI - I LATINAMERIKA. Här hemma i Europa gör EU-parlamentet och andra allt för att strypa marknadeskonomin med tonvis med nya regleringar varje år och man motarbetar aktivt (på order från Frankrike) frihandel i WTO. Men när man möter företrädare för andra kontinenter, då plötsligt rekommenderar man dem att inte reglera söder sina ekonomier. Guardian rapporterar från ett möte i Wien med latinamerikanska ledare, Morales and Chávez rebuked at EU summit:
EU-företrädare kritiserade Bolivia och Venezuela för att motverka marknadsekonomisk politik vid ett möte för europeiska och latiamerikanska ledare i Wien. Wolfgang Schuessel, Österrikes förbundskansler och värd för mötet, sa till de två länderna att fria ekonomier är nyckeln till ekonomisk tillväxt och välstånd.

'Det finns alltid två val att göra i livet. Antingen öppnar man sina marknader eller så gör man det inte - det är ert val', sa han. 'Men verkligheten är den att öppna marknadsekonomiska samhällen ger bättre resultat än stängda, reglerade strukturer'.
Tänk om EU-ledarna kunde följa sina egna råd! Tänk om de kunda verka för detta i Europa. Men av någon outgrundlig anledning är det alltid andra som ska vara fria och öppna, medan Eruopa självt sänker sig allt djupare ner i regleringshelvetet.


Lördag 2006-05-13 / 10.10
länk
VÄNSTERPOLITIKER I USA FÖRNEKAR FÖRINTELSEN. Inte nog med Irans president Ahmadinejad, palestinska terrororganisationen Hamas och nynazister i Europa, nu börjar också den amerikanska vänstern att förneka att förintelsen i Auschwitz, Dachau, Treblinka och andra koncentrationsläger ägt rum. Justitieministerkandidaten Larry Darby i demokratiska partiet i Alabama säger till nyhetsbyrån AP att högst 140.000 judar dog i Europa under andra världskriget. De historiskt bekräftade uppgifterna om att omkring 6 miljoner judar förintades av nazister säger vänsterpolitikern Darby är falska påståenden från 'förintelseindustrin'.


Fredag 2006-05-12 / 16.45 länk
NÅGRA ORD FRÅN JAY LENO... i Tonight Show:
  • Ryssland är fortfarande mycket upprört över vicepresidenten Dick Cheneys tal om Ryssland. Jag är säker på att vicepresidenten valde sina ord med omsorg. Han är ju inte den sortens person som skjuter från höften.
  • I en intervju med senator Hillary Clinton i veckan sa hon att president Bush på ett personligt plan har charm och karisma och att hon gillar hans sällskap. Vilket är häpnadsväckande med tanke på att hon aldrig sagt så om Bill.
  • Irans president har skrivit brev till president Bush. Där attackerar han Bushs politik och sa att demokratierna i väst har misslyckats och att USA är hatat av alla i världen. Han avslutar brevet med att kalla USA 'den store satan'. Men bortsett från det var det ett trevligt brev...
  • En dålig nyhet: ABC lägger ner TV-serien 'Commander In Chief' om den första kvinnliga presidenten. I dag kallade Hillary Clinton det en stor högerkonspiration (vast right wing conspiracy).
  • Ted Kennedys son, kongressmannen Patrick Kennedy, krockade med en vägavspärrning utanför kongressbyggnaden klockan tre på natten. Kennedys medarbetare säger attt 'ingen alkohol var inblandad'. Ni förstår, det är därför det är en så stor nyhet - en Kennedy inblandad i en bilolycka utan att alkohol är inblandad. Det har aldrig hänt förrut.
  • I dag skyllde Kennedy sitt påverkade intryck efter krashen på en sömnmedicin - Jag tror den heter Jaggermeister.

Fredag 2006-05-12 / 14.58 länk
KAPITALI(S)TERNA. Med anledning av nyheten om fackförbundens börsklipp skriver Henrik Alexandersson:
Facket tjänar miljarder på börsen samtidigt som medlemssiffrorna minskar.

Facket har helt enkelt blivit ett reaktionärt holdingbolag.

Fredag 2006-05-12 / 14.40 länk
DEMOKRATERNA LADDAR FÖR MCCARTHYISM. Allt fler republikanska opinionsbildare önskar att republikanerna förlorar höstens kongressval eftersom partiets politiker har ökat sin makt istället för att minska statsmakten. En av dem som är trötta på republikanskt statskramande är Peggy Noonan i Wall Street Journal, Baseless Confidence. ”Det kanske krävs ett valnederlag i november för att republikanerna ska förstå läxan om makthunger.”

Men samtidigt kokar vänstern i USA över i hat - ett hat som också är den verkliga källan till den globala antiamerikansimen. Det paradoxala är att just detta hat innebär att demokraterna riskerar att förlora ett kongressval som de borde vinna med jordskredsseger.

Demokraterna vill se blod och de gör allt för att sätta dit varenda republikan de kan komma åt. Konspirationsteorierna blir allt vildare och allt mer galna. Demokraternas gruppledare Nancy Pelosi antyder redan att demokraterna kan komma att försöka ställa president Bush inför riksrätt om de vinner majoriteten i höst. Arnold Kling, vars mor förhördes under McCarthy-eran på 1950-talet, jämför republikanernas McCarthyism då med demokraternas hat idag, i The Real Enemy. ”Jag förstår inte varför demokraterna vill göra Peloism till [McCarthyismens] synonym.”

Ironiskt nog innebar McCarthys excesser att republikanerna förlorade majoriteten i representanthuset 1958 - och fick inte tillbaka den förrän 1994.

Hat är ingen valvinnare. Den på vänsterkanten hyllade filmmakaren Michael Moore, vars alster dröp av Bush-hat, visade sig vara en av Bushkampanjens större tillgångar 2004. Folk är inte bekväma med att ge förtroende till dem som drivs av så primitiva drifter.

Därför är det kanske inte så konstigt att Bill Clinton, som utsattes för motståndarnas hatkampanjer, klarade sig betydligt mycket bättre i opinionen än de demokrater som nu driver hatkampanjer mot George W Bush.


Fredag 2006-05-12 / 12.50
länk
SATIR: BUDSKAPET I IRAN-BREVET. Tecknarna Cox & Forkum visar hur Condoleezza Rice för presidenten föredrar vad den språkliga analysen kommer fram till att budskapet är i det så uppmärksammade brevet från Irans president Ahmadinejad.


Fredag 2006-05-12 / 12.40
länk
BARROSO: UTVIDGA POLISSAMARBETET. Ett sätt att återuppliva EU efter chocken från förra året då konstitutionen föll, är att utvidga polissamarbetet inom unionen. Det menar EU-kommissionens ordförande Jose Manuel Barroso, enligt Guaridan i Barroso's blueprint to revitalise EU
Barroso efterlyste häromdagen EU-ledarna att ge Bryssel större inflytande i kampen mot terrorismen, annars är risken för ett bakslag stort efter en ny attack. Han menar att terrorismen utgör det största hotet mot de 470 miljoner EU-medborgarnas liv och deklarerade att en pan-europeisk insats skulle öka stödet för EU. 'Ska vi vänta på nästa terroristdåd innan vi startar effektivt samarbete inom Europa för att bekämpa terrorism?', frågade han.
Det här utspelet visar tragiskt nog hur desperat EU är att finna nya frågor att sätta tänderna i, av rent organisationsegoistiska skäl. Det ger inget vidare trovärdigt intryck.

