Kulturtips i nättidskriften smedjan.com 8 maj 2002

Hans Lindström

Humor är svårt. Satir är näst intill omöjligt. Och det verkar bara bli värre. I tider då framtiden inte känns given och de gemensamma referensramarna allt färre är det obegripligt att någon ens ids försöka skämta om politiska skeenden och samhälleliga fenomen. Men en som vågar är ”landets mest huvudlösa skämt- och satirtecknare” som han kallar sig själv, Hans Lindström.

Till skillnad från andra som vågar, lyckas Lindström ofta träffa rätt. Hans alster är aldrig förutsägbara. Inte sällan dråpliga. Ibland obegripliga. Men många gånger vinklar han verkligheten på ett så absurt och oväntat sätt att gapflabbet inte är långt borta. Det kan handla om tillfälliga politiska debatter, djupt mänskliga reaktionsmönster eller totala oviktigheter.

När jag i Timbro Idag publicerade en ko som utropade ”EMUUUUUUU” retade det vissa partiledningskretsar, vilket jag nämnde till Hans Lindström. Hans reaktion – ”jasså, hur vet de om kossan är för eller emot?” – är lika lysande som teckningen. Just detta, att inte falla in i gammal vanlig höger-vänster, är en av förklaringarna till Lindströms framgångar. Han har publicerats i så skilda sammanhang som Timbro och vänsterpartiet, i DN och Folket i Bild.

I handeln finns ett nytt Lindströmalbum ute, där han samlat alster under rubriken ”kvinnor”. Något för den som vill garva – eller få hjärtat i halsgropen.

Dick Erixon