Finanstidningen 8 februari 2002

Operation Rädda Ansiktet

Helt plötsligt har det blivit tillåtet att uttrycka tvivel om det goda i total tolerans mot varje slags främmande kulturellt inslag. Före mordet på Fadime Sahindal stämplas sådant tvivel som rasism. På Aftonbladets ledarsida, som i årtionden haft för vana att dela ut rasiststämplar, skriver man nu att ”toleransens tyranni löser inga problem”. Operation Rädda Ansiktet har startat. Nu svär sig de svenska etablissemangen fria. De som för bara några månader sedan förbjöd allt tal om hedersmord och kulturella orsakssamband till våldshandlingar, talar nu om hur viktigt det är att riva tabun i den svenska debatten och ”öppna för en dialog om det mest förbjudna”.

Aftonbladets Lena Askling skrev igår om att ”vi” måste öppna ögonen, ”vi” måste sluta att i ”toleransens namn” undertrycka sådant som ifrågasätter kulturer och lätt skulle kunna stämplas som etnisk och religiös intolerans eller rasism. När det gått upp för Aftonbladet, regeringen och övriga politiska eliter att de har nonchalerat människors villkor i dagens Sverige för man snabbt över skulden från sig själva till folket. Detta bådar illa för möjligheterna att ta itu med problemen. Den som istället för att erkänna sin skuld reflexmässigt skyller ifrån sig, är hycklare. Och hycklare kan inte lösa några problem, bara förvärra dem.

Efter mordet har mängder med artiklar publicerats som anklagar polisen för att inte ha tagit invandrarkvinnors problem på allvar. Senast igår toppade Dagens Nyheter med ”hotade kvinnor utan polisstöd”. Men om det politiska etablissemanget fram till mordet frenetiskt har förnekat att hedersmord och ett säreget kulturellt förtryck förekommer, och därtill stämplat alla sådana slutsatser som rasistiska, är det då så konstigt att polisen har uppträtt som om detta kulturella fenomen inte finns? Varför skall polisen bära skulden för toleransens tyranni, medan Aftonbladet som i årtionden predikat detta tyranni, går fria?

”I denna omstörtande värld måste vi föra en ärlig dialog och våga problematisera olikheterna, de svårigheter invandring och integration faktiskt innebär”, skriver Askling. Det vore klädsamt om hon och Aftonbladet startade genom att sopa rent framför egen dörr.

Först när alla de som ridit på höga hästar kliver av dem – utan att sätta sig på andra, lika höga och förljugna hästar – öppnas möjligheter för en sund och balanserad diskussion om vilka olikheter som är av ondo och vilka som är väsentliga för mångfald och livskraft.