Men frågan Barroso ställer är, trots detta, en som borde diskuteras mer. Det är inte sällan det, när en fruktansvärd händelse inträffat, ställs ilskna och upprörda frågor om varför inte mer gjordes för att förhindra det som hänt.


Fredag 2006-05-12 / 10.40
länk
MARX I SOCIALDEMOKRATISK UTRIKESPOLITIK. I ett ledarstick i DN kommenterar Niklas Ekdal regeringens problem att förklara agerandet mot Israel, som man inte kunde utföra flygövning med i år, men väl förra året.
Den nya utrikespolitiken styrs av Groucho Marx-doktrinen:
'Detta är mina principer. Om ni inte gillar dem så har jag andra.'

Fredag 2006-05-12 / 9.40 länk
AMERIKANSKA NSA GÖR SOM THOMAS BODSTRÖM. Tidningen USA Today skriver att NSA i USA lagrar uppgifter om telefontrafik från tre telefonbolag. Eftersom det är en hemlig underrättelseaktivitet rör det upp debatten. Och intensiteten minskar inte av att ansvariga varken förnekar eller bekräftar uppgifterna, som AP rapporterar i Bush Doesn't Confirm NSA Data Collection.

Men i sak är det inte annorlunda än den EU-lag som justitieministrarna, inklusive Thomas Bodström, beslutade om i februari: Direktivet om lagring av trafikdata.

Enligt lagen ska alla teleoperatörer i Europa spara all trafikdata i mellan sex månader och två år. Det handlar om miljarder och åter miljarder samtal på fasta telefoner och mobiltelefoner, sms och e-post.

I USA har uppgifterna som framgår av en detaljerad telefonräkning, alltså vilket nummer som ringts upp, vid vilken tid och hur länge samtalet varade, elektroniskt överförts från tre telebolag till NSA.

Skälet till denna lagring är att underlätta terroristbekämpning. Genom att kunna spåra vilka nummer en självmordsbombare ringt innan han utförde sitt dåd, skulle attacker kunna klaras upp och terrorceller avslöjas.

Vill vi ha denna lagring? Nej, inte i de bästa av världar. Jag saknar på sätt och vis den gamla primitiva telefontekniken där denna typ av lagring av information inte var praktiskt möjlig.

Men lika orealistiskt som den tanken är, är det att inte använda den information som finns lättillgänglig i vår digitala tidsålder. Varför ska bara terrorister gynnas av den tekniska utvecklingen? Varför inte rättsstatens försvarare?

Den här lagringen innebär ju inte att samtalens innehåll avlyssnas. Bara tidpunkten för när det genomfördes och hur långt det varade. Samtidigt ska sägas att nyttan av denna lagrade information överskattas. Den som avser att begå brott ser till att byta telefonchip. Men som i all brottsbekämpning visar, begår även de mest utstuderade brottslingar misstag och det handlar om att finna dessa misstag för att klara upp brottsligheten.

Och efter varje terrorattack där civila har dödats ställs frågan, som i Independent efter Londonbomberna: Kunde polisen ha stoppat attentatet? (Could MI5 have stopped the London bombings?)

Istället för alla konspirationsteorier tycker jag det är den här frågan vi ska ställa oss: är vi beredda att avstå från denna lagringsmöjlighet av telefontrafik, även om det efter nästa terrordåd visar sig att attentatet hade kunnat stoppats och liv räddats - exempelvis på din älskade - om polisen haft denna information?


Torsdag 2006-05-11 / 21.07 länk
SUMMERING: HATTIGT. Den timslånga partiledarduellen blev inte alls informativ. Att utgå från tittarnas mejl är teoretiskt ett bra upplägg, men i praktiken blir det hattigt och driver de rutinerade politikerna till att svara med de vanliga klyschorna. Eftersom man snabbt hoppar vidare till nästa fråga, blir det ingen fördjupning och därmed hinns inte värderingsgrunden med. Man får inte klart för sig varför de tycker som de tycker. Bara att de tycker något.

Detta upplägg gynnade Göran Persson (s) eftersom han besinningslöst lovade mer till alla. Någon tid för kritisk uppföljning fanns inte. Fredrik Reinfeldts (m) analyser blev, av tidsskäl, för knapphändiga för att bli riktigt tunga argument.


Torsdag 2006-05-11 / 20.59
länk
REINFELDT: 'DINA BESKED RÄCKER INTE'. Mot slutet får Reinfeldt in en rak höger, när Persson lovar att inte kvotera föräldraförsäkringen och Reinfeldt svarar att 'dina besked räcker inte'. Det är ju två partier till som ingår i regeringsunderlaget och de kräver kvotering mellan föräldrarna. Persson blir upprörd och ställd. Han fortsätter hävda att han går till val på socialdemokratisk politik, som om vänsterpartiet och miljöpartiet inte skulle kräva ännu mer - förmodligen också ministerposter.


Torsdag 2006-05-11 / 20.46
länk
REINFELDT KOMMER IGÅNG. Efter en lite svagare inledning i partiledarduellen har Reinfeldt blivit varm i kläderna. ”Nu låter det som vi båda är oppositionspolitiker, men faktum är att Göran Persson har haft makten i 10 år”, påminner Reinfeldt. Han svarar också bra om EU, han vill hushålla med EU:s resuser, granska bidragen hårdare och värna grundskälen till varför unionen bildades.


Torsdag 2006-05-11 / 20.36
länk
OBEGRÄNSAT GULDREGN ÖVER VÄLJARNA FRÅN PERSSON. Jag har aldrig varit med om att en ledande politiker så obegränsat lovar vad som helst för att köpa väljarna, så som statsminister Göran Persson (s) nu gör i partiledarduellen i SVT Agenda. På fråga om sjukpenningen säger han att han vill höja den. När programledaren frågar 'hur mycket då?', svarar han, det kan jag inte säga nu. Med mantrat 'Det går så bra för Sverige' står han och antyder billigare medicin, högre pensioner, bättre ersättningar, mer pengar till alla.


Torsdag 2006-05-11 / 20.16
länk
GÖRAN PERSSON HAR GÅTT I OPPOSITION. I den direktsända partiledarduell som nu startat i SVT Agenda har statsminister Göran Persson (s) gått i opposition. Istället för att tala om sin egen politik går han omedelbart till attack på Fredrik Reinfeldt (m) och de förslag han har. Den som inte känner till förhållandena skulle kunna tro att Reinfeldt är statsminister och Persson oppositionsledare.

Det här försöken att slippa ta ansvar och bara tala om motståndarnas politik måste avslöjas.


Torsdag 2006-05-11 / 18.48
länk
IRANSKA PRESIDENTENS BREV. Somliga medier har tagit Ahmadinejads brev till USA på allvar. Bland annat Bitte Hammargren i SVD. Några som inte är naiva nog att svälja utspelet var panelen hos Brit Humes i Special Report (transkript):

BRIT HUME: Okej, vi kanske inte behövde ett långt brev från Mahmoud Ahmadinejad, men vi har helt klart fått ett, 17 sidor långt. Här är några av budskapen i brevet: han säger att västvärldens demokratier har misslyckats, att religiöst ledda regeringar är framtiden ... Nå, vad säger det oss? Är det -- Condoleezza Rice pepprades med frågor från AP om varför detta inte kan ses som en viktig diplomatisk öppning. (skratt)

FRED BARNES: Eftersom det inte är det. Det här är en massa anklagelser riktade mot Bush. Det har inga -- det finns inga seriösa förslag i det överhuvudtaget. Jag måste säga att det här är ett av de mest häpnadsväckande dokument jag sett för att kallas diplomatiskt ... Du utelämnade det budskapet jag tycker var intressant. Han skriver, lyssna nu, Allah är min herre, och din herre tjänar därför honom. (skratt)

- Han ger sig till och med på Bushs tro. Räknar ni med att presidenten ska säga att detta brev -- det insinuerar också att Bush visste om 11 september i förväg och att, på något sätt, amerikansk underrättelsetjänst var inblandad i det, och så vidare. Det låter, menar jag, precis som vänsterpropaganda. Kanske MoveOn kommer att citera texten eller nåt ...

