Megafon i Finanstidningen 17 mars 2001.

Märtas val

Har 85-åriga Märta rätt att slippa att från hemtjänsten ta emot en man som inte förstår svenska när hon behöver hjälp att duscha? Frågan väckte starka känslor i kulturhuset häromdagen. Den välbehövliga provokationen kom från journalisten Anders Isaksson på ett seminarium som spårat ur. Övningen skulle handla om Dygder som drivkraft, som också är titeln på ny bok från City-universitetet, men blev snabbt en tävlan i politisk korrekta plattityder om rättvisa.

Med sin provokation satta Isaksson fokus på hur ovana vi i Sverige är att diskutera dygder, handlingsmönster byggda på individuella beslut i moralfrågor. Det är mycket enkelt att tala om vad andra ska göra och hur det borde vara. Politiken gör inget annat än riktar sådana pekpinnar. Vilket det egna personliga ansvaret är, tycks inte lika kul att diskutera.

Klart tanten ska bli hjälpt av någon som hon kan prata med, var Isakssons medvetet inkorrekta svar. Ur ett kollektivt samhällsperspektiv är det diskriminering och brott mot jämställdheten att inte en man av utländskt ursprung ska få sköta omvårdnad i hemmet bara av den anledningen att han är man med dålig svenska.

Men sett ur Märtas synpunkt är hemtjänsten till för att öka hennes trygghet och om den inte gör det har hemtjänsten inte uppfyllt sitt syfte.

Det går inte lägga samhällsperspektiv på allt. Olika berättigade värden står alltid mot varandra. Att det ska vara så svårt att acceptera.

DICK ERIXON