Att vinna val utan löften om skattesänkning är en omöjlighet på de flesta håll i världen. Brittiska Labour har starkt stöd i opinionen - så länge de tydligt tar avstånd från sin gamla skattehöjarpolitik. I Sverige är det annorlunda. S-kongressen uttalade sig för höjning av alla tänkbara bidrag. Även borgerliga säger ofta nej till skattesänkning.

Tillståndet får kanske sin förklaring i en rapport som granskar ett svenskt fenomen: alla osynliga skatter. Skattebetalarnas förening visar att medborgare i år betalar 26 procent i synlig skatt. Och 39 procent i osynliga.

Det är inte svårt att bli konspiratorisk. För att höja skatter utan protester har det skett så att folk inte ska se dem. När det gäller momsen är det uppenbart. Runt om i världen är det kutym att skylta med priser före skatt. Den läggs på vid kassan. I Sverige är det i lag förbjudet att ange pris före skatt.

Den viktigaste skattereformen är inte att sänka skatterna, utan att göra dem synliga. Först när folk har en klar uppfattning om hur mycket skatt man betalar, kan man ta ställning till om det är rimligt eller inte. Att dra fram skatterna ur det fördolda statistiska dunklet är inget annat än en demokratireform.

Tre kronor litern, skulle det stå på skyltarna utanför mackarna. Och diskussionen om skatternas nivå skulle nog se rätt annorlunda ut.

DE