CHARLES KRAUTHAMMER: Jag tror brevet var avsett att kasta sand i den process som nu äger rum i FN och som kan skapa hinder för Iran. Så vad vi får är åtminstone en dags nyheter om detta. Som diplomatisk gest är det, som Fred säger, fullständigt absurt. Det här är ett "Twilight Zone"-brev. Det är helt bortom allt vett. (skratt) Och det har någon sorts religiös mysticism kring sig. Det erbjuder ingenting. Det är inget diplomatiskt dokument.

- Men vad Iran försöker, är att göra vad som helst som kan stoppa enighet i FN. Och, faktum är att i FN gör vi inga framsteg ...

BARNES: Ni vet, det här brevet beskrivs av vissa utländska kommentatorer som varande ett skickligt och smart politiskt drag av Ahmadinejad ...

HUME: Men berättar inte brevet något du inte visste om den här mannen och på något sätt talar om hur han tänker - och vilken roll han har i maktstrukturen där borta?

BARNES: Jag vet inte, jag trodde inte han hade förmågan att ge eko, och rätt så korrekt, åt [amerikanska] extremvänsterns klagomål på president Bush. Men han har snappat upp alltihop.

KRAUTHAMMER: Men han talar om yttersta dagen, domedagen. Det är den typen av bisarra saker - saker han verkligen tror på, det verkar inte vara teater. Här har vi en man som tror på slutet --

HUME: Säger du att han läst Uppenbarelseboken?

KRAUTHAMMER: Hans version av den. Shiiter har en version av den, som handlar om en tolfte imam, som han säger sig tala med. Det är en gömd imam som inte har setts till på ungefär 1000 år. Men han talar med honom. Och han förväntas återkomma inom några år. Ahmadinejad har byggt en motorväg till den plats där han förväntas uppenbara sig, så att det ska vara enkelt för honom att ta sig till Teheran. Det här är en man som är långt, långt bortom sans och vett, och det märks i det här brevet.


Torsdag 2006-05-11 / 18.48
länk
FNs SEX MOT MAT-PROGRAM. Bloggaren Michelle Malkin har startat webb-tv-inslag. Här är hennes 3-4 min om U.N.’s sex-for-food scandal och andra skandaler i FN. ”Sverige borde titta på det istället för Aktuellt”, skriver en läsare.


Torsdag 2006-05-11 / 15.30
länk
KRIGET OM VERKLIGHETSBILDEN. Det går att skapa 500 000 nya jobb. Det budskapet framförde Svenskt Näringslivs vd Urban Bäckström när han idag presenterade Kris- och framtidskommissionens huvudrapport: Storoffensiv för jobben.

När näringsminister Thomas Östros (s) i riksdagens frågestund idag fick frågor om näringslivets rapport svarade han att valet i höst kommer att stå mellan två modeller, den ena är den som socialdemokraterna står för och genomför, där trygghet råder, där sysselsättningen är hög och där tillväxt skapas. Mot den står en...

Östros svar visar att regeringen i valrörelsen tänker köra linjen att vi lever i den bästa av världar i Sverige. All kritik och alla ändringsförslag är onödiga och syftar till något annat än att skapa jobb.

Socialdemokratin tänker skapa en bild där de borgerliga framstår som gnälliga, tråkiga och farliga. Allt går ju så bra med oss vid makten!

Tyvärr tror jag socialdemokraternas glättade strategi vinner över Svenskt Näringslivs, som i sin rapport pekar på att svensk ekonomi, vid sidan av storföretagens produktivitetsökningar, är dålig. Detta även om verkligheten är som rapporten framställer den, i exempelvis den här passagen:
Lars Nordahl, VD för Rötmotaverken i Falun, uttrycker sin frustration:
– Jag slår vad om att det inte finns en enda politiker som kan alla de lagar och regler som styr företagandet. Och inte heller en enda företagare. Jag har en person anställd på heltid för att hålla mig från fängelse.

Lars Nordahls antagande bekräftas också av den anmälan som Arbetsmiljöverket lagt fram angående statsminister Göran Perssons ombyggnation av sin gård i Sörmland. Dels har statsministern missat att upprätta en så kallad arbetsmiljöplan avseende byggnationen och dels har han inte skickat in någon förhandsanmälan i ärendet till Arbetsmiljöverket.
Men väljarna vill inte höra dessa pessimistiska och trista budskap, i synnerhet inte om socialdemokratin utlovar paradiset.

Ekonomi är ingen bra valfråga för de borgerliga. Man måste satsa på moral- och värderingsfrågorna. Tyvärr är svenska politiker dåliga på sådana. Man är så van att prata procentsatser på skatter och bidrag att man är tondöv för värderingsfrågor. Men vill de borgerliga vinna i höst måste man lära sig dem, så som Nima Sanandaij skriver i Svenska Dagbladet: Sluta att skygga för debatten om värden.


Torsdag 2006-05-11 / 13.06
länk
'VI' OCH 'DOM' I VALRÖRELSER. Ännu ett larm: Invandrare diskrimineras i valrörelserna. Men även om det väldigt lättvindligt från makthavarna i staten basuneras ut att svenska folket skulle vara rasistiskt - en anklagelser som är befängt om man jämför med i stort sett hela världen, inte minst de länder varifrån immigrationen kommer - så finns en frågeställning som är intressant i den nu aktuella ”rapporten” från s-regeringens utredare Kristina Boréus:

I valrörelsen 1988 fanns i språkbruket inga antydningar om uppdelning i "vi" och "dom". Men har sedan blivit allt vanligare. Varför?

Mitt svar är att det beror på att det fram till 1980-talet fanns en politisk ambition om att assimilera invandrare och att det därför bara fanns ett "vi" - det svenska folket. Men därefter har integration varit detsamma som att invandrare ska fortsätta leva i sin ursprungskultur och inte bli svenska.

Med den gällande definitionen av intregration blir det därmed ofrånkomligt att tala om olika, separata folkgrupper i Sverige. Då blir det också en naturlig språkligt konsekvens att tala om "vi" och "dom", det handlar ju inte längre om en svensk befolkning.

Det handlar alltså inte om diskriminering utan är ett resultat av den politik socialdemokratin har fört under 20 år.

Jag anser detta är förkastligt. Jag vill inte dela upp medborgarna i Sverige i "vi" och "dom". Men för att det ska undvikas måste vi ju sträva efter att leva enligt samma grundläggande värderingar, med samma språk och enligt samma lagar. Med assimilering upphör naturligt en uppdelning i "vi" och "dom". Med nuvarande politik kommer däremot uppdelningen att bli allt värre, allt skarpare och förmodligen i en förlängning allt fientligare - i lika hög grad från minoriteterna mot majoriteten som tvärtom.


