Krönika i cvv.nu, 17 mars 2003

Illavarslande elitistiskt perspektiv

Meningen var att utreda medborgarnas inflytande när ägarformerna blir fler inom vården. Men när ensamutredaren och riksdagsmannen Pär Axel Sahlberg (s) i veckan presenterade sitt slutbetänkande Vårda vården (SOU 2003:23) saknas patienternas perspektiv.

Sjukvården ses som en storindustri grundad på löpande band-principen. Utredningen degraderar patienten till objekt för vårdapparaten och slår fast att man ska bortse från hennes färdigheter och förmåga som moraliskt handlande subjekt – att hon som människa har egen vilja och egna önskemål. Alla ska behandlas exakt likadant, och då är varje anpassning till individen ett hot mot jämlikheten.

Ja, utredningen går så långt att man ser demokratin och de ideologiska skillnader den återspeglar som ett ”dilemma”, eftersom olika åsikter och alternativ ”försvårar vårdens funktion”. Det är ett i högsta grad otidsenligt och auktoritärt synsätt.

Utredningen har rätt i att ”sjukvården aldrig kommer att helt kunna tillgodose medborgarnas alla behov och önskemål”. Man konstaterar att prioriteringar alltid kommer att krävas och att ”prioritering innebär att vissa önskemål tills vidare ställs åt sidan”. Det är en rak och korrekt analys.

Men den intressanta frågan blir då, vem som ska göra dessa prioriteringar. Politikerna, svarar utredaren. Felaktigt påstås att sjukvårdens struktur måste innebära att tre parter är inblandade – patient, vårdgivare och finansiär (landsting, försäkringsbolag). Om inte politikerna bestämmer så kommer försäkringsbyråkrater att göra det, fastslår man.

Men då bortser man från den konsumentfokuserade modell, som vårdpeng innebär. Då överlämnas beslutanderätten i medborgarnas händer. Principerna för kundvalsmodellen har presenterats av CVV, exempelvis i rapporten Mer sjukvård för mindre pengar (2000).

För att inte fastna i 1900-talet borde man diskutera sådana nya lösningar. Tyvärr kan vi inte räkna med hjälp från regeringskansliet.

DICK ERIXON

rapportförfattare