Reportage i Entreprenör v25, juni 2001.

Sjukvården behöver äkta entreprenörer

Läkaren och pionjären Erik Björn-Rasmussen satsade på de svåraste fallen

I VÄLLINGBY startade Sveriges första privata vårdcentral. Redan 1987. Drivkraften för läkaren och entreprenören Erik Björn-Rasmussen var visionen om att få göra vinst. Inte främst i reda pengar utan vinst i form av bättre vård, byggd på egna idéer. Det visade sig snart att vällingbyborna var så nöjda att den lokala socialdemokratiska föreningen protesterade när partivänner i landstinget ville knäcka företaget.

Ja, visionen blev verklighet. Det kan Erik Björn-Rasmussen konstatera idag. Utom på en punkt. Politikerna blundar fortfarande. "Jag var nog naiv som trodde att politiker skulle lyssna bara för att man visar vad som fungerar i verkligheten", säger han eftertänksamt.

I sin egenskap av docent i invärtesmedicin på Karolinska sjukhuset hade han sett stora organisatoriska brister i vården. En vårdidé växte efterhand fram hos honom om hur man skulle kunna utveckla patientbemötandet för att minska lidandet och samtidigt spara kostnader. Han ville, grovt förenklat, satsa mest tid på de patienter som inom sjukvården betraktas som besvärliga och drar stora vårdresurser därför att de skickas runt som någon sorts Svarte Petter. Patienter med svårtolkade symtom anser sig ingen ha ansvar för.

Han försökte sälja in konceptet hos klinikchefer, sjukhusledning och politiker. Men de ville inte ens fundera i mina banor, säger han. Varför? De insåg att min idé skulle bryta sönder de revir som utvecklats i skydd av landstingsmonopolet. Revir ingen ville utmana. Med ett undantag.

När han bestämt sig för att lämna Karolinska dök en ny möjlighet upp. Den borgerliga ledningen i Stockholmslandstinget lade ut en första vårdcentral på entreprenad. Han läste upphandlingsunderlaget och fann att villkoren gav honom möjligheten att pröva sina idéer.

När kontrakt var skrivet visade det sig att han varit ensam anbudsgivare. Allmänt ansågs det vara ytterst riskfyllt att få betalt i ett årligt engångsbelopp per ansluten person, lika för alla, istället för per läkarbesök. Dessutom bodde många äldre och vårdkrävande personer i vårdcentralens område. Men han tog risken.

I aktiebolagets form fick han nu chansen att testa det ingen annan trodde på: hög tillgänglighet och patientnytta i fokus. Till all personal som anställdes poängterades att man särskilt väl skulle ta hand om de vårdkrävande patienterna. De skulle inte, som på andra vårdcentraler, hänvisas runt till olika specialiteter.

"Vi ägnade patienter med svårtolkade besvär stort intresse", berättar han. "Vi gick igenom journaler tillsammans med patienten. Nyckeln till god vård är en förtroendefull relation mellan patienten och vårdpersonalen. Patienten måste kunna känna tillit till våra bedömningar. Genom att bry sig om och engagera sig i patienterna kan lidandet minska samtidigt som man spar kostnader", säger Erik Björn-Rasmussen med eftertryck.

Politiker kan inte driva sjukvård, menar Erik Björn-Rasmussen, som förespråkar en rak kundvalsmodell inom ramen för solidarisk skattefinansiering. En vårdpeng knyts till varje medborgare som bemyndigar henne att själv välja den vårdgivare som ska ta helhetsansvar för hennes vårdbehov. Vårdgivaren får inte betalt per besök eller per operation, utan för att tillgodose den enskildes efterfrågan på vård.

Först i ett sådant system blir det lönsamt att tillmötesgå människors vårdbehov i ett så tidigt skede som möjligt. När människor får sin oro utredd i en förtroendefull dialog kan den onödiga och dyra rundgången minimeras. Alla vårdgivare vet också vad som gäller: utan nöjda patienter, inga intäkter. Bara så kommer patienten i centrum. Medicinskt och ekonomiskt.

Men sedan kom husläkarlagen. Sjukvårdsminister Bo Könberg, fp, ville inte förstå att lagen gjorde det omöjligt att arbeta för privata företag med ett annat vårdkoncept än landstingets.

Lagen fungerade bara för dem som bevarade den nuvarande strukturen. Erik Björn-Rasmussen ville inte återgå till det primitiva patientbemötande han liknar vid ett löpande band. Han avyttrade vårdcentralerna. De har återgått till begränsad tillgänglighet.

Men Erik Björn-Rasmussen har fortsatt sitt arbete genom att investera företagets ackumulerade vinstmedel på att kommunicera sin övertygelse. Den som sammanfattades i hans avslutande budskap i vårt samtal: vad sjukvården behöver är äkta entreprenörer i Schumpeters anda!

DICK ERIXON