Torsdag 2006-05-11 / 12.36
länk
MAUD OLOFSSON OM LIKHET INFÖR LAGEN - MEN VILKEN LAG? Under SVT:s partiledareutfrågning i morse togs frågan upp om c-riksdagskandidaten Ebtisam Aldebe och hennes uttalande om att sharialagar borde gälla muslimer i Sverige: Maud Olofsson har fortsatt förtroende för Aldebe.

Tvärtemot vad Olofsson säger så innebär Aldebes uttalande en öppning för sharialagar, vilket också är naturligt med den vida definition av integration som officiellt gäller och där det poängteras att Sverige ska tillämpa andra kulturers traditioner i lika hög grad som invandrare ska tillämpa svenska traditioner.

Det vore en välgärning om partierna inför valet gör klart vad som menas med intregration. Maud Olofsson antyder att hon vill ha en lagstiftning som gäller alla. Men betyder det att dörren är öppen för att integrera sharialagar i svensk lagstiftning eller inte? Olofssons uttalande kan ju med denna definition av integration betyda att sharialagar ska omfatta alla lika. Otydligheten från partierna är skadlig och skapar missförstånd. Det är dags att reda ut begreppen.


Torsdag 2006-05-11 / 8.58
länk
VEM BLIR BORGERLIG UTRIKESMINISTER? Jag har ju tidigare i Statsrådsduellen tippat Gunilla Carlsson (m) som utrikesminister vid en borgerlig valseger i höst. Det beror på att partier i första hand vill ta hand om inrikespolitiska frågor och därför bara ett stort parti har råd att satsa en av sina ministerposter på utrikespolitiken. Gunilla Carlsson har stark ställning som vice partiordförande i moderaterna, vice ordförande i riksdagens utrikesutskottet och har varit europaparlamentariker.

Men jag måste säga att den här intervjun i Borås Tidning med Cecilia Malmström (fp) innebär att Gunilla Carlsson kan få hård konkurrens, om man ser till engagemang. Där blir Malmström rakare i europeiska frågorna än hon var i GP-artikeln (se förra kommentaren) och tydligare i utrikespolitiken.

Som jag skrivit tidigare, kan utrikesfrågorna för första gången bli till borgerlig fördel i kommande valrörelse. Vänsterpartierna kramar terrorister och viker ner sig för totalitära krafter som utmanar demokrati och västvärldens värderingar. De borgerliga kan genom försvar av dessa värden visa ”var Sverige hör hemma” (som den gamle centerpartistiske försvarsministern från Gotland, Torsten Gustafsson, sa redan för 25 år sedan och då det blev ett herrans liv). Värnar Sverige frihet, demokrati, marknadsekonomi eller ska Sverige krypa för diktaturer, terrorister och andra förtryckare? Den som röstar borgerligt röstar för det förstnämnda. Den som röstar på socialdemokraterna kan få en extremistisk utrikespolitik.


Torsdag 2006-05-11 / 8.18
länk
FP VILL MER ÖPPENHET I EU, MEN DET RÄCKER INTE. Europaparlamentarikern Cecilia Malmström skrev häromdagen i Göteborgs-Posten, Lär av Finlands EU-engagemang. Delvis är artikeln ett bevis på varför Europadebatten i Sverige inte finns. Malmström går till angrepp på dem som kritiserar EU, men har inledningsvis inga andra budskap än att vi ska skratta och vara glada över EU. Denna glättighet är störande och dödar debatten.

Men Malmström blir bättre mot slutet då hon kommer med tre förlag på hur EU:s anseende kan förbättras:
  • Sätt EU-parlamentets flyttcirkus mellan Bryssel och Strasbourg på dagordningen. Den dyra pendlingen lägger ett löjets skimmer över parlamentet och måste stoppas.
  • Ministerrådet ska alltid lagstifta i offentlighet.
  • "Subsidiaritetskontroll" bör införas - att medlemsländernas parlament granskar om frågor ska avgöras på EU-nivå.
Men det är också synnerligen typiskt att dessa förlag från Malmström handlar om procedurfrågor. Det är som om vi skulle diskutera hur många utskott riksdagen skulle ha, istället för svenska politiska frågor. Procedurfrågorna är tröttsamma och gör att EU marginaliserar sig själv.

Varför tar inte Malmström upp de stora sakpolitiska frågorna, som Angela Merkel om regleringshysterin? (se förra kommentaren) Eller EU:s sabotage av frihandel i världen? Vi behöver en skarp och djup debatt mot Frankrike och andras protektionism. Men istället riskerar vi att i tysthet, och för den goda sämjans skull inom etablissemangen, accepteras mer protektionism, EU:s protektionism blir värre.

Se där en het fråga att diskutera, Malmström! Attackera Frankrike allt vad tygen håller, och du ska se att EU-frågorna kommer upp på dagordningen. Den debatten ser jag fram emot.


Torsdag 2006-05-11 / 7.58
länk
ANGELA MERKEL: MINSKA REGLERINGARNA FRÅN EU. I vintras kom signaler om att Tyskland hade för avsikt att försöka återuppliva det stendöda konstitutionsförslaget (efter folkomröstningsbakslagen i Frankrike och Holland i maj förra året). Men nu har förbundskansler Angela Merkel uttalat sig på ett intressant sätt, rapporterar EU Observer i Merkel plays down hopes of EU constitution revival:
Angela Merkel tonar ner förväntningarna om att EU under Tysklands ordförandeskap nästa år kommer att återuppliva EU-konstitutionen samtidigt som hon förespråkade 'mindre EU' i meningen allt det varit för mycket regleringar från Bryssel.
Det här är mycket positivt. EU:s största land börjar inse vari EU-krisen består: regleringarna och klåfingrigheten i Bryssel. Om det politiska etablissemanget börjar förstå att det är här nyckeln till unionens överlevnad ligger, kanske vi kan få fart på en mer dynamiskt och levande union, istället för en som försöker strypa kontinentens ekonomi till döds genom ständigt nya regler.


Onsdag 2006-05-10 / 20.50 länk
DEMOKRATER FÖR MCCAIN. Varför finns det inget bra svenskt ord för 'maverick'? Jag gillar det ordet. Och ofta de amerikanska politiker som kallas så. Jag associerar det med självständighet, djärvhet och nytänkande. Allt det som politiska partier är rädda för. I den meningen stämmer väl ordböckernas översättning till 'ensamvarg', den som agerar maverick blir ensam eftersom partierna skyr självständiga, djärva och nytänkande personer som pesten.

Därför är det extra roligt när en maverick, trots svårigheterna med stela partier, blir politisk favorit. Och ingen är större politisk stjärna i USA just nu än John McCain. Han korsar vildsint fram och tillbaka över det politiska landskapet i sådant tempo att ingen riktigt hinner sätta en etikett på honom. Och utifrån sin egen person är han ändå konsekvent och logisk, även om hans ståndpunkter inte ett dugg stämmer med partiernas kartor.

En sådan maverick kan trotsa politikens tyngdlagar, vilket Russ Smith tydligt visar i sin kolumn i Baltimore City Paper, The Devil You Know. Hans svärfar har alltid röstat demokratiskt, men har nu till den konservative svärsonen sagt att han hellre röstar på John McCain än Hillary Clinton. Och svärsonen är också beredd att, även om han tycker McCain inte fullt ut är pålitligt konservativ, göra detsamma.
Jag vet inte vilken 'djävul' McCain inte är beredd att sälja sin själ till, men det är helt klart inte den republikanska kampanjinsamlande maskinen, som nu arbetar övertid och entusiastiskt för att se till att han blir presidentkandidat 2008. McCain vill intensivt bli president, republikanerna vill lika intensivt behålla Vita huset - och amerikanska allmänheten är troligen beredd att hålla med.
Och jag tror en maverick, som ju i sin image är respektlös mot partier, passar särskilt bra i ett klimat där partikonfrontationen är stenhård. Vänstern hatar högern och högern hatar vänstern. Motsättningarna har aldrig varit så stora mellan demokrater och republikaner som nu, vilket Dick Morris bekräftar i sin kolumn idag.

