Kulturtips, eller snarare kulturvarning, i nättidskriften smedjan.com, 13 februari 2003.

Michael Moore

Michael Moore (regi)
”Bowling for Columbine”
United Artists

Det här är ett tips på något att undvika. Visst kan Michael Moore vara rolig. Den som på bio ser hans senaste dokumentärfilm kan hånskratta åt ”the white trash” – outbildade amerikanska arbetare och landsbygdsbor – som, när Moore talar med dem, framställs som sååå korkade att varje fördom bekräftas. Det är inget annat än billig social lyteskomik, som nu belönas på filmfestivaler runt om i världen. Inte för sin skärpa, men väl för sin förmåga att förlöjliga allt Amerika står för.

Visst tar Moore upp intressanta frågor, som varför amerikanen tycks vara så rädd för sin omgivning. Men hans trovärdighet urholkas när han utmålar vapenlobbyns Charlton Heston som ansvarig för varje mord i USA. När Moore sedan åker över gränsen till Kanada konstaterar han att antalet mord där inte är fler än i Europa, trots att sju av tio miljoner hushåll i Kanada har vapen. Moores budskap hänger helt enkelt inte ihop.

Värst är dock det utrikespolitiska inlägget. Den som saknar egen historisk kunskap kommer att tro att USA är ensamma om att ha tillämpat slaveri, att man tagit livet av tusentals civila runt om i världen bara för att få döda och att någon aggressiv kommunistisk supermakt aldrig hotat demokratin. Självklart utelämnar han andra världskriget och vem som räddade Europa från nazismen.

Moore behärskar konsten att skapa känsloladdad propaganda. Det gjorde demokratins motståndare i förra århundradets Europa också.

Dick Erixon