När partierna pucklar på varandra med sina standardfraser är en maverick som McCain en befrielse. Och hans personliga historia är som gjord för de tuffa utmaningar som västvärlden har att möta.


Onsdag 2006-05-10 / 19.30
länk
BUSH SLÅR FORTFARANDE KERRY. Även om president Bush inte direkt ligger i topp i opinionssiffrorna bör man ju jämföra med alternativet. Och när så sker visar opinionsmätningar att om det vore presidentval idag mellan Bush och John Kerry, skulle Bush vinna - igen. Det rapporterar Andrew Sullivan i Bush still Beats Kerry.


Onsdag 2006-05-10 / 19.30
länk
SKENRÄTTEGÅNGAR I KONGRESSENS KÄLLARE. Vad skulle amerikanska folket få om man väljer demokratisk majoritet i kongressen? Kolumnisten Thomas Bray ger i Detroit News ett smakprov, Dems hurt election chances with Conyers' show trials.

Trolig ordförande i justitieutskottet vid en vänsterseger i höst är John Conyer. Han har iscensatt skenrättegång i kongressens källare mot president Bush. Även om hans medarbetare bett honom sluta, har han fortsatt att i källaren 'förhöra' försvarsminister Rumsfeld och inbjuda vittnen, avhoppade CIA-agenter som blivit vänster. Dessa ger i sina vittnesmål 'bevis' för att president Bush begått högförräderi och 'fälls'.

Det är riktigt att amerikanska folket är trötta på republikanernas avsaknad av agenda. Men det betyder inte att man automatiskt är beredda att ersätta dem med politiker som har tomtar på loftet (eller i källaren).


Onsdag 2006-05-10 / 9.52
länk
REFORMARBETE I FN HAR STOPPATS. Inte nog med att det nya Rådet för mänskliga rättigheter får en lika förödande sammansättning för dess trovärdighet som tidigare Människorättskommission. Det marginella reformarbete som generalsekreteraren Kofi Annan inlett för att minska korruptionen har stoppats. Wasington Post och Reuters rapporterar i West gets trounced on latest step of UN reform:
Utvecklingsländer blockerade i måndags en central del av generalsekreteraren Kofi Annans reformprogram, en åtgärd som västländer säger kan leda till en drastisk minskning av FN:s inkomster denna sommar.

Omröstningen i den 191 röster starka generalförsamlingen utföll med 120 mot 50 till förmån för en resolution som försenar eller avvisar nyckelpunkter i Annans plan, som att tillåta honom att flytta personal och program utan godkännande av budgetkommittén som också har 191 medlemmar. Annan föreslog en mindre grupp att rådgöra med i hans beslutsfattande ... USA:s FN-ambassadör John Bolton sa till reportrar att man 'i princip inte gör några framsteg' i reformeringen av FN:s ledning och administration.
De korrupta ländernas företrädare är måna om sina förmåner, mutor och spel under täcket. Man vill inte rensa ut korruptionen i FN-systemet. Man lever gott på den. Frågan är hur länge västvärlden ska försörja korrupta regimers släktingar i FN-systemet istället för att använda bistånd till fattiga och svältande.


Onsdag 2006-05-10 / 9.22
länk
RYSSLAND NÖJT ATT FN LITAR PÅ DEM I MR-FRÅGOR. Gårdagkvällens val av FN:s nya Råd för mänskliga rättigheter är ett fiasko. De länder som människorättsorganisationer mest varnat för blev invalda: Kina, Kuba, Saudiarabien och Ryssland. Den ryske utrikesministern Sergei Lavrov tackar, via Interfax, de 137 FN-medlemmar som röstade på Ryssland. Det är en liten tröst att Iran inte blev invald, de fick 58 röstar och det krävdes 123 för att bli vald i Asien-gruppen.

Så nu när FN uttalar sig om mänskliga rättigheter, då är det Ryssland, Kina, Kuba och Saudiarabien som ligger bakom. Gör det FN trovärdigt? Inte ett skvatt.


Onsdag 2006-05-10 / 9.22
länk
NEW YORK-BÖRSEN NÄRA ALL TIME HIGH. Igår kväll ökade Dow Jones index med 0,5 procent och stannade på 11.639,77 vilket är 83 poäng från historiens högsta stängningskurs på 11.722,98 som nåddes 14 januari 2000, rapporterar AP.


Tisdag 2006-05-09 / 23.35 (uppdaterad)
länk
GENERALFÖRSAMLINGEN RÖSTAR NU OM MR-RÅD. FN:s generalförsamling påbörjade i eftermiddags svensk tid omröstningen om vilka 47 medlemsländer som ska ingå i det nya Rådet för mänskliga rättigheter. Och redan har arbetet för mänskliga rättigheter drabbats av bakslag då Ryssland valdes in med röstsiffrorna 137 för och 54 emot. Ryssland får av många internationella bedömare mycket dåliga betyg i arbetet för mänskliga rättigheter såväl på hemmaplan som i FN-omröstningar.

Som framgår av tabellen valde FN:s generalförsamling också in Kina, Kuba och Saudiarabien - länder som tillhör de största förbrytarna mot mänskliga rättigheter - att ingå i det nya rådet. Detta trots att man hade andra och betydligt mer kvalificerade länder att välja. Det vore intressant att se vilka EU-länderna, inkl Sverige, röstat på.

Via FNs webcast kan man se och höra Jan Eliasson tillkännage valresultat. (Omröstning sker i flera omgångar. För tillfället återstår gruppen Östeuropa.)

Tabellen nedan kommer att har uppdateras i takt med att fler länder invalts. Sista omröstningen avslutades kl 23.30 svensk tid. I den framgår de acceptabla kandidatländerna (i gult) efter betygsättning utförd av fyra ansedda internationella organisationer:
  • Betyg 1: Freedom House. Analys i Freedom in the World där varje land rankas som fritt, delvis fritt eller icke fritt på en rad områden som sammanvägs, såväl demokrati, pressfrihet, personlig frihet som ekonomisk frihet.
  • Betyg 2: Worldwide Press Freedom Index. Ranking från 1 till 167, där 167 är sämst på pressfrihet.
  • Betyg 3: Democracy Coalition Project. Analys av hur länderna röstat i FN:s generalförsamling: positivt, mixat, negativt, där negativt betyder att man övervägande röstat emot mänskliga rättigheter i aktuella frågor.
  • Betyg 4: UN Watch. Sammanvägt slutbetyg: ja för acceptabla, (ja) för acceptabla under villkor, nej för oacceptabla att leda arbete med mänskliga rättigheter.
FN:s nya råd för Mänskliga rättigheter
Acceptabla kandidatländer och de valda
Land Betyg 1 Betyg 2 Betyg 3 Betyg 4 Vald

Afrika (13 platser, bara 7 är acceptabla)
GhanaFritt66Neg(Ja)183-8
MaliFritt37Neg(Ja)178-13
MauritiusFritt34Neg(Ja)178-13
SenegalFritt78Neg(Ja)181-10
SydafrikaFritt31Neg(Ja)179-12
TanzaniaDelvis fritt74Neg(Ja)ej (1-190)
ZambiaDelvis fritt90Neg(Ja)182-9
GabonDelvis fritt102MixNej175-16
MaroccoDelvis fritt119NegNej178-13
DjiboutiDelvis fritt121NegNej172-19
NigeriaDelvis fritt123NegNej169-22
CameronIcke fritt83NegNej171-20
AlgerietIcke fritt127NegNej168-23
TunisienIcke fritt147NegNej171-20

Asien (13 platser, bara 4 är acceptabla)
JapanFritt37PosJa158-32
SydkoreaFritt34Mix(Ja)148-42
IndienFritt106Neg(Ja)173-17
JordanienFritt96Neg(Ja)137-53
IndonesienFritt102NegNej165-25
MalaysiaDelvis fritt113NegNej158-32
Sri LankaDelvis fritt115NegNej123-67
BahrainDelvis fritt123NegNej134-56
FilippinernaDelvis fritt139NegNej136-54
BangladeshDelvis fritt151NegNej160-30
PakistanIcke fritt150NegNej149-41
SaudiarabienIcke fritt154NegNej126-64
KinaIcke fritt159NegNej146-44

Östeuropa (6 platser, 10 acceptabla)
TjeckienFritt9PosJa105-85
SlovenienFritt9PosJaej (91-99)
UngernFritt12PosJaej (79-111)
LettlandFritt16PosJaej (92-98)
LitauenFritt22PosJaej (50-140)
PolenFritt53PosJa108-82
RumänienFritt70PosJa81-109
UkrainaFritt112PosJa91-99
AlbanienDelvis fritt62PosJaej (31-159)
GeorgienDelvis fritt99PosJaej (35-155)
RysslandIcke fritt138NegNej137-54
AzerbaijanIcke fritt141NegNej95-95

Latinamerika (8 platser, 10 acceptabla)
ArgentinaFritt59PosJa158-32
Costa RicaFritt41PosJaej (6-184)
UruguayFritt46PosJa141-49
PeruFritt116PosJa145-45
MexicoFritt135PosJa154-36
NicaraguaDelvis fritt68PosJaej (119-71)
HondurasDelvis fritt76PosJaej (6-184)
GuatemalaDelvis fritt86PosJa142-48
EcuadorDelvis fritt87PosJa128-62
BrasilienFritt63Mix(Ja)165-25
KubaIcke fritt162NegNej135-55

Väst (7 platser, alla 9 acceptabla)
FinlandFritt1PosJa133-57
HollandFritt1PosJa137-53
SchweizFritt1PosJa140-50
TysklandFritt18PosJa154-36
GreklandFritt18PosJaej (117-73)
KanadaFritt21PosJa130-60
PortugalFritt23PosJaej (122-68)
StorbritannienFritt24PosJa148-42
FrankrikeFritt30PosJa150-40


Tisdag 2006-05-09 / 15.20 länk
VÄNSTERNS DIGITALA LYNCHMOBB. Richard Cohen har i Washington Post en kolumn där klimatet inom amerikansk vänster avslöjas i all sin skönhet... Digital Lynch Mob. Cohen skrev för några dagar sedan en kolumn där han tyckte framträdandet under Vita huset-korrespondenternas middag av komikern Stephen Colbert inte var ett dugg kul. (Och jag håller med. Colbert var inte uppgiften vuxen att skämta inför hela Washingtons maktelit och blev istället bara plump och platt med sina oförskämdheter. Riktigt kul var däremot Steve Bridges som Bushdubbelgångare. Han sa bland annat: ”Pressen skämmer ut mig genom att inte redigera det jag säger”)

Cohen berättar att han fått 3.500 hatmejl efter sin kritik av Colbert:
Denna flod av mejl förmedlar rått hat. Detta innebär problem - inte för Bush eller för näste republikanske presidentkandidat 2008, utan för demokraterna. Ilskan som gror på den demokratiska vänsterkanten kommer att gå ut över partiets moderata krafter (Hillary, se upp!). Jag har sett den här ilskan förr - under Vietnamkrigets era. Det var då antikrigsfalangen i demokratiska partiet hjälpte Richard Nixon till Vita huset. På detta sätt lyckades de att förlänga just det krig de hatade så.

Hatet är tillbaka. Jag vet att det bara är ord på min datorskärm, men orden är så arga, så fyllda av ursinne, att de funktionellt är att likna vid de stenar som kastas med sådan kraft under antikrigsdemonstrationerna ... Om detta fortsätter kommer Irakkrigets kritiker att förlora, två gånger - först därför att man inte kunde stoppa det och sedan en gång till i nästa val.

Tisdag 2006-05-09 / 13.50 länk
SANNINGEN OM ATEF ADWAN (ODWAN). I Sveriges Radios ekoredaktion intervjuas Hamasministern Atef Adwan (eller Atef Odwan): Omstridd Hamasminister efterlyser dialog. Inga kritiska frågor framförs och makthavaren får smita undan med att rikta anklagande frågor mot västvärlden, ”Innan den palestinska regeringen går med på några som helst krav, så måste EU och USA redogöra hur långt de är beredda att driva sin bojkott.”

För såväl Adwan som ekot är det knappast okänt att det ställs tre mycket enkla krav på Hamas: 1) erkänn Israel, 2) upphör med våldet och 3) respektera de avtal palestinska myndigheten ingått. När dessa tre krav uppfylls kommer alla biståndsmedel att betalas ut.

Det är mycket enkelt för Hamas att förhindra den misär Adwan talar om: uppfyll villkoren.

Men Adwan har aldrig tänkt starta dialog. Hos Irans statskontrollerade nyhetsbyrå får vi veta vad denne Hamasminister egentligen tycker, Palestinian intellectual: Muslims should never recognize Israel. Mindre än en månad innan han åkte till Sverige och ljög sa han:
Att erkänna Israel skulle innebära legitimering av en historisk stöld, ockupationen och deras överhöghet i Palestina. (Recognizing Israel would mean legitimizing the historical theft, the occupation and usurpation of Palestine)
Här finns inget utrymme för ”dialog”, bara en stat och inget Israel. Ingen tvåstatslösning.

Atef Adwan lurar skjortan av svenska medier. Precis som han avsett.


Tisdag 2006-05-09 / 13.20
länk
UPPLYSNINGEN I FARA. Den i Tyskland boende iranfödde publicisten och författaren Amir Taheri (som arbetat för tidningar som brittiska Times och tyska Die Welt) skriver i Wall Street Journal idag, The Perils of Engagement.
President Bush kan lära av Kennedy, Carter och Clinton genom att inte göra om deras misstag. Vad USA behöver är en öppen, ärlig och grundlig debatt om vad man ska göra med en regim som drivs av en mission att driva USA ut ur Mellanöstern, utplåna Israel från kartan, skapa en islamistisk supermakt och erövra världen för 'den enda sanna tron'. Valalternativen är klara: retirera och låta den islamistiska republiken rycka fram mot sina mål; göra motstånd och riskera konfrontation inklusive en militär konflikt; eller ta sig an [Iran] i en miniversion av kalla kriget till dess regimen slits ut och förgör sig själv.

Med valmöjligheterna klara borde herrar Carter, Brzezinski och Clinton tillsammans med andra tyckare tvingas tala om för oss vilket de föredrar, och om de inte gillar någon av dem, vilket alternativ de erbjuder.
Det här är viktigt: vi måste få ökad klarhet vilka för- och nackdelarna är med olika handlingslinjer. De som motsätter sig att sätta hårt mot hårt måste tala om vilket alternativet är. Hur länge ska Iran få sin vilja fram? Var drar de gränsen för när Iran inte längre kan få det man vill ha? Är det okej att utplåna Israel? Om inte, vad tänker man göra för att förhindra det?

Taheri har rätt om att det är dags att ställa pascifisterna till svars. De måste tala om huvuvida de är beredda att bli muslimer, om så krävs av Irans prästerskap för att undgå konflikt.


Tisdag 2006-05-09 / 13.20
länk
MODERATA MUSLIMER I SVERIGE. På Expressens debattsida skriver Cheko Pekgul: Islamister hotar oss muslimer. Läsvärt.


Tisdag 2006-05-09 / 12.02
länk
IMPOPULARITETSLIGAN I VÄST. Västvärldens ledare blir allt mindre populära. Tysklands Gerhard Schröder och Italiens Silvio Berlusconi har det senaste halvåret röstats bort av väljarna och många andra ledare ligger mycket risigt till. Idag visar London Times att Tony Blair har lägsta siffrorna någonsin.

En aktuell impopularitetslista ser ut så här. Siffrorna anger hur många väljare som tycker ledaren gör ett bra jobb:
  • Premiärminister Dominique de Villepin: 20 procent (Libération 3 maj)
  • President Jacques Chirac: 24 procent (Libération 3 maj)
  • Statsminister Göran Persson: 30 procent (Sydsvenskan, 7 april)
  • Premiärminister Tony Blair 31 procent (Times 9 maj)
  • President George W Bush: 41 procent (Rasmussen, 8 maj)
En västledare utgör ett tydligt undantag: Tysklands förbundskansler Angela Merkel har pupularitetssiffror på 80 procent, rapporterade Washington Post 29 april.


Tisdag 2006-05-09 / 9.20
länk
BUSH I EKONOMISKT TV-PROGRAM. Häromdagen intervjuades president Bush om amerikansk ekonomi i det dagliga NBC-programmet Kudlow & Company, Interview with President Bush. Om det federala budgetunderskottet säger han:
- Varje år sedan jag blev president har nivån på obundna kostnader (descretionary spending) minskat, och det sparades där också förra året ... Nu säger folk, okej, men genom de anslagsbeviljande besluten [i kongressen] förbrukas resurser de inte borde spendera. Och mitt svar är, om ni vill ha presidenten involverad i processen, ge mig möjlighet att lägga in veto mot enskilda budgetposter (line item veto) ...

- [Vi] vill vara fiskalt ansvariga, men här finns problemet i siffrorna som folk ser just nu. Ett skäl är att vi är i krig och jag kommer att spendera det som krävs för att vi ska vinna kriget och ge våra trupper stöd. För det andra har vi haft att göra med oväntade katastrofer som Katrina. Så här långt har de kostat över 100 miljarder dollar.

- Detta sagt, så innebär vår ekonomiska tillväxtpolitik att vi får in mer skatteintäkter än väntat, och genom att vara fiskalt kloka när det gäller obundna kostnader är vi på väg att halvera budgetunderskottet till 2009.
Programledaren Kudlow frågar Bush om nya siffror som visar att statsutgifterna i inrikesfrågor mellan 2000 och 2005 har ökat med 22 procent. ”Det är, sir, den största ökningen sedan Lyndon Johnsons Great Society”. Bush svarar:
- Det handlar om bundna kostnader (mandatory spending) ... Mitt svar till kritikerna är att vi behöver mer samarbete, sätta politiska skillnader åt sidan och göra något åt de ofinansierade rättigheterna inom socialförsäkringssystemen (Social Security och Medicare). Och som jag ser det är Amerikas viktigaste uppgift inför framtiden att säkerställa att vi gör något åt dessa ofinansierade kostnader eftersom allt fler människor går i pension. Allt fler får rätt till ersättning, eftersom vi lever längre samtidigt som allt färre är med och betalar in i systemet.

- Vi kan ordna upp nuvarande underskott genom att agera klokt i hur vi använder resurserna och ser till att tillväxtpolitiken ligger fast, och det gör vi. Men det finns ett finansiell problem som överskuggar kapitalmarknaderna och som verkligen testar kongressen och presidenten om de har beslutsamhet nog att vidta svåra åtgärder innan det är för sent - och det är reformering av socialförsäkringssystemen. Jag försökte förra året. Nu förstår fler att detta är ett problem och jag kommer att arbeta med kongressen för att få en lösning över partigränserna. Det är tufft. Det är tufft eftersom det finns för mycket taktikspel i Washington.
Intervjun visar att presidentens makt i inrikespolitiken är begränsad. Han kan inte, som Bill Clinton, lägga in veto mot vansinniga beslut i kongressen, utan bara mot hela budgeten på en gång. Den så kallade 'line item veto' ansågs i den form den infördes av republikanska kongressen 1994 vara okonstitutionell av Högsta domstolen 1998. Den gav presidenten för mycket makt. Nya försök att införa vetorätt för enskilda budgetposter har hittills misslyckats.


Tisdag 2006-05-09 / 8.50
länk
DEN NYA FÖRINTELSEN. Man får gå till dem som blev vuxna före 1968 för att finna dem i journalistkåren som inte fångats av nyorientalistiska hyllningar av islamistiska mördare. Ulf Nilson är tydlig där andra kryper för islamfascismen, Den nya förintelsen:
Hamas gör en hel del gott för vanligt folk. Det är likafullt en organisation från helvetet. Hamas har Israels förintelse på sitt program - förintelse, lika med utrotning av den judiska rasen, lika med folkmord, lika med Hitler med helskägg.

Tisdag 2006-05-09 / 8.00 länk
HAMAS FORTSÄTTER MÖRDA. I Svenska Dagbladet nämner Bitte Hammargren inte självmordsbombare en enda gång i en helsidesintervju med Hamas-ministern som släppts in i Sverige. Hamas framställs närmast som fredsälskande. Men det är bara veckor sedan ett fruktansvärt terrordåd genomfördes i Tel Aviv där barn såg sin mamma slitas i stycken av en självmordsbombare i en snabbmatsrestaurang. Pappan och barnen hade satt sig, medan mamman stod i kön för att beställa mat. En palestinier spränger sig och dödar åtta civila. Kroppsdelarna flög. Blodet stänkte. Armar, huvuden och ben låg spridda där förut människor tänkt ta sig en måltid.

Och Hamas-regeringen fördömde inte detta terrordåd. Man sa att det var en legitim attack, en attack som Israel inte svarade på, i syfte att bevara freden: 'No military action' against Hamas. Mycket tyder också på att Hamas nu 'lagt ut' terrorverksamheten på en undergruppering, för att i världssamfundets ögon inte framstå som direkt ansvariga, Report: Hamas subcontracts terror group for attacks. Medan man fortsätter mörda under annat namn, talar man fred med västmedier.

Om detta tiger Svenska Dagbladet och alla andra svenska medier. När Hamas-ministern ger sken av att hans regering diskuterar att erkänna Israels existens, ställer Bitte Hammargren inte en enda tuff fråga om alla de kartor som spreds under palestinska konferensen i Malmö där Israel inte längre existerade. Är det en signal om fred och tvåstatslösning? Knappast. Men svenska medier blundar för judehatet, precis som man gjorde på 1930-talet.


Måndag 2006-05-08 / 23.10 länk
FN DÖDAR. I The Australian skriver Mark Steyn i New coalition of willing needed in Darfur:
2003 betraktades, som ni vet, USA som en unilatieral cowboy eftersom man, tillsammans med sin koalition av pudlar, genomförde ett olagligt krig, icke-auktoriserat av FN, mot en suverän stat styrd av en skurkregim som inte utgjorde något hot mot någon utom selektiva etnokulturella grupper inom landets gränser, vilka man mördades i stort antal (kurder och shiiter).

Washington lärde sig läxan. Inför en annan regim som inte utgör något hot mot någon annan än selektiva etnokulturella grupper inom det egna landets gränser som mördas i stort antal (afrikanska muslimer och kristna), har den unilaterala cowboyen beslutat följa reglerna. Inga olagliga aktioner här. Istället möten i FN. Konsulationer. Möjligtvis lyfta frågan till säkerhetsrådet ...

Det här är läxan av de senaste tre åren: FN dödar.
Ja, FN är ansvarig för minst 180.000 dödade i Darfur, Sudan. Kanske 400.000 dödade. Det är många, många gånger fler än dem som dött i Irak sedan Irakinvasionen startade. Men vem bryr sig om svarta i Afrika, när man kan skälla som bandhundar mot USA som befriat ett land från en tyrann?

Västvärldens nyhetsförmedling är galen.


Måndag 2006-05-08 / 22.40
länk
DEMOKRATISK VALSTRATEG: SCHWARZENEGGER VINNER. Susan Estrich har varit kampanjledare för flera av demokratiska partiets främsta politiker, bl a presidentkandidaten 1988 Michael Dukakis. I Kalifornien känner hon de demokratiska partiets kandidater via sitt arbete och familjen Schwarzenegger privat. I dag skriver hon att om hon skulle satsa pengar på höstens guvernörsval i denna den allra mest demokratiska delstaten, skulle hon satsa på omval av republikanske guvernören.

I artikeln Schwarzenegger, the Comeback Kid konstaterar hon att han lärt sig av sina misstag. Nu förenar han sakpolitiska framgångar med karisma.


Måndag 2006-05-08 / 20.05
länk
TYVÄRR BEHÖVS TERRORISTLAGEN. Mycket att ta hand om denna måndag, och mitt i alltihopa var jag förbi SVT och tog en 14 min lång debatt med Ali Esbati om den terroristrättegång som idag inleddes mot tre män som på internet hotat samhället, attackerat vallokal i Kista med brandbomber och planerat attentat mot Livets ord. Se debatten här.

Eftersom 'Lag (2003:148) om straff för terroristbrott' handlar om att komplettera brottsbalkens andra brottsrubriceringar - som mord, misshandel, mordbrand, skadegörelse - och syftar till att skärpa straffskalan om gärningarna har politiska motiv och syfte att injaga fruktan i befolkningen, anser jag lagen nödvändig.

Ali Esbati var naturligtvis emot lagen och bagatelliserade brandbombsattacker mot vallokaler och hot om terrordåd. Jag sa att jag före 11 september 2001 varit emot lagen, men att vi nu behöver den. Sa något i stil med: ”I min mormors samhälle då alla kunde lämna dörrarna olåsta behövdes ingen terroristlag. Men vi lever inte längre i det samhället. Lagstiftningen måste följa med utvecklingen. Inte minst sedan Hamas är välkomna till Sverige, måste vi tydligt markera att vi inte tolererar terrorism.”


Måndag 2006-05-08 / 8.50
länk
POLISEN GJORDE SITT JOBB. Thomas Idergard har i sin SVD-kolumn Sluta sabba och skaffa er ett liv rätt perspektiv, till skillnad från övrig mediedebatt senaste veckan:
På första maj slutade det med att 20-talet butiker vandaliserades och plundrades, till kostnader för flera hundra tusen kronor. Polisen lyckades till sist sätta stopp för ligisterna och gav oss andra valuta för våra skattepengar. För det är precis sådant här vi har polisen till.

Måndag 2006-05-08 / 8.40 länk
VÄL RUTET OM RYSSLAND. TT, SVD och DN gav, i sina korta notiser om vicepresident Dick Cheneys historiska tal i Litauen förra veckan, en vinkling där man ställde sig på det odemokratiska Rysslands sida. Men dagens ledare i Sydsvenskan visar att några ännu kan anlägga storpolitiskt och icke-provinsiellt perspektiv inom mediebranschen: Väl rutet om Ryssland.
Cheney pekade på hur rättigheterna för politiska partier, religiösa samfund, fristående organisationer och nyhetsmedier systematiskt håller på att inskränkas i Ryssland. Han passade också på att kritisera Kremls benägenhet att använda sin stora olje- och gasexport som ett påtryckningsmedel i utrikespolitiken. Det var väl valda ord.

Måndag 2006-05-08 / 7.50 länk
MADELEINE ALBRIGHT: BUSH-DOKTRINEN DET ENDA RÄTTA. Bill Clintons utrikesminister Madeleine Albright skriver idag i Washington Post en intressant kolumn, A Realistic Idealism. Hon riktar viss kritik mot hur Irakkriget genomfördes, men om demokratiambitionen hos president Bush sluter hon upp helt och fullt:
Senaste händelseutvecklingen i Irak och Mellanöstern har återupplivat de värsta av akademiska debatter - mellan så kallade realister i utrikespolitiken och idealister. Realister, som finns i olika former både i demokratiska och republikanska partiet, anser att Bush-administrationen varit naiv i sina insatser för demokrati i arabländer, vilket pågående strider och våld i Irak skulle bevisa, liksom framgångar för islamistiska kandidater i Egypten och Hamas seger i det palestinska valet. De anser att demokrati i den stormiga atmosfär som den arabiska Mellanöstern utgör inte bidrar till att stoppa terrorism så som president Bush förutsätter, utan får den att öka.

Det är vanligt bland politiker och kommentatorer att distansera sig från de ansvariga för utrikespolitiska bakslag. Eftersom Bush anses som överambitiöst ideologisk och utan kontroll vill allt fler framstå som hårdhudade realister. Jag är rädd för att detta, i sin förlängning, ska leda till ett nytt konsensus om att demokrati i Mellanöstern var ett misstag. Men så är inte fallet.

Vi måste komma ihåg att alternativet till att stödja demokrati är att göra oss medskyldiga till att backa upp regeringar som saknar folkligt stöd. Den hållningen förväxlar det som på ytan ser ut som stabilitet med verkligheten, förråder arabiska demokrater och luktar hyckleri. Amerika kan inte återupprätta sitt skamfilade rykte som global ledare genom att överge det som skiljer oss från länder som Kina och Ryssland.
Exakt. Bush-doktrinen måste ligga fast. Världen har aldrig skådat en mer ambitiös och idealistisk strävan efter demokrati, frihet och utveckling i de delar av världen som domineras av förtryck, våld och mörker. Att ge sig ikast med en sådan djärv ambition i en sådan orolig del av världen leder givetvis till bakslag och misstag, men det är problem som får lösas på vägen. Målet får USA inte ge upp. Målet om en friare värld måste ligga fast. Allt annat är en seger för de onda krafter som avskyr frihet, demokrati och individens rättigheter.

Men hur ska det gå till? Albright säger om exempelvis det palestinska valet: ”Demokrati skapade inte Hamas, men demokrati kan få Hamas att ändras - eller misslyckas. Oavsett utgång är det ett framsteg till skillnad från status quo.”

Se där en rak höger i nyllet på ett fegt, passivt och hycklande Europa!